DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP

Relevanta dokument
DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK

CDT212 VETENSKAPSMETODIK

GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

FÖRELÄSNINGAR GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI CDT212VETENSKAPSMETODIK CDT212 VETENSKAPSMETODIK VETENSKAPSTEORI OCH VETENSKAPSMETODIK PÅ GÅNG

GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI. Kursen innehåller två huvuddelar: Vetenskapsteori och vetenskapsmetodik. Rapportskrivning och presentation

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012

Standard för svensk indelnng av forskningsämnesgrupp

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen

för att komma fram till resultat och slutsatser

FORSKNINGSFINANSIERING

DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Nationell förteckning över forskningsämnen (giltiga ämneskoder) Vetenskapsområde

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data

Förklaringar och orsaker

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

information - kunskap - vetenskap - etik

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2009

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Perspektiv på kunskap

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Humanistiska programmet (HU)

KVALITATIVA METODER II

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Vetenskap sökande av kunskap

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Vetenskapligt förhållningssätt

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Göteborgs universitets publikationer. Utbildningsvetenskapliga fakulteten; Antal publikationer per ämneskategori

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Ökning av resurserna för forskning och utveckling vid universitet och högskolor

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Universitet och högskolor, korrigerad Korrigering Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP

Mening. Anna Petronella Foultier

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Vetenskaplig status. Vetenskapliga grunder och

Naturvetenskapsprogrammet

VETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Ditt resultat från Karriärpaketet

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Kvalitativa metoder I

Tensta Gymnasium HT 2005 LAG BEA Unit 6. Den vetenskapliga teorin: Exemplet evolutionsteorin

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Benämningar och lokala tillämpningsregler ayseende generella examina HISTORISKT

SAHLGRENSKA AKADEMIN

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Föreläsning 4. Positivistiska teorier 2

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Föreläsning 5. Deduktion

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Naturvetenskapsprogrammet

Linnéuniversitetets fakultetsorganisation

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer

BESLUT Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå

Forskande och undervisande personal

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

Kursplan för Naturorienterande ämnen

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora.

Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn Research and Experimental Development in the Higher Education Sector 2007

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP

Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora.

Transkript:

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION OM VETENSKAP OCH KUNSKAP Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola 1

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP KURSENS HEMSIDA http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3620/dva215-vt13/ / / / / 2

VAD ÄR KUNSKAP? En bok av Bernt Gustavsson Kunskap kännetecknar människans strävan att överleva och skaffa sig ett bättre liv både individuellt och kollektivt. Kunskap har funnits genom hela människans historia. Platon och hans lärjunge Aristoteles har stor betydelse för vår uppfattning om kunskap. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/ 3

VAD ÄR KUNSKAP? Aristoteles indelning i 1) teoretisk kunskap (episteme) 2) kunskap knuten till hantverk och skapande verksamhet (techne) 3) kunskap knuten till det etiska och politiska livet (phronesis) används än idag. Vi kan se dess inflytande i 1992 års läroplan, med indelningen: fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. Gustavsson identifierar datoriseringen och kunskapens ökande ekonomiska betydelse, som gav upphov till uppfattningen om en övergång från industri- till kunskapssamhälle. 4

VY FRÅN TOPPEN AV PYRAMIDEN : KUNSKAP - INFORMATION - DATA VETENSKAP KUNSKAP INFORMATION DATA LÄRANDEPROCESSEN effektiviserar interaktioner Levande organismer är läraktiga agenter Människan som interaktiv varelse och informationsvarelse (inforg) 5

VARFÖR LÄSER VI OM RELATIONER MELLAN KUNSKAP, VETENSKAP OCH INFORMATION? Vi vill visa hur kunskaper skapas från information och studera vilka egenskaper kunskap måste ha för att kvalificera som vetenskaplig kunskap. 6

VARFÖR LÄSER VI OM VETENSKAP? (1) Högskolelag (1992:1434) 2 Staten skall som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete. 7

VARFÖR LÄSER VI OM VETENSKAP? (2) 3 Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 3 a I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. Lag (2000:1370). 8

FRÅGOR VI STÄLLER Vad är kunskap? Vad är vetenskap? Vad är information? Vad är data? Hur skapas data, information, kunskap, vetenskap?... 9

VETENSKAP OCH FORSKNING FORSKNINGEN är processen VETENSKAPEN är resultatet 10

Logik & Matematik 1 Naturvetenskaper (Fysik, Kemi, Biologi, ) 2 KLASSISKA VETENSKAPER I SIN KONTEXT Samhälsvetenskaper (Ekonomi, Sociologi, Antropologi, ) 3 Humaniora (Filosofi, Historia, Linguistik ) 4 Kunskap 5 Kultur 6 11

HUR VET VI VILKA VETENSKAPER SOM FINNS? Det går att göra empiriska undersökningar på olika sätt, som exempelvis: Vilka är de vetenskapliga ämnen som undervisas på universiteten? it t Vilka är de olika klassifikationer på bibliotek där vetenskaplig litteratur förvaras? Vilka är de ämnen som det pågår forskning i, som i SCB s förteckning. Osv. 12

VILKA VETENSKAPER FINNS DET I SVERIGE? NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN SCB har haft ett regeringsuppdrag att utveckla forskningsstatistiken så att en ämnesuppdelad redovisning av statistiken över forskning och utveckling blir möjlig. 13

NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (1) 11 Humaniora och Religionsvetenskap 12 Rättsvetenskap/Juridik samt Landskapsplanering 13 Samhällsvetenskap 14 Matematik 15 Naturvetenskap 16 Teknikvetenskap 14

NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (2) 17 Skogs- och jordbruksvetenskap 18 Medicin 19 Odontologi 21 Farmaci 22 Veterinärmedicin 23 Övriga forskningsområden 15

NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (3) ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN 231 Barn 232 Hushålls- och kostvetenskap 233 Hälso- och sjukvård i samhället 2341 Kommunikation mellan människor 2351 Teknik och social förändring 2361 Vatten i natur och samhälle 16

NATIONELL FÖRTECKNING ÖVER FORSKNINGSÄMNEN (4) ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN 237 Vårdvetenskap 238 Etnicitet 2371 Arbetsterapi 239 Genus 2372 Medicinsk laboratorievetenskap 241 Kulturarv 2373 Omvårdnad och kulturproduktion 2374 Sjukgymnastik/fysioterapi 242 Idrott 2375 Social omsorg/socialpedagogik 2376 Vetenskapsteori med inriktning mot vård- och omsorgsområdet. http://www.scb.se/statistik/uffou/forteckning.asp / ik/ /f k i 17

RELIGIONSVETENSKAP 18

KONSTVETENSKAP 19

DANSVETENSKAP 20

KULTUR (1) Den uppsättning uppfattningar, vanor, kunskaper och praxis som utgör det konventionella (mest allmänna) beteendet i ett samhälle. Notera skillnaden mellan Aristoteles teknikerkunskap (techne) och värderingskunskap (phronesis) och kultur. Kulturen är resultatet av både kunskap och okunskap, den yttras som det totala beteende. 21

KULTUR (2) Värderingar Kulturen materialiseras (form, mönster, ritualer, samtalsformer) Mångfald Subkulturer Forskare bildar ett eget forskarsamhälle (scientific community)! 22

EN ANTROPOLOGISK STUDIE AV ETT FORSKARSAMHÄLLE Hugh Gusterson, Nuclear Rites A Weapons Laboratory at the End of the Cold War (En antropologisk studie utförd på Lawrence Livermore National Laboratory i slutet av 80-talet) http://www.ucpress.edu/books/pages/6142.html 23

HUR FÖRÄNDRAS KULTURER? Genom evolution (som pågår kontinuerligt). Genom en kraftigt mönsterbrott revolution (kräver mycket stora mängder energi!) Detta gäller generellt, och så även forskarsamhällen! (Mer om detta när vi pratar om Kuhn och de vetenskapliga paradigmer.) 24

VAD ÄR KUNSKAP? Platons syn Enligt en traditionell uppfattning (Platon) är kunskap "sann, rättfärdigad tro." Att en utsaga är "rättfärdigad" d" innebär att forskaren kan ge rimliga argument. Vad menas med "tro"? Forskaren "tror", (håller för sant) att någonting är "sant". Vad menas med "sant"? 25

VAD ÄR SANNING? Korrespondensteori: en utsaga är sann om den motsvaras av (korresponderar mot) något som finns i verkligheten. Koherensteori om sanning en utsaga är sann om den är förenlig med (kohererar med) andra utsagor som vi håller för sanna. Pragmatisk teori om sanning en utsaga är sann om den fungerar i praktiken, är till nytta, leder till mänsklig lycka, etc. 26

VAD ÄR VETENSKAPLIG KUNSKAP? (1) Vetenskaplig kunskap innebär: Bestämda regler för hur kunskap kommer till. Resultaten kommunicerbara och prövbara. Först när den accepteras av forskarsamhället blir den till vetenskaplig kunskap. 27

VAD ÄR VETENSKAPLIG KUNSKAP? (2) Praktikerkunskap innebär: Kunskap för konkreta situationer inriktad på att handla effektivt. Traditions-, rutin- och erfarenhetsbunden, tyst kunskap (tacit knowledge). 28

EN EXPERT ÄR EN PERSON SOM HAR GJORT ALLA MISSTAG SOM ÄR MÖJLIGA PÅ ETT BEGRÄNSAT OMRÅDE. Niels Bohr 29

DEN VETENSKAPLIGA UTVECKLINGSPARADOXEN Vi vet hela tiden mer, eller annorlunda än tidigare. Sanningarna är provisoriska. (Popper) Vi kan aldrig hålla någon vetenskaplig teori för definitivt säker kunskap. Vetenskapen utvecklas kontinuerligt. 30

FORSKNINGSMETOD Forskning Forskningsrapport Undersökning av problemområde i generella drag. Litteraturstudie - Inventering av den befintliga vetandets nivå Specificering och utförande av forskningsuppgiften. Generera hypoteser och härled testbara implikationer. Försök ök att falsifiera hypotes/ ge stöd till den. Publicering. (Läsaren bör kunna förstå). Definierar/diskuterar syfte (Etablerar relevansen). Redovisar vad man redan vet. Presenterar den konkreta undersökningen. Analysera resultat med hänsyn till syfte 31

UNIVERSUM 1 Ange problemområde, syfte Intressanta problem 2 Fastställ den befintliga vetandets nivå Modell (hypotes) 3 Specifikt fenomen 1. Undersök problemområde i generella drag. Syfte. 2. Inventera vetandets nivå gör litteraturstudie, 3. Specificera och utför konkreta forskningsuppgiften. 4. Publicera. 4 Forskningsresultat 32

FORSKNING ÄR EN ITERATIV PROCESS! UNIVERSUM 1 2 3 4 Forskningsresultat VETENSKAPLIGA SANNINGAR ÄR TEMPORÄRA! 33

VAD ÄR DEN VETENSKAPLIGA METODEN? BEFINTLIGA TEORIER OCH OBSERVATIONER Induktion - deduktion, analogi, intuition... HYPOTES Deduktion 1 Hypotesen Hypotesen måste justeras URVAL MELLAN KONKURRERANDE TEORIER Den offentliga, forskarsamhälleliga cykeln 6 Hypotesen måste omarbetas radikalt 2 Överensstämmelse uppnådd BEFINTLIG TEORI BEKRÄFTAD (i en ny kontext) eller NY TEORI PUBLICERAD 5 måste justeras TESTER OCH NYA OBSERVATIONER 4 FÖRUTSÄGELSER 3 Den hypotetisktdeduktiva cykeln 34

VAD ÄR FORSKNING (1) (Syfte) Förståelse (tolkning utifrån en referensram kii kritisk k reflektion utveckling av modeller). Beskrivning (tillstånd, förlopp, händelse genom att observera, registrera, systematisera, klassificera). Förklaring (orsaker och samband ev. jämfört med tidigare eller med idealmodeller) Förutsägelse /Prognosticering (Prediction/Forecasting) Påverkan/Tillämpning 35

VAD ÄR FORSKNING (2) (Medel) Rationell och logiskt tillvägagångssätt g g Intersubjektivitet Väldefinierade begrepp Testbarhet/ Empirisk testning Extern kontroll 36

FORSKNINGSPROCESSEN Problematisering i stället för att ta universum /fenomen/företeelse för givet. Undersöka regelbundenheter. När förekommer de? Var? Hur? Varför? Under vilka omständigheter kan man förvänta sig avvikelser? Hur ofta? På vilket sätt? 37

FORSKNINGSRESULTAT Forskningsresultat är en mer eller mindre formaliserad förklaring, ofta i form av Hypotes Modell Teori = en preliminär teori = en förenklad ändamålsenlig beskrivning av verkligheten. = ett system av koncept/begrepp med väldefinierade inbördes relationer och regler för härledning av sanna påståenden som kan användas för att ta fram modeller. 38

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR VETENSKAP/FORSKNING Relevans Generalitet Validitet Klarhet Nyhet Vetenskaplig trovärdighet Estetik 39