Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Relevanta dokument
Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Företagshälsovården behövs för jobbet

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Tillgänglig arbetsmiljö

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Skolan som arbetsmiljö!! Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot

Tillgänglig arbetsmiljö

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbete, Hälsa och Ålder

Tillsyn i skolan en blick bakåt en blick framåt!!

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

jämställd arbetsmiljö!

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

SAM vid uthyrning av

AFA Försäkrings FoU - finansiering

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

4. Behov av hälso- och sjukvård

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Ohälsa vad är påverkbart?

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg och Viveca Wiberg

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Workshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Arbetsmiljöverket. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

SCB: Sveriges framtida befolkning

Regeringens arbetsmiljöstrategi

Senaste nytt från Arbetsmiljöverket. FTF den 11 september 2012

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

För rehabilitering med hälsan i fokus

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet. Version: 1. Ansvarig: Björn Ahlnäs

Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Transkript:

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1

Befolkningspyramid för Sverige 1900 och 2010 Källa: Statistiska Centralbyrån Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2013-09-02 2

Medellivslängden i Sverige, män och kvinnor 1750-90 33,7 36,6 1881-90 50,9 51,5 1941-50 68,1 70,7 1961-70 71,7 76,3 1981-85 73,6 79.5 2000 77,4 82,0 2008 79,1 83,2 2010 79,5 83,5 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 3

Överlevnad under medeltid och idag Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 4

Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt

Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 6

Prognos medellivslängd män kvinnor, SCB Samtliga Vid 65 år 2010 79,5 83,5 83,0 86,0 2020 80,9 84,4 84,0 86,7 2030 82,1 85,2 84,8 87,3 2040 83,1 85,9 85,5 87,7 2050 83,8 86,3 86,0 88,1 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 7

Dödsorsaker 2010 män / kvinnor Hjärtkärlsjukdomar 40 % 41 % Cancer 27 % 23 % Andningsorganen 6 % 6 % Psykiska störningar 4 % 7 % Skador och förgiftningar 7 % 4 % Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 8

Diagnoser sjukfall > 60d (2001) män/kvinnor Rörelseorganens sjukdomar 37 % 34 % Psykisk ohälsa 22 % 30 % Skador/förgiftningar 12 % 7 % Hjärtkärlsjukdom 8 % 3 % Graviditetskomplikationer 7 % Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 9

Äldre (55-74 år) förr och nu. (1) Det subjektiva välbefinnandet antalet friska år - har ökat. Dagens äldre är mer välutbildade och också smartare enligt kognitiva test (förbättrade levnadsförhållanden, ökad intellektuell stimulans) Men den faktiska pensionsåldern ökar inte i takt med hälsoläget. Stora individuella skillnader, 65 år ingen självklar gräns. Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 10

Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 11

Äldre förr och nu (2) De med högre utbildning mår bättre. Männen skattar sitt hälsotillstånd bättre än kvinnorna. Sämre utveckling i hälsa för kvinnor med kortare utbildningar. Ökad alkoholkonsumtion, minskad fysisk aktivitet och - särskilt för kvinnor - ökad stress och övertagande av manlig livsstil. Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 12

Äldre förr och nu (3) Alkoholrelaterad dödlighet minskar. Ökningen av fetma har planat ut. Tobaksrökning och passiv rökning har minskat starkt. Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 13

Att arbeta längre (1) Försämrade funktioner hos äldre: Försämrad syn Försämrad hörsel Problem med rörelseapparaten Förändrade kognitiva funktionen Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 14

Ögat i genomskärning Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 15

Att arbeta längre (2) Synen: Ackommodationsförmågan försvinner, linsen grumlas. Viktigt med god synergonomi. Hörseln: Försämrad hörsel. Ökad känslighet för buller. Olycksrisker. Rörelseorganen: Förslitningar och ökad risk för belastningsbesvär Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 16

Att arbeta längre (3) Kognitiva funktioner: Nervsystemet reagerar långsammare, gäller även nervimpulser. Vi uppfattar t.ex. snabba synintryck sämre Närminnet försämras. Tar längre tid att lära nytt. Men detta behöver inte vara ett hinder i praktiken. Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 17

Att arbeta längre (4) Förmågan till överblick och att se sammanhang förbättras! Verbala förmågan utvecklas positivt. Äldre har dessutom längre erfarenhet och kan reagera mer genomtänkt. Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 18

Att arbeta längre (5) Det finns en ålderism i samhället. Äldre kan med fördel användas i arbetsuppgifter där erfarenhet, överblick och omdöme har stor betydelse men kan fungera sämre i organisationer som kännetecknas av stora och snabba förändringar. Många äldre kan fortsätta i arbetet längre om de kan kontrollera arbetstakten och själva bestämma arbetstiden. Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 19

Längre arbetsliv för hela befolkningen De som arbetar länge i dag har som regel stimulerande arbeten med god arbetsmiljö. Villkoren skiljer stort mellan olika typer av arbeten. De med fysiskt tunga arbeten, utan psykisk stimulans, med hög stressnivå orkar ofta inte arbeta ens fram till 65 år. Att förbättra villkoren för dessa grupper skulle göra störst skillnad Det finns också ekonomiska incitament för tidigare utträde ur arbetslivet. Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 20

Sammanfattning Hälsolägret hos äldre arbetskraft förbättras successivt. Den faktiska pensionsåldern stiger men inte i samma takt. Mer priviligierade grupper kan fortsätta att arbeta ett flertal år över 65. De stora vinsterna uppnås om man kan förhindra den utslagning i förtid vi ser idag. Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 21

Att få fler att orka till åtminstone 65 Generell förbättring av arbetsmiljön i utsatta arbeten Möjlighet till arbetsanpassning Förändring av arbetsinnehåll - utbildning Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 22

Hur kan fler klara att arbeta längre Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar: Jobba längre om äldre i arbetslivet 2012:10 Syn och belysning för äldre i arbetslivet 2012:16 Störande buller i arbetslivet 2013:3 Belastningsergonomi ur ett systemperspektiv 2012:1 Belastning hälsa och genus Okt 2013 Systematiskt arbetsmiljöarbete Dec 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 23

Kunskaper kompletteras med lagstiftning Aktuellt föreskriftsprojekt om Organisatoriska, Psykologiska och Sociala frågor som kombineras med en fyllig Vägledning Beräknas träda i kraft 2015 (??) Viktigt att företagshälsovårdens förebyggande roll kan utvecklas bl.a. genom att bistå arbetsgivarma med verktyg för att bygga upp en hållbar arbetsmiljö och för att kunna upptäcka och åtgärda eventuella brister i tid Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 24