Sida 1(18) Detaljbudget 2015 Västtrafik AB 2015 1. Sammanfattning För Västtrafik som helhet förväntas antal resor i budget 2015 resultera i ca 282 miljoner resor (exklusive resor för anropsstyrd trafik). Det är under resandemålet för 2015 i enlighet med Trafikförsörjningsprogrammet. Västtrafik fortsätter att arbeta för att Trafikförsörjningsprogrammets målsättning för 2016 ska uppnås och förväntan är en viss återhämtning. Västtrafiks bedömning i nuläget är att resandemålet för 2016 inte kommer att nås. Däremot i relation till det långsiktiga fördubblingsmålet för år 2025 är trenden fortsatt positiv. Detta trots att utvecklingen, sett över en kortare period, inte helt följer uppsatta mål. Ett annat viktigt fokusområde för Västtrafik under 2015 är projektet Pris och sortiment Steg 1, (PoS Steg 1). Regionfullmäktige beslutade i februari 2014 att förändra dagens Pris och sortiment. Steg 1 har målsättningarna; Slopad check-ut, Förenklat sortiment, Rensa bland tilläggen, Förenklat gränssnitt, App-lösning samt ta bort snedsitsar. Projektet påbörjas under 2014 och förväntas medföra ökade drifts- och avskrivningskostnader motsvarande ca -60 mnkr under 2015. Budgeten som helhet visar för 2015 ett ökat driftsbidrag motsvarande -276 mnkr (7 %). Intäkterna beräknas öka med ca 5,0 %, medan kostnaderna inklusive finansnetto förväntas öka med cirka 4,5 %. 2 Regionfullmäktiges mål Den strategiska inriktningen angiven i uppdraget från Kollektivtrafiknämnden samt det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en konkurrenskraftig och attraktiv region. Enligt Kollektivtrafiknämndens uppdrag är kollektivtrafiken ett verktyg för att bidra till ett hållbart transportsystem i hela regionen, och därmed närma sig visionen om det goda livet. Målet är att var tredje motoriserade resa år 2025 ska ske med kollektivtrafik. Utöver nedanstående mål från Regionfullmäktige har Kollektivtrafiknämnden i uppdraget 2015-2016 inom området alla resenärsgrupper (delmål 3) tydliggjort riktningen för tillgänglighetsanpassning av hållplatser samt fordon.
Sida 2(18) Kollektivtrafiken i Västra Götaland ska byggas ut, vara attraktiv och därigenom bidra till att fler invånare väljer att resa kollektivt Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till 2006. Delmål 2: Minst 85-90 % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken. I Budget 2015 ingår trafikförändringar beslutade i Trafikplan 2015. Trafikplanen redovisar större trafikförändringar som Västtrafik har tagit beslut om att genomföra inför och under trafikår 2015. Förutsättningarna för trafikförändringar framgår av Övergripande utvecklingsplan för kollektivtrafiken 2015-2016 som antogs av Västtrafiks ledningsgrupp 3 december 2013 samt Kollektivtrafiknämndens förslag till inriktning för årligt uppdrag 2015-2016. De åtgärder som enligt Trafikplan 2015 kommer att genomföras tillhör alla någon av följande prioriteringskategorier: (-) Tidtabellsjusteringar/ nollsummespel - Mindre tidtabellsjusteringar och omfördelning inom avtal samt nya avtal. (N) Nödvändigt - Redan beslutade åtgärder, trafiksätt nya områden samt kapacitetåtgärder att inte riskera att tvingas lämna resenärer vid hållplats. (A1) Högst angeläget - Stöder högst prioriterade mål och inriktningar i den övergripande utvecklingsplanen, smarta effektiviseringar som kan omfördelas till satsningar samt satsningar för fler resenärer och nöjdare kunder. (A2) Angeläget - Övriga åtgärder som stöder mål och inriktningar i den övergripande utvecklingsplanen. Främst satsningar för ökat resande och nöjdare kunder. Baseras i stor utsträckning på önskemål från kommunerna. Västtrafik har tydliga mål uppsatta för antal resor och kundnöjdhet, vilka är de mål som påverkar själva utformningen av trafiken mest. Resandet under 2014 har inte utvecklats i samma takt som målen. Det finns därmed behov av att genomföra satsningar för att proaktivt öka
Sida 3(18) resandet. Genom att Västtrafik vidtar de åtgärder som finns med under Nödvändigt skapas främst mer kapacitet på de linjer och tider då många vill resa med Västtrafik. Trängslen kan därmed minskas, vilket skapar nöjdare kunder, samt att det skapas utrymme för att ta emot fler resenärer. Om inte åtgärderna under Nödvändigt skulle vidtas finns det risk för att resandet och kundnöjdheten minskar istället. De åtgärder som trafikplanen bidrar med för att öka resandet är främst utökning av trafiken i de utpekade stråk och områden där det finns en potential för ökat resande, vilket främst återfinns under kategori A1 och A2. Det är genom dessa åtgärder som önskemål och riktlinjer för satsningar i prioriterade stråk och områden utöver där det idag råder kapacitetsbrist kan tillgodoses. Med de förslag till åtgärder som har beslutats om i trafikplan 2015 anser Västtrafik att en bättre och mer attraktiv trafik kan skapas på flera håll i regionen samt att trafikuppläggen blir mer hållbara och något som kan vidareutvecklas på lång sikt. Resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken I Västtrafiks uppdrag har Kollektivtrafiknämnden beslutat att Västtrafiks mål under perioden (delmål nummer 2) är Minst 85-90 % av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025. Västtrafiks handlingsplaner och fokus för de närmaste åren ligger väl i linje med detta uppdrag. En av Västtrafiks strategier för att uppnå målet om ett fördubblat resande till 2025, är att Västtrafik ska låta kunden vara med och prioritera. Det kräver att hela verksamheten är lyhörd för kundsynpunkter. Dialogen med Västra Götalandsregionens medborgare och Västtrafiks kunder är därför en viktig del för att utveckla verksamheten. Kollektivtrafikbarometern mäter på en mer övergripande nivå bland annat hur nöjd medborgaren är med Västtrafik som helhet, men även nöjdhet med senaste resan. Västtrafik avser att uppnå målen genom ett antal olika aktiviteter inom området. För att lättare kunna göra faktiska åtgärder utifrån kundernas åsikter kring resan har Västtrafik tagit fram en ny modell för att mäta kundnöjdheten, som ligger närmare upplevelsen av resan. Från och med januari 2013 arbetar Västtrafik enligt den nya modellen. Fler trafikområden och mer trafik kommer successivt att inkluderas i denna mätning. Det underlag som mätningarna ger, gör att Västtrafik får möjlighet att direkt återkoppla och ställa krav mot varje trafikföretag. På det viset kan fokus riktas mot specifika problemområden men även belysa goda exempel. Förverkligandet av en ny varumärkesstrategi är en annan väsentlig del för att uppnå målen. Det är en del av visionen Det naturliga valet våra kunder väljer oss för att de vill, inte för att de måste. För att människor av egen fri vilja ska välja Västtrafik behöver bilden av kollektivtrafik i allmänhet och Västtrafik i synnerhet förändras. Att påverka attityder är ett långsiktigt arbete som har påbörjats på ett mer strukturerat sätt under 2014 och kommer att pågå under ett antal år framöver. Kommunikation, dialog och bemötande är viktiga delar i
Sida 4(18) arbetet, som kommer att bedrivas i samarbete med Västtrafiks upphandlade affärspartners. Västtrafiks reseplanerare och hemsida tillhör de mest använda digitala verktygen i Västra Götaland. Här sker det mesta av Västtrafiks kommunikation med kunder och potentiella kunder. Det finns nu mer än 1 miljon nedladdade reseplanerarappar och det ställs i dessa närmare 2,5 miljoner frågor varje dag. Hemsidan har cirka 65 000 besök varje dag, och den nya mobila webbsidan har cirka 17 000 besökare per dag. Arbete pågår med ständig förbättring av reseplaneraren för att göra det lätt att hitta relevant information och bättre kunna planera sitt resande. Förutom ett antal mindre åtgärder med nya funktioner i reseplanerarapparna, kommer även möjligheten att köpa enkelbiljett att lanseras under hösten 2014. En allt större andel av befolkningen har en smartphone. Det medför att förväntan på att kunna utföra sina vardagsärenden i mobilen ökar, liksom kraven på möjligheter till mobila biljettköp. För Västtrafik är det viktigt att så snart som möjligt kunna tillmötesgå detta, och det första steget är just möjligheten att köpa enkelbiljett i reseplanerarapparna. Arbete pågår också parallellt för att på lite längre sikt lansera en digital och mobil försäljningskanal med bland annat periodkort i mobilen.att underlätta biljettköpen och göra det enklare för kunderna att genomföra resan är avgörande för att öka kundnöjdheten. På det området kommer en rad förbättringar att ske de närmaste åren. Vid sidan av den mobila försäljningskanalen kommer sortimentet att förenklas, kortläsarna ombord att förbättras och en rad andra åtgärder vidtas som förenklar såväl för kunderna som för försäljningspersonalen hos affärspartners. Det gäller både ombord på fordon och hos försäljningsombuden. Västtrafik arbetar för närvarande med att se över den digitala närvaron och kommunikationen för att bättre kunna leva upp till förväntningarna från en allt större grupp bland kunder och allmänhet. Det handlar om att samla den digitala kommunikationen på ett för kunderna begripligt sätt och säkerställa att all kommunikation i olika kanaler är lättillgänglig, enhetlig och relevant. Bland kanaler som berörs kan nämnas: hemsida, mobil hemsida, reseplanerarapp, Mina Sidor, kampanjsajter, Facebook, Twitter, sightseeingapp,var-är-bussen-app, smsapp, infotainment på tåg, smsregistrering m m. Ett nytt kundärendehanteringssystem har tagits i bruk från september 2014, för att förbättra servicen gentemot Västtrafiks kunder genom att förenkla och effektivisera hanteringen av synpunkter och reklamationer. Det förkortar handläggningstiderna på kundservice avsevärt samtidigt som det blir enklare för kunden att ansöka om till exempel resegaranti via webben. Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska Västtrafik har tagit fram ett förslag till Miljö- och Klimatplan. Planen innehåller förslag till åtgärder inom de olika trafikslagen och på fastighetssidan. En plan för hur samtliga fastigheter ska miljöcertifieras har tagits fram under året. Västtrafik blev under hösten medlem i Sweden Green Building Council. Förslag till åtgärder för att öka andelen förnybara drivmedel inom samtliga trafikslag har tagits fram. Ett särskilt fokus har varit på att ta fram miljöåtgärder för dieseltåg-, fartyg- och personbilstrafik. Utmaningen att finna åtgärder som minskar dessa trafikslags miljöpåverkan är stor. Samtliga åtgärder i Miljö- och klimatplanen har tagits fram i samverkan. Miljökraven i trafikupphandlingarna följs upp med hjälp av databasen FRIDA, dessutom har
Sida 5(18) tio miljörevisioner på plats hos trafikföretag och leverantörer genomförts. Med hjälp av FRIDA tas nyckeltal fram. Under 2013 utfördes 77 % av personkilometrarna med förnybar energi. Inom projektet Hyperbus testades tre laddbussar på linje 60 i Göteborg, med syfte att demonstrera ny laddteknik och nya hybridbussar på en befintlig busslinje. Två laddstationer byggdes, en på Redbergsplatsen och en i Masthugget. Resultaten från projektet är en total energibesparing på 61 % jämfört med en konventionell dieselbuss, laddbussarna har dragit mer än 80 % mindre drivmedel än en konventionell dieselbuss. På över 80 % av linjesträckningen har bussarna kört på el, koldioxidutsläpp och övriga emissioner är 75 % lägre. Utöver de mycket positiva miljöresultat som projektet visat har bussarna också varit uppskattade av förarna, arbetsmiljön med mindre vibrationer och lägre ljudnivåer har varit mycket uppskattad. När passagerare, förare och boende i området tillfrågades svarade en majoritet, 70 %, att de kände till projektet och var positiva till det. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Västra Götalandsregionen liksom Västtrafik arbetar långsiktigt och målmedvetet med kompetensförsörjningens fem delar, att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla kompetens. Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla rekryterings- och bemanningslösningar. Beroende på uppdragets/projektets kompetenskrav och karaktär tas utifrån framtagen behovsanalys beslut om anställning, inhyrning alternativt användande av konsult. Nya uppdrag/projekt tillkommer samtidigt som översyn sker av vilka Västtrafiks kärnkompetenser är och beroende på utfallet av denna strategiska kompetensplanering behöver vissa konsulter avslutas till förmån för en utökning av egen verksamhet. Den sistnämnda kompetensväxlingen innebär en minskning av tillfälliga bemanningslösningar och en reduktion av bemanningskostnader. Arbetet med planering av kompetensutveckling och då framförallt den strategiska planeringen har under 2014 fokuserat på implementering av Västtrafiks varumärkesstrategi, en strategi som ska förbättra och tydliggöra vad Västtrafik ska stå för både internt och externt, såväl medarbetare som Västtrafiks partners och utförare. Detta arbete kommer att fortskrida under 2015. Den samlade kompetensen är viktig för organisationen och utvecklingen av tjänster och produkter varför en större kraft ska läggas på att öka förståelsen och skapa en kultur för strategisk kompetensplanering för att kunna översätta strategier och mål till kompetens. Vad avser andelen anställda som har en plan för kompetensutveckling har Västtrafik påbörjat ett arbete med kompetenshjul vilket i korthet innebär att Västtrafik utifrån ett strukturerat arbetssätt kartlägger vilken önskad kompetens en befattning kräver. Detta arbete fortskrider under 2015.
Sida 6(18) 3 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Övergripande ska verksamheten utföras med god kostnadskontroll och ekonomi i balans. Västtrafik strävar efter att uppfylla detta krav löpande. (För beskrivning se avsnitt 6.) Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna För att säkerställa kvalitén för Västtrafiks kunder görs månadsvis uppföljning av grundläggande faktorer som till exempel punktlighet, att trafiken utförs och att fordonen uppfyller de krav som överenskommits i avtalen. Genom ombordmätningar undersöks kvartalsvis kundnöjdhet såväl ur ett helhetsperspektiv som olika faktorer, t ex åkkomfort. Inom ramen för det som kallas för Västtrafikmodellen sker för närvarande en utveckling mot partnersamverkan med trafikföretag där gemensamma mål sätts upp. Målområdena innefattar bland annat ökat resande, ökad kundnöjdhet och successivt en högre effektivitet. Planer med aktiviteter som stödjer målen utarbetas som sedan löpande följs upp tillsammans av Västtrafik och respektive partner. Arbetssättet har sin utgångspunkt i den branschgemensamma avtalsprocessen som finns beskriven i trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götalandsregionen. Detta arbete har lett till att Västtrafik har en bättre leverans ut till kund, och det visar på att kunderna är mer nöjda. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar... Västtrafiks strategi när det gäller jämtegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla verksamhet och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande. Konkret innebär det att förhållanden och villkor för både kvinnor och män ska synliggöras. Varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekvenserna av hur förslag kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män ska analyseras. Västtrafik har flera beröringspunkter såväl externt som internt, såsom alla möten med resenärer, regionens invånare och samhällsaktörer, samt i möten med anställda. Ambitionen är att aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor som en av flera aspekter för att eftersträva det goda kundmötet, det goda medarbetarskapet och det goda ledarskapet. Västtrafik kommer under 2015 att fram en jämställdhets- och mångfaldsplan där bl a följande kommer att ingå: Analysera löner för män och kvinnor för att identifiera eventuella oskäliga löneskillnader.
Sida 7(18) Tillämpa ett jämställdhetsperspektiv vid anställning av medarbetare och chefer. Säkerställa ett jämställdhetsperspektiv vid utvecklande av nya verksamheter, nya projekt och leverans av befintliga uppdrag. Säkerställa att jämställdhets- och mångfaldsfrågor är en återkommande diskussionspunkt vid arbetsplatsträffar. Anpassa informationen på Västtrafiks hemsida för att vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Fortsatt anpassning av lokaler och omgivning utifrån personer med funktionsnedsättningar. 4. Verksamheten I budget 2014 har antagande om resandeutvecklingen gjorts utifrån lokala förutsättningar på respektive trafikavtal. Nedanstående diagram visar den bedömda resandeutvecklingen för Västtrafik som helhet. För Västtrafik som helhet förväntas antal resor i budget 2015 resultera i ca 282 miljoner resor (exklusive resor för anropsstyrd trafik). Rent budgettekniskt beräknas antalet resor minska mellan budget 2014 och 2015. Detta för att kompensera för att budgetmålet inte förväntas uppnås 2014. I realiteten, utifrån nivån juli 2014, medför bedömningen en ökning med ca 2,5 %. För att kunna uppnå budgeterad resandeutveckling behövs bland annat en stabilitet inom spårvagnstrafiken. I övrig trafik är leverans- och kvalitetsnivån stabil, men det finns förbättringspotential kvar till exempel på tågsidan. Ett resande på 282 miljoner resor är under resandemålet för 2015 i enlighet med Trafikförsörjningsprogrammet. Västtrafik fortsätter att arbeta för att Trafikförsörjningsprogrammets målsättning för 2016 ska uppnås och en viss återhämtning förväntas under 2015. Västtrafiks
Sida 8(18) bedömning i nuläget är att resandemålet för 2016 inte kommer att nås. Däremot i relation till det långsiktiga fördubblingsmålet för år 2025 är trenden fortsatt positiv. Detta trots att utvecklingen sett över en kortare period inte helt följer uppsatta mål. De satsningar som föreslås i Trafikplan 2015 ger totalt en kostnadsökning på ca 120 mnkr/år. Tillkommande biljettintäkter bedöms till ca 30 mnkr första året samt att posten för förstärkning bedöms kunna reduceras med 10 mnkr, vilket ger en nettokostnad på 80 mnkr för år 2015. Planen förväntas ge ett ökat resande med 2,7 miljoner resor. 5. Personal För att bli framgångsrika i Västtrafiks uppdrag krävs att företaget är en attraktiv arbetsgivare, har attraktiva arbetsplatser och kommunicerar på ett bra sätt, internt och externt. Västra Götalandsregionens målbild och viljeinriktning delas av Västtrafik. Västtrafik har flera beröringspunkter såväl externt som internt, såsom alla möten med kunder, regionens invånare och samhällsaktörer, samt i möten med anställda. Heltidsanställning utgör norm vid Västtrafik. När det gäller målet om andel anställda med erbjuden heltidsanställning har Västtrafik redan idag uppnått det tidigare satta målet på 85 % och inför 2015 sätts måltalet 95 %. Vid kommande rekryteringar fortsätter Västtrafik med inriktningen att alla ska erbjudas heltidsanställning. Avseende målet om genuskompetent ledarskap har Västtrafik i dagsläget inget specifikt utbildningskrav. Det viktigaste likabehandlingsarbetet på Västtrafik sker direkt på arbetsplatsen i samspel mellan medarbetarna, chef och HR. Målet är att alla chefer ska ha ett kommunikativt och närvarande ledarskap, vilket varit fokus de senaste åren. Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god kommer Västtrafik fortsätta att följa upp under 2015 i medarbetarundersökningarna. Västtrafik har med stöd av medarbetarundersökningar i ett antal år arbetat utifrån tydliga och individuella mål, tydligt och kommunikativt ledarskap samt goda relationer och gott medarbetarskap. Med detta som bas har medarbetarundersökningarna under 2014 kompletterats med att följa den önskade förflyttningen inom till varumärkesarbetet. Då med tyngdpunkt på ledarskapet och den enskilde medarbetaren. En förenklad medarbetarundersökning ska genomföras på våren 2015 och diskussion pågår om Västtrafik även ska delta i regionens medarbetarundersökning hösten 2015. Varumärkesstrategiarbetet ställer fortsatt höga krav på ledarskapet inom Västtrafik. Varumärkesarbetet handlar om att såväl chefer som medarbetare ska göra en värderingsförflyttning från strukturellt till kulturellt fokus, från prestation till relation samt gå från en rationell funktion till en emotionell relation. Parallellt med att varumärkesarbetet diskuteras, implementeras och börjar genomsyra vardagen på Västtrafik, för ledningsgruppen dialog kring vilka verktyg och förutsättningar som behöver ges för att utifrån kundmötet forma framtidens chefskap/ ledarskap. Ambitionen är att dessa diskussioner ska mynna ut i ett utvecklingsprogram som har sin start 2015. Dessutom skapas parallellt spelregler och tydliga mål för att långsiktigt nå framgång med varumärkesstrategin. Varumärkesarbetet syftar direkt till att öka nöjdheten hos Västtrafiks befintliga och blivande resenärer. Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt och socialt
Sida 9(18) sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare i enlighet med Arbetsmiljölagen. Västtrafik strävar efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande arbetsmiljöarbete vilket sker i nära samarbete mellan chefer, medarbetare, skyddskommitté och företagshälsovård. Under 2015 kommer följande aktiviteter att prioriteras: arbetsmiljöronder medarbetarundersökning som bland annat ska fokusera på den fysiska och psykiska arbetsmiljön möten i Skyddskommittén möten i Västtrafiks Lokalgrupp 6. Ekonomi Budget 2015 visar netto en kostnadsökning på -273 mnkr, vilket medför ett utökat behov av driftbidrag på 6 %. Av detta avser -60 mnkr ökat driftbidrag under 2015 för satsningar i projektet Pris och Sortiment Steg 1. Sammanfattning av budgeterade nettoeffekter Bilden nedan är en summering av de större nettoeffekterna som påverkar avvikelsen mellan budget 2015 i jämförelse med budget 2014. Texten fram till och med nästa rubrik "Intäkter" är kompletterande förklaringstext till tabellen. Bokslutsdispositionerna förväntas lösas upp till sin helhet under 2014 vilket medför att inga sådana finns kvar till 2015. Detta kommer att vara kopplat till det slutliga utfallet 2014. Dels vad avser merkostnaden för tåg där en garantireserv tidigare funnits samt dels vad avser
Sida 10(18) resultatet i övrigt. Budgeterad prisökning motsvarar 5 % i genomsnitt, vilken föreslås träda i kraft fr o m 4 januari 2014. Den intäktsökning som prisökningen beräknas medföra motsvarar +145 mnkr. Detta budgetförslag innehåller Konjunkturinstitutets prognoser för de index (KPI, AKI, ITPI m m) som styr en stor del av trafikens kostnadsutveckling. Indexprognoserna efter sommaren har visat sig vara mer positiva än tidigare prognoser. PPI indexet, som saknar officiella prognoser, har även haft en utveckling under 2014 som är till Västtrafiks fördel. Sammantaget förväntas indexeffekten ge en kostnadsökning på -93 mnkr. Västtrafik arbetar för närvarande intensivt med att erbjuda ytterligare möjligheter i digitala försäljningskanaler. Det är svårt att sätta en målsättning för 2015, men förväntningen är att det ska tillföra +15 mnkr i ytterligare intäkter. Resandeförändringen jämfört budget 2014 förväntas medföra minskade intäkter (-48 mnkr), och samtidigt minskade kostnader för incitament, förstärkningstrafik som permanentats i Trafikplanen m m (+25 mnkr). Under den kommande perioden genomförs ett antal nya upphandlingar av trafiken. Volymen
Sida 11(18) är något lägre än förväntat på grund av förskjutningar i tid till 2016. I snitt förväntas en ny upphandling generera en kostnadsökning motsvarande 10-15 %. Kostnadsökningen uppstår dels på grund av utvecklingen över tid, men även på grund av högre ställda krav avseende leverans, fordonsreserv, miljökrav o s v. I budget 2015 är den beräknade nettoposten för upphandlingar positiv. De upphandlingar som genomförts har givit bättre resultat än snittet bl a beroende på effektivare trafikplanering. Utöver det bidrar även ändrat avtalsupplägg till positiv effekt på trafikkostnaderna. Under 2015 genomförs olika trafiksatsningar i enlighet med Trafikplan 2015. De satsningarna ger totalt en kostnadsökning på ca -120 mnkr/år. Tillkommande biljettintäkter bedöms till ca +30 mnkr. Posten Spårvagnskostnaderna förväntas öka med drygt -30 mnkr. Det avser leasingavgifter såväl som kostnader för drift och underhåll och fortsatt investering i banan som exempelvis Skeppsbron. Västtrafiks budget innehåller inga merkostnader för de eventuella åtgärder som diskuteras vad avser M32-vagnen. För att få en samlad bild av kostnadsökningen för spårvagn måste ytterligare poster under trafikökningar, trafikförändringar samt index inkluderas. Totalt ökar kostnaden för spårvagnstrafiken med -45 mnkr mellan budget 2014 och budget 2015, samtidigt bidrar denna trafik även med intäkter och bedöms ha en hög kostnadstäckningsgrad. Även tågtrafiken för med sig kostnadsökningar under 2015. Under 2012 skiftades operatör för stora delar av tågtrafiken i Västsverige. Den garantiersättning Västtrafik då erhöll beräknas enbart täcka en del av merkostnaderna under 2014. Kostnadsökningen kom alltså 2014 samt fullt ut 2015. Resultatmässigt märks detta främst genom den negativa avvikelsen vad avser bokslutsdispositioner (-48 mnkr). I december 2015 förväntas avtalsskifte ske efter ny upphandling. Skiftet sker sent på året och bedöms inte ha någon påverkan detta budgetår. Utöver dessa kostnader ökar även kostnaderna för el och banavgifter (-33 mnkr). Kostnaden för avskrivningar på tåg är en positiv avvikelse 2015 i och med omläggningen till komponentavskrivning enligt K3-regelverket samtidigt som tågens bedömda livslängd har förlängts. Viss ökad avskrivning för livstidsförlängningar och revisioner minskar den positiva effekten (+14 mnkr). Motsvarande spårvagnstrafiken påverkas budget 2015 sammanlagt av ökade kostnader för tågtrafiken med -41 mnkr. Västtrafik har under en period arbetat med att identifiera kärnkompetens. Inom vissa av områdena har växling skett till egen personal. Det för med sig att personalkostnaderna ökat, men samtidigt har konsultkostnader minskat (+5 mnkr). Regionfullmäktige beslutade i februari 2014 om PoS Steg 1 med målsättningarna; Slopad check-ut, Förenklat sortiment, Rensa bland tilläggen, Förenklat gränssnitt, App-lösning samt Ta bort snedsitsar. Det är ännu i ett tidigt skede i projektet men bedömningen är att det under 2015 kommer medföra ökade drifts- och avskrivningskostnader motsvarande ca -60 mnkr. Som tidigare nämnts avviker avskrivningar för tåg positivt (+14 mnkr). Övriga avskrivningar ökar på grund av satsningar i form av ny färja (-4 mnkr), infrastruktur (-8 mnkr) samt övrigt såsom IT-utrustning på fordon med mera (-9 mnkr). Det är nya investeringar såväl som
Sida 12(18) helårseffekter på investeringar från 2014. Övrigt består av en rad olika avvikelser. Bland de större kan nämnas minskade statsbidrag för tågtrafik (-11 mnkr) samt ökade abonnemangskostnader för talradio (-6 mnkr). Västtrafik har, motsvarande övriga verksamheter inom Västra Götalandsregionen, krav på generella effektiviseringar motsvarande 1,0 %. Västtrafik bedömer sig uppfylla både målsättning samt kriterier runt effektiviseringarna. Nedanstående tabell ger en bedömd samlad bild över de positiva konsekvenser Västtrafik förväntar sig under 2015. Intäkter Biljettintäkterna förväntas öka med +141 mnkr (5 %) i jämförelse med Budget 2014. Budgetförslaget innehåller en genomsnittlig intäktsökning utifrån prisökning, vilket beräknas motsvara cirka +145 mnkr. Den genomsnittliga prisökningen är beslutad till max 5 %, slutligt beslut tas av kollektivtrafiknämnden i november. Att bedöma resandets utveckling samt resenärens val av färdbevis är alltid svårt. Västtrafik
Sida 13(18) har under en längre period haft en överströmning från värdekort (enkelbiljett, SMS, kontoladdning etc) till periodkort (månadskort, 90-dagars kort, årskort m m). Under 2013 ökade denna överströmning samtidigt som trenden var att varje periodkort användes till fler resor. Under 2014 har det till viss del varit motsatsen dvs intäkterna håller sig stabila, men resandet har minskat. Överströmning mellan kortgrupperna har minskat, men den har ökat inom respektive grupp. Med det menas att resenärerna sökt sig till färdbevis med större åtaganden. Från färdbevis som enkelbiljetter till kontoladdning och från månadskort till årskort. Även om intäkt per resa för närvarande utvecklas positiv, kan det i förlängningen medföra att den sänks då dessa färdbevis är billigare. Resandeutvecklingen bedöms ge en negativ avvikelse motsvarande -48 mnkr. Trafikplanen och de satsningar som sker där förväntas första året att öka intäkterna med +29 mnkr. Som tidigare nämnts arbetar Västtrafik med att erbjuda ytterligare möjligheter i digitala försäljningskanaler. Målsättning för 2015 är att det ska tillföra ytterligare intäkter motsvarande cirka+15 mnkr. Kostnader Kostnaderna i budgetförslag 2015 ökar med -360 mnkr (-5 %) i jämförelse med budget 2014. De största kostnadsökningarna är beskrivna ovan under sammanfattningen utifrån en nettoredovisning för att tydligare visa konsekvenserna. Trafikkostnaderna ökar med 5 %. Då avtalen med entreprenörerna är indexreglerade beräknas trafikkostnaderna påverkas negativt med den allmänna kostnadsutvecklingen (-93 mnkr). I övrigt är de större kostnadsökningarna hänförliga till Trafikplan 2015 (-120 mnkr) samt ökade spårvagns- och tågkostnader. Ökningen av driftskostnader (3 %) har i år, om projektet för PoS Steg 1 exkluderas (-44 mnkr), en positiv avvikels motsvarande drygt 1,5 %. Arbetet utifrån Västtrafiks kärnkompetens är den främst bidragande orsaken (+16 mnkr). Det finns även negativa effekter såsom fördyring av abonnemang av talradio (-6 mnkr). Samtidigt som driftskostnader avviker positivt ökar personalkostnaderna med nästan -16 %. Det beror dels på helårseffekt av växling från konsult till egen personal (-11 mnkr). Men även på nyanställningar 2014 (-5 mnkr) samt utrymme för ytterligare anställningar under 2015 (-6 mnkr). Den allt mer omfattande verksamheten har, och kommer att innebära, behov av
Sida 14(18) förstärkning, främst vad avser arbetet med Västsvenska paketet, men även för verksamheten i övrigt. Avskrivningar se sista stycket om investeringar kombinerat med investeringsplan. Självfinansieringsgrad Västtrafiks självfinansieringsgrad har de senaste åren motsvarat 52-54% (enligt beräkning i årsredovisningen). Görs motsvarande estimering utifrån budget 2015 förväntas självfinansieringsgraden hamna i den lägre delen av spannet strax under 52 %. Utvecklingen av självfinansieringsgraden påverkas av satsningar som till exempel PoS Steg 1 samtidigt med en något sämre utveckling av biljettintäkter även under 2015. Likviditet och finansiering Finansieringen av investeringar sker med både långa samt rörlig krediter. De upptas i samråd med Västra Götalandsregionen. Västtrafiks upplåningsbehov har de senaste åren ökat i samband med leveransen av nya tåg och andra investeringar. Västtrafik väntar på att ett antal större statsbidrag ska betalas ut från Trafikverket. Dessa är i dagsläget en del av Västtrafiks upplåning. Långtidsprognos I långtidsprognosen 2015-2017 bedömdes behovet av driftsbidrag motsvarande ökningen i förslag till budget. Intäkterna i budgeten är lägre än estimerat i långtidsprognosen, men så är även kostnadsmassan. Avvikelsen avser en lägre resandeutveckling och därmed intäktsutveckling än vad som tidigare beräknats, medan det på kostnadssidan är trafikkostnaderna och då mer specifikt lägre effekt av indexutvecklingen än tidigare bedömt. 6.1 Ekonomiskt resultat Budgetförutsättningar Budgeten baseras på helårseffekter av trafikplanen 2014, trafikplanen 2015, samt kända förändringar under 2014. Beslut om ram för prisförändringar 2015 har tagits av regionfullmäktige vilken motsvarar den i budgeten. Kostnadsutvecklingen baseras på Konjunkturinstitutets prognos för KPI och AKI både vad avser 2014 och 2015. För dieselpriset (PPI-index diesel) finns inga officiella prognoser att tillgå. I budgetförslaget antas PPIindexet för diesel minska något för 2014, utifrån känd utveckling under året. Bedömningen för 2015 är att indexet ökar med 7 %, vilket baseras på ett genomsnitt av de senaste fyra åren. Utifrån detta budgeteras Västtrafiks resultat till +-0 för 2015 enligt tidigare beskrivning. Känslighetsanalys Västtrafik är utsatt för normala marknadsrisker. Efterfrågan på Västtrafiks tjänster påverkas av förändringar i konjunktur och på arbetsmarknad. Det går heller inte med säkerhet att förutse kunderans reaktion på förändringar av Västtrafiks priser och tjänster. Intäkterna styrs
Sida 15(18) av hur resenärerna reser och väljer färdbevis. Utvecklingen av index är alltid svårbedömbar. Västtrafik baserar därför budget på officiella prognoser där sådana finns att tillgå. Små avvikelser framför allt avseende indexen AKI och KPI påverkar stora delar av kostnadsmassan. Nivån på prognosticerade index 2015 är relativt sett låga. Från slutet av 2014 har Västtrafik inte längre någon garantiersättning kvar kopplat till avtalsförändringen inom tågtrafiken. Västtrafik har idag en annorlunda avtalssituation för större delen av tågtrafiken än normalt. Det för med sig att svängningar påverkar Västtrafiks kostnader fullt ut. Motsvarande situation återfinns vad avser spårvagnstrafiken. Där pågår för närvarande olika diskussioner som kan komma att påverka Västtrafiks ekonomi i framtiden. Budgeten är gjord utifrån nuvarande avtalssituation och trafikutformning. Beslut är taget vad avser införandet av ny pris- och sortimentsstrategi Steg 1. Det är ännu ett tidigt skede i projektet, med osäkerhet som följd. Det föreligger en hel del antaganden inom projektet avseende vad som kommer kunna bedömas som investering och vad som avser driftskostnader samt när aktivering med påföljande avskrivningar kommer kunna ske. Västtrafik kommer successivt att få bättre kännedom om de ingående delarna i projektet. Det är för Västtrafik svårt att parera avvikelser på kortare sikt, stora delar av kostnadsmassan är trögrörlig och det tar tid för åtgärder att få någon ekonomisk genomslagskraft. BURV RESULTATRÄKNING BUDGET, VÄSTTRAFIK AB 1512BU Västtrafik AB Ack 501 Budget 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 8 284 36111 Övrig försäljning av tjänster, externt 0 36113 Övrig försäljning av tjänster, internt 37101 Försäljning material och varor, externt 0 37103 Försäljning material och varor, internt 38611 Investeringsbidrag 0 38811 EU-bidrag, externt 0 38911 Ägarbidrag från kommuner, externt 0 38933 Driftbidrag från nämnd inom regionen, avtal int 3 916 000 36411 Hyresintäkter lokaler/bostäder, externt 27 346 38991 Övriga bidrag, externt 0 38993 Övriga bidrag, internt 39291 Biljettintäkter, externt 3 176 000 39191 Övriga intäkter, externt 984 941 39193 Övriga intäkter, internt
Sida 16(18) SVI Summa verksamhetens intäkter 8 112 571 40111 Lön arbetad tid -143 883 41111 Lön ej arbetad tid 0 DSK1 Summa löner -143 883 44111 Pensionskostnader, externt -13 480 43911 Kostnadsersättningar o naturaförmåner, externt -3 025 46911 Övriga personalkostnader, externt -7 759 46913 Övriga personalkostnader, internt DSK3 Summa övriga personalkostnader -24 264 45111 Sociala avgifter, externt -48 848 DSKL Personalkostnader totalt -216 995 55591 Inhyrd personal, övrigt, externt -7 511 53191 Direkta trafikkostnader, externt -6 407 292 55011 Köp av verksamhetsanknutna tjänster, ext -121 595 57991 Material o varor, externt 0 57993 Material o varor, internt 58991 Övriga lämnade bidrag, externt 0 58993 Övriga lämnade bidrag, internt 60111 Hyra av lokal/bostad, externt -69 938 60113 Hyra av lokal/bostad, internt 60991 Övriga lokalkostnader inkl. energi externt -4 287 64111 Förbrukningsmaterial, externt -10 788 64113 Förbrukningsmaterial, internt 66111 Kostnader för transportmedel, externt -240 66113 Kostnader för transportmedel, internt 75991 Övriga tjänster (inkl. konsulter), externt -185 392 75993 Övriga tjänster (inkl. konsulter), internt 76911 Övriga kostnader, externt -621 215 78111 Utrangering av anläggningstillgångar, externt 76913 Övriga kostnader, internt 77111 Nedskrivning av anläggningstillgångar -9 000 79111 Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar -8 555 79211 Avskrivning på byggnader och markanläggn -34 680 79221 Avskrivning på leasingavtal byggnader 0 79311 Avskrivning på maskiner och inventarier -308 305 79351 Avskrivning på leasingavtal maskiner o inventarier -2 178 DSK11 Summa avskrivningar -362 718 SVK Verksamhetens kostnader -8 007 971 SRES1 Verksamhetens nettokostnader 104 600 84013 Erhållna regionbidrag, internt 84211 Ränteintäkter bank, externt 400
Sida 17(18) 84221 Ränteintäkter lån, externt 0 84911 Övriga finansiella intäkter, externt 0 DSFI1 Summa finansiella intäkter, externt 84213 Ränteintäkter bank, internt 84223 Ränteintäkter lån, internt 84913 Övriga finansiella intäkter, internt #DSFI2 Från övriga DSFI2 Summa finansiella intäkter, internt 85211 Räntekostnader bank, externt 0 85221 Räntekostnader lån, externt 0 85911 Övriga finansiella kostnader, externt 0 85951 Räntedel på leasingskuld 0 DSFK1 Summa finansiella kostnader, externt 85213 Räntekostnader bank, internt 85223 Räntekostnader lån, internt -105 000 85913 Övriga finansiella kostnader, internt DSFK2 Summa finansiella kostnader, internt -105 000 SRES2 Resultat före extraordinära poster o spec beslut 86111 Obeskattade reserver 0 86911 Uppskjuten skatt 0 86921 Årets skatt, bolag 0 87111 Extraordinära intäkter (ska normalt ej användas) 88111 Extraordinära kostnader (ska normalt ej användas) 0 SRES3 Årets resultat 6.3 Investeringar Avskrivningarna förväntas under 2015 öka med -23 mnkr och uppgå till -363 mnkr. Av dessa avser -284 mnkr investeringar gjorda år 2013 eller tidigare. Resterande avser investeringar som förväntas ske under år 2014 och 2015. Främsta anledningen till förändringen är ändrad avskrivning på tåg, inköp fartyg, ytterligare infrastrukturinvesteringar med mera. Övergripande kan investeringsplanen inför 2015 beskrivas enligt tabellen nedan.
Sida 18(18) Enligt budget 2015 är Västtrafiks investeringsutrymme 380 mnkr. Det utrymmet baserar sig på långtidsprognosen för samma år. I ovanstående ingår framför allt tre större investeringsposter som förskjutits från tidigare år motsvarande nästan 80 mnkr. Det avser investering i buss där överklagande av upphandlingen som är kopplat till investeringen lett till förskjutning. Det avser även investering i bankkortsutrustning till fordonen samt försäljningsutrustning till Västtrafiks försäljningsombud. I båda dessa fall har lösningen krävt förändringar vilket fört med sig förseningar. Resterande avser avvikelser mot tidigare gjord bedömning.