Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Relevanta dokument
ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Kvalitetskrav Fritidsgårdar

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen /41/1

Alkohol- och drogpolitiskt program

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Projektbeskrivning - Säkrare Sex

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS) En samlad strategi för Österåkers kommun

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Västerås. Årets förebyggande kommun år Drogfocus

Skolan som arena för ANDT-prevention

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA

Insatser på huvudmannanivå

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel (ANDTS)- En samlad strategi för Österåkers kommun

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

Kvalitetssystem fritidshem med handlingsplan. Medborgare/brukare Medarbetare Hållbart samhälle Ekonomi

Om mig. Länsrapport

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

ANDT. Alkohol, narkotika, doping & tobak. Kastalskolans plan för förebyggande arbete. För en drogfri skola.

Kvalitetssystem grundskola med handlingsplan. Medborgare/brukare Medarbetare Hållbart samhälle Ekonomi

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2010

Sammanfattning av drogvaneundersökningen

Kommunstyrelseförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Ung Fri Tid. Rikskonferens november Linda Lengheden

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Resultat Lupp 2016 ett länsövergripande urval

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: Version: 1.0

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Drogpolitiskt program

Likabehandlingsplan Saxnäs skola

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Enkät i gymnasieskolan

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Medlem i en golfklubb utifrån socioekonomisk status

Drogpolitiskt program Örkelljunga kommun

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Att vara ung i Hylte kommun

Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland. Rolf Dalin, Göran Bostedt

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Kartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Om mig. Metod och resultat

Brukarundersökning. Socialförvaltningen i Örebro kommun. Bemötande våren Sv 152/2013 Sö 151/2013

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Lidingö stad. Fritidsgårdsenkäten

SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet

Verktyg för kartläggning av hälsoarbete på grundskolor

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Transkript:

Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att skjuta upp alkoholdebuten? Vi tog vår utgångspunkt i Välfärdsbokslutet. Vi noterade att under 2000-talet har siffrorna för hur många 15-åringar som har druckit alkohol under de tre senaste månaderna förbättrats avsevärt, men att flickornas resultat alltid var lite sämre än pojkarnas. Vi antog därför att i synnerhet det kommunala arbetet ger effekt men att kommunen inte lyckas nå ut till flickorna i samma utsträckning som pojkarna. Vad kan det bero på? Vi har valt att begränsa kartläggningen till det arbete som riktas direkt mot ungdomar. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har en heltidstjänst för det brott- och drogförebyggande arbetet, vilken är kopplad till Folkhälsoenheten. Det är en övergripande samordnartjänst och det är skolor, fritidsgårdar, övergripande kommundelsnivå som genomför det konkreta arbetet gentemot ungdomarna. Föreningar kan bli certifierade som säkra och trygga och då krävs det bland annat att de har en drogpolicy. Metod Kartläggningen har skett genom enkäter till samtliga 10 kommundelskontor där vi uppmanat kommundelschef/diariet att sprida frågorna till fritidsgårdarna, högstadieskola samt den medarbetare som ansvarar för arbetet på central kommundelsnivå. Det har varit olika frågor till olika instanser. Enkätfrågor har också skickats ut till friskolorna samt till alla certifierade säkra och trygga föreningar med ungdomsverksamhet. Kommundelarna har haft en bra svarsfrekvens. Samtliga fritidsgårdar har besvarat enkäten, det saknas endast svar från två högstadieskolor (7 av 9) samt att 9 av 10 kommundelskontor har lämnat svar angående arbetet på övergripande nivå. Bara en av fyra friskolor har lämnat in svar och drygt hälften (7 av 13) av de certifierade föreningarna. Resurser Kommunala högstadieskolor De flesta aktiviteterna är obligatoriska och sker under skoltid. Arbetet som genomförs kan ske under hela högstadiet. Det finns ingen övergripande strategi för alla högstadieskolorna utan varje skola arbetar fram sina egna metoder. Många skolor uppger att skolsköterskan delaktig i det förebyggande arbetet genom de obligatoriska hälsosamtalen som genomförs med alla elever. NO-lärarna är också ofta involverade i arbetet, men det

kan också vara specialpedagoger, SO-lärare, idrottslärare, hemkunskapslärare som förväntas ta en aktiv roll i arbetet. Kuratorer och fritidsledare är andra vuxna som är delaktiga. Enkätsvaren visar att det inte finns ett strukturerat könstänkande kring frågan. Det innebär att resursfördelningen inte utgår från kön. Fritidsgårdar Fritidsgårdarna för dialog med ungdomarna, men inte i något drogförebyggande arbete. Viss personal har uttryckt att det saknas engagemang från ungdomarna i frågan och därför är det svårt att få med ungdomar i planeringen av hur det drogförebyggande arbetet bedrivs på bästa sätt. Fritidsgårdarna har svårt att konkret beskriva eventuella åtgärder kring det drogförebyggande arbetet med fokus på att skjuta upp alkoholdebuten. Någon kommundel beskriver att de saknar systematiska och utvärderade metoder att arbeta med. Övergripande kommundelsnivå Fristads kommundel arbetar mest strukturerat med frågan, där de bland annat har två ungdomsutvecklare anställda, en kvinna och en man. Där görs riktade insatser för flickor. Flera kommundelar ingår i nätverk med andra aktörer, men dessa nätverk är mer generella och berör många frågor, samt att det inte heller framgår om de är förebyggande eller att agerande sker först när problemen har uppstått. I några kommundelar har det reflekterats kring de metoder som används mot killar och tjejer. Det kan ske vid val av föreläsare med mera. Tankarna finns med vid planeringsstadiet och vid uppföljning för att säkerställa att rätt målgrupp nåddes. Mycket kretsar kring kill- och tjejgrupper på de konkreta frågorna om kön. Det går inte att fastställa i vilken utsträckning som särskiljning mellan könen görs, då svaren är alldeles för övergripande och utan konkretion. Friskolor Det är för få skolor som ingår i underlaget för att vi ska kunna göra en sammanställning. Föreningsliv Få föreningar har något kontinuerligt drogförebyggande arbete, idag är det till mestadels Bredareds Golfklubb som gör kontinuerliga insatser samt Friskis och Svettis i viss utsträckning. Flera föreningar upplever inte att de har några problem med alkoholdrickande ungdomar. En förening arbetar inte med frågan då de menar att ett förebyggande arbete istället skulle kunna skapa ett intresse hos ungdomar för att dricka alkohol.

Övrigt Välfärdsbokslutet är dokumentet där statistiksiffrorna om alkoholdebuten är plockade från och där görs också analys av resultatet. Dels på övergripande kommunnivå och dels på kommundelsnivå. Det går att notera flera saker i 2009 års välfärdsbokslut: Två kommundelar kommenterar siffrorna ur ett könsperspektiv. I båda fallen har pojkarna sämre siffror. Ingen kommundel där tjejerna har sämre resultat skriver om det, trots att det på kommunövergripande nivå är tjejerna som har de sämsta siffrorna. Några kommundelar anser att tjej- och killgrupper kan vara ett lämpligt tillvägagångssätt. Beskrivningen av nationella trender är motsägelsefull. En kommundel lyfter de förbättrade nationella siffrorna kring alkoholvanor medan en annan skriver om den neråtgående trenden på nationell nivå. Kommundelarna beskriver åtgärder som genomförs. När det gäller åtgärder riktade direkt mot ungdomarna finns det ingen samlad röd tråd utan varje kommundel gör sin egen beskrivning och förslag på åtgärder. Utifrån inkomna enkätsvar från kommundelarnas skola, fritidsgård och övergripande verksamhet har vi kollat av svaren i Välfärdsbokslutet. Beskrivning av analys Vår uppfattning är att det saknas en övergripande strategi kring hur arbetet bäst bedrivs. Hur ska det preventiva/främjande arbetet ske på bästa sätt? Vilka aktörer är viktiga? Skola? Polis? Socialtjänst? Fritidsgårdar? Föreningsverksamhet? Varje kommundel lyfter fram olika aktörer som viktiga. Slutsats/Resultat Det finns ett enkelt svar till varför skillnaderna kvarstår: Ingen har reflekterat kring frågan om de insatser/åtgärder som genomförs är lika effektiva för tjejer som för killar. Högstadieskolorna Inga skolor påvisar något konkret arbete för att minska avståndet mellan hur många pojkar som har druckit alkohol och hur många flickor som har gjort det i åttondeklass. Involvera eleverna i arbetet kan vara en lämplig metod för att det förebyggande arbetet genomförs på ett sådant sätt att man når ut till dem. Könsfördelning bland de involverade vuxna spelar ingen roll när det gäller arbetsmetod och fokus på frågan. Frågor som, Är den traditionella undervisningen den rätta vägen att gå?, och Är samtal med skolsköterskan tillräckligt effektivt?, är viktiga att ställa. Skolan är den aktör som arbetar mest med att skjuta upp alkoholdebuten för unga, men har inga särskilda åtgärder för att förbättra situationen för flickorna.

Fritidsgårdarna Det pågår mycket lite arbete som direkt syftar till att skjuta upp alkoholdebuten, utan det arbete som sker är en del av en större fråga och därför är det svårt att bedöma hur fritidsgårdarna bidrar i det drogförebyggande arbetet. Det generella arbetet kring könsfrågor finns strukturer för, men inte angående alkoholdebuten. Övergripande arbete på kommundelsnivå Det är stora skillnader mellan olika kommundelskontor i hur de arbetar. Flera kommundelar som arbetar med frågan arbetar in åtgärderna i ett generellt arbete. Vad innebär det generella arbetet? Får frågan tillräckligt med uppmärksamhet eller försvinner den in i mängden? Det saknas en röd tråd i arbetet från toppen till botten. I vissa kommundelar saknas en samsyn över bästa arbetssätt. Friskolor Underlaget är för litet för att kunna dra några slutsatser. Det är trots allt endast en skola som ingår i det här underlaget. Föreningslivet Sett till inkomna svar från de föreningar som är certifierade enligt säker och trygg förening är det svårt att bedöma vilken roll som föreningslivet har när det gäller alkoholdebuten för ungdomar. De certifierade föreningarna ska ha en drogpolicy som tydligt visar hur arbetet kring frågan ska bedrivas. Undersökningen visade sig att det knappt sker några aktiviteter. Lärdomar under projekttiden/ringar på vattnet/effekter Kartläggningen visar bl.a att ungdomars inflytande är minimalt. Arbetet med att förebygga tidig alkoholdebut och arbete i en positiv främjande miljö borde kunna ske tillsammans med ungdomarna. En dialog kring vad som krävs för att de ska ta intryck av information och andra åtgärder. Vad är det som berör ungdomar tillräckligt mycket för att ändra sitt beteende i den här frågan? Gärna med fokus på tjejerna. Kanske är information av unga till unga det effektivaste sättet? Handlingsplan/genomförande Den här handlingsplanen är inte förankrad i dagsläget, utan får främst ses som ett diskussionsunderlag med berörda parter. Problematiken kring tjejers sämre siffror bör tas på större allvar inom alla delar av kommunen. Utan insatser kommer problematiken att kvarstå. Det behöver inte vara en frågan om tjej- och killgrupper utan kanske bör handla om arbetet generellt sett är mer anpassat till flickor? Vi önskar att skolor och fritidsgårdar hittar nya vägar att arbeta med frågan, oavsett om det är hälsofrämjande eller förebyggande. Generellt sett har fritidsgårdarna inget riktat arbete utan frågan ingår i en större helhet. Risken finns att utan fokus försvinner alkoholfrågan bort från agendan till förmån för andra prioriterade frågor. Hur få in ungdomars inflytande i det här arbetet? Om ungdomarna inkluderas i arbetet så kan bättre anpassade metoder för målgruppen växa fram. Samordnare för ungas inflytande tillsammans med

samordnare för det brott- och drogförebyggande arbetet bör föra ut det här budskapet till skolor, fritidsgårdar och andra intressenter. Konsekvenserna av att unga dricker är att flickor utsätts för hot, våld med mera. Så länge tjejernas dricker i högre utsträckning än killarna kommer den ökade risken att finnas kvar för tjejer. Det finns planer på att sprida informationen från vår kartläggning till nätverk som arbetar med frågan. Det är önskvärt med en mer enad syn inom hela kommunen på hur arbetet gentemot ungdomar bedrivs.