Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra åt det?
Klimatförändringar mellan 1961-1990 och 1991-2005 - våren har blivit varmare och ibland fuktigare Källa: SMHI faktablad nr 29
Klimatförändringar mellan 1961-1990 och 1991-2005 - sommaren har blivit varmare och blötare Källa: SMHI faktablad nr 29
Klimatförändringar mellan 1961-1990 och 1991-2005 - hösten är lite mildare och lite torrare Källa: SMHI faktablad nr 29
Klimatförändringar mellan 1961-1990 och 1991-2005 - vintern är mycket mildare, och oftast även med mer nederbörd SMHI faktablad nr 29
Klimatförändringarna ger Sommar: Värme och ökad nederbörd svampklimat Värme och oförändrad eller minskad nederbörd torkstress och insekter Vinter: Mildare och blötare mindre tjäle och mera körskador, ökad risk för stormfällning
2012-10-22 0.5 1 3 6 9 12 15 22 1931 1943 1954 1967 1969 1981 1995 1999 2005 Volym (milj m 3 sk) stormskadad skog Källa: Carin Nilsson et al, 2005
Hur reagerar granbarkborren? Foto: Karsten Sund, Naturhistorisk Museum, Oslo
Sannolikheten för två generationer granbarkborrar ökar 1961-1990 1981-2010 2011-2040 2041-2070 2071-2100 % av åren Klimatdata från RCA3-ECHAM4 A1B Jönsson et al. 2009, Global Change Biology 15:486-499.
Granbarkborrens situation idag: 1:a generationen Avkommorna går i vintervila direkt April Maj Juni Juli Augusti Sept Okt Nov
Granbarkborrens situation i ett något varmare klimat: 1:a generationen 2:a generationen svärmar, men larverna fryser ihjäl April Maj Juni Juli Augusti Sept Okt Nov
Granbarkborrens situation i ett ännu varmare klimat: 1:a generationen 2:a generationen svärmar, avkommorna hinner bli klara April Maj Juni Juli Augusti Sept Okt Nov
Varmt och fuktigt ökar risken för Gremmeniella svampskador. Sporspridning på hösten Törskate Troligen gynnad av ändrat klimat i norr Rotröta Sporspridning hela säsongen Körskadorna ökar om tjälen minskar Körskador ökar också pga uttag av grot och stubbar
Algsvamp på al Phytophthora alni Rötterna infekteras och orkar inte försörja kronan. Grenar dör utifrån och in. Foto: Gunnar Isacsson
Algsvamp på al. Andra algsvampar förekommer på bok, ek, m.fl.
Askskottsjuka, foto Pia Barklund
Lärkborrefynd 2012, feromonfällor
Gnag av lärkborre under grövre bark till vänster och tunnare bark till höger. Foto: Gunnar Isacsson
Rödbandsjuka på tallar, Dothistroma ny skadesvamp. Angriper äldre barr, hittad i trakten av Fagersta Skinnskatteberg. Milda år kan även årsbarren angripas. Foton: Forestry Commission, UK
Upptäckt i södra England 1954. Sporadisk till 1970-talet. Starkt ökande sedan mitten av 1990-talet. Från 2010 stora skador på tall och särskilt contorta i nordöstra Skottland. Foton: Forestry Commission, UK
Ungersk gransköldlus Physokermes inopinatus Drabbade ca 30 % av granskogen i södra Skåne 2010. Ca 400 ha avverkades. Foto: Roland Olsson
Nya skadegörare? - mer pga handel än klimat Phytophthora arter (algsvampar) Kinesisk långhorning smalpraktbagge Tallvedsnematod
Kinesiska långhorningar Anoplophora chinensis Anoplophora glabripennis Båda på lönn, asp mm. Smalpraktbaggar Agrilus anxius på björk Agrilus planipennis på ask
Tallvedsnematod = (Pine Wood Nematode, PWN) Lever i vattentransporterande celler inne i ved av olika barrträd. Proppar igen vattentransporten på icke amerikanska tallar.
Dödlighet hos olika barrträd (plantor) pga tallvedsnematod. Källa: PHRAME final report 2011
Introduktioner av PWN i Portugal, upptäckter i Spanien Galicia 2010 Coimbra 2008 Setubal 1999 Extremadura 2009 och 2011
Bekämpnings- och övervakningsområde kring fyndplatsen (röd punkt). Provtagning med olika intensitet Destruktion av all levande och död barrved.
Värmebehandling av virke är en effektiv skyddsmetod.
Foto: Bo Aulin, SJV
Sprid riskerna! Vad kan vi göra? Planera för att minska skaderiskerna (stormsäkra kanter, skydd mot rotröta, virkeshygien, gynna naturliga fiender, blanda trädslag). Håll vitaliteten hög och tillväxten hög (röjning, gallring, tidig slutavverkning) Ersätt fossila bränslen med biobränslen (men det hjälper först på lång sikt).