Blodgruppsserologi. Antigen. att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen. att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen

Relevanta dokument
Regelverk. Blodgruppsserologi TRANSFUSIONSMEDICIN

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

KOMPENDIUM I TRANSFUSIONS- MEDICIN 2011

Positiv direkt antiglobulintest (DAT)

Hur många enheter erytrocyter ges i Sverige per år? Hur många måste donera per enhet som ges? /år /år 3.

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Länge har serologi med hemagglutination

Handbokens Kapitel 8 vad har ändrats och vad ska vi tänka på?

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

Användarmöte Stockholm November Gertrud Naess Quality Assurance Manager Produktansvarig ID-Systemets produkter

användarmöte 7/ Johanna Strindberg Bitr. överläkare Transfusionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Ackrediteringens omfattning

Antikroppar:Från gen till protein skapande av diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Årsrapport Jan-Olof Hildén

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

Ackrediteringens omfattning, Klinisk Immunologi & Transfusionsmedicin

Syfilis (lues) orsakas av syfilisspiroketen (Treponema pallidum). Vid syfilis bildas olika antikroppar mot den infekterande

Ackrediteringens omfattning

BLODGRUPPERING och FÖRENLIGHETSPRÖVNING

BLODGRUPPERING och FÖRENLIGHETSPRÖVNING samt DAT (direkt antiglobulintest)

Bilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

Ackrediteringens omfattning

Årsrapport Jan-Olof Hildén

Bilaga 1 Förslag på kursämnen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Blodgruppserologi, immunhematologi

Blodgruppserologi, immunhematologi

KAPITEL 8 ERYTROCYTANTIKROPPSUNDERSÖKNING

Jämförelse mellan rör- och gelkortsteknik för fenotypning av blodgivare

KAPITEL 7 BLODGRUPPERING

Validering av metod för IgG eller IgM bestämning hos anti-m immuniserade gravida kvinnor

Blodgruppsimmuniseringar. under graviditet

KAPITEL 9 FÖRENLIGHETSPRÖVNING

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Att öppna InterInfo via Cosmic:

ScanGel Monoclonal ABO/RH1/K Gelkort Gelkort

Ackrediteringens omfattning

PROVTAGNINGSANVISNINGAR TRANSFUSIONSMEDICIN SU

Ackrediteringens omfattning, Transfusionsmedicin

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala

Immunoglobulin. Funktion och Struktur. Projektarbete skrivet av: Linnéa Ahlin, Louise Andersson, Elsa Björn och Karin Thellenberg

Anvisningar för Blodcentralen

Bilaga 2a /831. C3d Plasma Raketelfores Elfores apparat mg/l LU C3. C1q Serum Raketelfores Elfores apparat % LU Immunglobuliner IgA

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Prislista transfusionsmedicin

Redovisning av utskick Protein elfores Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson

InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem

InterInfo. InterInfo är en informationstjänst som är kopplad till blodcentralens laboratoriedatasystem Pro- Sang.

Centrala funktioner på region Öst

SMIM1 som Vel blodgruppsprotein - upptäckt och betydelse för transfusionmedicin

TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER

Klinisk laboratoriemetodik

ANVISNINGAR. utfärdade av

SOSFS 2009:29 (M) Föreskrifter. Transfusion av blodkomponenter. Socialstyrelsens författningssamling

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: BLODTRANSFUSION

Transfusionsöverförd bakterieinfektion

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2006, 8-13

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

Ackrediteringens omfattning Unilabs AB, Laboratoriemedicin, transfusionsmedicin 1329

Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2015

ScanGel Monoclonal ABO/RH1/RH Gelkort Gelkort

Immunhematologisk metodik, några aspekter Equalis provutskick. Jan-Olof Hildén 25 oktober 2017

Ackrediteringens omfattning Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Utrustning Enhet Laboratorium 1 Ort NÄL US

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Nya blodgruppssystem från patientfall till röda blodkroppsmolekyler

Tentamen i Immunteknologi 23 maj 2007, 8-13

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009

Ackrediteringens omfattning

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Det kliniska värdet av små M-komponenter

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2016

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet

Laboratorienytt. Innehåll: 2-3 Klinisk Mikrobiologi. - Quantiferon Ändringar vid provtagning/rör under hösten. - Nytt faxnr till klinisk mikrobiologi

Hemovigilans i Sverige

Fakulteten för hälso- och livsvetenskap

Kvantifiering av mängden anti-a och anti-b hos O blodgrupp givare med hjälp av gelkort-teknik.

Transfusionsmedicin Erytrocyter, trombocyter och lite annat

Anvisningar för Blodcentralen

Ackrediteringens omfattning

Transfusion av blodkomponenter till barn

Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/Ort Bihålesekretodling Sekret Speciell odling/ VITEK MS Biomerieux Växt av/ingen växt

BESTÄLLNING OCH UTLÄMNING AV BLODKOMPONENTER

Immunologi vid anemi och trombocytopeni. Karin Schneider Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KITM) Akademiska sjukhuset

Lite basalt om enzymer

ScanGel NEUTRAL Gelkort Gelkort

Fenotyper och Genotyper i Sverige och världen

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4

Instruktion för användning av InterInfo för blodbeställning och transfusionsrapportering

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

EQUALIS kvalitetsmål

Priserna är exklusiva moms och avser deltagande i 12 månader om inget annat anges.

Transkript:

Transfusionsmedicin Immunhematologi emoterapi lodgruppsserologi Transplantationsimmunologi Framställning av blodkomponenter Transfusion av blodkomponenter 1 lodgruppsserologi att påvisa förekomst av olika blodgruppsantigen att påvisa förekomst av antikroppar mot blodgruppsantigen 2 ntigen ämnen som av immunsystemet uppfattas som främmande polysackarider proteiner glykolipider lipopolysackarider Cellulära ytantigener artspecifika individspecifika vävnadspecifika 3 1

ntikroppar proteinstruktur som immunsystemets celler har bildat mot ett visst antigen en viktig del av immunförsvaret IgG, Ig, IgM, IgD, IgE 4 5 lodgruppsantigen genetiskt bestämda individspecifika antigener polysackarid- eller proteinmolekyler på erytrocytens yta bestämmer blodgruppstillhörighet iologisk betydelse Klinisk betydelse kan ge upphov till antikroppsbildning naturligt förekommande antikroppar 6 2

lodgruppssystem ca 29 olika blodgruppssystem med ca 285 olika blodgruppsantigen lodgruppssystem O-systemet Rh-systemet Kell Duffy Kidd Lewis 7 8 lodgruppsserologiska metodiker ntigen - antikroppsreaktion gglutinationsreaktionen 2 steg: Steg 1: sensibilisering (mantling, coating) Steg 2: agglutination 3

Steg 1: ag+ak=agak Faktorer som påverkar antigen-antikroppsreaktionen: Specificitet agak hålls samman av svaga krafter (vätebindningar, jonbindningar, van der Waalska krafter, hydrofoba effekter) Jämnviktkonstant Jämviktkonstanten påverkas av: g/ak koncentration temperatur, olika temperaturoptimum mediets jonstyrka mediets p Steg 2: gglutinationen beror på: antikropparnas egenskaper de antigena determinanternas placering erytrocyternas Z-potential 4

Metoder Direkt agglutination (NaCl-teknik) g/ak reaktion sker direkt i NaCl-miljö Indirekt agglutination Enzymteknik ntiglobulinteknik (G-teknik) Genteknik Flödescytometri utomatisering G-teknik DT (Coomb s test) används för att påvisa om sensibilisering av erytrocyter med antikroppar och/eller komplement skett in vivo DT görs på: navelsträngsblod nyfödda på prov som har blivit positiva med Rh-kontroll vid D-gruppering vid transfusionsutredningar vid I utredningar G-teknik IT antikroppsundersökningar (okända ak + kända ag, testerytrocyter) antigengrupperingar (okända ag + kända ak, testserum) serologisk förenlighetsprövning, MG-test IT-PEG ntikroppsundersökningar (påvisning av svaga antikroppar ) 5

G-teknik Rörmetod Gelmetod Solidfas metod Flödescytometri O-systemet vårt viktigaste blodgruppssystem upptäcktes av K. Landsteiner år 1900 5.e viktigaste upptäck på 1900-talet Nobelpris 18 6

O-systemet antigen av polysackaridtyp Grundstruktur -substans antigenen beskrivs av gener på ett locus Yttersta sockermolekylen ger specificiteten Genetisk styrda enzymer (transferaser) 19 20 O-systemet Reguljära naturliga antikroppar (IgM) Landsteiner s regel Irreguljära antikroppar Naturligt förekommande ak, oftast IgM Immun ak 21 7

lodgrupper inom O-systemet O-gr ntigen Naturliga ak -ag nti- -ag nti- -ag -ag Inga 0 inga nti- 22 Genotyp Fenotyp ntigen lodgrupp 1 1 1 2 1 O 2 2 2 O O 1 2 1 1 1, 1 2 2 OO O O 23 24 8

Transfusionsregler Transfusion av erytrocyter Transfusion av plasma Givare Mottagare Givare Mottagare O (-) (-ag) (-ag) (-ag, -ag) O,,,,, O (anti-) (anti-) (anti-) (-) O, O, O,,, O 25 nvisningar för provtagning 1. Rör och remiss ska vara förmärkt med namn och personnummer. 2. Kontrollera att uppgifter stämmer på rör och remiss. 3. ID-kontroll alt. Patienten skall själv uppge namn och personnummer. Uppgifterna kontrolleras mot rör och remiss. 4. Provtagaren intygar med sitt namnunderskrift att dessa provtagningsregler följts. 26 Fullständigt O-gruppering ntigengruppering I (Erytrocytsuspension) ntigengruppering II ( originalrör ) ntikroppssgruppering(plasma/serum) 27 9