SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? 3. Vilka är myndighetens mest betydande miljöaspekter? Följande miljöaspekter bedömdes som de viktigaste vid miljöutredning 2008: -Elförbrukning (kontor/datorhallar/observationsnät) -Resor i tjänsten (bil/flyg) -Uppvärmning -Miljöfarliga ämnen -Pappersförbrukning -Personalens bidrag/kunskap -Upphandling/Inköp -Indirekta miljöaspekter som påverkas av remissvar och prognos- och konsulttjänster 4. Har myndigheten upprättat en miljöpolicy? 5. Har myndigheten upprättat mål för de betydande miljöaspekterna? 6. Vilka är målen? Göra miljöbedömning för SMHIs externa leveranser Fasa ut miljöfarliga ämnen. Minska miljöbelastning från resor i tjänsten. Minska förbrukning av energi och andra resurser. Effektiva och väl utnyttjade system för källsortering och återvinning. Alla anställda uppnår tillräcklig kunskapsnivå Miljöaspekter beaktas systematiskt vid all upphandling eller inköp. Säkerställa klimatneutral verksamhet 7. Har myndigheten upprättat en handlingsplan/identifierat aktiviteter som ska bidra till att målen nås?
Ja Nej 8. Följer myndigheten upp målen? 9. Redovisa hur väl målen har uppfyllts Trots ökad produktionsvolym har målen att minska förbrukning av energi och miljöbelastning från resor nästan nåtts. Övriga mål har uppnåtts. 10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? 11. Har myndigheten säkerställt att de anställda har den kunskap de behöver för att agera miljövänligt? 12. Går myndigheten regelbundet (minst en gång/år) igenom att miljöledningssystemet fungerar som avsett (dvs miljörevision)? Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övrig bränsleförbrukning 1.1 Utsläpp av koldioxid i kg totalt samt per årsarbetskraft från: a) Flygresor under 50 mil Med emissionsfaktorer enligt NV:s mall: - Totalt 58621 kg och 108 kg per årsarbetskraft. b) Bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi) 60939 kg totalt, 112 kg per årsarbetskraft c) Tågresor 2,88 kg totalt, 0,005 kg per årsarbetskraft d) Bussresor Statistik saknas, men de är väldigt få. d) Maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten 50800 kg totalt, 93 kg per årsarbetskraft. 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kg, totalt samt per årsarbetskraft enligt 1.1 a)-d) 170363 kg totalt, 313 kg per årsarbetskraft 1.3 Utsläpp av koldioxid i kg för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft Med emissionsfaktorer enligt NV:s mall: - Totalt 359893 kg och 662 kg per årsarbetskraft. 2
1.4 Andel bilar som köps in eller leasas av myndigheten och som följer definitionen miljöbil (anges i procent) Vi har under 2009 inte köpt in eller leasat någon bil. SMHI äger sedan flera år en mindre transportbil. Det har inte prioriterats att byta ut den mot en miljöbil ännu. SMHI äger eller leasar inga andra bilar. 1.5 Andel drivmedel som är förnybart av den totala drivmedelsförbrukningen för de inköpta eller leasade miljöbilarna (anges i procent) SMHI äger eller leasar inga miljöbilar, se 1.4. 1.6 Beskrivning av insamlat resultat t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. En ökad andel uppdrag och forskningsprojekt som krävt ett ökat flygresande. åtgärda dessa. Vi saknar underlag för taxiresor och för bussresor, dessa typer av resor är inte enkelt uppföljningsbara i våra system och uppskattas utgöra en mycket liten andel. 1.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått) Eget uppföljningssystem (för Resor med privatbil i tjänsten följs upp i Palasso) Leverantörsuppgifter (för övriga mått) Uppskattning (förklara på vilket sätt) 1.8 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen För hyrbilar används de emissionsfakorer som hyrbilsfirman uppgett för respektive biltyp. För tågresor används de emissionsfaktorer som SJ lämnat med sin statistik. 1.9 Har Naturvårdsverkets schablonlista underlättat sammanställningen? Kommentera gärna NV:s stöd 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 uppdelat på a) verksamhetselektricitet I våra kontorsfastigheter förbrukar vi 1338000 kwh totalt, 2460 kwh per årsarbetskraft och 69 kwh per m2 (verksamhetsel). Detta mäts inte separat utan det har vi räknat fram genom att utgå från normalfördelning enligt Energimyndigheten. Därutöver har vi 3
ett observationsnät som förbrukar ca 1000 MWh el per år. Det ingår inte i siffrorna ovan. b) övrig energianvändning Fastighetsel och fjärrvärme: 3637000 kwh totalt, 6686 kwh per årsarbetskraft och 188 kwh per m2. 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per m 2 enligt 2.1 a)-b) 5975000 kwh totalt. Exklusive observationsnätet förbrukade vi 4975000 kwh totalt och 9145 kwh per årsarbetskraft och 258 kwh per m2. I elförbrukningen ingår förbrukningen i datorhallarna med 1571 MWh. 2.3 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 44% (inklusive observationsnätet, där nordisk elmix använts för att uppskatta andelen förnybar energi). Exklusive observationsnätet är andelen 81%. 2.5 Beskrivning av insamlat resultat t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Ökningen av elförbrukning kan i stort sett hänföras till ökad produktion i datorhallarna. Utan vidtagen virtualisering av datorresurser hade ökningen varit betydligt större. åtgärda dessa. Får inte underlag för elförbrukning uppdelat på verksamhetsel och fastighetsel, så siffran för verksamhetsel är schablonberäknad utifrån underlag från Energimyndigheten. Dessutom får vi inte uppmätta siffror för värme och el på regionerna (enbart el i Göteborg). Projekt pågår inom Hylok för att åtgärda detta. Utredning pågår för att kartlägga och se över observationsnätets energiförbrukning. Ett bättre underlag kommer förhoppningsvis kunna finnas framme till nästa år. 2.6 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) Schablonberäkning för verksamhetsel och värme/el på regionerna. För observationsnätet har ett överslag gjorts utifrån inkomna fakturor. 4
3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent) I 66% av upphandlingarna över beloppsgränsen har miljökrav ställts. För registrerade direktupphandlingar under beloppsgränsen respektive avrop från ramavtal har miljökrav ställts i 44% av fallen. Sammanlagt blir det 50%. Därutöver förekommer anskaffningar (direktupphandlingar under beloppsgränsen och avrop) som inte registrerats hos upphandlingsenheten och som därmed inte ingår i underlaget. 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år Siffran för upphandlingar över beloppsgränsen är 82%. Siffran för registrerade direktupphandlingar under beloppsgränsen respektive avrop från ramavtal är 63%. Det ger sammanlagt 69% för registrerade anskaffningar. Huvuddelen av SMHIs anskaffning sker via avrop från övriga statliga ramavtal och ingår därför inte i underlaget ovan. Ekonomiska värdet av de registrerade anskaffningarna utgör därför enbart ca 15% av värdet av de totala anskaffningarna. 3.3 Beskrivning av insamlat resultat t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. Vi har för närvarande inte möjlighet att följa upp miljökrav i avrop från generella ramavtal. åtgärda dessa. Planerar att genomföra informationsmöten med avdelningar som genomför anskaffningar. 3.4 Dessa uppföljningsmått är framtagna genom: Eget uppföljningssystem Leverantörsuppgifter Uppskattning (förklara på vilket sätt) Uppföljning görs av annonserade upphandlingar genomförda av upphandlingsenheten vilket innebär att kunskapen om värdet på dessa och om miljökrav har ställts är god. När det gäller totala inköpsvolymen så bygger den på en mycket grov uppskattning. 5