Klimatkompensering av samhällsbetalda resor i Kalmar

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jane Wågsäter 2014-02-25 KS 2013/0660 50162 Kommunfullmäktige Klimatkompensering av samhällsbetalda resor i Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att införa klimatkompensering enligt föreslagen länsmodell för fossila flyg- och bilresor i den kommunala verksamheten från och med 1 januari 2015 med undantag av hyrbilar och taxiresor. Modellen ska utvärderas efter ett år, därefter fattas nytt beslut om nivåer för kommande år. Kommunfullmäktige beslutar att samla medlen från klimatkompenseringen i en klimatfond. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett system för hur klimatavgiften ska debiteras samt hur ansökningsförfarandet för medel från klimatfonden ska hanteras. Bakgrund Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län satte år 2006 upp ett mål om att länet år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Ett delmål inom transporter är att alla samhällsbetalda resor ska vara klimatneutrala år 2020. Arbetet drivs gemensamt i länet, under rubriken "Klimatsamverkan Kalmar län'' och samordnas av klimatkommissionen. Kommissionen menar att de klimatutsläpp som inte kan undvikas om möjligt bör kompenseras. 2012 bildades en grupp som ett svar på de motioner som lämnats i alla kommuner om klimatkompensering. Arbetsgruppen tog fram ett förslag till Länsgemensam strategi, se bilaga 1. Förslaget går ut på att man har ett system med klimatavgift för fossila resor med bil och flyg. Avgiften höjs stegvis och möjliggör upprättandet av en fond för klimatrelaterade åtgärder. Avgifterna sätts in på ett gemensamt klimatkonto i organisationen. Från kontot kan alla verksamheter i organisationen söka bidrag årligen. Det är ett för länet minimiförslag vilket innebär att Kalmar kan höja ambitionen och takten i klimatarbetet. Förslaget lyftes i samhällsbyggnadsnämnden men överlåter till Kommunfullmäktige att besluta om nivåerna, se bilaga 2. En utredning är gjord för hur Kalmar Kommunledningskontoret Kansli- Och Omvärldsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatran 18 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 Jane.Wagsater@kalmar.se

KS 2013/0660 2 (2) kommun berörs av förslaget samt ger förslag för hur det kan implementeras i verksamheten, se bilaga 3. Jane Wågsäter strateg för ekologisk hållbarhet Eva Öberg miljöskyddsinspektör Bilagor: Bilaga 1: Klimatkompensering av samhällsbetalda resor i Kalmar län, 130315 Bilaga 2: Protokollsutdrag 2013-08-22: 199 Samhällsbyggnadsnämnden Bilaga 3: Utredning av införande av klimatkompensering i Kalmar kommun

Klimatkompensering av samhällsbetalda resor i Kalmar län Förslag 2013-03-15 från länsgemensam arbetsgrupp Stilleben Sandby Borg Foto Eva Öberg Klimatsamverkan Kalmar län Klimatsamverkan Kalmar län är ett gemensamt initiativ av länsstyrelsen och regionförbundet, med syfte att öka takten i länets energi- och klimatarbete. Arbetet samordnas i klimatkommissionen. www.rfkl.se/klimat

Inledning Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län satte år 2006 upp ett mål om att länet år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Ett delmål inom transporter är att alla samhällsbetalda resor ska vara klimatneutrala år 2020. Under kampanjnamnet NoOil har energi- och klimatarbetet varit en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet och ett prioriterat område i länets regionala utvecklingsstrategi. De övergripande målen är att bidra till ett växande näringsliv för hållbar tillväxt, minskad klimatpåverkan och effektivare energianvändning. Arbetet drivs gemensamt i länet, under rubriken "Klimatsamverkan Kalmar län" och samordnas av klimatkommissionen. Kommissionen menar att de klimatutsläpp som inte kan undvikas om möjligt bör kompenseras. Klimatkommission Kalmar län föreslog i december 2010 ett gemensamt länsprojekt, med syfte att prova och utvärdera klimatkompensation som ett verktyg för minskad klimatpåverkan och ökad marknadsföringsnytta. I september 2012 bildades en grupp som ett svar på de motioner som lämnats i alla kommuner om klimatkompensering och denna rapport är gruppens förslag till Länsgemensam strategi. Det finns bakgrundsmaterial till förslaget, som kan lämnas vid behov. Arbetsgruppen har bestått av Tommy Lindström, Borgholms kommun, Katarina Söderberg, Oskarshamns kommun, Roger Gunnarsson, Energikontor Sydost, Elvira Laneborg, Mörbylånga kommun, Annika Persson Åberg, Torsås kommun, Karin Svensson, Nybro kommun, Liselott Sjöholm, Landstinget i Kalmar län, Jens Karlsson, Hultsfreds kommun, Stefan Svenaeus, Länsstyrelsen i Kalmar län, Eva Öberg, Kalmar kommun och Carolina Gunnarsson, Regionförbundet Kalmar län. Gruppen anser att det har ett mycket stort marknadsföringsvärde att alla kommuner i länet samt Länsstyrelse, Regionförbund och Landstinget anammar förslaget. Arbetsgruppen 15 mars 2013 Syfte Det här systemet fokuserar på omställning från klimatovänligt till klimatsmart resande. Det övergripande målet med klimatkompensation är att minska utsläpp från resor som görs av organisationens medarbetare och folkvalda. Avgiften ska påverka valet av färdsätt till det minst klimatpåverkande alternativet. Betalning av en klimatavgift på resor ska ses som en sista utväg när utsläpp inte kan undvikas. Syftet med införandet av ett avgiftssystem för utsläpp av fossil koldioxid, CO 2, är att komma åt användningen av fossila bränslen, varför fokus enligt denna modell ligger på flyg och fossilbränslebilar. Medlet är en avvecklingsplan för fossilbränslebilar, att fullständigt ersätta dessa med fossilbränslefria fordon. Fossilbränslebilar ska ersättas med fossilbränslefria bilar eller andra resalternativ och onödiga flygresor ska elimineras. De fossilbränsleresor som kvarstår ska klimatkompenseras. Tåg, buss, cykel, till fots och fossilbränslefri bil är de mest klimatvänliga resealternativen. Dessa ingår inte i klimatkompenseringen på grund av dess redan uppenbara bidrag till målet, men även för att minimera arbete och administration och därmed införa ett enkelt och tydligt system. Systemet fokuserar på omställning och dess syfte är att ställa om från klimatovänligt till klimatsmart resande.

Nivåer Det här är ett för länet gemensamt minimiförslag. Tanken är att länets kommuner, landstinget, Länsstyrelsen och Regionförbundet har samma basmodell. Den organisation som vill höja ambitionen och takten i klimatarbetet kan öka procentsatserna, ändra tidsspannet eller involvera fler transporter. Klimatkompensering Ett system med klimatavgift på fossila bränslen utgör en form av reseriktlinjer som baseras på såväl miljömässiga som ekonomiska incitament. Systemet underlättar även genomförandet av andra kompletterande åtgärder för att minska koldioxidutsläppen eftersom avgiften möjliggör upprättandet av en fond för klimatrelaterade åtgärder. Avgifterna sätts in på ett gemensamt klimatkonto i organisationen. Från kontot kan alla verksamheter i organisationen söka bidrag årligen. Den stegvisa ökningen av påslaget möjliggör för organisationerna att införa nya rutiner och t.ex. ställa om fordonsparken. För att öka möjligheterna till att ett klimatkompensationssystem ska antas krävs det sannolikt att det är enkelt utformat och inte genererar ökat arbete. Den föreslagna modellen har sin styrka i att den medför minimalt med administration, i och med att så få transportslag innefattas. I ett system där man inkluderar påslag och avdrag är risken överhängande att detta blir för invecklat och svårt, eftersom så många resesätt, fordonsslag och bränslen kan beaktas. Avgränsning Tåg, buss och fossilbränslefri bil är de mest klimatvänliga resealternativen. De bidrar redan till målet och klimatkompenseras inte vilket också minimerar arbete och administration. Vi föreslår ett enkelt och tydligt system. Klimatkompensation ska ske av persontransporter i organisationens verksamheter, inklusive alla anställda och förtroendevalda. Klimatkompensation ska ske för alla resor i arbetet och inom politiska uppdrag, som betalas av organisationen, och som sker med: Organisationens egna, hyrda eller leasade bilar Privat bil i tjänsten Flyg Samåkning påverkar inte prispåslaget då det i sig ger en minskad kostnad och minskad klimatpåverkan. Inom till exempel EU-projekt betalar inte EU prispåslaget. Om man ändå vill att dessa resor ska ingå i systemet, måste organisationen själv bekosta tillägget. Detta gäller alla externt finansierade projekt.

Uppföljning Uppföljning av förslagets implementering i länet görs minst en gång per mandatperiod inom Klimatsamverkan Kalmar län. Rapportering sker till Klimatkommissionen. Revidering sker vid behov, bland annat med hänsyn till teknisk utveckling, som möjliggör ännu klimatsmartare resor. Förverkligandet av denna avvecklingsplan är ett naturligt steg i att uppnå en fossilbränslefri region. Kalmar län kan än en gång vara unikt i en kraftfull klimatsamverkan för ett gemensamt mål. Prioritering av kommunikationer vid resor Förslag att använda t.ex. i resepolicy om prioritering av olika möjliga färdsätt. 1: Överväg om syftet kan uppnås utan möte/ resa 2: Överväg möjligheten till resefria möten via t.ex. webb-möten 3: Kollektivtrafik med låg klimatbelastning 4: Kommunal bil/hyrbil med förnyelsebart bränsle, eftersträva samåkning. 5: Kommunal bil/ hyrbil med fossilt bränsle som klimatkompenseras, eftersträva samåkning. 6: Egen bil i tjänsten, fossila bränslen klimatkompenseras 7: Flyg, klimatkompenseras

Handläggare RAPPORT Datum Jane Wågsäter 2014-02-25 0480-450162 Utredning av klimatkompensationssystem för personresor i Kalmar kommun Inledning Kommunledningskontoret har tillsammans med Samhällsbyggnadskontoret utrett hur Kalmar kommun kan införa ett klimatkompensationssystem för utsläpp av koldioxid i samband med personresor. Begrepp Klimatkompensation innebär att utsläpp av klimatpåverkande gaser (såsom koldioxid) från mänskliga verksamheter kompenseras genom olika åtgärder som minskar utsläppen i samma grad på en annan plats eller i en annan aktivitet. Med personresor menas resor som görs inom den kommunala verksamheten för att transportera en person från punkt A-B, det vill säga omfattar ej arbetsfordon eller indirekta transporter från leverantörer och konsulter. Sammanfattning Kommunledningskontoret föreslår att kommunen inför en modell där en intern klimatavgift tas ut på flygresor och bilresor som görs av anställda och politiker. Avgiften betalas av varje förvaltning/bolag och samlas i en klimatfond, som sedan används till att genomföra åtgärder som minskar utsläppen av klimatpåverkande gaser i Kalmar kommun. Modellen utgår från förslaget som en länsgemensam arbetsgrupp tagit fram. Den enda skillnaden är att vi börjar 2015 och initialt omfattas inte taxiresor och hyrbilar samt att vi har tagit arbetat fram en utvecklingsplan istället för avvecklingsplan, där vi även har med åtgärder som minskar utsläppen för att man ska få en helhetsbild. Alla förvaltningar och kommunbolag ska kunna söka medel från fonden för åtgärder. Det är lämpligt att integrera ansökningsförfarandet i redan befintligt system för Ännu bättre. På så vis minskas administrationen och man undviker parallella system. Administrationen av avgiften och fonden bör vara så enkel som möjligt. Det gör att vissa förenklingar och antaganden krävs angående utsläpp och kostnader för dessa. Hur debitering av klimatavgiften kan göras på bästa sätt bör utredas av ekonomiavdelningen i samråd med strategen för ekologisk hållbarhet. Insamling av resedata och statistik för kommunens fordon måste förbättras för att en klimatavgift ska kunna tas ut. Att tänka på vid införande Klimatkompensation som metod har kritiserats för att det finns risk för att organisationer använder det som ett sätt att köpa sig fria, och undvika att Kansli och omvärld Kommunledningskontoret Adress Tel 0480-45 00 00 vx

2 (4) göra de utsläppsminskningar som de skulle kunna göra. Det är därför viktigt att kompensationen är just en del i ett strategiskt klimat- och miljöarbete, se Förslag på utvecklingsplan för Kalmar kommun. För att få en synbar effekt och styrning mot klimatsmartare transportmedel är det viktigt att avgiften är tillräckligt stor och tydligt kopplad till resan. Det ökade priset måste vara synligt för den som beslutar om resan. Det förslag som den länsgemensamma arbetsgruppen kom fram till är ett minimiförslag, Kalmar kan höja ambitionsnivån om vi vill. Erfarenheter från andra kommuner visar att införandet av en klimatfond tar tid. Det är viktigt att informera om anledningen till att systemet införs, hur bidragsansökningarna ska ske etc. Körsträckor, bränsleåtgång samt klimatpåverkande utsläpp från kommunens fordon måste mätas och följas upp bättre än vad som görs idag. Bra statistik är nödvändig för att debitera avgiften såväl som för att följa utvecklingen mot de uppsatta målen om minskade utsläpp. Det vore lämpligt att integrera ansökningsförfarandet i Ännu bättre för att undvika parallella system. Dock är kriterierna för vilka projekt/insatser som beviljas lite annorlunda för klimatfonden än Ännu bättre. Åtgärden kan gälla Kalmar som geografiskt område och ska leda till minskad klimatpåverkan eller annan miljöförbättring och höja ambitionsnivån eller takten även i löpande verksamhet. Bakgrund Intresset för att frivilligt kompensera för sina egna klimatpåverkande utsläpp har ökat markant under senare år. Forskare är överens om att klimatförändringar som förväntas och som redan sker kommer att ha en avgörande betydelse för de framtida livsbetingelserna på vår planet. Det är bråttom att hindra klimatförändringar som orsakas av utsläpp från mänsklig aktivitet, vilket också uppmärksammats nationellt och internationellt, bland annat genom EU:s klimatmål till 2020, internationella klimatkonferenser och i Sveriges arbete med färdplan 2050 till ett land utan klimatutsläpp. I första hand ska kommunen arbeta för att minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser, men ett komplement till detta kan vara att kompensera för de utsläpp som sker från resor. Det har blivit vanligare att kommuner och landsting inrättar en egen fond eller ett konto för lokal kompensation av klimatutsläpp. Exempel på kommuner som har infört sådana system är Växjö, Örebro, Västerås, Åre och Lund. Varje förvaltning eller del av organisationen betalar en avgift på utsläpp i samband med resor i tjänsten eller i det politiska uppdraget. Pengarna går till en central fond. Sedan kan dessa pengar investeras i klimatprojekt inom kommunen. På så sätt görs en form av klimatväxling inom ramen för kommunallagen, då investeringarna görs lokalt. Det positiva med klimatfonder är dels att kompensationen görs inom kommunens område, och dels att de anställda som kan söka medel för åtgärder blir mer medvetna om möjligheterna att påverka våra utsläpp. Riskerna är dock att det blir ett system utan verklig effekt, då det är svårt att mäta effekt på utsläppen, och därmed svårt att bekräfta om utsläppen verkligen kompenseras.

3 (4) Nuläge för resor och kostnader Omsorgsförvaltningen, socialförvaltningen och serviceförvaltning kommer få störst kostnader för sina fossila resor. En uppskattning visar hur följande verksamheter berörs 2015: Omsorgsförvaltningen: ca 70 000 kr Socialförvaltningen: ca 135 000 kr Serviceförvaltningen: ca 50 000 kr Befintliga avtal med resebyråer och leverantörer Kommunen har avtal för resebyråtjänster med Lingmerths AB. I avtalet ställs inga riktlinjer eller krav vad gäller resans klimatpåverkan. Inte heller ställs det krav på att förse kommunen med statistik. Kommunen har även ramavtal med Hertz för hyrbilar. I avtalet ställer man krav på miljöbil enligt gamla definitionen men det finns inga riktlinjer eller krav för vilket bränsle som i första hand ska användas. När det gäller taxiresor finns inget ramavtal. Aktuell statistik för flygresor Kostnaden för flyg redovisas för 2013: ca 2,4 mkr. För flygresor, som bokas via resebyrå, kommer en klimatavgift debiteras på priset. Detta blir inte helt korrekt, då priset på resan istället för det faktiska utsläppet avgör avgiftens storlek. Aktuell statistik bilresor De bilresor som görs består av: Egna eller leasade bilar Hyrd bil Taxiresor Privat bil i tjänsten Egna eller leasade bilar 66 % av kommunens fordon består av miljöbilar. Ser man till drivmedel per fordon består ca 40 % av diesel och ca 12 % av bensinbilar vilket är fossila drivmedel. Översynen av tankat bränsle tyder på att en stor del av kommunens hybridfordon inte tankas med avsett förnyelsebart bränsle. Kostnaden för drivmedel redovisas för 2013: Diesel: ca 2,3 mkr (OBS! Förmodligen ingår en del arbetsfordon trots försök till urskiljning.) Bensin: ca 1,5 mkr När det gäller inköp och leasing av bilar ska man enligt rutiner i första hand välja elbil och biogasbil men detta efterlevs ej tillfredsställande i praktiken. Av 17 st nya fordon som handlades in under 2013 var endast 1/3 miljöbilar och av dem var flertalet dieselbilar. Sett till förvaltning står omsorgsförvaltningen, socialförvaltningen och serviceförvaltning för de största kostnaderna på drivmedel. Totalt står dessa tre förvaltningar för 75 % av kommunens totala körsträcka.

4 (4) Hyrbilar Kostnaden för hyrbil redovisas för 2013: ca 490 000 kr Herz uppger att ca 50 % av resorna 2013 gjordes med miljöbil, men endast en bråkdel med förnyelsebart bränsle. Kommunen behöver arbeta med att ställa tydligare krav på att kommunen i första hand ska hyra biogas och elbil eller åtminstone miljöbil. Därmed bör hyrbilar inte ingå i klimatkompensationssystemet initialt. Taxiresor Kostnaden för taxi redovisas för 2013: ca 314 000 kr När det gäller taxiresor går det inte att få fram statistik på vilken typ av fordon som körts och vilka utsläpp som resorna därmed genererat. I de fall man har beställt flygtaxi genom resebolaget inkluderas kostnaden för taxi i många fall i flygkostnaden. Taxiresor bör därför inte heller ingå i klimatkompensationssystemet initialt. Privat bil i tjänsten Ca 13 % av de resor som görs i Kalmar kommun görs med privat bil. Barn-och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen har störst andel privat bil i tjänsten men omsorgsförvaltningen har en ökande trend. Jämfört med 2012 har dock andelen privat bil i tjänsten totalt sett minskat från ca 20 % till 13 %. Kostnader för privat bil i tjänsten redovisas för 2013: ca 4,3 mkr Ett antagande som är gjort är att ca 80 % av privata bilarna körs med fossilt bränsle. Baseras på en undersökning som gjordes 2010. Klimatfond Om man väljer att anta förslaget om att införa klimatkompensation bedöms kostnaderna för klimatavgift, och därmed klimatfonden, att bli följande: 2015: ca 0,5 mkr 2016: ca 1 mkr (därefter osäkert hur stor fonden blir) Exempel på vad pengarna skulle kunna användas till är: Cykelparkeringar vid knutpunkter Nätuppkoppling på pendlingsbussar Laddstolpar för elbilar Elcyklar Närvarostyrd belysning Webbmötesteknik och utrustning Det är viktigt att dessa investeringar görs utöver andra miljö- och klimatåtgärder, så att de så långt som möjligt kan räknas som kompensation.