1 Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2012
Så här fördelas pengarna Förskolan 8,7 % Grundskolan och fritids 20,4% Gymnasium och vuxenutbildning 10,7% Socialtjänst 4,7% Äldre och handikappomsorg 32,5% Samhällsbyggnad 6,2% Kultur och bibliotek 1,6% Arbetsmarknadsinsatser 1,5% Miljö och bygg 0,8% Räddningstjänsten 2,3% Politik och övergripande administration 10,0% Näringslivsenheten 0,6% Formgivning och produktion: www.tantorange.se 2013 Tryck: Centrumtryck AB Foto: Ahlbins foto (där ej annat anges)
I topp när det gäller grundskola, äldreomsorg och frisk personal 3 2010 och 2011 hade vi goda ekonomiska resultat i den kommunala förvaltningen. Denna positiva trend bröts tyvärr 2012. Socialnämndens, barn- och utbildningsförvaltningens och kommunstyrelsens verksamheter redovisade underskott gentemot budget. För kommunstyrelsen beror underskottet i huvudsak på kostnader knutna till strukturåtgärder för Malungshem. Barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens personalkostnader ökade mer än förväntat, vilket får ett starkt genomslag i dessa personalintensiva verksamheter. Socialnämnden hade också en hög belastning på individ- och familjeomsorgen, där enskilda fall tidvis kan medföra mycket stora kostnader. Vi ser också ett behov av att utveckla våra prognosverktyg så att vi får bättre möjligheter att agera i tid. 2012 års ekonomiska resultat och den negativa befolkningsutvecklingen, som i sig ger lägre inkomster, ger extra prioritet åt arbetet med att identifiera och åtgärda strukturella överkostnader. Vi måste också med kraft fortsätta med moderniseringen av vår organisation och förvaltning, och användande av ny teknik. I takt med att alltfler trotjänare slutar blir det alltmer uppenbart att vi har en sårbar organisation. Vi måste hitta moderna verksamhetssystem som möjliggör lagring och vidaretransport av upparbetad kunskap och erfarenhet. Från 1 januari 2012 övertog Vamas verksamheterna V/A och renhållning från vår tekniska förvaltning. Större händelser för bolaget har varit utbyggnad av Sälfjällets reningsverk, borrning efter vatten norr om Sälen, förhandlingar om övertagande av Kläppens reningsverk och arbetet med regler för avfallshantering i fritidshus. Malungshem och kommunen fortsatte strukturplansarbetet med målet att bostadsbolaget ska ha förutsättningar att agera utifrån rimliga ekonomiska villkor. Malungs elverk har under året ökat sin ägarandel i Dalakraft, bolaget har också drivit ett projekt med omfattande fiberdragning i vår kommun. Malung-Sälen turism AB har under 2012 bland annat ägnat sig åt arbetet inom Visit Dalarna, resonemang runt destinationsutveckling i Sälenfjällen och barmarksutveckling. Malung-Sälens kommun har också genom sitt minoritetsägande i Ärnäshedens fastighetsbolag tillsammans med Lima utvecklingsbolag startat byggnation av ett nytt industrihus i Lima. En hotande flytt av Normark kunde undanröjas efter en överenskommelse mellan företaget och kommunen om nya anpassade lokaler. Sälen-Trysil-Idre airport har föranlett mycket arbete och engagemang för fjällnäringen, region Dalarna, Malung-Sälens kommun och Siteprojektet. Eftersom vi nu känner till Mark- och Miljödomstolens positiva dom, är det väl ingen djärv gissning att flygplatsarbetet kommer att sätta sin prägel även på kommande år. Som alla kan se har vi gott om både utmaningar och möjligheter inför framtiden, och den viktigaste utmaningen är tveklöst en ordnad ekonomi. Med god ekonomi och en moderniserad verksamhet som är anpassad till kommunens storlek, kan vi fortsatt behålla och utveckla en god kommunal verksamhet också i framtiden. Jag avslutar med att konstatera att vi även 2012 ligger i nationell toppklass när det gäller grundskola, äldreomsorg och frisk personal. Jag tackar alla medarbetare för ett gott samarbete under 2012. Den viktigaste utmaningen är tveklöst en ordnad ekonomi Kurt Podgorski Kommunalråd Foto: Timea Hedlund
4 Nyckeltal Fakta Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader, och uppgick 2012 till totalt 412,4 miljoner kronor vilket är 12,5 miljoner mer än föregående år. Den 31 december 2012 var 886 tillsvidareanställda, vilket omräknat till årsarbetare blir 816 personer, vilket är en minskning med 45 personer och 27 årsarbetare. Den första januari 2012 bildades det kommunala bolaget VAMAS inom vatten och avfall, vilket innebar att cirka 27 personer flyttade med över från den tekniska förvaltningen till bolaget. Malung-Sälens kommuns personal har en medelålder som uppgår till 48 år. Inom den närmaste åttaårsperioden kommer cirka 230 tillsvidareanställda att gå i pension. Sjukfrånvaron har under de senaste åren varit på en relativt låg nivå och kommunens målsättning är att vara en av Sveriges friskaste kommunala arbetsplatser. Den största minskningen har skett vad gäller långtidssjukfrånvaron. Bidragande orsaker till det är ett systematiskt arbetsmiljöarbete, hälsoarbetet och ett aktivt rehabiliteringsarbete med bland annat tidiga rehabiliteringsinsatser. Omsättning Intäkter 924 miljoner kronor Kostnader 942 miljoner kronor Resultat 18 miljoner kronor Soliditet: 44 procent Soliditeten mäts som det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Måttet speglar kommunens finansiella styra på lång sikt. 2011 var soliditeten 47 procent, vilket var strax under genomsnittet i landet. Balansomslutning: 737 miljoner kronor Balansomslutningen är summan av kommunens tillgångar. 2011 uppgick balansomslutningen till 728 miljoner kronor. Årets resultat Kommunens ekonomi måste vara långsiktigt hållbar. En eller några år av ansträngd ekonomi ska kunna klaras av. Varje generation ska själv bära kostnaderna för den service den konsumerar. Det innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunkoncernen, som inkluderar de kommunala bolagen, visar ett resultat på 21,2 miljoner kronor vilket är högre än föregående år (12,7 miljoner kronor). Befolkningsutveckling Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget för det kommande året. Den sista december 2012 hade kommunen 10 178 invånare, en minskning med 84 personer. Befolkningen har minskat de senaste decennierna, även om minskningstakten avtagit något. Förändringarna i befolkningen förklaras till stor del av skillnaden mellan antalet födda (92) och antalet döda (141), som är nära nog en halv årskull barn ( 49). Befolkningsstatistik Malung-Sälen Dalarna Antal invånare 10 178 276 555 Andel invånare upp till 17 år 18 % 19 % Andel invånare 65 år och äldre 24,4 % 22,7 % Arbetslöshet 16 64 år 6,2 % 8,2 % Arbetslöshet 18 24 år 10 % 17 % Medelålder 45 år 44 år Resultat koncernen 2008 2012, miljoner kronor 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 0,3 15,6 37 12,7 21,2
5 INLEDNING: I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de senaste fem åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning. Avsnittet innehåller också en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation. Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE: Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen inleds med en omvärldsanalys. Den innehåller även ett stycke om begreppet god ekonomisk hushållning samt en uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsplan och i vilken utsträckning kommunen uppfyllt målen. Förvaltningsberättelsen innehåller även en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade åtgärder för 2012 och en personalekonomisk redogörelse. Avsnittet avslutas med en finansiell analys utifrån fyra aspekter: resultat, kapacitet, risk och kontroll. VERKSAMHETERNA: I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt. Elva förvaltningar/nämnder (kommunstyrelseförvaltningen, tekniska förvaltningen, skogsförvaltningen och markenheten, arbetsmarknadsenheten, byggnads- och miljönämnden, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, kulturnämnden, räddningsnämnden samt överförmyndarnämnden) beskriver sitt uppdrag, redogör för viktiga händelser under året, redovisar målluppfyllelse samt ger sin syn på den framtida utvecklingen. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett liknande sätt. INLEDNING Exempel på hur pengarna fördelas 2 Kommunstyrelsens ordförande om året som gått 3 Politik och organisation 6 Fem år i sammandrag 8 Fördelning kostnader och intäkter 9 FÖRVALTNINGBERÄTTELSE Omvärldsanalys 10 Mål och måluppfyllelse 13 Prioriterade åtgärder 15 Personalekonomisk redovisning 16 Finansiell analys 22 VERKSAMHETERNA Övergripande politisk verksamhet 29 Kommunstyrelseförvaltningen 31 Tekniska förvaltningen 33 Skogsförvaltningen och markenheten 34 Arbetsmarknadsenheten 35 Stadsbyggnadskontoret 36 Miljökontoret 40 Barn- och utbildningsförvaltningen 43 Socialförvaltningen 46 Kulturförvaltningen 48 Räddningstjänsten 50 Överförmyndarverksamheten 53 De kommunala bolagen 54 RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER: Det fjärde och sista avsnittet redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finan siering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till en del poster. Och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller samt förklaringar av vissa ekonomiska termer. Resultaträkning 62 Balansräkning 63 Kassaflödesanalys 65 Noter 66 Redovisningsprinciper 76 Ord- och begreppsförklaringar 78 Revisionsberättelse 82
6 Politik Politik och organisation Den politiska organisationen i Malung-Sälens kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och åtta nämnder. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för utvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommuninvånarna ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunens revisorer. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. Till sin hjälp har man de politiska nämnderna och deras förvaltningar. De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel förskola, grundskola och äldreomsorg. Foto: Timea Hedlund Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2006 2010 2011 2014 Socialdemokraterna 14 15 Moderata samlingspartiet 9 9 Vänsterpartiet 6 5 Centerpartiet 5 3 Folkpartiet 3 3 Malung-Sälenpartiet 3 3 Kristdemokraterna 1 0 Sverigedemokraterna 0 1 Totalt: 41 39 Några ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen Bak f.v Tom Martinsson (M), Hans-Petter Paulsen (FP), Johnny Skottheim (S), Pär Kindlund (C), Christer Ahlén (M). Fram f.v. Bitte Lindberg Ås (S), Christin Löfstrand (V), Kurt Podgorski (S), Brita Sohlin (M), Lilian Olsson (S)
7 Organisation Koncernen Malung-Sälens kommun Kommunkoncernen består av den kommunala organisationen och de kommunägda bolag, där Malung-Sälens kommun har ett betydande inflytande. Styrningen av de kommunala bolagen sker genom bolagsordningar och ägardirektiv, vilka beslutas av kommunfullmäktige. Malung-Sälens kommun Malungs Elverk AB 74 % Malungshem AB 100 % Malung-Sälen Turism AB 100 % Gustols AB 100 % Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 100 % Fr.o.m. 1/1 2012 Malungs Elnät AB 100 % Sälen Centrum HB 50% Översikten omfattar ägande på minst 50 %. Malung Sälens kommun är även delägare till Ärnäshedens Fastighets AB (40%), Malungs Elverk är även del ägare i Dala-Kraft AB (24,04 %), Äppelbo Vind ek.för (16,7 %), Vindela ek.för (0,6 %), Dala Vind AB (10,9 %), Dala Vindkraft ek.för (8,6 %) Kommunens politiska organisation I bilden nedan beskrivs hur den politiska organisationen ser ut. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunstyrelsen är inte överställd nämnderna i formell mening men har en särställning i sitt uppdrag att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunens nämnder ansvarar för ett antal verksamheter som organisatoriskt utgörs av förvaltningar med en förvaltningschef som rapporterar till nämnden. Även kommunstyrelsen har en uppgift som facknämnd för kommunstyrelseförvaltningen, tekniska förvaltningen samt förvaltningen av skog och mark. Revision Kommunfullmäktige Valberedning Arbetsutskott Kommunstyrelsen Budgetutskott Socialnämnd Överförmyndarnämnd Miljönämnd Räddningsnämnd Barnoch utbildningsnämnd Byggnadsnämnd Kulturnämnd Valnämnd
8 Fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG 2012 2011 2010 2009 2008 Antal kommuninvånare 31/12 10 178 10 262 10 356 10 408 10 385 Kommunen Soliditet, % 44 46 47 45 48 Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % 7 10 10 5 6 Kassalikviditet, % 80 51 69 43 31 Skuldsättningsgrad, % 128 113 114 122 110 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 103,8 95,4 95,9 99,6 101,3 Nettokostnadernas ökning, % 6,4 1,12 2,01 0,43 4,4 Skatteintäkternas ökning, % 3,2 3,9 2,56 1,72 1,1 Generella statsbidrags ökning, % 2,6 2,79 13,3 0,21 12,2 Eget kapital, mkr 323 341 319 294 289 Eget kapital/invånare, kr 31 742 33 275 30 814 28 244 27 860 Låneskuld, mkr 271,1 216,2 218,7 204,5 170,4 Låneskuld/invånare, kr 26 636 21 068 21 118 19 648 16 408 Årets resultat, mkr 18,4 22,4 25,2 4,6 9,9 Nettoinvesteringar, mkr 19,5 85,2 35,8 54,2 33 Skattesats kommunen, kr 22,31 22,31 22,31 21,81 21,81 Koncernern Soliditet, % 40 40 40 38 38 Kassalikviditet, % 96 60 69 47 37 Skuldsättningsgrad, % 151 148 149 161 159 Årets resultat, mkr 21,2 12,7 37 15,3 0,3 Eget kapital, mkr 543 505 492 454 439
9 Fördelning kostnader och intäkter 1,3 % anläggningstillgångar (datorer, möbler, maskiner, utrustning med mera). Varifrån kommer pengarna? En stor del av kommunens pengar kommer in via skatteintäkter och de generella statsbidragen. 7,5 % drift och förbrukningsmaterial. 9,3 % tjänster (konsult, hyror, tele, data, försäkringar, transporter med mera). 77,7 % 6,0 % 3,1 % 8,3 % 3,4 % 1,5% Skatter och utjämningsbidrag Stats- och landstingsbidrag Försäljning Avgifter och ersättningar Hyror och arrenden Finansiella intäkter 17,4 % bidrag och köp av verksamhet (försörjningsstöd, föreningsbidrag, entreprenader, kollektivtrafik med mera). 63,2 % av pengarna används till personal i form av löner och fortbildning. 1,3 % räntekostnader.
10 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Malung-Sälens kommun påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Både av sådana som välkomnas och sådana som ibland kan leda till oönskade resultat eller effekter. Händelser i världen går inte spårlöst förbi. Därför handlar det så långt som möjligt om att sträva efter att påverka istället för att påverkas. Befolkningsutveckling Till de förändringar som har en direkt påverkan hör befolkningsutvecklingen. Folkmängden i Malung-Sälens kommun har minskat med 84 personer år 2012, vilket motsvarar minus 0,8 procent. Det blir färre som tillsammans ska driva utvecklingen framåt och färre som ska dela på ansvaret för välfärd och goda villkor. Det blir också färre som ska bära upp service, både de offentliga tjänsterna och det privata tjänsteutbudet. Men, befolkningsminskning i sig är inget absolut tecken på stagnation, särskilt inte, när omflyttningarna i hela landet är så starka. Trenden är att det är de större regionerna och de större kommunerna som ökar. De mindre minskar. Barn och inflyttning Befolkningsminskningen kan speglas utifrån andra infallsvinklar än utifrån en totalsiffra. En sådan vinkling är en koppling till födelsetalet. Visserligen minskar även antalet födda, men det föddes i alla fall 92 barn i kommunen under 2012. Även fast födelsenettot minskat, så är läget i Malung-Sälen (-49) bättre än i Leksand (-93), Mora (-93) och Orsa (-56). Det finns inte något tydligt alarmerande i flyttningssiffrorna heller, utifrån att det under året har flyttat in 372 personer och flyttat ut 409. Det är visserligen färre som flyttar in än som flyttar ut, med ett gap mellan in- och utflyttning på minus 37, men gapet är större i Ludvika (-87) och i Gagnef (-80). Förändringarna i befolkningen i Malung-Sälen förklaras till stor del av skillnaden mellan antalet födda (92) och antalet döda (141), som är nära nog en halv årskull barn (-49). För att öka befolkningen så behöver det, enkelt sagt, födas ännu fler barn i kommunen. Därför är det bra att det nu har givits plats för 10 ensamkommande barn/ungdomar till kommunen. Försörjningskvot och sysselsättning Att sjunkande folkmängd inte nödvändigtvis är tecken på svaghet, tydliggörs även vid en titt på försörjningskvoten och sysselsättningsläget i kommunen. Försörjningskvoten i Malung-Sälens kommun (totala befolkningen i relation till antalet sysselsatta) är 2,2 vilket är lika med riksgenomsnittet och i nivå med de flesta övriga kommunerna i länet. Det är bara Falun och Säter som har ett bättre läge. Bland Dalarnas kommuner är det Ludvika, Rättvik och Orsa som har sämst försörjningskvot. Även sysselsättningen är jämförelsevis mycket god i Malung-Sälen jämfört med alla andra kommuner i länet. I gruppen 18 24 år är arbetslösheten lägst i Dalarna (totalt kring 10 procent) och betydligt lägre än riket i övrigt (totalt kring 17 procent). Motsvarande siffra för Orsa är kring 27 procent. Även i gruppen 16 64 år är sysselsättningsläget gott i Malung - Sälens kommun. För den gruppen är siffran, drygt 5 procent, näst bäst i länet och även där långt under rikssnittet, som är strax under 9 procent. Företagsamhet och försörjning Den minskade befolkningen kan även speglas utifrån jämförelser gällande företagsamhet och försörjningsgrad. För i Malung-Sälens kommun finns länets mest företagsamma befolkning. Här har 16 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvar för ett företag. Av Dalarnas 15 kommuner är det fler än hälften som istället har en negativ trend när det gäller företagsamhet. I dessa kommuner minskar antalet företagsamma.
11 Förvaltningsberättelse Driftredovisning 2012 (tkr) 2012 2012 2011 Budget Bokslut Avvikelse Avvikelse Bokslut Förvaltning/nämnd Netto Intäkt Kostnad Netto Netto % Netto Kommunstyrelsen 57 557 17 823 78 156 60 333 2 776 4,8 % 56 701 Arbetsmarknadsenheten 7 824 7 407 15 672 8 265 441 5,6 % 7 629 Tekniska förvaltningen 33 550 154 007 189 058 35 051 1 501 4,5 % 30 905 Skogsförvaltningen inkl markenheten 5 400 6 569 4 365 2 204 3 196 59,2 % 8 269 Byggnadsnämnden 2 715 3 256 5 321 2 065 650 23,9 % 2 290 Kulturnämnden 8 664 872 9 630 8 758 94 1,1 % 7 775 Barn- och utbildningsnämnden 221 472 57 696 282 562 224 866 3 394 1,5 % 218 411 Socialnämnden 200 833 36 895 247 137 210 242 9 409 4,7 % 197 216 Miljönämnden 2 090 5 943 8 133 2 190 100 4,8 % 1 320 Räddningsnämnden 13 260 1 137 14 339 13 202 58 0,4 % 12 735 Överförmyndarnämnden 955 21 1 183 1 162 207 21,7 % 987 Summa förvaltningar/nämnder 543 520 291 626 855 556 563 930 20 410 3,8 % 527 700 Pensionskostnader 7 400 20 053 33 245 13 192 5 792 11 702 Avslut sociala omkostnader 1 000 0 80 80 1 080 2 498 Kalkylerad kapitalkostnad 58 000 43 932 0 43 932 14 068 55 230 Avskrivningar 35 000 0 26 140 26 140 8 860 33 407 Verksamhetens nettokostnader 526 920 355 611 915 021 559 410 32 490 515 082 Skatteintäkter 376 119 380 666 0 380 666 4 547 368 917 Generella stats- och utj.bidrag 167 830 166 496 0 166 496 1 334 170 951 Finansiella intäkter 6 000 10 898 0 10 898 4 998 5 555 Finansiella kostnader 9 000 0 8 597 8 597 403 7 987 Extraordinära intäkter 0 11 557 0 11 557 11 557 0 Extraordinära kostnader 0 0 20 000 20 000 20 000 0 Totalt 14 029 925 228 943 618 18 390 32 419 22 353 Viktiga händelser under året 2012 har varit ett år i Malung-Sälens kommun som präglats av fortsatt förändringsarbete. Flera större projekt har drivits under året, bland annat destinationsutvecklingsprojektet SITE, som haft stort fokus på transportfrågor under året. Det nya VA- och renhållningsbolaget VAMAS startade sin verksamhet den 1 januari. Mycket arbete har under året lagts på att göra färdig den bodelning som krävdes för att separera VA-och renhållningsfrågorna från den kommunala verksamheten. Den genomlysning av Malungshem AB som påbörjades under 2011 fortsatte under 2012. Bostadsbolagets ekonomiska problem medförde att kommunen under året fick skjuta till 20 mkr i form av ett ovillkorat aktieägartillskott. Det skedde för att återställa bolagets aktiekapital efter den nedskrivning av fastigheten Kringlan som gjorts i samband med bokslutet 2011. Kommunfullmäktige beslutade under våren även att en utredning avseende en eventuell apportemission av förvaltningsfastigheter till bolaget skulle genomföras. Detta arbete är ännu inte avslutat. Kommunen har fortsatt att visa goda resultat, vad gäller kvaliteten på kärnverksamheterna. Flera verksamheter inom barn- och utbildningsområdet och äldreomsorgen visar även år 2012 att verksamheten bedrivs på en nivå som står sig mycket väl i nationella jämförelser. Andelen kostnader och kr/inv Förvaltning/nämnd % kr/inv Kommunstyrelsen 10,77 5 928 Arbetsmarknadsenheten 1,47 812 Tekniska förvaltningen 5,88 3 444 Skogsförvaltningen 1,57 217 Byggnadsnämnden 0,45 203 Kulturnämnden 1,49 860 Barn- och utbildningsnämnden 41,41 22 093 Socialnämnden 37,39 20 657 Miljönämnden 0,27 215 Räddningsnämnden 2,43 1 297 Överförmyndarnämnden 0,21 114 Ett näringslivsråd har bildats under 2012 för att utveckla kommunikation och samverkan med näringslivet.
12 Förvaltningsberättelse Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet Koncernberedningen, som ska bidra till ökad samverkan och ökat samarbete mellan kommunens alla olika verksamheter, har fördjupat sitt arbete under året. Kommunen har arbetat vidare för att minska sjukfrånvaron bland de anställda. Malung-Sälens kommun fortsätter att vara en av de kommuner i landet som har den lägsta sjukfrånvaron bland sin personal och ligger på nionde plats av 290 kommuner i den senaste jämförelsen. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer (Kommunallagen 8 kap 1 ). Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål, samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Styrmodellen Styrmodellen utgår från mål- och resultatstyrning. I kommunfullmäktiges beslut beskrivs principerna för styrningen och hur styrkedjan ska hållas samman. Kommunstyrelsen utarbetar årligen anvisningar i form av årshjul för att konkretisera arbetet med planeringsoch uppföljningsprocesserna, inklusive tidsangivelser för de aktiviteter i styrmodellen, som kommunfullmäktige beslutat om. Mål- och resultatstyrningen bygger på att nämnderna utarbetar nämndsplaner med nämndsmål utifrån respektive uppdrag och kommunfullmäktiges inriktningsmål. Under år 2012 färdigställdes arbetet med nämndsplaner för alla nämnder. För alla mål på nämndsoch fullmäktigenivå ska det finnas mått eller indikatorer för att kunna följa upp verksamheternas resultat. I möjligaste mån används mått som medger jämförelser med andra kommuner. Under året har två dialogtillfällen genomförts. Kommunstyrelsen har då träffat nämnderna för att gå igenom planeringsförutsättningarna under våren samt följa upp resultaten, vilket skett under hösten. Efter det första året med en tydliggjord styrmodell, gjordes en uppföljning, där det bland annat konstaterades att arbetet med att få de ekonomiska målen och verksamhetsmålen att hänga samman, behöver utvecklas vidare.
13 Förvaltningsberättelse Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktiges verksamhetsplan omfattar mål för planperioden och prioriterade åtgärder för innevarande år på den övergripande nivån. Respektive nämnd har även egna verksamhetsmål och därtill finns olika uppdrag, projekt och aktiviteter att samordna och följa upp. För att följa upp kommunfullmäktiges inriktningsmål har verksamhetsplanen kompletterats med mått och måltal för planperioden. Uppföljning på den övergripande nivån sker från och med år 2011 med hjälp av ett antal mått eller indikatorer, som ska visa hur arbetet för att nå målen fortlöper. Många av indikatorerna har valts för att också skapa möjlighet att kunna göra jämförelser med andra kommuner. Tabellen nedan visar kommunfullmäktiges inriktningsmål och de indikatorer som valts för att mäta graden av måluppfyllelse. Utfallet för 2012 finns angivet för de indikatorer som mätts under året. Målnivån för planperioden finns också angiven. Då ett flertal mått för Malung-Sälens kommun hämtas från mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) visar den sista kolumnen genomsnittsvärden för de kommuner som deltagit i mätningen 2012 (199 kommuner). Under respektive nämnds förvaltningsberättelse finns i flera fall motsvarande redovisning på nämndsnivå. Då arbetet med att ta fram nämndsplaner med gemensam struktur fortfarande pågått under 2012 finns inte redovisningen ännu på likartat sätt för samtliga nämnder. Uppföljning av kommunfullmäktiges finansiella mål finns i avsnittet Finansiell analys. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns att hämta i sin originalversion från kommunens hemsida. www.malung-salen.se/kommunen/styrdokument Förklaring till färgmarkeringar i tabeller för måluppfyllelse För att signalera i vilken mån Malung-Sälens kommun uppfyller målen används genomgående en färgskala med grönt, gult och rött. När det gäller alla mått som är jämförbara med andra kommuner, kommunerna i KKiK-nätverket eller samtliga 290 kommuner, motsvarar grönt att kommunen ligger bland de 25 procent bästa kommunerna. En gul markering innebär att kommunen ligger bland de 50 procent som ligger i mitten och rött innebär att kommunen hör till de 25 procent med lägsta värden. Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock jämförelse över tid av de egna resultaten göras. Här översätts grönt med att målet nås, gult att arbete pågår för att nå målet och rött att målet inte alls nås. För all redovisning gäller att om ett mål saknar färgmarkering innebär det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet. 25 % bästa 50 % mittersta 25 % sämsta
14 Förvaltningsberättelse Hållbar tillväxt Indikator Utfall 2012 Utfall 2011 Mål 2014 Genomsnitt KKiK (199 kommuner) Vi utvecklar styrningen och samordningen inom koncernen och möjliggör fler strategiska insatser och åtgärder som leder till hållbar utveckling, ökad sysselsättning och till ökad tillväxt inte minst inom besöksnäringen. Andel nöjda medborgare (NRI) Andel förvärvsarbetande, % Sjukpenningtal, dagar 57 79,3 7,6 57 78,6 5,1 Ökande Minst bibehållen nivå I nivå med medel 60 78,4 7,5 Vi agerar aktivt, långsiktigt och förtroendefullt för att möjliggöra ökad inflyttning. Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster och skapar goda utvecklingsvillkor för företagsamhet och entreprenörskap. Befolkningsutveckling Andel nya företag/1000 inv Andel nöjda företagare 7,2 Mäts 2013 10242 9,1 Mäts 2013 Ökande Bibehållen nivå 5,5 Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljö- och klimathänsyn. Andel återvunnet material i förhållande till total mängd, % Andel miljöbilar i kommunorganisationen, % Andel ekologiska livsmedel, % 29 10 4 32 22 2 Ökande Ökande Ökande 35 44 14 Kvalitet Vi erbjuder välfärdstjänster med en kvalitet som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner. Andel medborgare som får svar på enkel fråga och får kontakt med handläggare, % Bibliotekets öppethållande utöver 08 17 vardagar, tim Andel som erbjudits plats i förskolan på önskat datum, % 50 14 63 46 14 70 Ökande Bibehållen nivå Bibehållen nivå 41 12 72 Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet 83,9 95,9 Ökande 87,7 Andel olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad, under 14 dagar 9 6 Bibehållen nivå 14 Vi har servicedeklarationer för alla prioriterade tjänster senast vid planperiodens slut. Andel servicedeklarationer, % Redovisade synpunkter Övergripande SN, BUN 50 registrerade Påbörjat Ej mätt 100 Rutin och uppföljning igång Ej jämförbart Ej jämförbart Kompetens Andel nöjda brukare Redovisas per nämnd Vi sätter tydligare fokus på medarbetarskapets innehåll och betonar tydligare alla medarbetares ansvar för ständiga förbättringar av verksamheterna i en god dialog med de fackliga organisationerna. Medarbetarindex Hållbart medarbetarengagemang (HME) Andel kompetensutvecklingsplaner, % Andel förbättrade processer Totalindex 73 Pågår Ej mätt Ej mätt Ej satt 100 Redovisas per nämnd Totalindex 78* Ej jämförbart Vi gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden. Andel heltidstjänster, % 66,1 61,6 Ökande Ej jämförbart Demokrati Vi stärker kontakten med brukare och utvecklar dialogen med med borgarna genom förbättrad information och ökad delaktighet. Andel röstande i kommunalval, % Andel nöjda medborgare Nöjd inflytande index (NII) Informationsindex Mäts 2014 39 72 Mäts 2014 39 70 Ökande Ökande Ökande 81,5 41 74 Vi arbetar för en byautveckling i framkant, där otraditionella lösningar prövas för att erbjuda samhällsservice i byarna och stödjer utvecklingsprojekt. Andel påbörjade/genomförda serviceprojekt Andel tillgänglig service (kommersiell och offentlig) 11 Bibehållen nivå 9 Ökat Ökande Bibehållen nivå Ej jämförbart Ej jämförbart Vi arbetar för att ständigt öka ungas inflytande, delaktighet och engagemang. Ungdomsenkät NII 18 24 år Andel utbetald Snabb slant 44 10 % 44 29 % Ökande Ej jämförbart Ej jämförbart * 34 kommuner
15 Förvaltningsberättelse Prioriterade åtgärder 2012 De åtgärder som kommunfullmäktige prioriterat under 2012 redovisas nedan. Sammantaget kan konstateras att samtliga aktiviteter pågår eller är genomförda. Kommunfullmäktige har under året beslutat om prioriterade åtgärder för 2013 med fortsatta uppdrag i syfte att nå inriktningsmålen. Genomfört Pågår Ej påbörjat 1. Stärka bilden av Malung-Sälens kommun som en kommun med ett bra näringslivsklimat, välfärdstjänster av hög kvalité och goda boendemiljöer. Tillsätta ett Näringslivsråd, samt anta ett näringspolitiskt program Fortsatt driva destinationsprojektet SITE, samt delta i regionala processer för att utveckla utbildnings- och kommunikationsmöjligheter Genomföra LIS-projektet Kommunicera våra goda jämförelsetal, både externt och internt, främst gällande skola och omsorg En aktiv byautvecklingsgrupp som stöttar lokala initiativ Implementera kommunens energi- och klimatplan i hela koncernen. 2. Förbättra medborgardialogen genom ökad tillgänglighet, med särskild fokus på delaktighet och inflytande. Utveckla kommunens hemsida Skapa tillgänglighet genom e-tjänster Få igång arbetet i Ungdoms- och demokratiberedningen 3. Identifiera kommunens långsiktiga investeringsbehov. Inrätta en strategi och processgrupp för kommunens investeringsplaner, som ska verka beredande inför kommande strategiska beslut gällande äldre- och trygghetsboende, skolor och förskolor, den kommunala administrationen, samt för de kommunala bolagen. 4. Förbättra kommunen som arbetsgivare, samt trygga kompetensförsörjningen inom kommunens egna verksamheter. Påbörja arbetet för rätt till heltid möjlighet till deltid Inrätta en särskild bemanningsresurs Fortsatt verka för kompetensutveckling hos befintlig personal. 5. Arbeta aktivt med jämförelser för att säkerställa kvalité och effektivitet. Utveckla indikatorer och mått i nämndsplanerna som balanserar resursanvändning, kvalitet och effekter för medborgare/brukare. 6. Utveckla vårt integrationsarbete Starta mottagning av ensamkommande flyktingbarn under 2012. Kommunstyrelsens ordförande kommenterar verksamhetsresultaten 2012 Av utfallet för år 2012 kan utläsas att Malung-Sälens kommun kommit en bit på väg, när det gäller att uppfylla kommunfullmäktiges prioriterade inriktningsmål för perioden. Trots en negativ befolkningsutveckling finns ett starkt entreprenörskap och andelen sysselsatta i befolkningen är på en relativt god nivå. På miljöområdet finns dock mer att göra. Här visar resultaten tydligt att kommunen behöver lägga mer kraft på dessa frågor. Kvaliteten på tjänster i kärnverksamheterna håller i stort en hög nivå. Tyvärr innebar 2012 att det tidigare mycket goda resultat vad gäller elever som är behöriga till gymnasiet sjunkit. Detta vägs dock upp av andra mått inom förskola/skola, där kommunen står sig väl i jämförelse med jämförbara kommuner. Även socialförvaltningens verksamheter ligger på en mycket god nivå. Arbetet med servicedeklarationer pågår men har ännu inte fullföljts i samtliga nämnder. Barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden har hunnit längst. En ny gemensam rutin för hantering av inkomna synpunkter har implementerats under året. För de nämnder som redovisar brukarenkäter visar resultaten en mycket hög grad av nöjdhet med kommunens tjänster. Malung-Sälens kommun genomförde 2012 en medarbetarenkät för samtliga anställda. Resultaten från enkäten bearbetas nu och handlingsplaner tas fram för att förbättra vissa områden. Arbetet med att kunna erbjuda heltidstjänster till de som så önskar utvecklas positivt. Demokratiarbetet är prioriterat under perioden och här har särskilda åtgärder pekats ut som centrala. Information och kommunikation med medborgarna utvecklas positivt. Bland annat kommer kommunens hemsida att få ett nytt utseende och utvecklat innehåll under 2013.
16 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Väsentliga personalhändelser Malung-Sälens kommun har ambitionen att möjliggöra en bra verksamhet med ett gott resultat som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en bra arbetsmiljö. Det har under 2012 arbetats med många olika insatser med syftet att stödja chefer och medarbetare i deras olika uppdrag. Några exempel listas nedan. Den 31 december 2012 har Malung-Sälens kommun 886 tillsvidareanställda medarbetare, vilket omräknat till årsarbetare är 816 personer. Sjukskrivningarna ligger fortsatt på en låg nivå och målet att vara en av Sveriges friskaste kommunala arbetsplatser uppnås. Insatser har genomförts för att främja en god hälsa, arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling. Sammanställning av personal avser om inget annat anges tillsvidareanställd personal vars anställningsvillkor regleras av Allmänna Bestämmelser. Kompetensutveckling Förvaltningsövergripande kompetensutveckling har skett genom bland annat samverkansutbildning för chefer, fackliga representanter och medarbetare. Kompetensutveckling för chefer har genomförts både på förvaltningschefsnivå och enhetschefsnivå. På förvaltningsnivå har kompetensutveckling genomförts inom en mängd områden, vilket styrts av bland annat förändringar i lagstiftning och regelverk, behov av verksamhetsutveckling och metodutveckling, bemötande och arbetsmiljöfrågor. Personalkostnader Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader. Effektivisering och utveckling av verksamheternas innehåll utifrån behovet hos kommuninvånarna har fortsatt under 2012. De direkta personalkostnaderna ökade år 2012 med 12 470 tkr jämfört med år 2011. Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ ferielön till lärare var 30 868 tkr per december 2012. Lönekostnader, tkr 2012 2011 Ersättning till förtroendevalda 3 451 3 568 Löner 283 409 269 486 Sjuklöner 3 563 2 914 OB, mertid, jour, beredskap 16 250 15 690 Summa löner 306 673 291 658 Personalomkostnader (PO) 92 693 98 463 Pensionsutbetalningar 10 688 9 461 Förändring semesterlöneskuld 2 485 387 Summa PO 105 866 108 311 Summa kostnader 412 439 399 969
17 Förvaltningsberättelse Kommunens skuld för okompenserad övertid var inklusive arbetsgivaravgift 3 117 tkr per december 2012. Det är en ökning med 142 tkr sedan sista december 2011. Skulden för semester, uppehåll och ferielön har ökat med 2 485 tkr, och skulden för övertid har ökat med 142 tkr sedan december 2011. Kommunens kostnad för sjuklön under 2012 för samtliga anställda inklusive arbetsgivaravgift är 5 622 tkr. Det är en ökning med 2 329 tkr jämfört med 2011. En ytterligare kostnad tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande. Personalens sammansättning Antal anställda Den återhållsamhet och försiktighet med att anställa fler personal som har präglat de senaste åren har hållit i sig även under 2012. Kompetensutveckling för chefer har genomförts både på förvalt - ningschefsnivå och enhetschefsnivå Kommunen har den sista december 2012, 886 personer som var tillsvidareanställda på AB-avtalet. Omräknat till årsarbetare är det 816 personer. Det är en minskning med 45 personer och 27 årsarbetare jämfört med sista december 2011. Den första januari 2012 bildades det kommunala bolaget VAMAS inom vatten och avfall, vilket innebar att 27 personal flyttade med över från tekniska förvaltningen till bolaget. Tillsvidareanställda 2012 2011 Antal anställda 886 931 Antal årsarbetare 816 843 Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör. Den övervägande andelen av personalen är anställd inom socialförvaltningen samt inom barn- och utbildningsförvaltningen. Årsarbetare tillvidare antal 2012 2011 Socialförvaltningen 41,1 % 335 335 Barn- och utbildning 38,9 % 318 327 Övrig verksamhet * 20,0 % 163 181 *Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen
18 Förvaltningsberättelse Åldersfördelning Det är en stor del av personalen som är över 50 år. Åldersfördelningen är likartad med den för 2011. Inom den närmaste åttaårsperioden kommer cirka 230 tillsvidareanställd personal att gå i pension. Det finns en osäkerhet i prognosen på grund av rörlig pensionsålder mellan 61 67 år. Medelåldern vid årets slut 2012 är 48 år. Högst medelålder har gruppen övrig verksamhet med 50 år, följt av socialförvaltningen med 48 år och barn- och utbildningsförvaltningen med 47 år. Drygt 51 procent av personalen är över 50 år, drygt 44 procent är 30 40 år och knappt 4 procent är under 30 år. Åldersfördelningen är likartad den för sista december 2011. Antal anställda per åldersgrupp 400 300 200 100 0 290 260 169 139 34 20 29 30 39 40 49 50 59 60 Personalomsättning Det är flera som slutat sin anställning under året än som har börjat. Bildandet av det kommunala bolaget VAMAS har inneburit att 27 personer har flyttat från tekniska förvaltningen till bolaget. Under de närmaste åren bedöms antalet rekryteringar att successivt bli flera utifrån ökade pensionsavgångar. Det är inga stora problem med att rekrytera personal, men det förväntas bli svårare med en ökad konkurrens om arbetskraften. Svårast att rekrytera är förskollärare, sjuksköterskor, socionomer, ingenjörer, byggnads- och miljöinspektörer. Under 2012 är antalet nyanställningar 22. Antalet som har avslutat sin anställning är 84. Av dessa var 34 pensionsavgångar. Personalomsättningen avser både interna och externa avslut och nyanställningar inom respektive förvaltning. Under 2011 var antalet nyanställningar 28. Antalet som avslutade sin anställning var 52. Av dessa var 27 pensionsavgångar. Personalomsättning, antal 2012 Börjat slutat pension Socialförvaltningen 8 23 17 Barn- och utbildning 5 26 10 Övrig verksamhet 9 35 7 Alla förvaltningar 22 84 34 Fördelning kvinnor och män Den övervägande andelen av personalen är kvinnor, varav de flesta arbetar inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Kulturförvaltningen domineras också av kvinnor. Inom tekniska förvaltningen, räddningstjänsten och skog- och markförvaltningen dominerar männen. Inom kommunstyrelsens område, miljöförvaltningen och byggnadsnämndens förvaltning råder en jämn könsfördelning. Förvaltningschefsgruppen har en jämn
19 Förvaltningsberättelse könsfördelning. Chefsgrupperna inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen är kvinnodominerade. Tekniska förvaltningens chefsgrupp domineras av män. Ett mål i kommunens jämställdhetsarbete är att minska uppdelningen av kvinno- och mansdominerade yrken. Det har dock visat sig vara svårt, då val av yrke vanligtvis följer av tidigare val av utbildning. Fördelningen mellan könen vid årets slut 2012 är 81,3 procent kvinnor och 18,7 procent män. Det är 2,3 procent fler kvinnor jämfört med 2011. Andelen kvinnor vid årets slut 2012 är inom socialförvaltningen 92,7 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 82,8 procent. För gruppen övrig verksamhet är andelen 52,9 procent. Det är en likvärdig fördelning för socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen jämfört med 2011. För gruppen övriga förvaltningar är det en ökad andel kvinnor med 7,9 procentjämfört med 2011, vilket förklaras av att flera män än kvinnor har gått till det kommunala bolaget VAMAS. Heltid och deltid Det är flera kvinnor än män som arbetar deltid. Deltidsanställningarna har minskat något jämfört med 2011. De flesta deltidsanställningarna finns inom områdena äldreomsorg, LSS-verksamhet, förskola, lokalvård och kök. Det har under 2012 påbörjats ett projekt med syftet att erbjuda rätt till heltid och möjlighet till deltid. I ett första steg har personalen inom äldreomsorgen och LSS-enheten under 2012 erbjudits heltidstjänster. Deltidsanställningarna utgör 33,9 procent av det totala antalet anställningar sista december 2012. Av kvinnorna arbetar 41,5 procent deltid. Av männen arbetar 10 procent deltid. Den sista december 2011 utgjorde 38,4 procent deltidsanställningar. Av kvinnorna arbetade 45,4 procent deltid. Av männen arbetade 11,8 procent deltid. Den största andelen deltidsanställningar finns inom socialförvaltningen med 58 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är 16,8 procent deltidsanställningar och för gruppen övrig verksamhet 13,3 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är vid året slut 92 procent. För kvinnorna är den 90,9 procent och för männen 96,8 procent. Medellön Medellönen för kvinnor är lägre än männens. En förklaring är att anställningstiderna generellt är längre inom de mansdominerade yrkena. En annan förklaring är att det finns en större konkurrens om arbetskraften från den privata arbetsmarknaden inom flera av de mansdominerade yrkena. Det förväntas samtidigt att under de närmaste åren bli en ökad konkurrens om arbetskraften inom flera av de kvinnodominerade yrkena. Detta utifrån stora pensionsavgångar och att för få utbildar sig till de kvinnodominerade yrkena inom exempelvis vård och omsorg och skolan, jämfört med efterfrågan av arbetskraft. Personalen har differentierade och individuella löner. Lönen revideras i en årlig lönerevision med hänsyn tagen till kommunens lönepolicy och riktlinjer för lönesättningen. Lönekartläggning genomförs vart tredje år och en kartläggning har genomförts under december 2011. Medellönen för kvinnor är lägre än männens under året. Medellönen omräknad till heltidslön är vid årets slut 24 254 kronor. Skillnaden mellan kvinnor och mäns lön är likartad den för 2011. Arbetstid Arbetad tid Av den totala arbetstiden under 2012 arbetade kommunens anställda 80,2 procent. Övrig tid är semester, föräldraledighet, sjukdom med mera. Den arbetade tiden är likartad den för 2011. Sysselsättningsgrad, % 2012 2011 Kvinnor 90,9 88,9 Män 96,8 95,6 Totalt 92,0 90,6 Sysselsättningsgraden avser sysselsättningsgrad per sista december. Medellön, kr 2012 2011 Kvinnor 23 783 22 925 Män 26 319 25 350 Totalt 24 254 23 427 Medellönen avser lön per sista december. Arbetad tid 2012 2011 Nettoarbetstid 80,2 78,2 Sjukdom 3,6 3,3 Föräldraledighet 3,1 3,3 Semester 9,8 12,1 Övrigt * 3,3 3,1 * Övrig frånvaro är bland annat ledighet p.g.a. egna angelägenheter, fackligt arbete och studier.
20 Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro, % 2012 2011 Total sjukfrånvaro 3,7 3,7 Sjukfrånvaro >60 dagar av total sjukfrånvaro 29,0 33,7 Över- och mertid Över- och mertiden har för 2012 ökat något jämfört med 2011. Under året uppgick den totala över- och mertiden för samtlig personal, det vill säga inklusive visstidsanställda, till 27 391 timmar. Övertid utgör 7 551 timmar. Mertiden utgör 19 840 timmar. Övertiden är 27,6 procent och mertiden 72,4 procent av den totala över- och mertiden. För 2011 var den totala över- och mertiden 25 421 timmar. Fördelningen av övertid och mertid var likartad den för 2012. Arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaro Sjukfrånvaro kön, % 2012 2011 Kvinnor 4,3 4,1 Män 1,8 2,2 Avser sjukfrånvaro fördelat på kön. Sjukfrånvaro ålder, % 2012 2011 29 år 3,1 2,6 30 49 år 3,4 3, 50 år 4,1 4,4 Avser sjukfrånvaro fördelat på åldersgrupp. Långtidsfriska förvaltning, % 2012 2011 Socialförvaltning 30,9 21,6 Barn- och utbildning 31,4 30,5 Övrig verksamhet 44,4 39,1 Alla förvaltningar 33,6 28,5 Avser långtidsfriska fördelat på förvaltning och totalt. Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna har idag en mer naturlig del i den dagliga verksamheten än tidigare. Uppföljning visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har fått ett tydligare gehör i verksamheterna, samt att kommunen har en mer ändamålsenlig organisation för att hantera arbetsmiljöfrågorna. Exempelvis genomförs arbetsmiljöronder inom flertalet av verksamheterna och det finns arbetsmiljökommittéer för alla verksamheter. Medvetenheten om att undersöka och riskbedöma arbetsförhållandena vid förändringar i verksamheterna har ökat. Det finns samtidigt mer att göra för att fortsätta att utveckla och förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Medarbetarundersökning För att få bättre underlag för arbetsmiljöarbetet har en medarbetarundersökning i form av en enkät genomförts under 2012. Resultatet visar bland annat att kraven är höga inom många verksamheter med exempelvis stressymtom som följd. Det finns samtidigt ett bra socialt stöd från chefer och kollegor inom flertalet verksamheter. Medarbetarna tillsammans med cheferna kommer under 2013 att arbeta vidare med att förbättra arbetsmiljön på sina arbetsplaster. Hälsa Hälsoarbetet har under flera år varit en prioriterad del av arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att arbeta främjande inom områdena arbetsmiljö, friskvård och rehabilitering. Under året har två träffar med utbyte och utbildning för kommunens hälsoinspiratörer genomförts. Det finns idag 120 utbildade hälsoinspiratörer inom de olika verksamheterna. Två inspirationsföreläsningar utifrån temat hälsa har genomförts för all personal. En utbildningsdag kring hälsa och arbetsmiljö har genomförts för chefer, politiker, hälsoinspiratörer. Fysiska aktiviteter har genomförts utifrån bland annat hälsomenyn med subventionerade hälsoaktiviteter. Hälsobladet som är ett forum med information om hälsoarbetet till personalen kom ut fyra gånger under året. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under de senaste åren varit på en relativt låg nivå och kommunen uppnår målsättningen att vara en av Sveriges friskaste kommunala arbetsplatser. Den största minskningen är av långtidssjukfrånvaron. Bidragande orsaker bedöms vara det förbättrade systematiska arbetsmiljöarbetet, hälsoarbetet och ett aktivt rehabiliteringsarbete med bland annat tidiga rehabiliteringsinsatser. Sjukfrånvarostatistik har tagits fram för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro anges som sjukfrånvaro inklusive deltidssjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron är fördelad på kön, åldersgrupp samt förvaltning och anges som den inom varje grupp totala sjukfrånvaron i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid.
21 Förvaltningsberättelse Den totala sjukfrånvaron för 2012 är 3,7 procent. Det är på en likvärdig nivå som för 2011. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden är 29 procent, vilket är på en likvärdig nivå som för 2011. Kvinnornas sjukfrånvaro för 2012 är 4,3 procent, medan männens sjukfrånvaro är 1,8 procent. Det är på en likvärdig nivå som för 2011. Åldersgruppen med högst sjukfrånvaro under 2012 är gruppen 50 år och äldre med 4,1 procent. Sjukfrånvaron för gruppen 30-49 år är 3,4 procent. För gruppen upp till 29 år är sjukfrånvaron 3,1 procent. Det är på en likvärdig nivå som för 2011. Den förvaltningen med högst sjukfrånvaro under 2012 är socialförvaltningen med 4,9 procent, följt av barn- och utbildningsförvaltningen med 3,1 procent och gruppen övrig verksamhet med 2,9 procent. Det är på en likvärdig nivå som för 2011. Långtidsfriska En mätning har gjorts på hur stor andel av personalen som är långtidsfriska. Måttet långtidsfriska handlar om mer än att personalen bara är närvarande på jobbet. Det har visat sig att arbetsgrupper med en stor andel långtidsfriska bidrar till resultatet av verksamheten i högre grad än grupper med få långtidsfriska, både vad avser produktivitet, kvalitet och i socialt avseende. Man räknas som långtidsfrisk om man har haft en anställning i minst tre år och inte varit frånvarande på grund av sjukdom de senaste två åren. Långtidsfriska mäts som procentuell andel personer som inte har någon sjukfrånvaro jämfört med det totala antalet personer. Under året var 33,6 procent långtidsfriska, det är en ökning med 5,1 procent jämfört med 2011 Den förvaltningen med störst andel långtidsfriska under 2012 är gruppen övrig verksamhet med 44,4 procent, följt av barn- och utbildningsförvaltningen med 31,4 procent och socialförvaltningen med 30,9 procent.