Så här fördelas pengarna

Transkript

1 Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2013

2 Så här fördelas pengarna Formgivning och produktion: 1:e Tant Orange AB, 2014 Förskolan 8,6 % Grundskolan och fritids 19,5 % Gymnasium och vuxenutbildning 10,0 % Socialtjänst 6,7 % Äldre och handikappomsorg 31,5 % Samhällsbyggnad 7,8 % Kultur och bibliotek 1,5 % Arbetsmarknadsinsatser 1,3% Miljö och bygg 0,8 % Räddningstjänsten 2,2 % Politik och övergripande administration 9,4 % Näringslivsenheten 0,7 % Tryck: Centrumtryck AB, 2014 Foto: Bild och Budskap Timea Hedlund Ahlbins foto (där ej annat anges)

3 Kommunalrådet har ordet 3 Det ekonomiska utfallet för 2013 är bekymmersamt. Socialnämnden, Barn- och Utbildningsnämnden samt delar av Kommunstyrelsens verksamheter överskred budgetramarna. Att förvaltningens resultat ändå balanserar runt 0-strecket beror framför allt på en stor återbetalning från AFA. Detta är inget vi kan räkna med i fortsättningen. Det framgår tydligt att vi måste hejda kostnadsökningen i driften. Detta är extra nödvändigt eftersom vi de senaste åren har drabbats av stor befolkningsminskning. Vi har satt ett mål för planperioden Under denna period måste vi på olika sätt reducera kostnader motsvarande 40 heltidstjänster. Om detta inte lyckas återstår varsel Vamas har under året bland annat övertagit Kläppens reningsverk, fortsatt provborra norr om Sälen, inlett arbetet med kommunal VA-plan, inlett planering för nya kommunala verksamhetsområden inom VA, arbetat vidare med avfallshantering och påbörjat egen slamkompostering. Malungshem har bland annat satt i gång ombyggnation på Kringlan för att skapa lägenheter för trygghetsboende. Malungs Elverk har, tillsammans med andra aktörer, deltagit i regionnätsdiskussioner. Bolaget har också fortsatt en viktig roll i kommunens fiberutbyggnad. Malung Sälen Turism AB har under året bland annat arbetat med frågor om turistbyråverksamheten, och i det sammanhanget tillsammans med kulturförvaltningen planerat för samlokalisering i det ombyggda Sälen Centrum. Bolaget har också ett fortsatt engagemang i Visit Dalarna AB. Ärnäsheden Fastighets AB byggde och invigde det nya industrihuset under året. Sedan december 2013 är huset fullt uthyrt. Siteprojektet har förutom flygplatsfrågan satt igång diverse processer inom vår gränsregion, bland annat kan nämnas ett förstudiearbete om en gemensam biogasanläggning och kollektivtrafik i fjällvärlden. Airport Center har väckt stort intresse, och eftersom det i skrivande stund är bekant att staten är beredd att satsa 250 miljoner kommer hela projektet att gå in i ett mer intensivt skede. Ett arbete har inletts med att få igång godstrafik på Västerdalsbanan norr om Rågsveden i stället för nedläggning. Som jag redan nämnt måste vi arbeta mycket aktivt med ekonomin. Driftkostnader måste sänkas och läget för investeringar är mycket stramt. Samtidigt måste vi ändå glädjas åt de goda resultat våra kärnverksamheter visar upp. Vi ligger mycket bra till i viktiga välfärdsfrågor, och vi har bland Sveriges friskaste kommunala personal. Jag tackar alla medarbetare för ett gott samarbete under Vi måste hejda kostnadsökningen i driften. Detta är extra nödvändigt eftersom vi de senaste åren har drabbats av en stor befolkningsminskning. Kurt Podgorski Kommunalråd Foto: Timea Hedlund

4 4 Nyckeltal Fakta Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader. Lönekostnaderna uppgick totalt till 324 miljoner kronor vilket är drygt 17,3 miljoner kronor mer än föregående år. Den 31 december 2013 var 916 tillsvidareanställda, vilket omräknat till årsarbetare blir 846 personer, vilket är en ökning med 30 personer och 30 årsarbetare. Den övervägande andelen personal är anställda inom socialförvaltningen samt inom barn- och ungdomsförvaltningen. Malung-Sälens kommuns personal har en medelålder som uppgår till 49 år. Inom den närmaste sexårsperioden kommer cirka 205 tillsvidareanställda att gå i pension. Sjukfrånvaron har under de senaste åren varit på en relativt låg nivå även om den ökat något under Kommunens målsättning är att vara en av Sveriges friskaste kommunala arbetsplatser. Den största minskningen har skett vad gäller långtidssjukfrånvaron. Bidragande orsaker till det är ett systematiskt arbetsmiljöarbete, hälsoarbetet och ett aktivt rehabiliteringsarbete med bland annat tidiga rehabiliteringsinsatser. Omsättning Intäkter 978,8 miljoner kronor Kostnader 978,9 miljoner kronor Resultat 0,1 miljoner kronor Soliditet: 38,4 procent Soliditeten mäts som det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Måttet speglar kommunens finansiella styrka på lång sikt var soliditeten 44 procent, vilket var under genomsnittet i landet. Förändringen beror på både det negativa resultatet men främst på den nyupplåning som gjorts. Balansomslutning: 841 miljoner kronor Balansomslutningen är summan av kommunens tillgångar uppgick balansomslutningen till 737 miljoner kronor. Årets resultat Kommunens ekonomi måste vara långsiktigt hållbar. En eller några år av ansträngd ekonomi ska kunna klaras av. Varje generation ska själv bära kostnaderna för den service den konsumerar. Det innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunkoncernen, som inkluderar de kommunala bolagen, visar ett resultat på 18,6 miljoner kronor vilket är något lägre än föregående år (21,2 miljoner kronor). Befolkningsutveckling Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget för det kommande året. Den sista december 2013 hade kommunen invånare, en minskning med 117 personer. Befolkningen har minskat de senaste decennierna, även om minskningstakten avtagit något. Förändringarna i befolkningen förklaras till stor del av skillnaden mellan antalet födda och antalet döda, som är nära nog en halv årskull barn. Skillnaden minskade dock något under För att öka befolkningen så behöver det födas fler barn i kommunen. Det har under senare år varit färre som flyttar in (347 personer) än som flyttar ut (407), och utflyttningen sker i första hand i åldersgruppen 20 till 30 år. Befolkningsstatistik Malung-Sälen Dalarna Antal invånare Andel invånare upp till 17 år 18 % 19 % Andel invånare 65 år och äldre 24,9 % 23,2 % Medelålder 45,2 år 43,6 år Resultat koncernen , miljoner kronor , ,7 21,2 18,6

5 5 INLEDNING: I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de senaste fem åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning. Avsnittet innehåller också en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation. Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE: Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen inleds med en omvärldsanalys. Den innehåller även ett stycke om begreppet god ekonomisk hushållning samt en uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsplan och i vilken utsträckning kommunen uppfyllt målen. Förvaltningsberättelsen innehåller även en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade åtgärder för 2013 och en personalekonomisk redogörelse. Avsnittet avslutas med en finansiell analys utifrån fyra aspekter: resultat, kapacitet, risk och kontroll. VERKSAMHETERNA: I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt. Elva förvaltningar/nämnder (kommunstyrelseförvaltningen, service- och teknikförvaltningen, skogsförvaltningen och markenheten, arbetsmarknadsenheten, byggnads- och miljönämnden, barnoch utbildningsnämnden, socialnämnden, kulturnämnden, räddningsnämnden samt överförmyndarnämnden) beskriver sitt uppdrag, redogör för viktiga händelser under året, redovisar målluppfyllelse samt ger sin syn på den framtida utvecklingen. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett liknande sätt. INLEDNING Exempel på hur pengarna fördelas 2 Kommunstyrelsens ordförande om året som gått 3 Politik och organisation 6 Fem år i sammandrag 8 Fördelning kostnader och intäkter 9 FÖRVALTNINGBERÄTTELSE Omvärldsanalys 11 Mål och måluppfyllelse 13 Personalekonomisk redovisning 19 Finansiell analys kommunen 25 Finansiell analys koncernen 32 VERKSAMHETERNA Övergripande politisk verksamhet 35 Kommunstyrelseförvaltningen 37 Service- och teknikförvaltningen 40 Skogsförvaltningen och markenheten 41 Arbetsmarknadsenheten 42 Stadsbyggnadskontoret 44 Miljökontoret 47 Barn- och utbildningsförvaltningen 50 Socialförvaltningen 53 Kulturförvaltningen 56 Räddningstjänsten 59 Överförmyndarverksamheten 61 De kommunala bolagen 62 RÄKENSKAPER RÄKENSKAPER: Det fjärde och sista avsnittet redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finan siering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till en del poster. Och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller samt förklaringar av vissa ekonomiska termer. Resultaträkning 72 Balansräkning 73 Kassaflödesanalys 75 Noter 76 Redovisningsprinciper 88 Ord- och begreppsförklaringar 90 Revisionsberättelse 92

6 6 Politik Politik och organisation Den politiska organisationen i Malung-Sälens kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och åtta nämnder. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för utvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommuninvånarna ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunens revisorer. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. Till sin hjälp har man de politiska nämnderna och deras förvaltningar. De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel förskola, grundskola och äldreomsorg. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna Moderata samlingspartiet 9 9 Vänsterpartiet 6 5 Centerpartiet 5 3 Folkpartiet 3 3 Malung-Sälenpartiet 3 3 Kristdemokraterna 1 0 Sverigedemokraterna 0 1 Totalt: 41 39

7 7 Organisation Koncernen Malung-Sälens kommun Kommunkoncernen består av den kommunala organisationen och de kommunägda bolag, där Malung-Sälens kommun har ett betydande inflytande. Styrningen av de kommunala bolagen sker genom bolagsordningar och ägardirektiv, vilka beslutas av kommunfullmäktige. Malung-Sälens kommun Malungs Elverk AB 74 % Malungshem AB 100 % Malung-Sälen Turism AB 100 % Gustols AB 100 % Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 100 % Malungs Elnät AB 100 % Sälen Centrum HB 50 % Översikten omfattar ägande på minst 50 %. Malung Sälens kommun är även delägare till Ärnäshedens Fastighets AB (40%), Malungs Elverk är även del ägare i Dala-Kraft AB (24,04 %), Äppelbo Vind ek.för (16,7 %), Vindela ek.för (0,6 %), Dala Vind AB (10,9 %), Dala Vindkraft ek.för (8,6 %) Den kommunala förvaltningen I bilden nedan beskrivs hur den politiska organisationen ser ut. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunstyrelsen är inte överställd nämnderna i formell mening men har en särställning i sitt uppdrag att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunens nämnder ansvarar för ett antal verksamheter som organisatoriskt utgörs av förvaltningar med en förvaltningschef som rapporterar till nämnden. Även kommunstyrelsen har en uppgift som facknämnd för kommunstyrelseförvaltningen, service- och teknikförvaltningen samt förvaltningen av skog och mark. Revision Kommunfullmäktige Valberedning Kommunstyrelsen Valnämnden Barnoch utbildningsnämnd Socialnämnd Kulturnämnd Överförmyndarnämnd Räddningsnämnd Miljönämnd Byggnadsnämnd Kommunstyrelseförvaltning Serviceoch teknikförvaltning Barnoch utbildningsförvaltning Räddningstjänst Kulturförvaltning Socialförvaltning Miljökontor Stadsbyggnadskontor

8 8 Fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG Antal kommuninvånare 31/ Kommunen Soliditet, % Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 100,4 103,8 95,4 95,9 99,6 Nettokostnadernas ökning, % 2,5 6,4 1,12 2,01 0,43 Skatteintäkternas ökning, % 1,61 3,2 3,9 2,56 1,72 Generella statsbidrags ökning, % 4,47 2,6 2,79 13,3 0,21 Eget kapital, mkr Eget kapital/invånare, kr Låneskuld, mkr 335,0 271,1 216,2 218,7 204,5 Låneskuld/invånare, kr Årets resultat, mkr 0,1 18,4 22,4 25,2 4,6 Nettoinvesteringar, mkr 60,7 19,5 85,2 35,8 54,2 Skattesats kommunen, kr 22,54 22,31 22,31 22,31 21,81 Koncernern Soliditet, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Årets resultat, mkr 18,6 21,2 12, ,3 Eget kapital, mkr

9 9 Fördelning kostnader och intäkter 1,0 % anläggningstillgångar (datorer, möbler, maskiner, utrustning med mera). Varifrån kommer pengarna? En stor del av kommunens pengar kommer in via skatteintäkter och de generella statsbidragen. 6,9 % drift och förbrukningsmaterial. 9,2 % tjänster (konsult, hyror, tele, data, försäkringar, transporter med mera). 76,0 % 7,3 % 3,5 % 8,3 % 3,4 % 1,5% Skatter och utjämningsbidrag Stats- och landstingsbidrag Försäljning Avgifter och ersättningar Hyror och arrenden Finansiella intäkter 21,9 % bidrag och köp av verksamhet (försörjningsstöd, föreningsbidrag, entreprenader, kollektivtrafik med mera). 59,8 % av pengarna används till personal i form av löner och fortbildning. 1,2 % räntekostnader.

10 Vi bjuder gärna upp! Malung-Sälen är Nordens största vinterturismkommun och vi erbjuder evenemang i världsklass. Här går startskottet för världens äldsta, största och längsta skidlopp Vasaloppet. Och svenska dansbandsveckan lockar allt fler besökare. Malung-Sälen är Dalarnas bästa skolkommun och hamnar i topp bland landets alla kommuner. Vårt riksidrottsgymnasium har elever i världsklass. Kommunen lyfts också fram som ett föredöme när det gäller individanpassad äldreomsorg. Dessutom har vi gott om lediga jobb, attraktiva tomter och bra boendemiljöer. I Malung-Sälen lever vi närmare det som verkligen betyder något.

11 11 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Malung-Sälens kommun påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Både av sådana som välkomnas och sådana som ibland kan leda till oönskade resultat eller effekter. Händelser i världen går inte spårlöst förbi. Därför handlar det så långt som möjligt om att sträva efter att påverka istället för att påverkas. Befolkningsutveckling Under de senaste 20 åren har befolkningen i storstäder, större städer och deras förortskommuner ökat med nästan 20 procent medan de flesta övriga kommuner har haft en befolkningsminskning. Den trenden finns allt tydligare även i Malung-Sälens kommun. Folkmängden i kommunen har de tre senaste åren minskat med i genomsnitt 100 personer per år. Det blir färre som tillsammans ska driva utvecklingen framåt och färre som ska dela på ansvaret för välfärd och goda villkor. Det blir också färre som ska bära upp service, både de offentliga tjänsterna och det privata tjänsteutbudet. Men, befolkningsminskning i sig är inget absolut tecken på stagnation, särskilt inte, när omflyttningarna i hela landet är så starka. Trenden är att det är de större regionerna och de större kommunerna som ökar. De mindre minskar. Denna utveckling fortsätter med stor sannolikhet de närmaste 15 åren. Barn och inflyttning Befolkningsminskningen kan speglas utifrån andra infallsvinklar än enbart en totalsiffra. En sådan vinkling är en koppling till födelsetalet. Antalet födda i kommunen ligger på en förhållandevis stabil nivå. Förändringarna i befolkningen i Malung-Sälen förklaras delvis av skillnaden mellan antalet födda och antalet döda, som är nära nog en halv årskull barn. Skillnaden minskade dock något För att öka befolkningen så behöver det födas fler barn i kommunen. Det har under senare år varit färre som flyttar in än som flyttar ut och utflyttningen sker i första hand i åldersgruppen 20 till 30 år. Den ökande utflyttningen bidrar också till det minskande totala antalet invånare. Sysselsättning och försörjningskvot Sysselsättningen är jämförelsevis mycket god i Malung-Sälen jämfört med alla andra kommuner i länet. I gruppen år är arbetslösheten lägst i Dalarna och betydligt lägre än riket i övrigt. Även i gruppen år är sysselsättningsläget gott i Malung-Sälens kommun. För den gruppen är siffran näst bäst i länet och även där långt under rikssnittet. Sysselsättningen i riket förväntas öka för åren 2014 till 2017 men ökningen blir begränsad under det närmaste året. Tack vare ett gott läge vad gäller sysselsättningen i kommunen, är även försörjningskvoten i Malung-Sälens kommun (totala befolkningen i relation till antalet sysselsatta) på en rimlig nivå. Aktuell försörjningskvot är 2,1 vilket är lika med riksgenomsnittet och i nivå med de flesta övriga kommunerna i länet. En framtida högre försörjningsbörda förväntas regionalt, beroende till viss del på en ogynnsam åldersutveckling till år Andelen i de mest yrkesaktiva åldrarna år väntas minska från 56 procent idag till 50 procent år Företagsamhet och försörjning Den minskade befolkningen kan även speglas utifrån jämförelser gällande företagsamhet och försörjningsgrad. I Malung-Sälens kommun finns länets mest företagsamma befolkning. Här har drygt 16 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvar för ett företag. Genomsnittet för riket var 12,1 procent för år Kommunen har även länets högsta andel unga företagare. Tillväxttakten i företagsamhet och nyföretagande i Dalarna är relativt svag på grund av rådande konjunkturläge. För Malung-Sälens kommun bidrar en hög andel företagsamma personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket är en förutsättning för att ge människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig motkraft till den pågående urbaniseringen i landet.

12 12 Förvaltningsberättelse Driftredovisning 2013 (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Bokslut FÖRVALTNING/NÄMND Netto Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsenheten Service- och teknikförvaltningen Skogsförvaltningen inkl markenheten Byggnadsnämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Överförmyndarnämnden Summa förvaltningar/nämnder Pensionskostnader Avslut sociala omkostnader Kalkylerad kapitalkostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella stats- och utj.bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Totalt Viktiga händelser under året 2013 har varit ett år i Malung-Sälens kommun som präglats av fortsatt förändringstryck. Flera större projekt har drivits under året, destinationsutvecklingsprojektet SITE, e-handelsprojektet och kommunens treåriga kvalitetsutvecklingsprojekt, vilket avslutades efter sommaren. Kommunens försämrade ekonomiska resultat för år 2012 i kombination med minskande skatteintäkter gjorde att kommunstyrelsen under året fortsatte analysen kring kommunens höga strukturkostnader. Med strukturkostnader menas kommunens redovisade kostnader jämfört med andra kommuner som har samma strukturella förutsättningar. Under hösten fastställdes ett åtgärdsprogram som tar sikte på ekonomisk balans senast år Kommunen har fortsatt att visa goda resultat, vad gäller kvaliteten på kärnverksamheterna. Flera verksamheter inom barn- och utbildningsområdet och äldreomsorgen visar även år 2013 att verksamheten bedrivs på en nivå som står sig mycket väl i nationella jämförelser. Malung-Sälens kommun kraftsamlade under våren för att säkerställa att gymnasieskolan kan fortsätta bedriva riksidrottsgymnasium inom alpint och snowboard. Resultatet blev positivt och det är glädjande att kommunen fått fortsatt förtroende att bedriva dessa program. Mark- och miljödomstolen gav under våren klartecken till att gå vidare med flygplatsen i Rörbäcksnäs. Under året löstes även markfrågan. Flygplatsprojektet har stöd från Region Dalarna och har under året tillsammans med Destination Sälenfjällen fortsatt planeringen av det blivande Sälen Trysil Airport Center. Under hösten lanserades kommunens nya hemsida och närvaro i sociala medier. Informationen på hemsidan har blivit mer logiskt organiserad och utbyggd för att motsvara de krav medborgare idag ställer på kommunsidor. Den nya sidan präglas i större utsträckning av en satsning på nyheter, mer information i samband med möten i kommunfullmäktige än den tidigare. Genom satsningen på en ny hemsida och facebook har kommunen också tagit viktiga steg framåt för att förbättra medborgardialogen. Andelen kostnader och kr/inv Förvaltning/nämnd % kr/inv Kommunstyrelsen 9, Arbetsmarknadsenheten 1, Service- och teknikförvaltningen 7, Skogsförvaltningen 0, Byggnadsnämnden 0, Kulturnämnden 1, Barn- och utbildningsnämnden 38, Socialnämnden 38, Miljönämnden 0, Räddningsnämnden 2, Överförmyndarnämnden 0,20 113

13 13 Förvaltningsberättelse Näringslivsrådets verksamhet har utvecklats positivt under året. Det näringspolitiska programmet har varit ett bra stöd i arbetet med att bidra till ett rikt och levande näringsliv i kommunen. Kommunen har arbetat vidare för att behålla en låg sjukfrånvaron bland de anställda. Trots en liten ökning till 4,7 procent hamnar Malung-Sälens kommun på plats 16 i landet bland de kommunder som har den lägsta sjukfrånvaron bland sin personal. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer (Kommunallagen 8 kap 1 ). Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta betyder att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål, samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Styrmodellen i Malung-Sälens kommun ska bidra till god ekonomisk hushållning. Ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Styrmodellen Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2011 om styrmodellen för Malung-Sälens kommun. Styrmodellen utgår från mål- och resultatstyrning. I kommunfullmäktiges beslut beskrivs principerna för styrningen och hur styrkedjan ska hållas samman. Kommunstyrelsen utarbetar årligen anvisningar i form av årshjul för att konkretisera arbetet med planeringsoch uppföljningsprocesserna, inklusive tidsangivelser för de aktiviteter i styrmodellen, som kommunfullmäktige beslutat om. Mål- och resultatstyrningen bygger på att nämnderna utarbetar hämndsplaner med nämndsmål utifrån respektive uppdrag och kommunfullmäktiges inriktningsmål. Under år 2012 färdigställdes arbetet med nämndsplaner för alla nämnder. För alla mål på nämndsoch fullmäktigenivå ska det finnas mått eller indikatorer för att kunna följa upp verksamheternas resultat. I möjligaste mån används mått som medger jämförelser med andra kommuner. Under år 2013 har styrmodellen reviderats. Bland annat har tidpunkten för delårsrapporten tidigarelagts. Styrmodellen finns att läsa på kommunens hemsida. Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktiges verksamhetsplan omfattar mål för planperioden och prioriterade åtgärder för innevarande år på den övergripande nivån. För att följa upp kommunfullmäktiges inriktningsmål har verksamhetsplanen kompletterats med mått och måltal för planperioden. Uppföljning på den övergripande nivån sker

14 14 Förvaltningsberättelse från och med år 2011 med hjälp av ett antal mått eller indikatorer, som ska visa hur arbetet för att nå målen fortlöper. Många av indikatorerna har valts för att också skapa möjlighet att kunna göra jämförelser med andra kommuner. I följande avsnitt redovisas kommunfullmäktiges inriktningsmål och de indikatorer som valts för att mäta graden av måluppfyllelse. Kommunfullmäktige har valt att besluta om inriktningsmål inom fyra områden; hållbar tillväxt, kvalitet, kompetens och demokrati. Uppföljning av kommunfullmäktiges finansiella mål finns i avsnittet Finansiell analys. Utfallet för 2013 finns angivet för de indikatorer som mätts under året. Målnivån för planperioden finns också angiven. Då ett flertal mått för Malung-Sälens kommun hämtas från mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) visar den sista kolumnen genomsnittsvärden för de kommuner som deltagit i mätningen 2013 (215 kommuner). Under respektive nämnds förvaltningsberättelse finns i flera fall motsvarande redovisning på nämndsnivå. Respektive nämnd kan ha egna verksamhetsmål och därtill finns olika uppdrag, projekt och aktiviteter att samordna och följa upp. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns att hämta i sin originalversion från kommunens hemsida, Förklaring till färgmarkeringar i tabeller för måluppfyllelse För att signalera i vilken mån Malung-Sälens kommun uppfyller målen används genomgående en färgskala med grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet nås, gult att målet delvis uppnås och rött att målet inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och på nämndsnivå, där så är tillämpligt. Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock jämförelse över tid av de egna resultaten göras. För alla redovisningar gäller att om färgmarkering saknas, innebär det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet.

15 15 Förvaltningsberättelse Hållbar tillväxt Området innehåller mål som speglar kommunens roll som samhällsbyggare. För 2013 kan konstateras att det fortfarande finns mer att göra när det gäller att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål för planperioden. Trots att befolkningsutvecklingen är negativ finns ett starkt entreprenörskap och andelsen sysselsatta i befolkningen ligger på en förhållandevis god nivå. Andelen nya företag/1 000 invånare har sjunkit från 7,2 år 2012 till 5,3 men ligger fortfarande bättre än genomsnittet genomfördes företagsmätningen Insikt, som visar att arbetet med att utveckla företagsklimatet behöver fortsätta. På miljö- och klimatområdet behöver kommunen fortsatt lägga ytterligare kraft. Värde för andel miljöbilar i kommunorganisationen kommer att redovisas senare under året. Prioriterade Indikator Resultat 2013 Resultat 2012 Mål 2014 Jämförelse inriktningsmål KKiK/ motsvarande HÅLLBAR TILLVÄXT Vi utvecklar styrningen och samordningen inom koncernen och möjliggör fler strategiska insatser och åtgärder som leder till hållbar utveckling, ökad sysselsättning och till ökad tillväxt inte minst inom besöksnäringen. Andel nöjda medborgare (NRI) Andel förvärvsarbetande, % Sjukpenningtal, dagar 56 79,6 7, ,3 7,6 Minst bibehållen nivå I nivå med medel (8,5%) 59 78,6 8,5 Vi agerar aktivt, långsiktigt och förtroendefullt för att möjliggöra ökad inflyttning. Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster och skapar goda utvecklingsvillkor för företagsamhet och entreprenörskap. Befolkningsutveckling Andel nya företag/1000 inv Andel nöjda företagare 117 5, ,2 Bibehållen nivå Ej satt Ej jämförbart 5,0 67 Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljö- och klimathänsyn. Andel återvunnet material i förhållande till total mängd, % Andel miljöbilar i kommunorganisationen, % Andel ekologiska livsmedel, % Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2013 De åtgärder som kommunfullmäktige prioriterat inom området Hållbar tillväxt redovisas nedan. Utvärdera näringslivsrådets verksamhet och effekter av det näringspolitiska programmet, och utifrån detta fortsatt utveckla näringslivskontorets verksamhet och näringslivssamverkan. Någon utvärdering har inte skett under året. Näringslivsrådet har arbetat med vissa fokusområden för att stärka sambandet mellan näringsliv och samhällsutveckling. Det näringspolitiska programmet har tydliggjort kommunens olika roller och givit bra stöd till näringslivsenhetens arbete under året. Göra en organisatorisk översyn av miljö- och naturvårdsfrågornas tillhörighet, säkra att dessa frågor naturligt finns med i hela planberedningsprocessen samt påbörja arbete med en miljö- och naturvårdsplan. Planering av arbetet har påbörjats men tvingats vara vilande under året. Utveckla ägardirektiven för de kommunala bolagen. En gemensam ägarpolicy för de kommunala bolagen har utarbetats och beslutats av kommunfullmäktige. Starta arbetet med att bygga upp ett Komhall. Verksamheten har satts igång i före detta Rosengrensfastigheten i Malung.

16 16 Förvaltningsberättelse Kvalitet Kommunfullmäktiges ambitionsnivå är att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. Indikatorerna på övergripande nivå och på nämndsnivå visar att målet uppnås. Malung-Sälens kommun har mycket goda resultat inom äldreomsorg och handikappomsorg, både vad gäller serviceutbud och nöjda brukare. Inom förskola och skola finns motsvarande goda resultat. Kommunfullmäktige har även beslutat om att nämnderna ska utarbeta servicedeklarationer under innevarande planperiod. Socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kulturnämnden har redovisat att uppdraget genomförts medan övriga nämnder fortsätter arbetet även under Prioriterade Indikator Resultat 2013 Resultat 2012 Mål 2014 Jämförelse inriktningsmål KKiK/ motsvarande KVALITET Vi erbjuder välfärdstjänster med en kvalitet som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner. Andel medborgare som tar kontakt via telefon och direkt får svar på en enkel fråga, % Bibliotekets öppethållande utöver vardagar, tim Bibehållen nivå 12 Andel som erbjudits plats i förskolan på önskat datum, % Bibehållen nivå 70 Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet 92 83,9 87,5 Andel olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad, under 14 dagar 10 9 Bibehållen nivå 14 Vi har servicedeklarationer för alla prioriterade tjänster senast vid planperiodens slut. Andel servicedeklarationer, % Redovisade synpunkter Andel nöjda brukare Pågår Rutin fungerar 46 registrerade Redovisar per verksamhet Rutin och uppföljning igång Ej jämförbart Ej jämförbart Ej jämförbart Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2013 Inom området Kvalitet har kommunfullmäktige prioriterat följande aktiviteter. Inarbeta kommunens måltidspolicy, med fokus på när- och lokalproducerade alternativ. Under 2013 har den nya gemensamma måltidsenheten påbörjat arbetet med att förankra måltidspolicyn. Hänsyn till policyn har tagits i den livsmedelsupphandling som genomfördes under året. Utarbeta plan och strategi för kommande behov i äldreomsorgen. En översyn av boendeplatser i kommunen påbörjades under året. Arbetet fortsätter 2014.

17 17 Förvaltningsberättelse Kompetens De prioriterade inriktningsmålen inom området anger kommunfullmäktiges ambitionsnivå för kommunens anställda. De indikatorer som valts för att mäta graden av måluppfyllelse är till stora delar kommuninterna och kan då endast jämföras över tid. En medarbetarenkät genomfördes i slutet av 2012 och kommer att göras igen under Målet avseende möjlighet till heltid uppnås, då socialnämnden som varit pilot för kommunens bemanningsprojekt nu kan erbjuda alla medarbetare som önskar en heltidstjänst. Prioriterade Indikator Resultat 2013 Resultat 2012 Mål 2014 Jämförelse inriktningsmål KKiK/ motsvarande KOMPETENS Vi sätter tydligare fokus på medarbetarskapets innehåll och betonar tydligare alla medarbetares ansvar för ständiga förbättringar av verksamheterna i en god dialog med de fackliga organisationerna. Medarbetarindex (HME) Andel kompetensutvecklingsplane Andel förbättrade processer 73 Ej mätt Ej mätt 73 Ej satt 100 % Redovisas per nämnd 78* Ej jämförbart Ej jämförbart Vi gör fler insatser för att möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar antalet deltidstjänster minskar under hela planperioden. Andel heltidstjänster, % 68,9 66,1 Ej jämförbart Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2013 Kommunfullmäktige har pekat på behovet av att göra ett långsiktigt arbete för att säkra framtida kompetensbehov. Arbeta aktivt med övergripande personal-, rekryterings- och kompetensutvecklings strategiska frågor. Ny tjänst som personalutvecklare har varit bemannad hela året och det har bidragit till att arbete med allmän introduktion och introduktion för chefer, deltagande i länsnätverk för rekryteringar samt olika utbildningsinsatser kunnat genomföras.

18 18 Förvaltningsberättelse Demokrati Inriktningsmålen inom detta område speglar kommunfullmäktiges strävan att öka invånarnas möjlighet till information, inflytande och delaktighet. Resultaten pekar på att målen delvis uppnås. Arbetet med ungdomars delaktighet har intensifierats. Informationsflödet till medborgarna har stärkts bland annat genom den nya hemsidan som lanserades under hösten. Prioriterade Indikator Resultat 2013 Resultat 2012 Mål 2014 Jämförelse inriktningsmål KKiK/ motsvarande DEMOKRATI Vi stärker kontakten med brukare och utvecklar dialogen med medborgarna genom förbättrad information och ökad delaktighet. Andel nöjda medborgare (NII) Informationsindex Vi arbetar för en byautveckling i framkant, där otraditionella lösningar prövas för att erbjuda samhällsservice i byarna och stödjer utvecklingsprojekt. Antalet aktiva byautvecklingsgrupper Antalet startade LEADERfinansierade projekt Oförändrat Bibehållen nivå Ej jämförbart Ej jämförbart Vi arbetar för att ständigt öka ungas inflytande, delaktighet och engagemang. Ungdomsenkät NII (18 24 år) Andel utbetald Snabb slant, % % Ej jämförbart Ej jämförbart Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2013 Kommunfullmäktige har avseende demokratifrågor lyft ungdomars möjligheter att vara delaktiga. Skapa forum för ungdomars delaktighet och inflytande Under året har ett antal ungdomsmentorer rekryterats för att utveckla formerna för delaktighet och inflytande.

19 19 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Väsentliga personalhändelser Malung-Sälens kommun har ambitionen att möjliggöra en bra verksamhet med ett gott resultat som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en bra arbetsmiljö. Det har under 2013 arbetats med många olika insatser med syftet att stödja chefer och medarbetare i deras olika uppdrag. Några exempel listas nedan. Den 31 december 2013 har Malung-Sälens kommun 916 tillsvidareanställda medarbetare, vilket omräknat till årsarbetare är 846 personer. Sjukskrivningarna ligger fortsatt på en relativt låg nivå. Insatser har genomförts för att främja en god hälsa, arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling. Sammanställning av personal avser om inget annat anges tillsvidareanställd personal vars anställningsvillkor regleras av Allmänna Bestämmelser. Kompetensutveckling Förvaltningsövergripande kompetensutveckling har skett genom bland annat utbildning i arbetsrätt för kommunens chefer. Kompetensutveckling för chefer har genomförts på både förvaltningsnivå och enhetschefsnivå. På förvaltningsnivå har kompetensutvecklig genomförts inom en mängd områden, vilket styrs av bland annat förändringar i lagstiftning och regelverk, behov av verksamhetsutveckling och metodutveckling, bemötande och arbetsmiljöfrågor. Personalkostnader Effektivisering och utveckling av verksamheternas innehåll utifrån behovet hos kommuninvånarna har fortsatt under De direkta personalkostnaderna ökade år 2013 med 20,4 mkr jämfört med år Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ferielön till lärare var 30,8 mkr per december LÖNEKOSTNADER, tkr Ersättning till förtroendevalda Löner Sjuklöner OB, mertid, jour, beredskap Summa löner Personalomkostnader (PO) Pensionsutbetalningar Förändring semesterlöneskuld Summa PO Summa kostnader

20 20 Förvaltningsberättelse De flesta anställda arbetar inom socialförvaltningen samt inom barnoch utbildningsförvaltningen. Kommunens skuld för okompenserad övertid var inklusive arbetsgivaravgift 3,0 mkr per december Skulden för semester, uppehåll och ferielön har minskat med 0,9 mkr, och skulden för övertid har minskat med 0,1 mkr sedan december Kommunens kostnad för sjuklön under 2013 för samtliga anställda inklusive arbetsgivaravgift är 3,3 mkr. Det är en minskning med 2,3 mkr jämfört med En ytterligare kostnad tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande. Personalens sammansättning Antal anställda Kommunen har den sista december personer som var tillsvidareanställda på AB-avtalet. Omräknat till årsarbetare är det 847 personer. Det är en ökning med 30 personer och 30 årsarbetare jämfört med sista december TILLSVIDAREANSTÄLLDA Antal anställda Antal årsarbetare Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör. Den övervägande andelen av personalen är anställd inom socialförvaltningen, samt inom barn- och utbildningsförvaltningen. Den största ökningen av personal är inom gruppen övrig verksamhet. Detta förklaras framförallt av att kostorganisationen överförts från socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen till service- och teknikförvaltningen, vilket berör ca 40 personer. ÅRSARBETARE TILLVIDARE ANTAL Socialförvaltningen 39,9 % Barn- och utbildning 35,8 % Övrig verksamhet * 24,3 % *Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen

21 21 Förvaltningsberättelse Åldersfördelning Det är en stor del av personalen som är över 50 år. Åldersfördelningen är likartad med den för Inom den närmaste sjuårsperioden kommer cirka 215 tillsvidareanställd personal att gå i pension. Det finns en osäkerhet i prognosen på grund av rörlig pensionsålder mellan år. Medelåldern vid årets slut 2013 är 49 år. Högst medelålder har gruppen övrig verksamhet med 52 år, följt av socialförvaltningen med 49 år och barn- och utbildningsförvaltningen med 48 år. Drygt 51 procent av personalen är över 50 år, drygt 43 procent är år och drygt 4 procent är under 30 år. Åldersfördelningen är likartad den för sista december Antal anställda per åldersgrupp Personalomsättning Det är nästan lika många som slutat som börjat sin anställning under året. Under de närmaste åren bedöms antalet rekryteringar att successivt bli flera utifrån ökade pensionsavgångar. Det är inga stora problem med att rekrytera personal, men det har blivit svårare med en ökad konkurrens om arbetskraften. Svårast att rekrytera är chefer, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer, ingenjörer, byggnadsinspektörer och miljöinspektörer. Under 2013 är antalet nyanställningar 49. Antalet som har avslutat sin anställning är 47. Av dessa var 23 pensionsavgångar. Personalomsättningen avser både interna och externa avslut och nyanställningar inom respektive förvaltning. Under 2012 var antalet nyanställningar 22. Antalet som avslutade sin anställning var 84. Av dessa var 34 pensionsavgångar. PERSONALOMSÄTTNING, ANTAL 2013 BÖRJAT SLUTAT PENSION Socialförvaltningen Barn- och utbildning Övrig verksamhet Alla förvaltningar Fördelning kvinnor och män Den övervägande andelen av personalen är kvinnor varav de flesta arbetar inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Kulturförvaltningen och service- och teknikförvaltningen domineras av kvinnor. Flytten av kostorganisationen till service- och teknikförvaltningen har inneburit att förvaltningen gått från att vara mans- till kvinnodominerad. Inom räddningstjänsten och skog- och markförvaltningen dominerar männen. Inom kommunstyrelsens område, miljöförvaltningen och byggnadsnämndens förvaltning råder en jämn könsfördelning. Förvaltningschefsgruppen har en jämn

22 22 Förvaltningsberättelse könsfördelning. Chefsgrupperna inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen är kvinnodominerade. Service- och teknikförvaltningens chefsgrupp har något fler män än kvinnor. Ett mål i kommunens jämställdhetsarbete är att minska uppdelningen av kvinno- och mansdominerade yrken. Det har dock visat sig vara svårt då val av yrke vanligtvis följer av tidigare val av utbildning. Fördelningen mellan könen vid årets slut 2013 är 81 procent kvinnor och 19 procent män. Det är oförändrat jämfört med Andelen kvinnor vid årets slut 2013 är inom socialförvaltningen 92,7 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 80,4 procent, för gruppen övrig verksamhet är andelen 52,9 procent. Det är en likvärdig fördelning jämfört med Sysselsättningsgrad, % Kvinnor 90,8 90,9 Män 96,8 96,8 Totalt 92,0 92,0 Sysselsättningsgraden avser sysselsättningsgrad per sista december. Medellön, kr Kvinnor Män Totalt Medellönen avser lön per sista december. Arbetad tid Nettoarbetstid 80,3 80,2 Sjukdom 4,5 3,6 Föräldraledighet 1,8 3,1 Semester 9,9 9,8 Övrigt * 3,4 3,3 * Övrig frånvaro är bland annat ledighet p.g.a. egna angelägenheter, fackligt arbete och studier. Heltid och deltid Det är fler kvinnor än män som arbetar deltid. Deltidsanställningarna har minskat något jämfört med De flesta deltidsanställningarna är inom områdena äldreomsorg, LSS-verksamhet, förskola, lokalvård och kök. Det har under 2012 påbörjats ett projekt med syftet att erbjuda rätt till heltid och möjlighet till deltid. I ett första steg har personalen inom äldreomsorgen och LSS-enheten under 2012 och 2013 erbjudits heltidstjänster. Deltidsanställningarna utgör 31,1 procent av det totala antalet anställningar sista december Av kvinnorna arbetar 36,3 procent deltid. Av männen arbetar 10,1 procent deltid. Den sista december 2012 utgjorde 33,9 procent deltidsanställningar. Av kvinnorna arbetade 41,5 procent deltid. Av männen arbetade 10 procent deltid. Den största andelen deltidsanställningar finns inom socialförvaltningen med 47,4 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är 13,3 procent deltidsanställningar, och för gruppen övrig verksamhet 19,3 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är vid året slut 92 procent. För kvinnorna är den 90,8 procent och för männen 96,8 procent. Medellön Medellönen för kvinnor är lägre än männens. En förklaring är att anställningstiderna generellt är längre inom de mansdominerade yrkena. En annan förklaring är att det finns en större konkurrens om arbetskraften från den privata arbetsmarknaden inom flera av de mansdominerade yrkena. Det har samtidigt blivit en ökad konkurrens om arbetskraften inom flera av de kvinnodominerade yrkena. Detta utifrån stora pensionsavgångar och att för få utbildar sig till de kvinnodominerade yrkena inom exempelvis vård och omsorg och skolan, jämfört med efterfrågan av arbetskraft. Personalen har differentierade och individuella löner. Lönen revideras i en årlig lönerevision med hänsyn tagen till kommunens lönepolicy och riktlinjer för lönesättningen. Lönekartläggning genomförs vart tredje år och en kartläggning har genomförts 2011 och en ny genomförs under Medellönen för kvinnor är lägre än männens under året. Medellönen omräknad till heltidslön är vid årets slut kronor. Skillnaden mellan kvinnor och mäns lön är likartad den för Arbetstid Arbetad tid Av den totala arbetstiden under 2013 arbetade kommunens anställda 80,3 procent, övrig tid är semester, föräldraledighet, sjukdom med mera. Den arbetade tiden är likartad den för 2012.

23 23 Förvaltningsberättelse Över- och mertid Över- och mertiden har för 2013 minskat något jämfört med Under året uppgick den totala över- och mertiden för samtlig personal, det vill säga inklusive visstidsanställda till timmar. Övertid utgör timmar. Mertiden utgör timmar. Övertiden är 35 procent och mertiden 65 procent av den totala över- och mertiden. För 2012 var den totala över- och mertiden timmar. Fördelningen av övertid och mertid var för 2013 något mer övertid och något mindre mertid jämfört med Arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaro Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna har idag en mer naturlig del i den dagliga verksamheten än tidigare. Uppföljning visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har fått ett tydligare gehör i verksamheterna, samt att vi har en mer ändamålsenlig organisation för att hantera arbetsmiljöfrågorna. Exempelvis genomförs arbetsmiljöronder inom verksamheterna och det finns arbetsmiljökommittéer för alla verksamheter. Medvetenheten om att undersöka och riskbedöma arbetsförhållandena vid förändringar i verksamheterna har ökat. Det finns samtidigt mer att göra för att fortsätta att utveckla och förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Medarbetarundersökning För att få bättre underlag för arbetsmiljöarbetet har en medarbetarenkätundersökning genomförts under Resultatet visar bl.a. att kraven är höga inom många verksamheter med bl.a. stressymtom som följd. Det finns samtidigt ett bra socialt stöd från chefer och kollegor inom flertalet verksamheter. Medarbetarna tillsammans med cheferna har under 2013 arbetat vidare med att förbättra arbetsmiljön på sina arbetsplaster. En ny medarbetarenkätundersökning genomförs under hösten Hälsa Hälsoarbetet har under flera år varit en prioriterad del av arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att arbeta främjande inom områdena arbetsmiljö, friskvård och rehabilitering. Under året har två träffar med utbyte och utbildning för kommunens hälsoinspiratörer genomförts. Det finns idag etthundratjugo utbildade hälsoinspiratörer inom de olika verksamheterna. En inspirationsföreläsning utifrån temat hälsa har genomförts för all personal. Fysiska aktiviteter har genomförts utifrån bl.a. hälsomenyn med subventionerade hälsoaktiviteter. Hälsobladet som är ett forum med information om hälsoarbetet till personalen kom ut fyra gånger under året. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har under de senaste åren varit på en relativt låg nivå och den största minskningen har varit av långtidssjukfrånvaron. För 2013 har sjukfrånvaron ökat, men vi har fortsatt en låg sjukfrånvaro. Bidragande orsaker till den relativa låga sjukfrånvaron bedöms vara det systematiska arbetsmiljöarbetet, hälsoarbetet och ett aktivt rehabiliteringsarbete. Sjukfrånvarostatistik har tagits fram för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro anges som sjukfrånvaro inklusive deltidssjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron är fördelad på kön, åldersgrupp samt förvaltning och anges som den inom varje grupp totala sjukfrånvaron i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Den totala sjukfrånvaron för 2013 är 4,7 procent. Det är på en högre nivå jämfört med Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden är 34,1 procent, vilket är på en högre nivå än Sjukfrånvaro, % Total sjukfrånvaro 4,7 3,7 Sjukfrånvaro >60 dagar av total sjukfrånvaro 34,1 29,0 Sjukfrånvaro kön, % Kvinnor 5,2 4,3 Män 2,7 1,8 Avser sjukfrånvaro fördelat på kön. Sjukfrånvaro ålder, % år 2,8 3, år 4,3 3,4 50 år 5,4 4,1 Avser sjukfrånvaro fördelat på åldersgrupp. Sjukfrånvaro förvaltning, % Socialförvaltning 5,9 4,9 Barn- och utbildning 3,7 3,1 Övrig verksamhet 4,2 2,9 Avser sjukfrånvaro fördelat på förvaltning. Långtidsfriska förvaltning, % Socialförvaltning 27,9 30,9 Barn- och utbildning 30,9 31,4 Övrig verksamhet 39,3 44,4 Alla förvaltningar 31,0 33,6 Avser långtidsfriska fördelat på förvaltning och totalt.