pengarna Så här fördelas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "pengarna Så här fördelas"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2016

2 Så här fördelas pengarna Förskolan 9,0 % Grundskolan och fritids 18,4 % Gymnasium och vuxenutbildning 9,2 % Socialtjänst 7,1% Äldre och handikappomsorg 32,4 % Samhällsbyggnad 3,2 % Kultur och fritid 5,5 % Arbetsmarknadsinsatser 1,1 % Miljö och bygg 0,5 % Räddningstjänsten 2,3 % Politik och övergripande administration 11,6 % Näringslivsenheten 0,6 %

3 Ökad befolkning, stark tillväxt och goda resultat Jag har under de gångna åren skrivit ett antal Kommunalrådet har ordet, men detta blir mitt sista. I skrivande stund har jag inte så lång tid kvar till kommande (del)pensionering. Därför vill jag, utöver kommentarer för 2016, göra en mycket enkel sammanfattning av mina år i kommunstyrelsen, varav de flesta som ordförande. Foto: Anders Mojanis Några ständigt återkommande frågor är befolkningsutveckling och ekonomi. Dessa frågor hänger intimt samman. Något förenklat kan man säga att antalet folkbokförda medborgare 1 november varje år bestämmer kommunens inkomster året därpå. Under åren hade vi procentuellt landets största befolkningsminskning, vilket har vållat problem för vår kommuns driftekonomi. Det har visat sig svårt att snabbt parera de 3 årens stora inkomstminskning. Därför har vårt Kommunfullmäktige tagit strategidokumenten kommunplan 2025 och Handlingsplan för ekonomi i balans Tanken med dessa dokument är att vår kommun under ordnade former, och utan att utsätta våra kärnverksamheter för orimliga påfrestningar, ska anpassa verksamheten till en mindre ekonomisk ram. Kommunikationer, i vid mening, har också varit en ständig följeslagare genom åren. Västerdalsbanan har varit ständigt utsatt, persontrafiken upphörde för några år sedan, och under en tid verkade det också som att bandelen Malung-Rågsveden skulle gå hädan. Nu är det hotet undanröjt. Många goda krafter har samverkat för att hävda Västerdalsbanans betydelse för godstrafik, och just nu känns det pågående arbetet med banans utveckling både positivt och konstruktivt. Vad gäller vägnätet måste vi fortsatt bevaka de stora projekten Tandö-Bu och förbifart Yttermalung. De finns i plan, men av olika anledningar gäller att vi inte får slå oss till ro innan projekten är i hamn. I det här sammanhanget är det glädjande att komma ihåg ett viktigt projekt som faktiskt har blivit verklighet, sträckan Malung-Halgån, vilket har gjort resor ner till Värmland och vidare mot Göteborg betydligt angenämare än förr. Det är också glädjande att många års arbete har lett fram till att vi nu har två Europavägar genom vår kommun, E 16 och E 45. Till kommunikationer räknar jag också IT och tillgång till fiber och hög bredbandskapacitet. Där låg vi inte bra till för några år sedan, men nu är en snabb och glädjande utveckling på gång. Jag bedömer det som rimligt att vi når de nationella målen Under mina år i kommunstyrelsen har det också varit spännande att se utvecklingen i vårt vitala näringsliv. Några dystra besked har vi fått. Nedläggningarna av Garveriet, Rosengrens och produktionen vid Jofa skapade svarta rubriker i media, och en dyster stämning i samhället. Det är därför glädjande att konstatera att vår arbetsmarknad i allt väsentligt kunde ta hand om den arbetskraft som friställdes. Vi har under senare år haft en betydligt lägre arbetslöshet än den genomsnittliga i landet. Kommunens näringsliv består av många små, några medelstora och något enstaka större företag inom olika branscher, vilket betyder att vi är mindre känsliga för konjunktursvängningar. Jag har genom åren haft ett rikt och stimulerande utbyte med många av våra företagare angående samverkansmöjligheter, näringslivsklimat, utbildningsfrågor och mycket annat. Ibland har önskemål från företagen kunnat tillgodoses. Bland dessa kan nämnas det nya industrihuset för Normark och Hotell S:t Olof. Hotellprojektet medförde mycket diskussion och kritik, men är inget jag ångrar. Utvecklingen i Sälenfjällen och i SITE-området har varit kraftfull. Bland mycket annat vill jag nämna Ski Lodge och Experium, stora satsningar som har skapat en åretruntverksamhet. Rent allmänt är investeringsvolymen från Kläppen till Stöten imponerande. Den kommande flygplatsen har ytterligare höjt intresset för vår kommun. Med anledning av den pågående starka expansionen i Sälen skrev jag Sälenstrategin, som antogs av kommunfullmäktige i december Där beskrivs ansvar och åtgärder som kommunen ska åta sig för att svara upp mot den starka näringslivsutvecklingen. Detta var några reflektioner efter många år som kommunalråd, och nu kommer några synpunkter om det gångna året. 2016, liksom 2015, fick vi fler medborgare. Detta är mycket glädjande, vi behöver många människor. Vi har gott om plats, och vi riskerar brist på arbetskraft om vi inte får påfyllning. Våra inkomster ökade, och glädjande nog bröts vår kostnadsutveckling. Vi måste fortsatt arbeta med att minska våra driftkostnader, men nu är arbetet lättare och definitivt på rätt väg. Den kommunala förvaltningen levererade som vanligt god verksamhet, vård, skola och omsorg står sig mycket bra i nationella jämförelser och nu har även vår gymnasieskola fått goda resultat och en mycket bra elevutveckling. Våra kommunala bolag visar goda resultat för Vi har mycket positivt att glädjas åt, och stora möjligheter till stark utveckling. Samtidigt har vi många utmaningar. Ekonomin och befolkningsutvecklingen är väl kända, men vi har också fått nya. Bland annat ser vi en annalkande bostadsbrist. Vi kommer också att behöva arbeta mycket med validering och diverse utbildningsinsatser för kompetensförsörjning. Avslutningsvis; denna upplaga av Kommunalrådet har ordet blev mycket längre än vanligt, men den här gången vill jag först säga att jag har haft en fantastisk tid som kommunalråd med dagliga utmaningar och ny stimulans. Uppdraget är krävande, men också oerhört givande. Jag gratulerar min efterträdare och tackar alla medarbetare för goda insatser och ett gott samarbete under hela min kommunalrådstid. Kurt Podgorski, kommunalråd Årsredovisning

4 SAMMANDRAG 5 ÅR Fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG * Antal kommuninvånare 31/ Kommunen Soliditet, % 32,3 31, Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % 2 0, Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 98,3 105,8 106,3 100,4 103,8 Nettokostnadernas ökning, % 0,7 1,5 5,6 2,7 6,4 Skatte- och generella statsbidrags ökning, % 7,0 2,0 0,4 2,5 1,4 varav skatteintäkternas ökning, % 5,4 4,1 1,4 1,6 3,2 varav generella statsbidrags ökning, % 10,8 2,9 4,2 4,5 2,6 Eget kapital, mkr Eget kapital/invånare, kr Låneskuld, mkr 369,4 373,5 325,9 335,0 271,1 Låneskuld/invånare, kr Årets resultat, mkr 14,2 30,6 32,7 0,1 18,4 Nettoinvesteringar, mkr 7,6 18,2 41,4 60,7 19,5 Skattesats kommunen, kr 23,04 22,54 22,54 22,54 22,31 Koncernern Soliditet, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Årets resultat, mkr 40,4 12,9 16,3 18,6 21,2 Eget kapital, mkr * I samtliga nyckeltal under 2014 så ingår uppbokningen av 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi. 4 Årsredovisning 2016

5 INLEDNING: I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas hur resurserna fördelar på olika verksamheter. Här finns också en översikt i siffror för de senaste fem åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning. Avsnittet innehåller också en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE: Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen inleds med en omvärldsanalys. Den innehåller även ett stycke om begreppet god ekonomisk hushållning samt en uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsplan och i vilken utsträckning kommunen uppfyllt målen. Förvaltningsberättelsen innehåller även en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade åtgärder för 2016 och en personalekonomisk redogörelse. Avsnittet avslutas med en finansiell analys utifrån fyra aspekter: resultat, kapacitet, risk och kontroll. VERKSAMHETERNA: I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt. Elva förvaltningar/nämnder (kommun styrelseförvaltningen, service- och teknik för valtningen, skog- och markavdelningen, arbetsmarknadsenheten, bygg nadsnämnden, miljönämnden, barn- och ut bildningsnämnden, socialnämnden, kulturoch fritidsnämnden, räddningsnämnden samt överförmyndarnämnden) beskriver sitt uppdrag, redogör för viktiga händelser under året, redovisar målluppfyllelse samt ger sin syn på den framtida utvecklingen. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett liknande sätt. Innehållsförteckning INLEDNING Exempel på hur pengarna fördelas 2 Kommunstyrelsens ordförande om året som gått 3 Fem år i sammandrag 4 Politik och organisation 6 FÖRVALTNINGBERÄTTELSE Omvärldsanalys 8 Mål och måluppfyllelse 11 Personalekonomisk redovisning 16 Finansiell analys kommunen 21 Finansiell analys koncernen 28 VERKSAMHETERNA Övergripande politisk verksamhet 30 Kommunstyrelseförvaltningen 31 Service- och teknikförvaltningen 34 Skog- och markavdelningen 35 Arbetsmarknadsenheten 36 Stadsbyggnadskontoret 37 Miljökontoret 39 Barn- och utbildningsförvaltningen 41 Socialförvaltningen 43 Räddningstjänsten 46 Kultur- och fritidsförvaltningen 48 Överförmyndarverksamheten 49 De kommunala bolagen 50 RÄKENSKAPER: Det fjärde och sista avsnittet redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finan siering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till en del poster. Och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller samt förklaringar av vissa ekonomiska termer. RÄKENSKAPER Resultaträkning 62 Balansräkning 63 Kassaflödesanalys 64 Noter 65 Redovisningsprinciper 78 Ord- och begreppsförklaringar 80 Revisionsberättelse 82 Årsredovisning

6 POLITIK Politik och organisation Den politiska organisationen i Malung-Sälens kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och åtta nämnder. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för utvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommuninvånarna ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunens revisorer. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. Till sin hjälp har man de politiska nämnderna och deras förvaltningar. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna Moderaterna 9 9 Vänsterpartiet 5 4 Centerpartiet 3 4 Liberalerna 3 3 Malung-Sälenpartiet 3 2 Sverigedemokraterna 1 2 Totalt: De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel förskola, grundskola och äldreomsorg. 6 Årsredovisning 2016

7 Koncernen Malung-Sälens kommun Malung-Sälens kommun ORGANISATION Kommunkoncernen består av den kommunala organisationen och de kommunägda bolag, där Malung-Sälens kommun har ett betydande inflytande. Styrningen av de kommunala bolagen sker genom bolagsordningar och ägardirektiv, vilka beslutas av kommunfullmäktige. Malungs Elverk AB 74 % Malungshem AB 100 % Malung-Sälen Turism AB 100 % Gustols AB 100 % Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 100 % Malungs Elnät AB 100 % Sälen Centrum HB 50 % Översikten omfattar ägande på minst 50 procent. Malung-Sälens kommun är även delägare till Ärnäshedens Fastighets AB (40 procent), Malungs Elverk är även delägare i Dala-Kraft AB (24,04 procent), Kommunen har under 2015 bildat ett utbildningsförbund med Vansbro kommun, Västerdalarnas Utbildningsförbund (VDUF), förbundet har inget eget kapital utan bedrivs genom medlemsbidrag från de båda kommunerna, fördelningen är cirka 60 procent för Malung-Sälens kommun och cirka 40 procent för Vansbro kommun. Den kommunala organisationen I bilden nedan beskrivs hur den politiska organisationen ser ut. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunstyrelsen är inte överställd nämnderna i formell mening men har en särställning i sitt uppdrag att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunens nämnder ansvarar för ett antal verksamheter som organisatoriskt utgörs av förvaltningar som leds av en förvaltningschef, vilken rapporterar till nämnden. Även kommunstyrelsen har en uppgift som facknämnd för kommunstyrelseförvaltningen, serviceoch teknikför valtningen samt skog- och markavdelningen. Revision Kommunfullmäktige Valberedning Överförmyndare Arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltning Service- och teknikförvaltning Byggnadsnämnd Kulturoch fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Miljönämnd Räddningsnämnd Socialnämnd Valnämnd Barn- och utbildningsförvaltning Räddningstjänst Socialförvaltning Kulturoch fritidsförvaltning Miljö - och stadsbyggnadsförvaltning Årsredovisning

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld, befolkning och arbetsmarknad Omvärld och utmaningar Malung-Sälens kommun påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Både av sådana som välkomnas och sådana som ibland kan leda till oönskade resultat eller effekter. Händelser i världen går inte spårlöst förbi. Därför handlar det så långt som möjligt om att sträva efter att påverka istället för att påverkas. Övergripande förändringskrafter påverkar utvecklingen på global nivå. På nationell, regional och lokal nivå måste man förhålla sig till dessa och de går normalt inte att påverka på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Under år 2015 blev detta påtagligt för Malung-Sälens kommun, då antalet asylsökande på grund av oroligheter runt om i världen ökade på ett drastiskt sätt. I slutet av året fanns i kommunen närmare 400 flyktingar som skulle tas omhand av olika aktörer, vilket kom att innebära särskilda förutsättningar och utökade åtaganden för kommunens verksamheter under inledningen av En kedja av kontrollåtgärder och åtstramningar i Europa och Sverige kom dock att innebära en betydlig nedgång av såväl antalet asylsökande som antalet ensamkommande barn i landet. De tre sista månaderna 2015 sökte nästan personer asyl i Sverige. Allra högst var antalet i oktober 2015, personer. I 2016 mars var motsvarande siffra När det kommer till ensamkommande barn sökte under oktober barn utan vårdnadshavare asyl i Sverige. I mars 2016 var antalet 121. Utmaningar för det kommunala uppdraget Det kan konstateras att det framtida kommunala uppdraget allmänt påverkas av följande trender i omvärlden. Globalisering en mer gränslös värld och en mer långtgående påverkan (händer det någonstans i världen, så händer det också här och nära, i någon form). Demografi ändrad ålderssammansättning, ökad och snabb urbani sering, minskade barnkullar och ökat behov av inflyttning/invandring. Krav på mer välfungerande integration och insatser för en bredare inkludering. Värdeförändringar kunskap, idéer och trender får en allt snabbare och bredare spridning, samtidigt som allt fler grupper riskerar att ställas på undantag. Variationer i värderingar och förväntningar ökar, parallellt med allt fler upplever sig stå inför en opåverkbar och ödesbestämd framtid. Den teknologiska och medicintekniska utvecklingen tenderar att göra allt mer möjligt, men också allt mindre möjligt att finansiera inom allmänna och solidariska former. Klimatförändringar det tydliggörs en allt större och bredare samsyn kring att människans livsföring orsakar klimatförändringar, vilket alla (även kommuner) på ett allt tydligare och ett allt mer långtgående vis måste förhålla sig till. Tre konkreta utmaningar Det torde med viss framsynthet kunna konstateras att Malung-Sälens kommun står inför minst tre konkreta framtidsutmaningar. Att åstadkomma en ekonomi i balans, inte minst utifrån ett genera tionsperspektiv och utifrån viljan att fortsätta ett sammanhållet samhällsbygge. Att hantera demografiska förändringar, skapa förmåga att vara stark utifrån sin storlek behålla förmågan att erbjuda god samhällsservice och att klara kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen. Att tillvarata SITE-regionens kraftfält och utvecklingsmöjligheter, för att påverka synen och upplevelsen av centrum och periferi. 8 Årsredovisning 2016

9 Driftredovisning 2016 (tkr) Budget Bokslut Avvikelse Bokslut FÖRVALTNING/NÄMND Netto Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Kommunstyrelseförvaltningen Övergripande politisk verksamhet Arbetsmarknadsenheten Service- och teknikförvaltningen Skog- och markavdelningen Statsbyggnadskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Västerdalarnas Utbildningsförbund VDUF Socialförvaltningen Miljökontoret Räddningstjänsten Överförmyndare Summa förvaltningar/nämnder Pensionskostnader Avslut sociala omkostnader Kalkylerad kapitalkostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella stats- och utj.bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära intäkter Totalt Befolkning Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har ökningen av den urbana befolkningen i Sverige mattats av. Den svenska urbaniseringen som folkomflyttning från land till stad är i stort avslutad. Landsbygdsbefolkningen räknat i absoluta tal minskar inte längre. Sett till urbaniseringsgrad har andelen av befolkningen som bor i tätort gått från 81 procent 1970 till 85 procent 2010 då den senaste tätortsavgränsningen gjordes i Sverige. I många landsbygdskommuner fortsätter dock befolkningen att minska vilket så även fallet har varit för Malung-Sälens kommun på en längre tidsperiod. Under den senaste 20-årsperioden har minskningen varit i genomsnitt cirka 70 personer per år. Folkmängden i Malung-Sälens kommun minskade under åren med i genomsnitt 100 personer per år. Den trenden bröts under 2015 då barnafödandet ökade något, samtidigt som flyttnettot blev positivt. Trenden fortsatte även under 2016 med ett starkt barnafödande men främst genom ett kraftigt positivt flyttnetto. Kommunens invånarantal är nu Det svårt att i dagsläget bedöma hur den fortsatta befolkningsutvecklingen kommer att te sig. Dock kan ett utvecklat integrationsarbete tillsammans med kommande flygplatsetablering i Sälenfjällen innebära möjligheter till en stabilisering av befolkningstalet. Arbetsmarknad Sysselsättningen är mycket god i Malung-Sälen i förhållande till övriga kommuner i länet. I gruppen år är arbetslösheten 3,4 procent, lägst i Dalarna och bland de lägsta i riket. Även ungdomsarbetslösheten är låg, liksom långtidsarbetslösheten. Nyföretagandet i kommunen har ökat jämfört med åren 2014 och Malung-Sälens kommun ligger vidare väl till vad gäller företagsamhet och är fortsatt Dalarnas mest företagsamma kommun, vilket skapar goda möjligheter för fortsatt hög sysselsättning. Besöksnäringen i Sverige växer i snabb takt och ökar i betydelse för både jobb och tillväxt i hela landet. För förutseende regioner, kommuner och företagare kan detta bidra till ökad sysselsättning, särskilt när det gäller unga och utrikesfödda, samt möjligheter till tillväxt. SI- TE-projektet är Malung-Sälens kommuns bidrag i det arbetet. Andelen kostnader och kr/inv Förvaltning/nämnd % kr/inv Kommunstyrelsen 12, Arbetsmarknadsenheten 1,2 701 Service- och teknikförvaltningen 3, Skog- och markavdelningen 3, Byggnadsnämnden 0,2 114 Kultur- och fritidsnämnden 4, Barn- och utbildningsnämnden 37, Socialnämnden 41, Miljönämnden 0,3 201 Räddningsnämnden 2, Överförmyndarnämnden 0,3 152 Årsredovisning

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga händelser under året Kommunfullmäktige har i april beslutat om Kommunplan Kommunplanen syftar till att med utgångspunkt i tillgängliga ekonomiska resurser, sakligt grundande förutsägelser om folkmängd, sysselsättningsnivå samt utmaningar i tiden redovisa strategier som gör att Malung-Sälens kommun kan nå en önskad utveckling fram till år Kommunfullmäktige har i maj fastställt Handlingsplan för ekonomi i balans Målet med handlingsplanen är att minska de årliga driftkostnaderna med minst 40 mkr fram till år Nettokostnaderna och standardkostnaderna per invånare ska vara i nivå med jämförbara kommuner och kvaliteten i den kommunala servicen ska vara fortsatt hög. Som ett tydliggörande och tillägg till Kommunplan 2025 respektive Handlingsplan för ekonomi i balans 2020 beslutade kommunfullmäktige i december vidare om Sälenstrategin för att kommunens verksamhet ska kunna möta de satsningar som näringslivet planerar i Sälenområdet. Som förberedelser inför etablering av en flygplats med handelsområde på Mobergskölen intill Rörbäcksnäs i Sälenfjällen, har kommunfullmäktige beslutat om fördjupad översiktsplan respektive detaljplan. En kommunal serviceplan har fastställts för åren Kommunfullmäktige har vidare beslutat att lägga ner Yttermalungs skola och Öje förskola fr.o.m. höstterminen Under år 2015 avslutades den första delen av destinationsutvecklingsprojektet SITE, samtidigt som ett nytt projekt, SITE 2, beviljades och startades upp och där arbetet med projektet har fortsatt under Under året har ett kommunalförbund avseende gymnasieverksamheten tillsammans med Vansbro kommun, Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF), startats upp. Kommunen har fortsatt att visa goda resultat, vad gäller kvaliteten på kärnverksamheterna. Flera verksamheter inom barn- och utbildningsområdet och omsorgerna bedrivs även år 2016 på en nivå som står sig mycket väl i nationella jämförelser. Arbetet med att få till stånd en upprustning av Västerdalsbanan har fortsatt. Syftet är att kunna återuppta järnvägstrafiken i form av gods transporter till och från Malungsfors. Kommunen har arbetat vidare för att behålla en låg sjukfrånvaro bland de anställda. Sjukfrånvaron för Malung-Sälens kommun var 6,0 procent för år Kommunen har fortsatt lägst sjukfrånvaro i länet och hamnar på 44:e plats i riket. Under året har ett stort antal exploateringstomter sålts, som kommer att realiseras under ett flertal etapper under den kommande treårsperioden Försäljningen kommer att gett kommunen en kraftig intäktsökning under perioden. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer (Kommunallagen 8 kap 1 ). Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta betyder att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga Kommunfullmäktige har i maj fastställt Handlingsplan för ekonomi i balans Årsredovisning 2016

11 och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål, samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Styrmodellen i Malung-Sälens kommun ska bidra till god ekonomisk hushållning. Styrmodellen Kommunfullmäktige beslutade år 2011 om styrmodell för Malung-Sälens kommun. Styrmodellen utgår från mål- och resultatstyrning. I kommunfullmäktiges beslut beskrivs principerna för styrningen och hur styrkedjan ska hållas samman. Kommunstyrelsen utarbetar årligen anvisningar i form av årshjul för att konkretisera arbetet med planerings- och uppföljningsprocesserna, inklusive tidsangivelser för de aktiviteter i styrmodellen, som kommunfullmäktige beslutat om. Mål- och resultatstyrningen bygger på att nämnderna utarbetar nämndplaner med nämndmål utifrån respektive uppdrag och kommunfullmäktiges inriktningsmål. För alla mål på nämnd- och fullmäktigenivå ska det finnas mått eller indikatorer för att kunna följa upp verksamheternas resultat. I möjligaste mån används mått som medger jämförelser med andra kommuner. Styrmodellen finns att läsa på kommunens hemsida, malung-salen.se/kommunochpolitik Mål och måluppfyllelse Kommunfullmäktiges verksamhetsplan omfattar mål för planperioden och prioriterade åtgärder för innevarande år på den övergripande nivån. För att följa upp kommunfullmäktiges inriktningsmål har verksamhetsplanen kompletterats med mått och måltal för planperioden. Uppföljning på den övergripande nivån sker från och med år 2011 med hjälp av ett antal mått eller indikatorer, som ska visa hur arbetet för att nå målen fortlöper. Många av indikatorerna har valts för att också skapa möjlighet att kunna göra jämförelser med andra kommuner. I följande avsnitt redovisas kommunfullmäktiges inriktningsmål och de indikatorer som valts för att mäta graden av måluppfyllelse. Kommunfullmäktige har valt att besluta om inriktningsmål inom fyra områden; hållbar tillväxt, kvalitet, kompetens och demokrati. Uppföljning av kommunfullmäktiges finansiella mål finns i avsnittet Finansiell analys. Utfallet för 2016 finns angivet för de indikatorer som mätts under året. Målnivån för planperioden finns också angiven. En del av måtten mäts endast vartannat år eftersom kommunen beslutat att göra medborgarundersökning samt insiktsmätningen, som mäter företagsklimatet i kommunen, vartannat år. Förra mätningen gjordes 2015 vilket innebär att ingen medborgarundersökning eller insiktsmätning gjortdes under 2016, varför 2015 års siffror kvarstår som resultat. Under respektive nämnds förvaltningsberättelse finns i flera fall motsvarande redovisning på nämndnivå. Respektive nämnd kan ha egna verksamhetsmål och därtill finns olika uppdrag, projekt och aktiviteter att samordna och följa upp. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan finns att hämta i sin originalversion från kommunens hemsida. Förklaring till färgmarkeringar i tabeller för måluppfyllelse För att signalera i vilken mån Malung-Sälens kommun uppfyller målen används genomgående en färgskala med grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet nås, gult att målet delvis uppnås och rött att målet inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och på nämndnivå, där så är tillämpligt. Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock jämförelse över tid av de egna resultaten göras. För alla redovisningar gäller att om färgmarkering saknas, innebär det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet. STYRMODELL Vision och strategier Hållbar tillväxt Kvalitet Verksamhetsplan och budgetramar Kompetens Demokrati Nämndplaner och -budgetar Uppdrag till förvaltningarna Årsredovisning

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Hållbar tillväxt Området innehåller mål som speglar kommunens roll som samhällsbyggare. För 2016 kan konstateras att det varit en positiv utveckling i arbetet med att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål för planperioden. Det finns ett starkt entreprenörskap och andelen sysselsatta i befolkningen ligger på en mycket god nivå. Andelen nya företag/1000 invånare har ökat från 4,2 till 5,4 och ligger över rikets genomsnittliga nivå. Glädjande är att det inom miljö- och klimatområdet kan konstateras att det skett en positiv utveckling, då både andelen återvunnet material och andelen ekologiska livsmedel har ökat. Vidare har miljöcertifiering av kommunens skogsinnehav pågått enligt plan, innebärande att hela innehavet är certifierat från årsskiftet 2016/2017. Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat 2016 Måltal Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster för att skapa goda livsvillkor. Andel nöjda medborgare (NRI) Andel förvärvsarbetande, % 55 80,7 Informationsmått Minst bibehållen nivå Andel av befolkningen som får försörjningsstöd 3,6 Minskande Vi möjliggör strategiska insatser och åtgärder som leder till ökad sysselsättning och till ökad tillväxt inte minst inom besöksnäringen. Andel nya företag/1 000 inv Andel nöjda företagare (insikt) 5,4 72 Bibehållen nivå Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljöoch klimathänsyn. Andel återvunnet material i förhållande till total mängd hushållsavfall, % Andel ekologiska livsmedel, % Andel miljöcertifierad skog, % 100 % (klart att gälla fr.o.m Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2016 De åtgärder som kommunfullmäktige prioriterat inom området Hållbar tillväxt redovisas nedan. Fortsatt arbeta med Kommunplan Kommunplan 2025 antogs av kommunfullmäktige den 18 april Fortsatt arbeta för ett kommunalt lantmäteri. Ansökan om att starta upp kommunalt lantmäteri lämnades in i december Kommunen avvaktar besked från Lantmäteriet. Utveckla energiavsnittet i översiktsplanen med prioritet på vindbruk. Har inte kunnat prioriteras under 2016 på grund av resursbrist. Färdigställa en kommunal VA-plan. Arbetet pågår tillsammans med VAMAS. I bred samverkan öka bredbandskapa citeten i Malung-Sälens kommun. Arbetet pågår enligt av kommunfullmäktige fastställd bredbandsstrategi med tillhörande handlingsplan. Fortsatt arbeta för godstransporter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors. Arbetet pågår i dialog med andra aktörer. Fortsatt arbeta med att miljöcertifiera kommunens skogar enligt modell anpassad för kommunens skogsinnehav. Arbetet har pågått under året och skogsinnehavet kommer vara miljöcertifierad vid årskiftet 2016/ Årsredovisning 2016

13 Kvalitet Kommunfullmäktiges ambitionsnivå är att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. Indikatorerna på övergripande nivå visar att inriktningsmålet när det kommer till service och bemötande uppnås delvis. Utifrån valda indikatorer har resultatet för telefontillgänglighet förbättrats betydligt. Vidare har en högre andel än föregående år erbjudits plats i förskolan på önskat datum. Målet vad avser väntetid för att få plats på särskilt boende är emellertid inte uppfyllt och utgör fortsatt ett utvecklingsområde. Malung-Sälens kommun visar fortsatt goda resultat i grundskola, äldreomsorg och handikappomsorg. Se även uppföljning av nämndsplaner för barn- och utbildningsnämnden respektive socialnämnden. Vi har en tillgänglig service och ett gott bemötande. Andel nöjda medborgare Nöjd medborgar index (NMI) 46 Informationsmått Andel medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och får direkt svar på en enkel fråga % 61 Andel som erbjudits plats i förskolan på önskat datum, % 87 Bibehållen nivå Väntetid för att få plats på särskilt boende från ansökan till erbjudande om plats, dagar 106 < 90 dagar Vi erbjuder en god vård och omsorg med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner. Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sitt särskilda boende, % Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sin hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga Bibehållen nivå Bibehållen nivå Kvalitetsaspekter inom LSS gruppoch serviceboende, % av maxpoäng 90 Bibehållen nivå Andel ungdomar som inte kommit tillbaka till IFO ett år efter avslutad insats/utredning, % hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga 93 Vi erbjuder en god förskola och skola med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner för att ge våra barn och unga en trygg och utvecklande uppväxt. Antal barn per personal i förskolan Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, % Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet, % 4, Bibehållen nivå Bibehållen nivå Andel elever som fullföljer gymnasiet, hemkommun, % 79,3 Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2016 Inom området Kvalitet har kommunfullmäktige prioriterat följande aktiviteter. Arbeta med effektivisering av kostorganisationen och implementering av kommunens måltidspolicy som fokuserar på lokal-, när- och ekologiskt producerade alternativ I början av 2016 har ett inriktningsbeslut tagits avseende en kostorganisationen med max tre tillagningskök. Andelen ekologiska livsmedel fortsätter att öka. Arbeta fram planer och strategier för kom mande behov i äldreomsorgen, LSS- verksamheten och IFO. Ett inriktningsbeslut avseende framtida behov har tagits i socialnämnden. I Kommunplan 2025 finns förslag till strategier för området Välfärd och omsorg. Kommunfullmäktiges ambitionsnivå är att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. Årsredovisning

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kompetens De prioriterade inriktningsmålen inom området anger kommunfullmäktiges ambitionsnivå för kommunens anställda. Arbete med handlingsplaner utifrån tidigare genomförd medarbetarenkät har präglat 2016, men någon ny mätning har inte gjorts under året. Arbetet med ständiga förbättringar har fortsatt med stöd av upprättad handlingsplan. Resultatet för 2016 visar en viss ökning av antalet förbättringsidéer och genomförda förbättringar jämfört med Sjukfrånvaron har ökat från 5,9 till 6,0 procent vilket jämförelsevis är en mycket låg nivå även fortsatt, då Malung-Sälens kommun ligger på plats 44 bland landets 290 kommuner. Tendensen i hela landet är att sjukfrånvaron ökar. Andelen som har önskad tjänstgöringsgrad har ökat jämfört med föregående år. Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat 2016 Måltal Vi har engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten. Hållbart medarbetarengagemang (HME, index) Antal förbättringsidéer Antal genomförda förbättringar Sjukfrånvaro, % ,0 Hälften av idéerna är genomförda Minskande Vi ökar andelen heltidstjänster för de medarbetare som önskar det. Andel som har önskad tjänstgöringsgrad, % Andelen är ökande Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2016 Kommunfullmäktige har pekat på behovet av att göra ett långsiktigt arbete för att säkra framtida kompetensbehov. Arbeta för att kunna erbjuda ökade möjligheter till praktik och arbete för ungdomar och nyanlända. Strategiska underlag gällande kompetensförsörjning har utarbetats i Kommunplan Kommunstyrelsens arbetsutskott har givit personalkontoret i uppdrag att intensifiera och samordna arbetet med praktikplatser i kommunens verksamheter. Arbeta för stärkt samverkan med de fackliga organisationerna. Dialogen har fortsatt gällande framtida samverkansavtal. Vidga samarbetet med andra kommuner, framför allt Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner. Tillsammans med företrädare för Vansbro kommun har ett antal möjliga samverkansområden identifierats. Ett arbete med att utveckla samverkan med miljö/bygg i Vansbro kommun har pågått. Utredning gällande gemensam miljö/-byggnämnd respektive -förvaltning med Vansbro kommun genomförd. Har dock beslutats att det inte är aktuellt att gå vidare innan nästa mandatperiod. Samarbetet fortsätter genom tjänsteköp. 14 Årsredovisning 2016

15 Demokrati Inriktningsmålen inom detta område speglar kommunfullmäktiges strävan att öka invånarnas möjlighet till information, inflytande och delaktighet. Resultaten visar att målen delvis uppnås. Malung-Sälens kommuns närvaro på sociala medier har under året varit fortsatt stark. Kommunen är bland landets främsta när det kommer till interaktivitet i allmänhet. Vad gäller engagemang i relation till invånarantalet är Malung-Sälens kommun synnerligen framstående i ett nationellt perspektiv, då kommunen fick ta emot pris som bäst i landet år När det kommer till landsbygdsutvecklingsfrågor fastställde kommunfullmäktige under året en kommunal serviceplan för perioden Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat 2016 Måltal Vi har informerade och delaktiga brukare och invånare. Andel nöjda medborgare (NII) Informationsindex för hemsidan Informationsmått Antal åhörare vid kommunfullmäktiges möten Antalet åhörare har ökat under 2016 Vi arbetar för en aktiv landsbygdsutveckling. Årliga medel för Leaderprojekt, kr Tillgång till kommersiell service och/ eller servicepunkter Inget projekt 2016 Ej mätt Måltal saknas Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2016 Kommunfullmäktige har avseende demokratifrågor gett uppdrag att fortsätta utveckla former och strukturer för inflytande. Fortsatt utveckla demokrati-, in flytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer. Kommunfullmäktige har antagit nytt reglemente för kultur- och fritidsnämnden enligt vilket nämnden ansvarar för verksamheten kring ungas delaktighet och inflytande. Fullmäktiges presidium har fortsatt undersöka möjligheterna till utveckling av fullmäktiges arbetsformer. Årsredovisning

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personal Väsentliga personalhändelser Malung-Sälens kommun har ambitionen att möjliggöra en bra verksamhet med ett gott resultat som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en bra arbetsmiljö. Det har under 2016 arbetats med många olika insatser med syftet att stödja chefer och medarbetare i deras olika uppdrag. Den 31 december 2016 har Malung-Sälens kommun 869 tillsvidareanställda medarbetare, vilket omräknat till årsarbetare är 806 personer. Sjukskrivningarna har ökat något men ligger fortsatt på en relativt låg nivå. Insatser har genomförts för att främja en god hälsa, arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling. Sammanställning av personal avser, om inget annat anges, tillsvidareanställd personal vars anställningsvillkor regleras av Allmänna bestämmelser. Kompetensutveckling Förvaltningsövergripande kompetensutveckling har skett genom bland annat utbildning i arbetsmiljö för kommunens chefer. Ledardialogsträffar med kommunens chefer har genomförts vid fyra tillfällen under året. Kompetensutveckling för chefer har genomförts på både förvaltningsnivå och enhetschefsnivå. På förvaltningsnivå har kompetensutvecklig genomförts inom en mängd områden, vilket styrs av bland annat förändringar i lagstiftning och regelverk, behov av verksamhetsutveckling och metodutveckling, bemötande och arbetsmiljöfrågor. Personalkostnader Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader. Effektivisering och utveckling av verksamheternas innehåll utifrån behovet hos kommuninvånarna har fortsatt under De direkta personalkostnaderna ökade år 2016 med 11,9 mkr jämfört med år Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ ferielön till lärare var 27,8 mkr per december Kommunens skuld för okompenserad övertid var inklusive arbetsgivaravgift 2,8 mkr per december Skulden för semester, uppehåll och ferielön har minskat med 2,2 mkr, och skulden för övertid har minskat med 108 tkr sedan december Kommunens kostnad för sjuklön under 2016 för samtliga anställda inklusive arbetsgivaravgift är 4,8 mkr. Det är en ökning med 274 tkr jämfört med En ytterligare kostnad tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande. Timlönekostnaderna för 2016 blev 35,3 mkr. Det motsvarar timmar(134 årsarbetare). Det är en ökning med 1,7 mkr, vilket motsvarar cirka timmar. Ökningen är relaterad till vakanta tjänster inom socialförvaltningen och ett ökat behov av förstärkningar inom de sociala enheterna. Vidare har korttidssjukfrånvaron ökat vilket påverkat timlönekostnaderna. LÖNEKOSTNADER, tkr Ersättning till förtroendevalda Löner Sjuklöner OB, mertid, jour, beredskap Summa löner Personalomkostnader (PO) Pensionsutbetalningar Summa PO Summa kostnader Årsredovisning 2016

17 Personalens sammansättning Antal anställda Kommunen har den sista december 2016, 869 personer som var tillsvidareanställda på AB-avtalet Omräknat till årsarbetare är det 806 personer. Det är en minskning med 47 personer och en minskning med 44 personer när det gäller antal årsarbetare jämfört med sista december Minskningen beror på att gymnasiets personal har gått in i VDUF. Den övervägande andelen av personalen är an- TILLSVIDAREANSTÄLLDA Antal anställda Antal årsarbetare Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör. ställd inom socialförvaltningen, samt inom barn- och utbildningsförvaltningen. Det är en minskning av tillsvidareanställda inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Det är en ökning av personal inom gruppen övrig verksamhet. Personal inom bemanningen har överförts till kommunstyrelsen. Kommunen hade i december 2016, 392 personer visstidsanställda, inkl. timanställda, omräknat till årsarbetare. Det är en ökning med 88 årsarbetare jämfört med december För socialförvaltningen är det ÅRSARBETARE TILLSVIDAREANSTÄLLDA Socialförvaltningen 36 % Barn- och utbildning 31 % Övrig verksamhet * 33 % *Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. en ökning med 45 årsarbetare. För barn- och utbildningsförvaltningen en ökning med 36 årsarbetare. För gruppen övriga är det en ökning med 7 årsarbetare. En förklaring till ökningen inom barn- och utbildningsförvaltningen är att legitimationskravet för lärare har slagit igenom fullt ut. En annan förklaring är fler personal på HVB-hemmet utifrån fler ensamkommande barn. Inom socialförvaltningen har det varit en ökning av personal inom hemtjänsten. Flera av dessa tjänster kommer att omvandlas till tillsvidareanställningar. ÅRSARBETARE VISSTIDSANSTÄLLDA ANTAL Socialförvaltningen 43,6 % Barn- och utbildning 36,9 % Övrig verksamhet * 19,3 % Totalt *Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom socialförvaltningen och barn- och utbildnings- förvaltningen Årsredovisning

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Åldersfördelning Det är en stor del av personalen som är över 50 år. Åldersfördelningen är likartad den för Inom den närmaste femårsperioden kommer cirka 138 tillsvidareanställd personal att gå i pension. Inom socialförvaltningen 58, barn- och utbildningsförvaltningen 34, service- och teknik 20, övrig verksamhet 26. Antalet chefer fördelade inom förvaltningarna är 5 stycken. Det finns en osäkerhet i prognosen på grund av rörlig pensionsålder mellan år. Medelåldern vid årets slut 2016 är 48,7 år. Högst medelålder har gruppen övrig verksamhet med 50 år, följt av barn- och utbildningsförvaltningen med 48 år och socialförvaltningen med 47 år. Drygt 51 procent är över 50 år, drygt 43 procent är år och cirka 6 procent är under 30 år. Antalet pensionsavgångar beräknas ligga runt personer under de närmaste åren. Personalomsättning Det är ett ökat antal som slutat sin anställning och flera rekryteringar har gjorts under året jämfört med tidigare. Det är en utveckling som bedöms fortsätta utifrån bl.a. ökade pensionsavgångar de nä rmaste åren. Kommunen använder sig av både intern och extern rekrytering. Intern rekrytering används bland annat för att öka den interna rörligheten och ge möjlighet till karriärutveckling för personalen. Extern rekrytering används bland annat när kompetensen saknas inom organisationen. Under 2016 var antalet pensionsavgångar 45. Det är en ökning med 18 jämfört med Den största ökningen är inom gruppen övrig verksamhet och det är service- och teknikförvaltningen som står för flertalet avgångar. Det är även en liten ökning av pensionsavgångarna inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Antalet pensionsavgångar beräknas ligga runt personer under de närmaste åren. För att klara rekryteringen av ny personal är de viktig att fortsätta arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare. Fördelning kvinnor och män Den övervägande andelen av personalen är kvinnor varav de flesta arbetar inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Service- och teknikförvaltningen domineras av PENSIONSAVGÅNGAR, ANTAL Socialförvaltningen 15 8 Barn- och utbildning 12 8 Övrig verksamhet Totalt Årsredovisning 2016

19 kvinnor. Inom räddningstjänsten dominerar männen. Inom kommunstyrelsens område, kultur- och fritidsförvaltningen, miljö- och stadsbyggnadsförval t- ningen och förvaltningschefsgruppen är det en liten övervikt av kvinnor. Chefsgruppen inom socialförvaltningen är kvinnodominerad, medan det är en jämnare fördelning av kvinnor och män inom övriga chefsgrupper. Ett mål i kommunens jämställdhetsarbete är att minska uppdelningen av kvinno- och mansdominerade yrken. Det har dock visat sig vara svårt då val av yrke vanligtvis följer av tidigare val av utbildning. Fördelningen mellan könen vid årets slut 2016 är 81procent kvinnor och 19 procent män. Det är en liten förändring jämfört med Andelen kvinnor har ökat något. Andelen kvinnor vid årets slut 2016 är inom socialförvaltningen 91,5 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 81,2 procent. För gruppen övrig verksamhet är andelen 62,0 procent. Det är en liten ökning jämfört med Heltid och deltid Det är fler kvinnor än män som arbetar deltid. Antalet deltidsanställningarna är likvärdigt jämfört med De flesta deltidsanställningarna är inom områdena äldreomsorg, LSS-verksamhet, förskola, lokalvård och kök. Inom socialförvaltningen har personalen inom äldreomsorgen och LSS-enheten möjlighet att välja heltidstjänster. Målsättningen är att under erbjuda fler yrkesgrupper möjligheten till heltid. Deltidsanställningarna utgör 29,5 procent av det totala antalet anställningar sista december Av kvinnorna arbetar 33,7 procent deltid. Av männen arbetar 12,8 procent deltid. Den största andelen deltidsanställningar finns inom socialförvaltningen med 52,7 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är 9,0 procent deltidsanställningar, och för gruppen övrig verksamhet 21,0 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är vid året slut 92,9 procent. För kvinnorna är den 92,2 procent och för männen 96,0 procent. Medellön Medellönen för kvinnor är lägre än männens. En förklaring är att anställningstiderna generellt är längre inom de mansdominerade yrkena. En annan förklaring är att det finns en större konkurrens om arbetskraften från den privata arbetsmarknaden inom flera av de mansdominerade yrkena. Det har samtidigt blivit en ökad konkurrens om arbetskraften inom flera av de kvinnodominerade yrkena. Detta utifrån stora pensionsavgångar och att för få utbildar sig till de kvinnodominerade yrkena inom exempelvis vård och omsorg och skolan, jämfört med efterfrågan av arbetskraft. Personalen har differentierade och individuella löner. Lönen revideras i en årlig lönerevision med hänsyn tagen till kommunens lönepolicy och riktlinjer för lönesättningen. Efter lagändring kommer lönekartläggning nu att genomföras varje år och den senaste kartläggningen genomfördes under Medellönen för kvinnor var lägre än männens under året. Medellönen omräknad till heltidslön är vid årets slut kronor. Skillnaden mellan kvinnor och mäns lön har minskat med cirka 600 kr jämfört med Sysselsättningsgrad, % Kvinnor 92,2 92,1 Män 96 95,9 Totalt 92,9 92,8 Sysselsättningsgraden avser sysselsättningsgrad per sista december. Medellön, kr Kvinnor Män Totalt Medellönen avser lön per sista december. Arbetstid Arbetad tid, % Arbetad tid Av den totala arbetstiden under 2016 arbetade kommunens anställda 78,7 procent, övrig tid är semester, föräldraledighet, sjukdom med mera. Den arbetade tiden är lite mindre än för Över- och mertid Över- och mertiden har för 2016 minskat jämfört med Under året uppgick den totala över- och mertiden för samtlig personal, det vill säga inklusive visstidsanställda till timmar. Övertid utgör timmar. Mertiden utgör timmar. Övertiden är 48 procent och mertiden 52 procent av den totala över- och mertiden. Förklaringar till minskningen är att arbetet kring evakueringsboendet och arbetet med ensamkommande barn minskat. För 2015 var den totala över- och mertiden timmar. Fördelningen av övertid och mertid var för 2016 likställd med Nettoarbetstid 78,7 79,0 Sjukdom 6 5,5 Föräldraledighet 2,6 2,9 Semester 7,8 7,5 Övrigt * 3,1 2,6 * Övrig frånvaro är bland annat ledighet p.g.a. egna angelägenheter, fackligt arbete och studier. Årsredovisning

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjukfrånvaro, % Total sjuk- 6,0 5,9 frånvaro Sjukfrånvaro 31,3 32,7 >60 dagar av total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro kön, % Kvinnor 6,6 6,6 Män 3,7 2,9 Avser sjukfrånvaro fördelat på kön. Sjukfrånvaro ålder, % år 5,0 4, år 5,3 5,5 50 år 6,7 6,4 Avser sjukfrånvaro fördelat åldersgrupp. Sjukfrånvaro förvaltning, % Socialförvaltning 7,7 7,1 Barn- och utbildning 4,1 4,8 Serviceoch teknik 6,3 4,8 Avser sjukfrånvaro fördelat på kön. Långtidsfriska förvaltning, % Socialförvaltning 14,9 15,1 Barn- och utbildning 23,7 24,7 Övrig verksamhet 30,0 30,2 Alla förvaltningar 21,8 22,4 Avser sjukfrånvaro fördelat förvaltning. Arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaro Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna har idag en naturlig del i den dagliga verksamheten. Uppföljning visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har fått ett tydligare gehör i verksamheterna, samt att vi har en mer ändamålsenlig organisation för att hantera arbetsmiljöfrågorna. Exempelvis genomförs arbetsmiljöronder inom verksamheterna och det finns arbetsmiljökommittéer för alla verksamheter. Medvetenheten om att undersöka och riskbedöma arbetsförhållandena vid förändringar i verksamheterna har ökat. Arbetet kring den nya föreskriften organisatoriskt- och social arbetsmiljö har initierats med utbildningar och ett gemensamt arbete med de fackliga organisationerna. Det finns samtidigt mer att göra för att fortsätta att utveckla och förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hälsa Hälsoarbetet har under flera år varit en prioriterad del av arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att arbeta främjande inom områdena arbetsmiljö, friskvård och rehabilitering. Under året har två träffar med utbyte och utbildning för kommunens hälsoinspiratörer genomförts. Vi har idag 105 utbildade hälsoinspiratörer inom de olika verksamheterna. En inspirationsföreläsning utifrån temat hälsa har genomförts för all personal. Fysiska aktiviteter har genomförts utifrån bl.a. hälsomenyn med subventionerade hälsoaktiviteter. Hälsobladet som är ett forum med information om hälsoarbetet till personalen kom ut fyra gånger under året. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har succesivt ökat under de senaste tre åren. Sett över en tioårsperiod har sjukfrånvaron minskat kraftigt fram till för några år sedan, då den stabiliserade sig på en relativt låg nivå för att sedan öka. Vi har gått från att varit en av de kommunala arbetsplasterna med lägst sjukfrånvaro till en med en något högre sjukfrånvaro. Det saknas underlag för att bedöma vad den ökade sjukfrånvaron består av. På nationell nivå har man dock kunna se att det framförallt är sjukfrånvaron utifrån psykosociala faktorer som ökar. För att hålla nere sjukfrånvaron bedrivs ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete, hälsoarbete och rehabiliteringsarbete. Sjukfrånvarostatistik har tagits fram för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Den totala sjukfrånvaron för 2016 är 6,0 procent, vilket är lägst i länet. Det är på en något högre nivå jämfört med Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden är 31,3 procent, vilket är en minskning mot Kvinnornas sjukfrånvaro för 2016 är 6,6 procent, medan männens sjukfrånvaro är 3,7 procent. Det är på samma nivå för kvinnorna och något högre för männen jämfört med Åldersgrupp med högst sjukfrånvaro under 2016 är gruppen 50 år och äldre med 6,8 procent. Sjukfrånvaron för gruppen år är 5,3 procent. För gruppen upp till 29 år är sjukfrånvaron 5,0 procent. Den största ökningen är för gruppen 29 år. Den förvaltningen med högst sjukfrånvaro under 2016 är socialförvaltningen med 7,7 procent, följt av service- och teknik förvaltningen med 6,3 procent och barn- och utbildningsförvaltningen med 4,1 procent. Det är högre nivå för socialförvaltningen och service- och teknik förvaltningen men en lägre nivå för barn- och utbildningsförvaltningen jämfört med Långtidsfriska Vi har mätt hur stor andel av personalen som är långtidsfriska. Måttet långtidsfriska handlar om mer än att personalen bara är närvarande på jobbet. Det har visat sig att arbetsgrupper med en stor andel långtidsfriska bidrar till resultatet av verksamheten i högre grad än grupper med få långtidsfriska, både vad avser produktivitet, kvalitet och i socialt avseende. Man räknas som långtidsfrisk om man har haft en anställning i minst tre år och inte varit frånvarande på grund av sjukdom de senaste två åren. Långtidsfriska mäts som procentuell andel personer som inte har någon sjukfrånvaro jämfört med det totala antalet personer. Under året var 21,8 procent långtidsfriska, vilket är en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med Den förvaltningen med störst andel långtidsfriska under 2016 är gruppen övrig verksamhet med 30,0 procent, följt av barn- och utbildningsförvaltningen med 23,7 procent och socialförvaltningen med 14,9 procent. Det finns en tydlig skillnad mellan förvaltningarna. Arbetsplasternas olika förutsättningar gällande organisation, arbetsmiljö och resurser är viktiga bitar att ha med i det fortsatta hälso- och arbetsmiljöarbetet. 20 Årsredovisning 2016

21 Finansiell analys kommunen God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning, vilket i ekonomiska termer betyder att resultatet ska vara positivt över en längre period. Kommunerna bestämmer själva de finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Ett riktvärde för svenska kommuner är ett överskott om minst 2 procent årligen. Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen kan självfinansiera investeringar. Överskottsmålet kan även möta snabba förändringar i konjunkturen. Kommunfullmäktige i Malung-Sälens kommun har för år 2016 beslutat om ett nollresultat, då arbetet med anpassning av verksamhet och kostnader förväntas ta flera år. Finansiella mål Kommunfullmäktiges finansiella mål i verksamhetsplanen för år redovisas nedan i tabellform. Färgmarkeringarna ska visa i vilken mån målen uppfyllts, där grön innebär att målet nås, gult att målet nås delvis och rött att målet inte alls nås. I den finansiella analysen kommenteras måluppfyllelsen mer detaljerat. Finansiella mål Nyckeltal Måltal Status måluppfyllelse Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning. Verksamheten nettokostnad Amortering av lån Lån och borgensåtagande Kassalikviditet Soliditet < 100 % 2 % per år < 95 % av satt limit > 80 % > 20 % 98,3 1,2 % 89 % 102 % 32 % Kommunen säkerställer framtida pensionsutbetalningar. Avsättningar enligt finanspolicyn > 5 mkr per år 8 Mkr har avsatts genom försäkring Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar. Investeringsvolym Avskrivningar inom planperioden. 2016: 31,2 Mkr Nettoinvestering 2016: 7,6 Mkr Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Prioriterade åtgärder 2016 Inom området Kommunens finanser har kommunfullmäktige prioriterat följande aktiviteter. Fortsatt minska de strukturella överkostnaderna i verksamheterna. Under våren togs beslut om Kommunplan 2025 som ska peka ut en mer långsiktig inriktning att arbeta mot vad gäller anpassning av kommunens verksamhet. Även Handlingsplan för en ekonomi i balans år 2020 har beslutats, vilken innehåller åtgärder och satsningar som ska göra att kommunen kan minska de årliga driftkostnaderna med 40 mkr per år för att nå en ekonomi i balans samt god ekonomisk hushållning senast år Minska lönekostnadernas andel av de totala nettokostnaderna för driften och begränsa vikarieförsörjningen. Det totala antalet anställda har minskat med 44 årsarbetare. Detta beror dock på att personalen inom gymnasiet har övergått till Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF). Exklusive gymnasiet så är antalet i stort sett oförändrat vid årets utgång. Vidare har antalet vikarier/timanställda fortsatt öka även under Fortsatt iaktta största restriktivitet med nyanställningar. Inga nyinrättade tjänster har tillsatts under året. Det har däremot skett utökningar av befintliga tjänster, delvis beroende på omvärldsfaktorer som flykting-/asylmottagning samt ökade behov bland äldre i befolkningen. Ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning. Årsredovisning

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE % Nettokostnad som andel av skatt och generella statsbidrag Källa: kolada 106,3 ca 105,8 103, * i samtliga diagram med jämförelse med riket och kommungrupper är 2016 års siffra för Malung-Sälens kommun hämtad från egen beräkning ,4 Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Befolkningsutveckling invånarantal 31 december ,3* Dalarnas län Riket Befolkningsutveckling Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget/-avgiften för det kommande året. Över flera decennier har befolkningsmängden minskat men under perioden avtog minskningstakten något. Ett fåtal år har befolkningsmängden även ökat litet. Åren ökade dock minskningstakten och befolkningen minskade med cirka 100 personer per år. Den sista december 2016 hade kommunen invånare, vilket är en ökning med 55 invånare jämfört med föregående år. Det positiva trendbrottet fortsatte även under 2016 jämfört mot de fem tidigare åren där kraftig minskning skedde. Totalt flyttade 574 personer in i kommunen år 2016, medan 472 flyttade ut. Flyttnettot var alltså positivt med 102 personer. Födelsenettot blev negativt med totalt 48 personer, 89 föddes och 137 dog. Glädjande är att trenden med det ökade barnafödandet som kunde konstateras år 2015 har hållit i sig även för 2016 och fortsatt är högre än genomsnittet för åren Befolkningsutvecklingen under de sista 10 åren har lett till att skatteintäkterna inte ökar lika mycket som för resten av Sverige vilket på sikt har gett en negativ påverkan på kommunen, eftersom ökade skatteintäkter ska täcka upp för höjda priser och löneutvecklingen i kommunen. Förmågan att attrahera och behålla framförallt yngre befolkning är viktig för att kommunen ska kunna ha tillräckligt skatteunderlag och arbetskraft för framtida verksamhetsutövning. Framtidsutsikterna är ändå relativt goda. Stora satsningar görs inom näringslivet och framför allt inom turistnäringen, bland annat genom den internationella flygplatsen med handelsområde, som planeras att öppna inom en tre- till fyraårsperiod i Sälenområdet. Med satsningen i Sälen följer en ambition om att kunna erbjuda ett större produktutbud över hela året. Det innebär att antalet arbetstillfällen ökar och på sikt bör även befolkningen öka i Sälenområdet. Finansiell bedömning För att ytterligare kunna bedöma kommunens finansiella förutsättningar i ett vidare perspektiv än de ovan beskrivna finansiella målen används den så kallade RK-modellen. Modellen bygger på fyra viktiga grundstenar: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Även koncernen kommer i slutet av detta kapitel att kommenteras utifrån denna modell. Modell för finansiell analys Målsättningen är att utifrån dessa perspektiv identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning, i enlighet med vad som föreskrivs i kommunallagen. RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? RESULTAT RISK Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? KAPACITET KONTROLL Vilken kontoll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat Årets resultat Kommunen redovisar ett positivt resultat på 14,2 mkr inklusive markenheten, vilket är cirka 46 mkr bättre än föregående år. Mot budget 2016 är det 9,2 mkr bättre. Den positiva utvecklingen beror på ett flertal olika poster, markenheten redovisar ett stort positivt resultat på 19,9 mkr som beror på försäljning av ett stort antal exploateringsfastigheter. Kommunen höjde sin kommunalskatt med 50 öre vilket gett cirka 9 mkr i ökad intäkt. Både det extra statsbidraget för flyktingsituationen på 11,47 mkr och den positiva befolkningsutvecklingen har givitvis också haft stor påverkan på resultatet. Nettokostnadsutvecklingen exklusive markenheten har stannat upp och inte ökat i lika stor omfattning som tidigare år, nettokostnadsökningen blev 10,2 mkr jämfört med en normal ökning som är cirka mkr per år. Kommunens kärnverksamheter redovisar ett underskott på ca 6 mkr exklusive markenheten. Det stora underskottet finns främst inom socialnämnden ( 13,8 mkr), där individ- och familjeomsorgen redovisar ett mindre underskott på 1,3 mkr, äldreomsorgen ett underskott på ca 10 mkr, LSS ett underskott på 6 mkr och övergripande socialchef ett överskott på ca 3 mkr jämfört med budget. Kommunstyrelseförvaltningen redovisar ett underskott på 5,6 mkr där kollektivtrafiken har ett underskott på 4 mkr och personalenheten ett underskott på 2 mkr, som beror på uppstart av en central bemanningsenhet. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett litet underskott på 1,5 mkr som främst beror på att utbildningsförbundet VDUF gjorde ett underskott med 2,2 mkr mot budget, där kommunens del är 1,3 mkr. Räddningsnämnden redovisade också ett underskott på 0,54 mkr som främst beror på en avtalslösning. Service- och teknikförvaltningen redovisar ett överskott på 2,6 mkr där främst fastighetsverksamheten redovisar ett större positivt resultat. Även inom kulturoch fritidsnämnden, byggnadsnämnden och miljönämnden redovisas överskott. Finansförvaltningen redovisar ett överskott på 6,6 mkr mot budget, där skatteintäkter och generella statsbidrag ger ett mindre överskott på 0,7 mkr. De finansiella posterna redovisar ett större överskott på 5,9 mkr där främst pensionskostnaderna blev lägre än budget. De finansiella kostnaderna har sjunkit de senast åren på grund av omläggning av ett flertal lån till betydligt lägre räntor. Kommunen beslutade att 1,9 mkr av de 13,37 mkr kommunen tagit del av i form av extra statsbidrag för flyktinsituationen skulle tillfalla 22 Årsredovisning 2016

23 Balanskravsutredning tkr Årets resultat enligt resultaträkning Reducering av samtliga realisationsvinster justering för realisationsvinster enligt undagtagsmöjligheter 0 0 justering för realisationsförluster enligt undagtagsmöjligheter 0 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Resultatutjämningsreserven Reservering av medel till resultatutjämningsreserven 0 0 Användning av medel från resultatutjämningsreserven 0 0 Årets balansresultat Synnerliga skäl Resultat synnerliga skäl Balanskravsunderskott från tidigare år Summa Balanskravsresultat att reglera % kr Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter 7,43 1,35 2,57 2,48 Nettokostnadsutveckling per invånare ,37 2,85 5,24 1,98 6,95 1, Nettokostnadsutveckling Skatte- och statsbidragsökning Källa: kolada år 2015 och resterande 11,47 mkr skulle tillfalla år Liksom tidigare år (sedan år 2014) har det funnits integrationsproblem mellan kommunens fakturahanteringssystem och ekonomisystemet, vilket systemleverantören ännu inte har löst. Detta har skapat problem gällande bland annat periodiseringar mellan åren, vilket utmynnat i att en differens har uppkommit i balansen och leverantörsskulden. Bedömningen är liksom tidigare år att kostnaderna och resultatet ligger rätt trots differensen. Balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kommande tre budgetåren. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster och andra extraordinära poster som inte utgör del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För året uppgår dessa enligt Malung-Sälens kommun till 3,2 mkr för realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgång. Det justerade resultat för 2016 är ett överskott på 11,0 mkr vilket innebär att en del av de 23,0 mkr som senast ska återställas år 2017 återställs. Kvar att återställa till år 2017 är följaktligen 12,1 mkr. Det totala balanskravsunderskottet efter 2016 inklusive tidigare års upparbetade underskott är 43,8 mkr. För att återställa hela balanskravet behöver kommunen återställa 12,1 mkr under 2017 samt ytterligare 31,8 mkr till 2018, vilket kommer att vara en stor utmaning för kommunen. Riksdagen tog beslut under 2012 att kommunerna ska ha möjlighet från och med bokslut 2013 att inrätta en resultatutjämningsreserv (RUR) för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Det blev även möjligt att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret För Malung-Sälens kommun innebar det att kommunen kunde reservera 9,7 mkr från 2011 års resultat, vilket också beslutades av kommunfullmäktige i november Kvar av reserven efter förra disponeringen år 2013 är 5,9 mkr för kommande år. Enligt de lokala riktlinjerna för resultatutjämningsreserven (RUR) får reserven endast disponeras om det råder lågkonjunktur, som beräknas genom att jämföra kommunens skatteutveckling för året med rikets genomsnittliga utveckling de senaste 10 åren. Kommunens utveckling har varit 7 procent medan rikets snitt är 4 procent, vilket innebär att kommunen, liksom föregående år, inte kan disponera några medel från resultatutjämningsreserven. Tabellen ovan visar balanskravsutredningen för 2016 enligt balanskravet och vilka jämförelseposter som räknats bort % Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvestering 40,7 44,3 9, Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Nettokostnadsutveckling Dalarnas län Riket 0,1 Källa: kolada 330,1 Dalarnas län Riket Utvecklingen av intäkter och kostnader En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Årsredovisning

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Under 2016 minskade nettokostnaderna med 1,4 procent medan skatteintäkter och statsbidrag ökade med 6,95 procent. Minskningen beror främst på markenhetens stora överskott på 19,9 mkr. Exklusive markenheten så har netto kostnaderna ökat med 1,7 procent vilket är lägre än ett normalt år (cirka 2,5 3,0 procent). Nettokostnadsutvecklingen har under ett antal år ökat betydligt kraftigare än skatteintäkterna och statsbidragen, bland annat på grund av kommunens då negativa befolkningsutveckling, demografiutveckling samt medborgarnas krav. En fortsatt negativ utveckling är ohållbar för framtiden. Kommunen har de senaste åren arbetat med den stora utmaningen att anpassa sina verksamhetskostnader efter de årliga medel som kommunen tillhandahar, för att nå en ekonomi i balans. Ett stort arbete kvarstår trots att kommunen redovisar ett positivt resultat för Nettokostnad per invånare Ett mått som ofta används i kommunala jämförelser är nettokostnad per invånare för hela verksamheten. I diagrammet syns nettokostnadsutvecklingen i kronor per invånare för Malung-Sälens kommun. Under senare år har nettokostnaderna per invånare stigit årligen, vilket dock inte gäller för Nettokostnaden per invånare har i stort sett varit oförändrad på 59,3 tkr. Det beror främst på markenhetens stora positiva resultat. Ett uppdrag gavs under 2012 till kommunchefens ledningsgrupp att se över kommunens strukturella kostnader, som idag ligger betydligt högre än jämförbara Största investeringarna under 2016 Investering Skålmogården (SÄBO) återvinning ventilation Lekplats Grönlandsparken Anpassning lokaler Centralskolan (VDUF) Bompabacken (SÄBO) anpassning av rum Ungärde skolas utemiljö kommungrupper. Syftet med översynen var att verksamheterna måste effektiviseras och komma ner till den kostnadsnivå som kommunen långsiktigt kan bära. Detta krävs för att inte fortsätta redovisa underskott i framtiden. Under 2013 ledde översynen till att kommunstyrelsen beslutade om en uppdragslista med 43 olika uppdrag till verksamheterna. Uppdragen låg till grund för möjliga effektiviseringar och besparingar för att nå ner till en rimlig kostnadsnivå för kommunen. Under 2014 utmynnade uppdragslistan i att kommunstyrelsen beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en Kommunplan Med utgångspunkt i Kommunplan 2025 beslutades sedermera om Handlingsplan för ekonomi i balans Investeringsredovisning Skattefinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Det generella målet, i enlighet med god ekonomisk hushållning, är att nå 100 procent varje år, vilket innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar. Det innebär i sin tur att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Avskrivningsmedlen bidrar tillsammans med årets resultat till att skapa ett utrymme för investeringar. Relationen mellan denna summa och de faktiska nettoinvesteringarna ger en indikation på om investeringsvolymen leder till påfrestningar på skuldsättningen eller likviditeten. Belopp 2,0 Mkr 1,9 Mkr 1,6 Mkr 1,3 Mkr 1,1 Mkr Malung-Sälens kommuns själv finansierings grad för nettoinvesteringarna blev kraftigt positivt (330 procent) vilket beror både på det positiva resultatet och att investeringsnivån (13,6 mkr) är betydligt lägre än årets avskrivningar (31,2 mkr). All investering blev därmed självfinansierad. Inga avgiftsfinansierade investeringar gjordes under året och de skattefinansierade investeringarna uppgick till 13,8 mkr. Den totala nettoinvesteringen uppgick till 7,6 mkr för året. Största utgiftsposten är ventilationsarbetet på särskilda boendet Skålmogården samt bygget av den nya lekplatsen i Grönlandsparken. En del anpassningar av lokaler och rum har även gjorts, bland annat av särskilda boendet Bompabacken samt av lektionssalar på Centralskolan åt utbildningsförbundet VDUF. Utemiljön på Ungärde skola har utvecklats i form av att en multirink har satts upp under året. Under året har även en inventering/nulägesanalys av kommunens fritidsanläggningar gjorts för att få ett grepp om vilka investeringsbehov fritidsanläggningarna har. En utsmyckning av cirkulationsplatsen i Malung har också påbörjats, den planeras att vara klar under Prognossäkerhet Prognosutvecklingen 2016 har varit lite mer ojämn jämfört med tidigare år, med viss försiktighet i början av året. Svårigheter har funnits med tanke på den stora flyktingtillströmningen och den osäkerhet som funnits vid återsökning hos Migrationsverket. Bedömningen är ändå att prognossäkerheten har varit bra under 2016 samt att den har stärkts de senaste åren. En bra kontroll och medvetenhet finns i verksamheterna, även om den alltid kan utvecklas och stärkas ytterligare. Ökad prognossäkerhet är ett ständigt utvecklingsarbete. Ett ständigt arbete sker med att fortsätta arbetet med att utveckla analysverktyg, rutiner och arbetssätt för verksamhetsekonomernas stöd ut till verksamheterna. Sedan 2015 har samtliga nämnder arbetat med samma uppföljningsmallar och analysverktyg. Maskiner, utrustning och inventarier till måltidsverksamheten Projekt fritidsanläggningar Utbyte gatubelysning Ombyggnation Gator och vägar Blomsterbäcksskolan brandlarm Lokal anpassning gemensamhets utrymmen Utsmyckning cirkulationsplats Energibesparande åtgärder 1,1 Mkr 0,7 Mkr 0,6 Mkr 0,5 Mkr 0,4 Mkr 0,3 Mkr 0,2 Mkr 0,2 Mkr En fortsatt negativ utveckling är ohållbar för framtiden. 24 Årsredovisning 2016

25 Prognosavvikelse jämfört med budgeten VERKSAMHETERNAS BUDGET 2016 Tertialrapport Delårs Bokslut PROGNOSSÄKERHET (tkr) (jan april) rapport 2016 (jan aug) Kommunstyrelsens verksamheter Barn och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljönämnd Byggnadsnämnd Räddningsnämnd Överförmyndaren Summa verksamheterna: Kapacitet Kommunalskatt Kommunen höjde skatten år 2010 med 50 öre, från 21,81 kr till 22,31 kr. Under år 2013 togs ett beslut att hemsjukvården skulle överflyttas från landstinget till kommunal regi från och med den 1 januari 2013, vilket reglerades med en skatteväxling på 23 öre till 22,54 kr. En skattehöjning gjordes även till 2016 med 50 öre, från 22,54 till 23,04 och skattesatsen i Malung-Sälens kommun ligger nu över snittet både för Dalarnas län (35 öre högre) samt för kommungruppen Turism- och besöksnäringskommuner (23 öre högre). Mot riket ligger kommunen betydligt högre än snittet (140 öre högre). Eget kapital Det egna kapitalet ökade från 259,7 mkr till 273,8 mkr under 2016 för den kommunala förvaltningen och motsvarar 27,1 tkr per invånare. kr 23,00 22,80 22,60 22,40 22,20 22,00 21,80 21,60 21,40 Skattesats Källa: kolada 23,04 22,81 22,69 21, Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket Långfristiga skulder Långfristiga skulder har minskat med 4,3 mkr från 369,5 mkr till 365,2 mkr, vilket innebär en minskning från 36,8 tkr till 36,2 tkr per invånare. Detta beror på att kommunen har gjort amorteringar och samtidigt inte gjort någon nyupplåning under året. Kostnaderna för lånen ligger fortfarande på en relativt låg nivå på grund av att räntorna fortfarande är rekordlåga samt att räntehöjningar uteblev även för Kommunen har under de senaste åren i enlighet med beslutad finanspolicy strategiskt bundit sina nyupplåningar för att få merparten av lånen bundna. Tidigare var merparten av lånen rörliga vilket varit bra kostnadsmässigt, men samtidigt mer osäkert på sikt. Huruvida framtida lån kan bindas till längre löptider beror på hur ränteläget utvecklas i framtiden. Låneskulden kan komma att öka lite den närmaste femårsperioden. Det beror främst på troliga underskott för kommunen, på investeringsbehovet inom fastighetsverksamheten samt på behoven av att kunna göra andra strategiska förändringar för att anpassa kommunens verksamheter enligt Handlingsplan för en ekonomi i balans år Det är bland annat investeringsvolymen, kommunens prognostiserade resultat samt kommunens likviditet som bestämmer hur mycket lån som kommer att upptas under året. Kommunen har en betydligt högre skuld per invånare än jämförbara kommuner. Anledningen är bland annat att kommunen via det helägda kommunala bolaget VAMAS har en mycket stor verksamhet vad gäller vatten och avlopp samt renhållning, i relation till invånarantalet. Kommunen har en revers mot bolaget på cirka 133 mkr, vilket är 13,3 tkr i skuld per invånare. Om man bortser från det ligger kommunen, räknat per invånare, med en skuld på 23 tkr, vilket är cirka 3 4 tkr över riket och turism- och besöksnäringskommunerna. Soliditet Soliditeten beskriver kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och vilken beredskap som finns för eventuella framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Den anger i vilken grad som kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital. Förändringarna i detta finansiella mått är därmed beroende av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar samt det ekonomiska resultatet. En jämn och hög soliditet verkar stabiliserande i ekonomin och ger förutsättningar för låga finansieringskostnader. Soliditeten i Malung-Sälens kommun har ökat från 31,8 procent till 32,3 procent, vilket främst beror på det positiva resultatet. Kommunfullmäktige beslutade under hösten 2015 om nya finansiella mål för planperioden , där målet för soliditeten justerades ner till att inte understiga 20 procent, från tidigare 40 procent. Nedjusteringen baserades bland annat på de stora strukturella förändringar som kommer krävas utifrån Handlingsplan för en ekonomi i balans år Vilket troligtvis kommer innebära ett antal år med negativa resultat innan alla förändringar ger full ekonomisk effekt. Målet om att inte understiga 20 procent i soliditet under planperioden kommer att kunna infrias Årsredovisning

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE om handlingsplanen följs och kommunen gör de strukturella förändringar som krävs för att nå en ekonomi i balans. Kommunen har även ett stort skogsinnehav på hektar, till ett värde av cirka 240 mkr, som inte är upptaget i balansräkningen. Skulle värdet på skogsinnehavet räknas med i balansräkningen skulle soliditeten bli betydligt bättre och hamna på cirka 47 procent, vilket är strax över snittet i Dalarna respektive strax under genomsnittet i landet. Risk Kassalikviditet Ett mått som mäter kommunens kortfristiga betalningsförmåga är kassalikviditeten, där det generella målet är att ligga på minst 100 procent. Kommunfullmäktige har fastställt i de finansiella målen att kassalikviditeten inte ska understiga 80 procent. Kommunens kassalikviditet uppgick vid utgången av 2016 till 101,6 procent, vilket är en klar förbättring jämfört med föregående år, då nivån var 78,4 procent. Förbättringen beror bland annat på det positiva resultatet inklusive markenheten, där markenheten alltså redovisade ett stort överskott på grund av en betydligt högre tomtförsäljning under året än budgeterat. Även investeringsnivån har varit betydligt lägre än kommunens avskrivningar, vilket påverkat likviditeten positivt. Lån och genomsnittsräntan Kommunens genomsnittsränta var 1,70 procent den 31 december Genomsnittsräntan har de senaste åren sjunkit efterhand som ett flertal lån har lagts till betydligt lägre ränta än tidigare. Detta i och med finansvärldens utveckling, där styrräntor har sänkts och legat på en rekordlåg nivå, vilket har varit ekonomiskt gynnsamt. Den största delen av lånestocken har tidigare varit obunden men under de senaste fem åren har de flesta nya lånen bundits på längre sikt för att säkra en stabilare ränteutveckling. Enligt finanspolicyn ska kommunen ha minst 50 procent av lånestocken bunden. Vid årets slut var 50 procent av lånestocken bunden och även framtida lån kan komma att bindas på längre sikt, dels för att hålla nivån på 50 procent, dels för att säkra en låg genomsnittsränta för en längre period. Kommunen har sammanlagt 19 olika lån till ett sammanlagt belopp på 365,2 mkr, där 14 är tillsvidare och 5 är bundna. År 2017 förfaller två lån på totalt 71 mkr och år 2018 ett lån på 50 mkr. Borgensåtagande En ny lag infördes under Den innebär att kommunerna ska ta ut en borgensavgift av sina kommunala bolag vid ställd borgen. Malung-Sälens kommun beslutade i kommunfullmäktige år 2013 om en generell borgensavgift på 0,20 procent av utnyttjad borgen. Under året har kommunen fått in cirka 537 tkr i borgenavgift av de 822 tkr som skulle ha fakturerats. På grund av försenad fakturering på ca 285 tkr för perioden augusti till december 2016 kommer de återstående avgifterna bokföras på Borgensåtagande, mkr Malungshem AB 262,0 263,0 Malungs Elverk AB 1,5 1,4 Sälen Centrum HB 38,3 48,6 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 80,0 80,0 Övriga 40,4 39,3 Totalt 422,3 432,3 Den minskning av borgensåtagande som skett mellan 2015 och 2016 beror på att Sälen Centrum HB har minskat sina lån med ca 10 mkr och därmed också kommunens borgensåtagande. Sälen Centrum HB höjde sina lån med en kommunalborgen under åren 2014 och 2015 för en ombyggnad av vårdcentralen i centrumhuset i Sälen. Pensionsåtagande Den lagstadgade blandmodellen för redovisning av pensionsförpliktelser innebär att pensioner intjänade före 1998 inte redovisas som skuld i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse. Ingen förändring av RIPS-räntan har skett under året som påverkat skulden. Totalt har pensionsåtagandet minskat med 3,5 mkr. Pensionsåtagande, mkr Pensioner vilka redovisas som avsättning ** 6,5 5,9 Pensioner vilka redovisas som kortfristiga skulder 16,7 16,1 Pensioner inom linjen, intjänade före 1998* 206,5 211,2 Totalt 229,7 233,2 Avser pensionsåtagande exklusive löneskatt * Pensioner inom linjen, intjänade före 1998 är med i balansräkningen. **Från år 2010 har uppbokning av pensioner till politiker beräknats. Politiker har tidigare inte beräknats. Under 2011 kunde kommunen enligt de finansiella målen avsätta 6 mkr för pensioner tack vare det goda resultatet på 22 mkr. Någon avsättning år har inte gjorts på grund av negativa resultat. För 2016 kommer ingen avsättning heller att kunna göras på grund av det negativa resultatet i bristen. Leasingåtagande Överlag löper leasingavtalen över en period om tre år och klassificeras som operationella leasingavtal. I huvudsak omfattar kategorin fordon, inventarier, kopieringsmaskiner och telefonväxel. Avtalade framtida operationella leasingavgifter har minskat något jämfört med föregående år. Minskningen beror bland annat på att gymnasiet (som leasar datorer) har flyttats till det nya utbildningsförbundet. I övrigt är nivån i stort sett oförändrad. Soliditet Kassalikviditet kr Långfristiga skulder (kr/inv) Källa: kolada ca % Källa: kolada % Källa: kolada 101, , ,3 43,8 78, ,4 38,4 36, ,8 32, Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket 26 Årsredovisning 2016

27 Kommunen har ett leasingavtal avseende Malungs vårdhem tecknat år År 2008 ändrades redovisningsprincipen för avtalet, vilket innebär att avtalet är klassificerat som finansiellt från och med det året. Ett finansiellt leasingavtal innebär att kommunen tagit på sig samma finansiella och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Innevarande års resultat har belastats med 847 tkr (890 tkr år 2015) i kostnader, utöver amortering av skuld för det finansiella leasingavtalet. Minimilease avgifter, tkr Malungs vårdhem Avser avtalade finansiella minimileaseavgifter Kontroll Internkontroll Den interna kontrollen med risk- och väsentlighetsanalyser ska utgöra en del i kommunens ledningssystem för styrning och uppföljning av verksamheten. Syftet är att förebygga och säkerställa att ambitionen om en god hushållning av kommunens resurser upprätthålls. Det innebär att såväl verksamhetens ändamålsenlighet och kvalitet som kostnadseffektivitet följs upp. I Malung-Sälens kommun sker interna kontroller löpande i nämnderna. Målet är att samtliga nämnder ska ha beslutat om egna internkontrollplaner, där återrapportering ska ske minst en gång per år. En kompletterande anvisning för nämndernas arbete med riskoch väsentlighetsanalys, mallar för internkontrollplan och kontrollrapporter har tagits fram. Nedan redovisas nämndernas självskattning av deras arbete med internkontrollen. Under 2015 bröts service- och teknikförvaltningen ut från kommunstyrelsen för att redovisa sin egen, på grund av förvaltningens storlek. Samtliga förvaltningar/nämnder förutom socialförvaltningen har bedömt att deras arbete med internkontroll är god. Socialförvaltningen har gjort bedömningen att internkontrollen är svag. Förvaltningen arbetar ofta i vardagen efter fastställda rutiner där kontrollmoment regelbundet finns inlagda. Däremot finns ännu ingen fastställd nämndsplan eller internkontrollplan vilket försvårar övergripande arbete med uppföljning och internkontroll. För närvarande pågår ett aktivt arbete med att skapa nämndsmål och en internkontrollplan. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av Nämndernas skattning av utfallet för arbetet med internkontroll 2016 Kommunstyrelsen Service- och teknikförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser. Framtid Den tidigare negativa befolkningsutvecklingen under åren har för år 2015 och 2016 bromsats upp och vänt till en positiv utveckling. Det återstår att se i vilken mån detta påverkar den långsiktiga befolkningsutvecklingen. Kravet på kommunen att anpassa verksamheten till rådande ekonomiska situation är dock fortsatt hög. Kommunplan 2025 och Handlingsplan för en ekonomi i balans år 2020 bör kunna bli vägledande för det fortsatta anpassningsarbetet i termer av var kärnverksamheterna långsiktigt ska finnas och hur de ska dimensioneras. Det förändringsarbete som på olika sätt pågått sedan år 2012 avseende kommunens strukturella överkostnader (strukturkostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera) har fortsatt. Inriktningsbeslut har tagits gällande flera verksamhetsområden. Den långsiktiga investeringsplaneringen (10 års sikt) ingår i det pågående anpassningsarbetet eftersom årliga investeringsvolymer måste hållas på en nivå som begränsar kommunens låneskuld. Svag Tillfredställande God Mycket god KÄNSLIGHETSANALYS Händelse Förändring +/ tkr 10 öres förändring av kommunalskatten tkr Förändrat invånarantal med tkr Löneförändring med 1 procent inkl PO tkr Förändrad upplåning med 10 mkr 170 tkr 10 heltidstjänster tkr För att Malung-Sälens kommun ska ha en god ekonomi krävs bra uppföljning och hushållning med befintliga resurser. Kommunens medarbetare är centrala för att hitta vägar för att tillgodose kommuninvånarnas behov av service under ekonomisk kontroll. Ett centralt projekt för att systematisera förbättringsarbetet har pågått under två år. Tillgången på framtida arbetskraft är en stor utmaning för kommunen. Det påbörjade arbetet med utveckling av medarbetarskap och kompetensförsörjning blir mycket viktiga för att Malung-Sälens kommun ska kunna rekrytera nya medarbetare i tillräcklig omfattning med tanke på de stora pensionsavgångarna. De nyanlända som väljer att stanna i kommunen kan bli en viktig resurs om det nu utvecklade integrationsarbetet får fortsätta. Arbetet med att utveckla styrning och uppföljning behöver fortsätta i syfte att ha större fokus på resultat ur ett medborgarperspektiv. De av nämnderna utarbetade servicedeklarationerna tillsammans med former för synpunktshantering och medborgardialog bör kunna minska gapet mellan invånarnas förväntningar och den service som levereras. Dialogen bör förstärkas i det fortsatta anpassningsarbetet. För Malung-Sälens kommun handlar framtiden sammanfattningsvis om att säkerställa en robust finansiering av den gemensamma välfärden samt att kunna hantera både anpassning och tillväxt för att möjliggöra ett hållbart och attraktivt samhällsbyggande som bidrar till utveckling. Årsredovisning

28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys koncernen Resultat Kommunkoncernen landar för år 2016 på ett positivt resultat om 40,4 mkr, vilket är en förbättring mot föregående år med ca 53,3 mkr. Det stora överskottet beror främst på fortsatt goda resultat av Malungs Elverk AB (25,2 mkr). Även kommunen och Malungshem AB redovisar överskott, på 14,2 mkr respektive 7,9 mkr. Övriga bolag redovisar mindre avvikelser. Koncernbolagen har under en längre tid genererat årliga överskott på minst 20 mkr, vilket visar på en finansiell styrka inom koncernen. Kommunen däremot har redovisat större underskott de senaste åren och har en stor utmaning för framtiden i att anpassa sin verksamhet för att uppnå en ekonomi i balans. Resultat per koncernenhet, mkr Malung-Sälens kommun 14,2 30,6 32,7 Malungs Elverk AB 25,2 17,6 22,0 Malungshem AB 7,9 4,2 0,5 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 0,0 1,1 0,6 Malung Sälen Turism AB 0,2 0,3 0,1 Gustols AB 0,1 0,0 0,1 Ärnäshedens Fastighets AB 0,1 0,0 0,1 Elimineringar 6,6 5,6 6,6 Koncernresultat 40,4 12,9 16,3 Kapacitet Egna kapitalet I och med koncernens positiva resultat ökade det egna kapitalet med 40,4 mkr, till totalt 573 mkr. Mkr ,2 Koncernresultat de senaste fem åren 18,7 16,3 12,9 40, Eget kapital per koncernenhet, mkr Malung-Sälens kommun, förvaltningen 273,8 259,7 290,3 Malungs Elverk AB 285,6 266,8 255,0 Malungshem AB 42,3 34,4 30,2 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 10,1 11,1 10,5 Malung Sälen Turism AB 1,0 1,3 0,9 Gustols AB 0,3 0,4 0,1 Ärnäshedens fastighets AB 2,0 0,9 0,9 Elimineringar 42,1 41,9 42,3 Summa 573,1 532,7 545,6 Soliditet För koncernen har soliditeten ökat något, från 34,1 procent till 34,7 procent, vilket främst beror på koncernens positiva resultat. Trenden pekar på att soliditeten troligtvis kommer att sjunka något de kommande åren, bland annat på grund av stora investeringbehov och medföljande upptagningar av lån. Även kommunens ekonomiska läge kan innebära svårigheter att göra positiva resultat. Det är endast Malungs Elverk AB som stadigt ger mycket höga positiva resultat. Risk För koncernen har kassalikviditeten under året förbättrats från 114,7 procent till 124,5 procent, vilket är en bit över det generella 28 Årsredovisning 2016

29 målet om minst 100 procent i kassalikviditet. Ökningen beror främst på att kommunenen gjorde ett positivt resultat samt att investeringsnivån var låg ca 25 mkr lägre än avskrivningarna. Lågfristiga skulder För koncernen har de långfristiga skulderna ökat med 5,4 mkr, totalt från 742,5 mkr till 747,9 mkr. Kommunen sänkte sin långfristiga skuld med 4,3 mkr, Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB (VAMAS) ökade sin med 11,8 mkr. Malungshem AB har under året sänkt sina långfristiga skulder med 2,1 mkr. I framtiden kan de långfristiga skulderna komma att öka, främst på grund av stora investeringsbehov för både bolagen och kommunen, inte minst för VAMAS som troligtvis har stora investeringsbehov i Sälenområdet. Även Malunghem AB har ett stort investeringsbehov på grund av eftersatt underhåll. Kommunfullmäk tige fastställde nya finansiella mål år 2016 där ett av målen är att investeringskostnaderna inte ska överstiga kommunens avskrivningar per år, för att på så sätt motverka att låneskulden ökas på. Borgensåtagande Den ökning av borgensåtagande som skett mellan 2014 och 2015 beror på att kommunen beviljade en ökning av borgen för bolaget Sälen Centrum HB med 21 mkr Utnyttjandet har dock inte skett förrän 2014 och En ny lag infördes under Den innebär att kommunerna ska ta ut en borgensavgift av sina kommunala bolag vid ställd borgen. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om en generell borgensavgift på 0,20 procent av utnyttjad borgen. Borgensavgiften har gällt från 2014 vilket inneburit en ökad kostnad för de bolag där kommunen har borgat för upptagna lån. Totalt inom koncernen blir borgensavgiften cirka 820 tkr per år. För år 2016 blev borgensavgift lite lägre (537 tkr) på grund av försening av sista faktureringen, som kommer att bokföras på 2017 istället. Kontroll I koncernen sker interna kontroller löpande i bolagen. Målet är att samtliga koncernbolag ska besluta om en egen internkontrollplan, där återrapportering ska ske minst en gång per år enligt ägarpolicyn. Detta är fortfarande ett utvecklingsområde eftersom alla bolag inte har beslutat om en internkontrollplan. En kompletterande anvisning för bolagens arbete med risk- och väsentlighetsanalys, mallar för internkontrollplan och kontrollrapporter har tagits fram. Nedan redovisas bolagens självskattning av arbetet med internkontrollen. Borgensåtagande, mkr Malungshem AB 262,1 263,0 Malungs Elverk AB 1,5 1,4 Sälen Centrum HB 38,3 48,6 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 80,0 80,0 Övriga 40,4 39,3 Totalt 422,3 432,3 Soliditet % , , , ,1 34, Kassalikviditet Bolagens skattning av utfallet för arbetet med internkontroll 2016 Malungshem AB Malungs Elverk AB MalungSälen Turism AB Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB Västerdalarnas Utbildningsförbund Ärnäshedens Fastighets AB Svag Tillfredställande God Mycket god % ,5 115,0 114,7 104,1 96, Framtiden En av koncernens utmaningar är fortfarande (samhälls)planering med anledning av en utbyggd flygplats och ett handelscentrum i Rörbäcksnäs, Airport center, vilket ställer krav på både kommunen och flera av bolagen ett antal år framöver. Kommunen svarar bland annat för planprocesserna med anledning av projektet. VAMAS arbetar med att bygga ut sitt vatten- och avloppsnät för att garantera tillfredsställande försörjning. Malungs Elverk AB planerar för utbyggnad av sitt elnät för att kunna leverera rätt kapacitet av el. VAMAS har förutom Airport Center andra stora utmaningar, i och med att bolaget i framtiden kommer att överta ett flertal större privata VA-anläggningar, samt att verksamhetsområdet kommer att utökas. Bolaget har under året arbetat med förslag till VA-plan för kommunen. Bostadsbolaget Malungshem AB brottas fortfarande med ett uppdämt underhållsbehov och har troligtvis stora investeringsbehov i framtiden. Vakansgraden minskar dock successivt under 2016 minskade den kraftigt, främst på grund av den flyktingsituation som kommunen befann sig i. Långfristiga lån Mkr ,9 696,7 695,3 742, , Årsredovisning

30 ÖVERGRIPANDE POLITISK VERKSAMHET Handlingsplan för en ekonomi i balans Kommun fullmäktige har, med tanke på kommunens ekonomiska läge, under år 2016 beslutat om Kommunplan 2025 Uppdraget Den övergripande politiska verksamheten i Malung- Sälens kommun utgörs av: Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av övergripande och principiell natur bland annat kommunens övergripande mål, budget och storleken på kommunalskatten, samt väljer ledamöter i kommunens nämnder och styrelser. Kommunfullmäktiges revisorer granskar all verksamhet som bedrivs inom nämnderna, om denna bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De ska även pröva om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse och utifrån denna beslutar sedan kommunfullmäktige om nämnderna kan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret. Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ och ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs, samt förbereder de ärenden som ska behandlas i fullmäktige. Kommunstyrelsen har, förutom det rent allmänna ansvaret, ansvar för gemensamma administrativa verksamheter, skog och mark samt service och teknik. Valnämnden är en facknämnd som ska genomföra allmänna val och folkomröstningar. I valnämndens uppdrag ingår även frågor om likabehandling och demokrati. Valnämnden ska även genomföra de folkomröstningar som riksdag eller kommunfullmäktige beslutar om. Viktiga händelser Nya kommunrevisorer valdes efter att sittande valde att avgå. Ekonomisk analys Övergripande politisk verksamhet redovisar ett mindre överskott på 76 tkr. Kostnaderna och intäkterna ökade jämfört med budget och beror på att kommunstyrelsen hanterade ett evakueringsboende under året, där kommunen återsökte för de uppkomna kostnaderna. Framtid Kommunfullmäktige har, med tanke på kommunens ekonomiska läge, under år 2016 beslutat om Kommunplan 2025, Handlingsplan för en ekonomi i balans år 2020 samt Sälenstrategin Dessa styrdokument pekar, tillsammans med verksamhetsplan och budget, ut ett antal huvudinriktningar samt åtgärder som kommer att bli angelägna att arbeta vidare med under år Samtliga nämnder har att förhålla sig till dessa styrdokument och ska arbeta i enlighet med innehållet. Kommunstyrelsen har ett samordningsansvar för att åtgärderna verkställs. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning 2016

31 KOMMUNSTYRELSE- FÖRVALTNINGEN Stor efterfrågan på mark, bostäder och lokaler Uppdraget Kommunstyrelseförvaltningen omfattar kommunkansliet, personalavdelningen, kontoret för verksamhetsstöd (KFV), näringslivsenheten, IT-enheten samt arkivenheten. Samtliga dessa enheter innehåller administrativa resurser såväl för strategiska frågor som för stöd och service internt och externt. Viktiga händelser Kommunkansliet har fortsatt arbetet med översynen av förvaltningsorganisationen. Kommunkansliet har även varit ett stöd i arbetet med Kommunplan 2025 samt Handlingsplan för ekonomi i balans SKL:s analysgrupp fick ett uppdrag att göra en genomlysning av kommunens ekonomiska situation. Nytt avtal (på 10 år) för kollektivtrafiken började gälla från 1 juli Personalenheten har tagit över bemanningsenheten från socialförvaltningen och arbetat med centralisering av enheten, med målet att den ska sköta vikarieanskaffningen för samtliga verksamheter inom kommunen. Kontoret för verksamhetsstöd har fått uppdraget att ge service och sköta både ekonomihanteringen och inköp samt upphandling åt kommunens nya utbildningsförbund VDUF. IT-enheten har under våren fått uppdraget att tillhandahålla IT-stödet för VDUF. Näringslivsenheten konstaterar lyckosamma resultat gällande etablering av nyanlända i företag. Stor förfrågan på mark, bostäder och lokaler för etablering av nya företag i hela kommunen. Fler stora kända kedjor men även mindre företag samt ett fåtal utländska företag vill satsa, vilket kommer påverka tillväxten i vår kommun. Ekonomisk analys Totalt redovisar kommunstyrelseförvaltningen ett underskott på knappt 5,6 mkr. Underskottet beror främst på kollektivtrafiken som redovisar ett underskot mot budget på ca 4,2 mkr. Även personalkonteret redovisar ett större underskott på 2,1 mkr som beror på att kontoret har fått i uppdrag att skapa en central bemanningsenhet för kommunens samtliga verksamheter (tidigare har denna enhet legat under socialnämnden). Omfattningen på bemanningsenheten ökar jämfört med tidigare med anledning av detta. I övrigt så redovisar kontoret för verksamhetsstöd ett överskott på 0,75 mkr, vilket främst beror på lägre personalkostnader i form av vakanta tjänster under året. Kommunkansliet, näringslivsenheten och IT-enheten redovisar samtliga ett litet överskott. SKL:s analysgrupp fick i uppdrag att göra en genomlysning av kommunens ekonomiska situation. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning

32 KOMMUNSTYRELSE- FÖRVALTNINGEN Framtid Framför allt kommunkansliet och kontoret för verksamhetsstöd arbetar vidare med att stötta kommunens förvaltningar i allmänt utvecklings- och anpassningsarbete med ledning av Kommunplan 2025 och Handlingsplan för ekonomi i balans 2020 i syfte att bidra till att minska kommunens driftkostnader. Av Handlingsplan för ekonomi i balans 2020, samt av vad kommunstyrelsen ägnat särskilt fokus under året, följer fortsatt intensivt arbete med att inrätta och implementera den centrala bemanningsenheten respektive att fullfölja förändring av kommunens köksorganisation, innebärande att det ska finnas högst tre (3) tillagningskök i kommunen. Kommunstyrelseförvaltningen har därutöver att ägna fortsatt fokus på e-handel, e-tjänster samt digitaliserad sammanträdeshantering för att effektivisera administrativa funktioner. Måluppfyllelse Se uppföljning av nämndplan för kommunstyrelsen. Redovisningen omfattar samtliga verksamheter inom kommunstyrelseförvaltningen. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: (20) Genomförda förbättringsförslag: (15) KOLLEKTIVTRAFIK Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning 2016

33 Nämndens mål Indikator Resultat 2016 Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT Vi erbjuder arbetsmarknadsåtgärder Andel unga (upp till 25 år som går vidare till arbete eller studier) Ej mätt Hälften går vidare Vi arbetar med tillgänglighetsanpassning Andel med försörjningsstöd Oförändrat Minskande Vi säkerställer en bra intern process för att ge service till företagen Andel nya företag/1000 inv Andel nöjda företagare 3,2 72 Bibehållen nivå Vi ger utvecklat stöd till nya invånare Flyttnetto 22 inv, jan juni Vi tar miljö- och klimathänsyn i samhällsplanering och upphandling. Andel ekologiska livsmedel Andel miljöbilar i kommunorganisationen 24 % (19 %) KVALITET Vi har god tillgänglighet (1) via telefon och e-post samt (2) från felanmälan till åtgärd (1) Servicemätningens mått (2) Mått hämtas från respektive verksamhetssystem Ej mätt Ej mätt Utgångsvärde saknas Vi utvecklar information /kommunikation Intranätanvändningen (internt) Aktivitet på hemsida och sociala medier (externt) KOMPETENS Vi har engagerade medarbetare Medarbetarindex (HME) Redovisade förbättringsförslag och genomförda förbättringar 73 Inkommit: 164 st Åtgärdat: 152 st Vi har en fungerande samverkan Kompetensutvecklingsplaner APT Medarbetarsamtal Ej mätt Ej mätt Ej mätt 100 % 100 % 100 % Vi har en fungerande rehabkedja Sjukfrånvaro 5,7 Sjunkande (5,8) Vi ökar andelen heltidstjänster för de medarbetare som önskar det. Andel som har önskad tjänstgöringsgrad, % Andelen ökar DEMOKRATI Vi utvecklar medborgardialogen Andel nöjda medborgare, avser påverkan i SCB:s medborgarundersökning 32 Våra medborgare upplever att de har tillgång till lättillgänglig information på hemsidan Informationsindex 78 Vi stödjer projekt via LEADER. Årliga medel för Leaderprojekt, kr 0 tkr år 2016 EKONOMI Vi har en ekonomi i balans. Ekonomiskt resultat 350 tkr Minst 0-resultat Kommunen säkerställer framtida pensionsutbetalingar Kr Kommunen försäkrar för ca 7 mkr per år Minst bebehållen nivå Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar. Utfall i investeringsplanen 3,5 mkr I nivå (31 mkr) Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Årsredovisning

34 SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Förvaltningschef: Lars Åhlenius Fjärrvärmeproduktionen har återigen gått utan avbrott eller större störningar. Stort behov av samplanering Uppdraget Service- och teknikförvaltningen ansvarar för skogoch markverksamheten, för drift och underhåll av kommunens gator, gång- och cykelbanor, parkeringsplatser samt parker och grönområden. Service- och teknikförvaltningen levererar internt stöd till övriga kommunala förvaltningar i form av lokalvård och tvätt, fastighetsförvaltning, måltidsservice, nämndsadministration, växel och reception samt skötsel av kommunens fordon. Handläggning av bostadsanpassningsärenden och energirådgivning ligger också inom förvaltningen ansvarsområde. Viktiga händelser Ombyggnation av lekplats i Grönlandsparken. Fjärrvärmeproduktionen har återigen gått utan avbrott eller större störningar. Två industrifastigheter har sålts under hösten. Från och med terminsstart hösten 2016 levererar förvaltningen middag från Malung-Sälens gymnasieskola (MSG) till elever på Campus Storbyn. Lokalvårdsverksamheten fick under året nya objekt (Bompabacken, HBV-hemmet Fällen och annexet Jannesgården). Måluppfyllelse Utifrån nämndsplanen har service och teknik förvaltningen haft svårt att formulera mål för verksamheten. Inför 2017 kommer detta att förändras då nämndsplanen förändrat för att göra det möjligt för service och teknikförvaltningen att formulera mål för sin verksamhet. Ekonomisk analys Framskjutna underhållsarbeten, främst takarbeten, och brist på hantverkare, tillsammans med energibesparingar, varmt och snöfattigt väder samt ett bra resultat på Värmeverket har bidragit till överskottet. En ökad uthyrning och yteffektivisering har genererat positiva effekter på fastighetssidan. Framtid Stora utmaningar finns i att stödja barn- och utbildningsförvaltningen i dess förändring i att anpassa lokalbehovet inför framtiden. Likaså gäller i förhållande till socialförvaltningen, som på sikt ser förändringar inom flertalet verksamheter som påverkar deras behov av lokaler. Även behovet av lokalvård och måltidsservice påverkas självklart i de förändringar som beslutas när andra förvaltningar ändrar sina verksamheter, liksom det stöd som efterfrågas när det gäller bil- och verkstadstjänster. Behovet av samplanering är stort. Inom nästan alla verksamhetsgrenar planeras för utnyttjande av tekniska/digitala lösningar för att effektivisera, bland annat inom nämndsadministration, fastighetsförvaltning, bilbokning och lagerhållning samt måltidsverksamheten. Inköp av nya typer av arbetsmaskiner sker med sikte på att skapa en god arbetsmiljö. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: (143) Genomförda förbättringsförslag: (140) Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning 2016

35 SKOG- OCH MARKAVDELNINGEN Stor försäljning av fjälltomter Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Skogsförvaltare: Mats Larsson Uppdraget Kommunens skog- och markverksamhet utgörs av skogsdriften samt markenheten. Skogsdriften svarar för skötsel och drift av kommunens skog. Markenheten administrerar kommunens markinnehav. Dess primära uppgift är att tillgodose efterfrågan på tomtmark och svara för försäljning av alla sorters tomter som finns i kommunens ägo. Markenheten medverkar också vid markbyten och inköp av saneringsfastigheter. Viktiga händelser Låga virkespriser. Stor andel gallring. Hög andel egen ved till värmeverket. Stor försäljning av tomtmark. Måluppfyllelse Skogsdriften klarade målet med en nettoavkastning på 1 mkr. Resultatet blev 2,4 mkr. Markenheten hade målet med en nettoavkastning på 5,0 mkr. Resultatet blev 25,2 mkr. Ekonomisk analys Skogsdriften har betydligt högre nettokostnader för röjning, vägar, planläggning samt avverkning än tidigare, dock har administrationskostnaden minskat beroende på att skogsförvaltarens lön fördelats på markenheten efter en pensionsavgång inom denna enhet. Låga virkespriser i kombination med svårighet att hitta slutavverkningsskog har gjort att avverkningsnivån varit lägre än budget, i och med minskade intäkter. En minskning av skogsvårdsskulden har skett beroende på lägre slutavverkningsareal än tidigare år, vilket gav högre netto. Ersättning för försäljning av flygplatsmark vid Mobergskölen gav ett netto om 2,5 mkr. Ersättning för biotopskydd med 0,6 mkr bidrog också till överskottet, ett överskott som beror på att vi sålt ut tillgångar (skogsmark) detta år med totalt 3,1 mkr. Markenhetens överskott beror på stor försäljning av fjälltomter. Framtid Helt avgörande för förvaltningens resultat är priset på virke, tillgången på skog i slutavverkningsbar ålder samt försäljningen av fritidstomter. Från 2017 är skogen certifierad (FSC samt PEFC) och detta medför att ytterligare arealer slutavverkningsskog undantas från avverkning. I och med certifieringen är det mycket svårt för kommunen att erhålla ersättning för biotopskydd. Innebörden blir att förvaltningens överskott från skogsdriften sjunker påtagligt. Kommunen har redan lämnat cirka 14 procent av den produktiva skogsmarksarealen orörd, (skog som bedömts ha höga naturvärden) och följden av certifieringen blir att totalt cirka procent av kommunens produktiva areal lämnas orörd med stora svårigheter att erhålla ersättning. Tillgången på kommunägda tomter för permanentboende är god i den södra kommundelen, i norr är alla tomter sålda vilket gör att nya detaljplaner måste tas fram. Alla tomter för fritidshus i norra kommundelen är försålda, detta innebär att nya detaljplaner måste fram såväl på fjället som i Rörbäcksnäs. Intäkter för sålda tomter i Hållbrändan på ca 35 mkr kommer att erhållas under Ny plan för industritomter i Malung kommer att färdigställas under I Sälen (gamla fjällvägen) är två industritomter osålda. I Fiskarheden kommer vi att försälja industriområdet under Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning

36 ARBETSMARKNADS- ENHETEN Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Personalchef: Sten-Inge Eriksson På Mosjön sker träbearbetning, utomhusarbeten och kulturella arbeten. Fortsatt låg arbetslöshet Uppdraget Verksamheterna inom arbetsmarknadsenheten (AME) består av AME Rosengrens, AME Mosjön och Unga Till Arbete. Inom ramen för enheten pågår även ett samarbetsprojekt med Arbetsförmedlingen gällande att få unga i arbete (DUA). Kommunens insatser inom AME syftar till att ge personer som inte kommit in på eller som förlorat kontakten med arbetsmarknaden ett meningsfullt arbete, praktik eller utbildning samt erbjuda stöd som ger möjlighet till inträde på arbetsmarknaden. Personer som kan vara aktuella är de som anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden, t.ex. personer som varit långvarigt arbetslösa eller som har funktions- eller arbetshinder av olika slag. Exempel på åtgärder är anställningsstöd, offentligt skyddat arbete, lönebidrag samt jobb- och utvecklingsgaranti. Den enskildes förutsättningar ska sättas i fokus och utgöra grunden för de åtgärder som beslutas. Inom enheten bedrivs även ett arbete med tillgänglighetsfrågor. Verksamheten bedrivs primärt vid Mosjön respektive i den s.k. Rosengrensfastigheten. Mosjön erbjuder anpassat arbete efter respektive individs förmåga och kompetens. På Mosjön sker träbearbetning, utomhusarbeten och kulturella arbeten. Mosjön tillhandhåller även service och tillverkning till andra kommunala förvaltningar. Genom Mosjön tillhandahålls också ledservice i Sälenfjällen och boendestöd till pensionärer. Boendestöd är till exempel gräsklippning eller snöskottning. Vid enheten på Ryhagen tillverkas brännved åt pensionärer. Mosjön har varit delaktig i uppförandet av byggnader i den nya lekparken i Grönlandsparken i Malung. Vid Komhall Rosengrens är inriktningen yrkesintroduktion för yrkesgrupperna affär och lokalvård. Second hand affären är välbesökt under öppettiderna och ger ett bra tillskott till verksamheten. Hela second hand-hanteringen är nu överförd till Komhall Rosengrens, vilket skedde under Viktiga händelser Samarbetet med Arbetsförmedlingen har utvecklats genom DUA-projektet. Utbildning i samverkan med andra aktörer inom DUA-projektet har skett under året. Arbetet runt den nya tågsträckningen till Malungsfors har påbörjats. Byggnaderna i den nya lekparken i Grönlandsparken Malung har tillverkats av Mosjön. AME Rosengrens har tagit över all hantering av återbruksmaterial från gamla Ta Till Vara. Fler personer från förvaltningarna har givits möjlighet till arbetsträning vid AME Rosengrens. Måluppfyllelse Under året har 14 personer skrivits ut från AME. Åtta personer gick vidare till anställning och fem till studier. Av ungdomarna i Unga till Arbete har åtta ungdomar skrivits ut under Av dem har fem gått till arbete och tre till studier. Utbildningskontrakt har tecknats för fem ungdomar under året. Arbetslösheten i kommunen är fortsatt låg. Ekonomisk analys Verksamheten redovisar ett positivt resultat på knappt 1,2 mkr. Resultatet är generellt avhängt i vilken omfattning verksamheten erhåller statsbidrag från Arbetsförmedlingen. Verksamheten bidrar till att färre människor behöver vara i behov av försörjningsstöd. Det finns en stor kostnadsmedvetenhet inom organisationen som bidrar till det goda resultatet. Verksamheten har ökat intäkterna från affären i Rosengrens och Mosjöns bygge av lekpark samt diverse andra åtaganden. Några personer har slutat på grund av pension och tjänsterna har inte återbesatts, vilket gjort att kostnadsutvecklingen blivit lägre än budgeterat. Framtid AME Rosengrens kommer att överta Human Bridge och deras klädåtervinning i början av Vidare fortsätter arbetet med Unga till Arbete och DUA-projektet. Ambitionen är att koppla ungdomar till utbildningskontrakt och traineejobb. Verksamheten ser fram emot en tid i förändring, där det krävs en bra dialog mellan beslutsfattare och verksamheterna för att optimera utfall och social struktur. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: (Antal) = 2 Genomförda förbättringsförslag: (Antal) = 2 Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning 2016

37 Planer på ett kommunalt lantmäteri STADSBYGGNADS- KONTORET Ansvarig nämnd: Byggnadsnämnden Förvaltningschef: Lena Bergman Uppdraget Byggnadsnämndens uppdrag består i huvudsak i att utföra de enligt lag fastställda uppgifter som beskrivs i plan- och bygglagen (2010:900) (PBL). Det innebär bland annat följande arbetsuppgifter: Utformning av detaljplaner och därtill hörande processer. Hantering av bygglovsärenden samt tillsyn och arbetsplatsbesök. Prövning av dispenser och tillsyn av strandskydds bestämmelserna i miljöbalken. Utsättning av byggnader. Tillsyn och ärenden inom obligatorisk ventilationskontroll, hissar och braskaminer. Samråd vid Lantmäteriförrättningar Ansvar för namnsättning av gator och fastigheter samt administration av husnummerskyltar. Byggnadsnämndens ärenden bereds av stadsbyggnadskontoret inom miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Stadsbyggnadskontoret ansvarar dessutom för fysisk strategisk planering (översiktlig fysisk planering) under kommunstyrelsen. Viktiga händelser Ansvaret för naturvårdstillsynen lämnades över till miljönämnden i juni månad. Pågående arbete med fördjupad översiktplan och detaljplan för Airport center. Planavdelningen har varit underbemannade under en stor del av året. Adressättningen tar fart igen efter att i stort sett har legat nere under 2015 och då med fokus på de större anläggningarna i Tandådalen, Lindvallen och Kläppen. I övrigt adressätts Sjöändan och Hässjön m.fl. Iordningställande av servicekontoret i Sälen. Arbete med kommunens nya VA-plan. Utredningen om samverkan mellan i Malung-Sälens och Vansbro kommun på miljö- och byggsidan färdigställdes. Kommunstyrelsen i Malung-Sälens kommun tillstyrkte ett fortsatt arbete med en gemensam förvaltning för kommunerna. Kommunstyrelsen i Vansbro kommun fattade dock beslut om att avvakta med beslut inför nästa mandatperiod, varför frågan om eventuell gemensam förvaltning avvaktar till dess. Arbetet med kommunalt lantmäteri har fortsatt. Måluppfyllelse Se tabell på nästa sida. Ekonomisk analys Byggnadsnämndens samlade resultat hamnar på knappt 1,2 mkr, vilket ger ett överskott på drygt 2,4 mkr. Detta positiva resultat beror till största delen på större intäkter än budgeterat både på bygglovs- och mätsidan. Under året har förvaltningen dessutom varit underbemannade på plansidan vilket innebär lägre personalkostnader. Eftersom förvaltningen fått in så många bygglov under året, av vilka många utgör stora bygglov, har förvaltningen beslutat att fördela över intäkterna för ett urval av dessa till år I enlighet med nationell praxis debiteras både avgifter för bygglov samt kostnader för kommande arbete med tekniska samråd, startbesked, arbetsplatsbesök och slutbevis vid ett och samma tillfälle. Kontorets kostnader för de senare arbetsinsatserna kommer då under följande år. Så även om verksamheten har stora intäkter nu kommer kostnaderna kommande år. I normala fall görs ingen fördelning av intäkter eftersom ärendena brukar vara jämnt fördelade mellan åren. Intäkter och arbetskostnader matchar då varandra men som nu när intäkterna ökar dramatiskt och kräver en utökad arbetsinsats nästkommande år måste en fördelning ske. Förutom detta kan nämnas att en tjänst hamnat fel i lönesystemet. Tjänsten har fördelats med huvudparten på miljönämnden medan verkligheten skulle varit omvänd och fördelad på byggnadsnämnden, varvid ca 170 tkr belastar miljönämndens budget. Om man räknar till dessa kostnader hamnar utfallet för byggnadsnämnden på ett positivt resultat på knappt 2,2 mkr. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning

38 STADSBYGGNADS- KONTORET Framtid Under åren kommer kommunen att delta i Leaderprojektet Tillsyn och tillväxt. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för kommunens myndighetsutövande verksamheter att utvecklas på ett tryggt och inspirerande sätt. Utvecklande av gemensamma rutiner och arbetssätt för att ytterligare samordna verksamheten inom miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Utveckling av Sälenkontoret med fokus på Sälenstrategin. Fortsatt fokus på att stärka upp med personal på både byggoch plansidan för att hinna med det stora antalet ärenden. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: 24 Genomförda förbättringsförslag: 20 Nämndens mål Indikator Resultat 2016 Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT Säkra vattenförsörjningen i framtiden. Representant från stadsbyggnadskontoret finns med i kommunens arbete med framtagande av ny VA-plan. Beslut av nämnden. VA-planen har varit på remiss Beslut finns Fortsatt arbete med Kommunplan 2025 Beslut av nämnden. Ej mätt Beslut finns Fortsatt arbete för ett kommunalt lantmäteri Beslut från regeringen. Ansökan inskickad Beslut finns KVALITET Nämnden ska ha god dialog med medborgare, företagare och andra intressenter samt ge bra service med hög tillgänglighet och ett gott bemötande. Nöjd-Kund-Index (NKI) NKI NKI Bygg 2013: 60. NKI Bygg 2015: 71 Nämndens verksamhet har god rättsäkerhet. Beslut som överklagas ska fastställas av överprövande myndighet och inte ändras. Kartläggning pågår 80 % Inrättande av ett digitalt arkiv. Andel av arkivet som har digitaliserats. Kartläggning pågår Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Hela byggnadsnämndens arkiv är digitaliserat 38 Årsredovisning 2016

39 MILJÖKONTORET Stimulera en hållbar ekologisk utveckling Ansvarig nämnd: Miljönämnden Förvaltningschef: Lena Bergman Uppdraget Miljönämndens ansvarsområde omfattar myndighetsansvar med uppdrag att lämna information/rådgivning, utöva tillsyn och handlägga ärenden med stöd av främst miljöbalken och livsmedelslagen. Nämnden har även ansvaret för miljöövervakning och kalkningsverksamheten. Miljönämnden ska stimulera till en hållbar ekologisk utveckling med god hälsa och miljö för alla som vistas och verkar i Malung-Sälens kommun. Miljönämnden arbetar bland annat genom: Tillsyn/kontroll Samverkan med andra förvaltningar, företag och organisationer Granskning av planer och bygglov Remissyttrande till olika instanser Handläggning av klagomål och anmälningar Övrig myndighetsutövning Råd och upplysning Miljönämndens arbete finansieras dels genom budgetanslag och dels genom tillsynsoch handläggningsavgifter. Miljönämnden fattar de politiska besluten men den faktiska tillsynen/kontrollen utförs av miljökontoret. Viktiga händelser Ansvar för naturvårdstillsyn togs över från byggnadsnämnden i juni månad. Tillsynsprojekt gjordes inom hälsoskydd: äldreboenden. Tillsynsinriktningar i våra tillsynsområden. Dricksvatten: provtagningsprogram och beredskapsplaner. Miljöfarliga verksamheter: avfall. Livsmedel: lokaler, lagring/transport, rengöring samt personlig hygien. Stora prövningar och remisser angående t.ex. avloppsreningsverk, vindkraft, täkter och vägar. Iordningställande av servicekontoret i Sälen. Arbete med kommunens nya VA-plan. Utredningen om samverkan mellan i Malung-Sälens och Vansbro kommun på miljö- och byggsidan färdigställdes. Kommunstyrelsen i Malung-Sälens kommun tillstyrkte ett for satt arbete med en gemensam förvaltning för kommunerna. Kommu styrelsen i Vansbro kommun fattade dock beslut om att avvakta med beslut inför nästa mandatperiod, varför frågan om eventuell gemensam förvaltning avvaktar till dess. Samverkan med miljökontoret i Vansbro kommun utvecklades till att en gemensam verksamhetsledare för de båda miljökontoren tillsattes under årets andra hälft. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning

40 MILJÖKONTORET Måluppfyllelse Se tabell nedan. Ekonomisk analys Årsavgifterna har fakturerats ut enligt plan under perioden och kalkningsverksamheten har fått ut få de bidrag som sökts. Totalt ligger intäkterna ungefär i nivå med budget. För året har 536 tkr i intäkter överflyttats från 2015 vilket gör att det ser ut som att intäkterna har ökat. Det handlar om 201 tkr för livsmedel, 165 tkr för hälsoskydd och 170 tkr för miljöskydd. Denna intäkt ska balanseras mot en personalkostnad som inte heller finns med i budgeten. Därför ser det ut som om kostnaderna har överskridit budgeten. Förutom detta kan nämnas att en tjänst hamnat fel i lönesystemet. Tjänsten har fördelats med huvudparten på miljönämnden medan verkligheten skulle varit omvänd och fördelad på byggnadsnämnden, varvid ca 170 tkr belastar miljönämndens budget. Om man räknar till dessa kostnader hamnar utfallet för 2016 på ca 344 tkr. Framtid Under året ska ärendehanteringssystemet uppgraderas vilket är absolut nödvändigt pga. att nuvarande system är på utgående. Under åren kommer kommunen att delta i Leaderprojektet Tillsyn och tillväxt. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för kommunens myndighetsutövande verksamheter att utvecklas på ett tryggt och inspirerande sätt. Utvecklande av gemensamma rutiner och arbetssätt för att ytterligare samordna verksamheten inom miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Utveckling av Sälenkontoret med fokus på Sälenstrategin. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: 24 Genomförda förbättringsförslag: 20 Nämndens mål Indikator Resultat 2016 Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT Nämndens tillsyn ska särskilt fokusera på kemikalier ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Miljönämnden initierar att ett kommun övergripande arbete Gifter i förskolan genomförs. Beslut finns Beslut finns Nämnden ska främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa. Beslut finns. Andel avloppsreningsverk med godkända förnyelseplaner för sitt ledningsnät. VA-planen har varit ute på samråd Underlag väntas från verksamhetsutövaren VA-plan antagen 100 % Nämnden ska främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa. Antal klagomål för ljudstörningar. 2015: 5, 2016: 15 Kartläggning pågår Minskande Nämnden ska främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa. Andel kontrollerade miljöskyddsverksamheter. Andel kontrollerade hälsoskyddsverksamheter. 100 % 104 % 100 % 100 % Nämnden ska skydda konsumenternas intresse av hälsosamma och säkra livsmedel. Andel kontrollerade livsmedelsverksamheter. Andel kontrollerade dricksvattenverksamheter. 122 % 98 % 100 % 100 % KVALITET Nämnden ska ha god dialog med medborgare, företagare och andra intressenter samt ge bra service med hög tillgänglighet. Nöjd-Kund-Index (NKI): NKI Miljö 2015: 63 NKI Miljö 2013: 58 NKI Miljö 2015: 63 Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt 40 Årsredovisning 2016

41 BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Ansvarig nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Förvaltningschef: Torbjörn Martinsson Avveckling av två skolor Uppdraget Nämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, vuxenutbildning, elevstödsboende, integration samt hem för ensamkommande flyktingbarn. Viktiga händelser Verksamhetsövergång av gymnasieverksamheten från barn- och utbildningsnämnden till Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF) skedde den 1 januari 2016 Förstärkt integrationsenhet samt intensivt arbete med mottagande och säkerställande av god verksam het för nyanlända Kommunen blev under året så kallat partnerförskoleområde med Högskolan Dalarna Avveckling av Yttermalungs skola och Öje förskola efter vårterminen 2016 Måluppfyllelse Se tabell på nästa sida. Ekonomisk analys Västerdalarnas Utbildningsförbund (VDUF) startade den 1 januari Under 2016 har medlemsbidrag och budget för Malung-Sälens kommuns del i VDUF bokförts under barn- och utbildningsnämnden. Enligt förbundsordningen ska resultatet bli plus-minus-noll. Resultatet för året visar ett underskott på ca 2,2 mkr för hela VDUF. Underskottet har genom ett extra medlemsbidrag från ägarkommunerna blivit ett nollresultat. Malung-Sälens kommun har skjutit till kr och Vansbro kommun har skjutit till kr. Framtid En stor utmaning är att rekrytera behörig personal inom flera av verksamheterna. Som en del i detta utbildas fler lärare till att bli VFU-lärare (Verksamhetsförlagd Utbildning) för att kommunen ska bli ett partnerskoleområde med Högskolan Dalarna och därmed kunna få lärarstuderande till verksamheterna. En annan stor utmaning är att klara de ekonomiska förutsättningar som finns, med bl.a. årliga kostnads- och löneökningar på ca 4 5 mkr. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: 70 Genomförda förbättringsförslag: 58 Gymnasieverksamheten övergick till Västerdalarnas utbildningsförbund VDUF). Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO VÄSTERDALARNAS UTBILDNINGSFÖRBUND Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning

42 BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Nämndens mål Indikator Resultat 2016 Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT En grundskola och vuxenutbildning som i nära samarbete med lokala näringslivet och offentliga sektorn säkerställer kommande behov av arbetskraft och kompetensförsörjning. 1. Grundskolans goda kontaktytor med lokalt näringsliv. 2. Antal yrkes- och lärlingsplatser för vuxna Samverkan med VDUF för att få fler av grundskolans elever i Malung-Sälen att välja program på VDUF. Andel som väljer VDUF. ca 70 % började detta läsår. 65 % God kvalitet på vuxenutbildningen. 1. Avbrott/orsak. 2. Andel/betyg. 12 % Ej mätt Minskande Stödja projekt och initiativ som har sin utgångspunkt i entreprenörskap, jämställdhet, miljö- och klimattänk. Antal projekt. 1. Läsåret 2015/16 finns det 3 st UF-företag. 2. Blomsterbäcken, Skålmo, Solstrålen 1. UF-företag inom alla gymnasieprogram. 2. Fler förskolor/skolor har grön flagg. KVALITET Det sammanvägda resultatet i Malung-Sälens grundskolor ska vara bland de främsta i landet. SKL:s jmf-tal och ranking. Andel elever som fullföljer gymnasiet i hemkommun i %. Plats 40 Bland de 25 bästa i landet. Värdegrund är ett prioriterat utvecklingsområde inom BUN:s alla verksamheter. Uppdaterade likabehandlings-planer inom alla verksamheter. Klart 30/9 100 % 0-tolerans mot mobbing och kränkningar. Elevenkät. Elevers positiva syn på skola och undervisning i årskurs 8 i %. Åk 5 95,8%, åk 8 79% som känner sig trygga. 100 % känner sig trygga Personalgruppernas storlek ska anpassas utifrån individerna i gruppen, barnets ålder och lokalens beskaffenhet. Antal barn per personal 100 % Bibehållen nivå Underlätta inflyttning genom att snabbt svara upp mot behover av förskoleplats. Andel som erbjuds förskoleplats inom 4 månader och får plats på önskat datum. 99% fick plats inom 4 månader, 87 % fick plats på önskat datum. 100 % erbjuds plats inom 4 månader och fler får plats på önskat datum KOMPETENS Alla lärare/pedagoger har behörighet för den undervisning de bedriver. Mätning av behörighetsandelen. Ca 80 % Fler högskoleutbildad personal inom förskolan. Andel förskollärare inom förskolan. 36 % 50 % Studiehandledning på hemspråk ska finnas. Antal språk. 5 st Det fackliga samarbetet utvecklas så att förutsättningarna för god verksamhet ökar. Samverkansavtalet är uppsagt. Den personal som önskar ska ha rätt till heltid. Andel heltidstjänster. DEMOKRATI Det ska finnas elev/brukarråd eller andra samverkansorgan i alla BUN:s verksamhetsgrenar. Andel elev/brukarråd. 100 % 100 % Elever och föräldrar ska ha inflytande och kunna framföra sina åsikter. Elev- och föräldraenkäter. Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Andelen elever som upplever helt eller delvis att lärarna lyssnar på elevernas åsikter är i åk ,6 % och i föräldraenkäten för åk F 2 var det 95,7 %. Andelen föräldrar i förskolan som upplever att personalen lyssnar på barnens åsikter var 93,4 %. 42 Årsredovisning 2016

43 SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarig nämnd: Socialnämnden Förvaltningschef: Maria Eskel Nattpatrull även i norra kommundelen Uppdraget I socialförvaltningens ansvarsområde ingår äldreomsorg, handikappomsorg (LSS), socialpsykiatri och Individ- och familjeomsorg (IFO). Äldreomsorgen har tre äldreboenden (i norra kommundelen Bompabacken, Skålmogården och i Malung Orrmygården). Vidare finns två vårdhem, en dagverksamhet samt hemtjänst. Inom LSS verksamheten finns tre gruppbostäder, en servicebostad, ett korttidshem, två enheter för daglig verksamhet, boendestöd, avlösarservice, ledsagning, kontaktpersoner, avlastningsfamiljer och personlig assistans. Inom socialpsykiatrin finns en daglig sysselsättning och boendestöd. Individ- och familjeomsorgen ansvarar för försörjningsstöd, missbruksvård, barn- och ungdomsvård, familjerätt och familjerådgivning. Inom socialförvaltningen finns även alkoholhandläggare som ansvarar för alkohol- och tobakshandläggning. Socialförvaltningen ansvarar även för hörselrådgivning och färdtjänst. Viktiga händelser En verksamhetsutveckling av Skålmogården har påbörjats under året. Målet är att verksamheten bättre ska möta framtida behov och samtidigt bedrivas i kommunens egna lokaler vilket ger en minskad hyreskostnad. Fler omsorgstagare får stöd inom hemtjänsten, i södra kommundelen har insatserna ökat med cirka 50 procent. Det ökade användandet av mobiltelefonerna och systemet Tes ger möjlighet till mer effektiv resursplanering av insatserna inom hemtjänsten. Nattpatrull startade den 18 april 2016 inom hemtjänsten i norra kommundelen. Socialförvaltningen har under året haft ett löpande arbete med att ta emot elever och studenter på praktik som ett led i att säkra kompetensförsörjning vid kommande rekryteringsbehov. Tillsyn av rökfria skolgårdar har påbörjats inom förvaltningen och tillsyn har gjorts på alla försäljningsställen som säljer tobak, folköl och receptfria läkemedel (32 st). Dessutom har tillsyn gällande alkohol gjorts på alla servering- och försäljningsställen med minst ett protokollfört besök (107 st). Ny socialchef tillträdde 1 september. Fortsatt hög omsättning av chefer inom förvaltningen på grund av hög arbetsbelastning. Måluppfyllelse Se separat redovisning i tabell. Ekonomisk analys Socialförvaltningen redovisar ett underskott på 13,8 miljoner för Vård- och omsorg redovisar ett underskott på 10,8 mkr, Individ- och familjeomsorg 2,1 mkr och övriga verksamheter 0,9 mkr. Fortsatt hög omsättning av chefer inom förvaltningen på grund av hög arbetsbelastning. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning

44 SOCIALFÖRVALTNINGEN Externa placeringar av barn och ungdomar med stora behov har inneburit stora kostnader. Socialförvaltningen står inför fortsatt stora ekonomiska utmaningar. Socialförvaltningen har fortsatt påverkats ekonomiskt av kommunens beslut om heltidsprojektet där samtlig personal inom förvaltningen har möjlighet att välja tjänstgöringsgrad. Då flertalet medarbetare väljer ökad tjänstgöringsgrad, utan att förvaltningen haft möjlighet och förmåga att utnyttja dessa extra resurser på optimalt vis innebär det en ökad kostnad, i första hand är det svårt att schematekniskt nyttja dessa resurser fullt ut. Kommunens demografiska utveckling leder till ökat behov av insatser inom äldreomsorgen. Andelen personer med demens eller demensliknande symtom ökar och sätter verksamheten på prov. I dagsläget har vi för få enheter anpassade för personer med behov och stöd utifrån demens och demensliknande symptom vilket inneburit att fler enheter i många perioder behövt bemanna med extra personalresurser. Förvaltningen har inget boende med inriktning socialpsykiatri vilket inneburit att dessa tjänster behövt köpas in från externa utförare vid ett flertal tillfällen under året. Även externa placeringar för barn och ungdomar med stora behov innebär stora kostnader för förvaltningen. Hög omsättning och sjukfrånvaro, på grund av hög arbetsbelastning bland förvaltningens chefer skapar små möjligheter till uppföljning och utvecklingsarbete. Framtid Malung-Sälens kommun står inför utmaningen att möta den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. För att än bättre möta behoven hos äldre invånare med behov av stöd, påbörjas under 2017 arbetet med hemtagningsteam. Hemtagningsteamet ska skapa förutsättningar för att förvaltningen kan ge rätt stöd i de privata hemmen efter sjukhusvistelse, samt skapa förutsättningar för att färre ska behöva mellanlanda på korttidsplats innan man kan återvända hem och därmed minska behovet av korttidsplatser. Inom äldreomsorgen behöver det tillskapas avdelningar med olika inriktning. Vidare behöver expertkompetens samt intensifiering av lokalplaneringen säkerställas, för att i högre grad kunna erbjuda plats efter behov, både på korttids- och särskildboendeplats. Socialnämnden står inför en utmaning gällande att bemanna samtliga verksamheter med personal med relevant kompetens. Pensionsavgångarna förväntas vara ca 25 personer/år inom vård och omsorg de närmaste åren, samtidigt som arbetslösheten är mycket låg i kommunen. Dessutom har Malung-Sälens liknande svårigheter som många andra kommuner med att rekrytera personal med adekvat utbildning till IFO. Förvaltningen behöver fortsätta utbilda enhetscheferna i ekonomi och ekonomirapportering, prognos och utfall samt användning av kommunens ekonomisystem. Därutöver behöver säkerställas en ökad kostnadsmedvetenhet ute i verksamheterna. Därutöver förväntas följande aktiviteter påbörjas under 2017: Öka samarbetet mellan förvaltningens myndighetsutövande verksamheter och förstärka med juridisk kompetens för att öka och säkra kvaliteten i processen utredning bedömning beslut. Utreda möjligheten att skapa boende inom socia lpsykiatri i kommunal regi, för att motverka att någon ska behöva lämna kommunen även om stödboende behövs, men även för att sträva mot en budget i balans. Nytt larmsystem ska installeras på Orrmyrgården och Malungs Vårdhem, vilket kommer att ge boende en större trygghet samtidigt som det effektiviserar verksamheten då dagens larmsystem är otidsenligt och ofta ur funktion. Uppgradering och inköp av tilläggsmoduler i planeringssystemet för att ge ytterligare stöd i verksamheternas tjänste- och arbetsprocesser inom verksamheterna LSS och Hälso- och sjukvården samt för att kunna erbjuda kommuninvånarna e-tjänster. Översyn av avgiftssystemet och möjligheter att beräkna/fakturera timtaxa. Utarbetande av riktlinjer för biståndshandläggning för SoL och LSS. Arbeta med att fortsätta att säkra, utveckla och revidera ett övergripande kvalitetsledningssystem för socialförvaltningen. Uppföljning av ständiga förbättringar Ständiga processer har inom förvaltningen blivit en implementerad del av arbetet. Förvaltningen strävar ständigt efter en positiv verksamhetsutveckling i stort som i smått, exempel på ständiga förbättringar under året är arbetet med riktlinjer och rutiner för handläggning, verksamhetsutvecklingen på Skålmogården, och ökad andel hemtjänst. 44 Årsredovisning 2016

45 Nämndens mål Indikator Resultat 2016 Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT KVALITET Servicedeklarationer finns för nämndens myndighetsutövande verksamheter. Andel deklarationer 95 % 100 % Brukarna är nöjda med den omsorg de får inom äldreomsorgen. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med särskilt boende hemtjänst 85 % 93 % Bibehåll nivå jämfört med 2011 (79) Patientsäkerhetsarbetet sköts enligt fastslagen plan. Andel riskbedömningar Avvikelserapportering inom hemtjänst Hygienrutiner Antal missade signeringar Ej mätbart 199 st Följs till 55 % 208 st Riskbedömning görs två gånger per år Avvikelserapportering ökade Följs till 100 % Minskning med 50 % jämfört med utfall 2011 Förebyggande insatser för barn, unga och föräldrar finns. Antal personer som genomgått föräldrastödsutbildning 10 Fler tidiga insatser för barn och unga, IFO, genomförs. Andel familjer som tar emot erbjudna öppenvårdsinsatser i barnutredningar 20 All tillsyn av serveringstillstånd enligt tillsynsplanen är dokumenterad. Antal dokumenterade tillsyner 114 tillsyner utförda Minst 120 (Antalet objekt har minskat sedan måltalet fastställdes. Måltalet behöver revideras.) Verkställande av uppdragen inom LSS för kontaktpersoner och ledsagare inom tre månader. Antal ej verkställda beslut st 2. 0 st 1. Kontaktpersoner (kp) Ledsagare och kp KOMPETENS Full sysselsättning erbjuds de som önskar. Sysselsättningsgrad 88,4 % ( ) 87,9 % ( ) 88,8 % ( ) Kompetenshöjning inom äldreomsorgen främst i hemtjänsten genom omvårdnadslyftet. Andel med undersköterskekompetens 55,2 % ( ) 64,3 % ( ) 65 % ( ) DEMOKRATI Informativ, tillgänglig hemsida finns. SKL:s informationsindex 74 % jämfört med 2011 års resultat FINANSIELLT MÅL Verksamheten bedrivs inom befintliga budgetramar. Ekonomiskt resultat 13,8 mkr ± 0 Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Årsredovisning

46 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Ansvarig nämnd: Räddningsnämnden Räddningschef: Per Hampus Skydda människors liv, hälsa och egendom Kommunal personal har utbildats i hjärt- och lungräddning med defibrillator. Uppdraget För att skydda människors liv, hälsa, egendom och även miljö ska räddningstjänsten se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder utan att andras ansvar inskränks. Räddningstjänsten ska också förhindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att insatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Därutöver framgår i kommunens handlingsprogram för det skadeförebyggande arbetet och räddningstjänstens verksamhet hur uppgifterna ska utföras. Viktiga händelser En trafikolycka med dödlig utgång då en ung flicka blev påkörd i Tandådalen. Anlagd brand på flyktingboendet Skinnargården. Anlagda bilbränder. Måluppfyllelse Nämndsmålen med minskade larm var positivt då vi hade 302 larm mot 320 (2015). Fördelningen av larm mellan stationerna var 150 Malung, 119 Sälen och 33 i Transtrand. Ekonomisk analys Bokslutsprognosen pekar på ett underskott i storleksordningen 550 tkr där största delen beror på en avtalslösning som gjorts under året. Ökade kostnader för räddningstjänst jämfört med budget beroende på att antalet automatbrandlarm blivit fler, vilket gör att intäkterna ökat. Framtid Vi står inför en mycket oviss framtid då de flesta brandmän sagt upp sig då missnöje finns om det avtal som tecknats mellan SKL och BRF, vilket träder i kraft den 1 maj Ett nytt lokalt avtal är ett måste för att kunna få en fungerande Räddningstjänst. Det nya avtalet både lokalt och centralt gör att det kommer att belasta budgeten avsevärt. En förstudie ang. Räddningstjänstsamverkan pågår mellan kommunerna Malung-Sälen, Mora, Orsa, Vansbro, Älvdalen och Leksand. Uppföljning av ständiga förbättringar Utbildning av kommunal personal i hjärt- och lungräddning med defibrillator (DHLR) där det totala antalet deltagare har varit 113 st. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning 2016

47 Nämndens mål Indikator Resultat 2016 Måltal HÅLLBAR TILLVÄXT Insatser i samband med bränder och olyckor utförs med god kvalitet. Larmbehandlingstid, mediantid i minuter. Insatstid, mediantid i minuter. 2 14,1 Bibehållen nivå Bibehållen nivå Förebyggande insatser genomförs för att minska risk för olyckor. Antal brandskyddskontroller. Antal tillsyner Enligt årlig plan Enligt årlig plan Verksamheten tar miljöansvar vid insatser. Redovisning av miljöanpassade släckmetoder. Rekommendation följs Släckmetoder genomförs enligt rekommendation från från MSB. KVALITET Invånarna känner sig trygga med räddningstjänstens insatser. Nöjd-Medborgar-Index (räddningstjänst). Ej mätt Informationsmått KOMPETENS Alla medarbetare har kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter. Medarbetarindex. Ej mätt Alla medarbetare har en säker och trygg arbetsplats. Sjukskrivningstal. 0,0 % 0 % DEMOKRATI Kunskap och förmåga hos allmänheten om brandförebyggande och olyckshanterande åtgärder ökar. Antal som utbildats att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor. Löpande Minst bibehållen nivå. FINANSIELLT MÅL Verksamheten håller budget. Utfall i förhållande till budget, SEK. 541 ± 0 Verksamheten är kostnadseffektiv i förhållande till jämförbara kommuner. Kostnad (SEK) för räddningstjänst per invånare Bibehållen nivå Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Årsredovisning

48 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Ansvarig nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Förvaltningschef: Anette Åhlenius Stimulera ungdomar att trivas och stanna i kommunen Kommunen ska satsa på ett Ungdomens hus. Uppdraget Kultur- och fritidsnämnden med dess kultur- och fritidsförvaltning ansvarar för föreningsfrågor, biblioteksenheten med dess huvud- och filialbibliotek samt allmänkulturen, fritidsenheten med dess simhall, ishall, idrottshallar och skidspår, ungdomsenheten med kommunens fritidsgårdar och kulturskola samt sedan nyligen verksamheten kring ungas delaktighet och inflytande. Viktiga händelser Flyktingsituationen har påverkat alla enheters arbetsbelastning, samarbete mellan förvaltningens enheter har utvecklats och synergieffekter åstadkommits. Biblioteksplan, förstudie om samarbete mellan Dalarnas kommunbibliotek, arbete med rondellutsmyckningen. Fastighetsskötarnas ansvarsområden har förtydligats, projektering av investeringar i kommunens fritidsanläggningar i samarbete med service- och teknikförvaltningen, översyn av energiförbrukning, inpasseringssystem i hallarna och bokningssystem. Planering av den nya fritidsgården i Malung, kulturskolan har arbetat med att förbättra rutiner och arbetsmiljön för kulturskolans lärare. Måluppfyllelse Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med förslag till en ny nämndsplan som under hösten 2017 ska presenteras för kultur- och fritidsnämnden, där en biblioteksplan under hösten 2016 antagits politiskt som en del i arbetet med nämndens nämndsplan. Ekonomisk analys Kommunfullmäktige har genom styrdokument (Investeringsbudget samt Handlingsplan för en ekonomi i balans 2020) beslutat att kultur- och fritidsnämndens idrottsanläggningar ska renoveras samt att kommunen ska satsa på ett Ungdomens hus där fritidsgården och den kommunala kultur-/musikskolan ska samlokaliseras. För att kunna finansiera dessa satsningar har kom- munfullmäktige även beslutat av kultur- och fritidsnämndens föreningsbidrag ska ses över. Kultur- och fritidsnämndens positiva resultat för verksamhetsår 2016 ligger främst på föreningsbidragen, fritidsgården och kulturskolan vilket ger ett utrymme att framgent bekosta de politiskt beslutade satsningarnas kommande kapitaltjänstkostnader. Framtid Kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning har efter övertagandet av föreningsfrågor, fritidsanläggningar, fritidsgårdarna och kulturskolan för två år sedan, arbetat intensivt med att analysera, organisera och planera verksamheterna. Detta goda arbete har gett en god ekonomi, en trygg arbetsmiljö och nöjda kommuninvånare och besökare. När nu denna del av arbetet är klar, kan förvaltningen blicka framåt för att planera och genomföra satsningar enligt Handlingsplan för ekonomi i balans 2020, samt satsningar som kultur- och fritidsnämnden har initierat. Exempel på satsningar är reviderade tydliga föreningsbidragsriktlinjer, bok- och kommunalservicebuss, rondellutsmyckningen, utreda ett skinnindustrimuseum, renoverad och tillgänglighetsanpassad simhall, renoverat gym i Sälenshallen, samarbete med VDUF:s hockeygymnasium vilket förväntas generera nya omklädningsrum på ishallen, vattentag till snökanonanläggningen på sportfältet för att minska energikostnaderna, renoverade idrottshallar till gagn för grundskola, gymnasium, föreningslivet, allmänhet och besökare, ny fritidsgård med inriktning mot äldre barn- och ungdomar, en kulturskola som med dans, musik och teater ska synas mer i samhället samt finna former för ett arbete med demokratifrågor samt att stimulera ungdomar att trivas och stanna i vår kommun. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: Biblioteksenheten plus fritidenheten 57 Genomförda förbättringsförslag: Biblioteksenheten plus fritidenheten 50 Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning 2016

49 Kundfodran hos Migrationsverket om återsökta pengar för arvode till god man. ÖVERFÖRMYNDAR- VERKSAMHETEN Överförmyndare: Åsa Hedlöf Fler och mer komplicerade ärenden Uppdraget Överförmyndarens huvuduppgift är att utöva tillsyn och kontroll över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Syftet med tillsynen är att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Uppdraget är reglerat i Föräldrabalkens bestämmelser. Överförmyndarverksamheten står under tillsyn av Länsstyrelsen och Justitieombudsmannen (JO). Hjälp av god man eller förvaltare har den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd med mera inte kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Viktiga händelser Den stora tillströmningen av ensamkommande barn som anlände till Malung under 2015 innebar för år 2016 fortsatt ökade arbetsuppgifter för verksamheten. Under våren så förstärktes personalgruppen med en halvtid för att hinna med alla arbetsuppgifter. Mot slutet av året har antalet barn minskat, innebärande att verksamheten återgått till normaltakt. Nytt för året är att länsstyrelserna ska föra statistik över överförmyndarnas verksamhet, vilket nu rapporerats in för första gången så att man kan få en sammanställning över hur läget för verksamheten ser ut i hela Sverige. Överförmyndaren och handläggare har deltagit på utbildningar samt träffar med andra överförmyndare, bland annat deltog man på föreningen för Sveriges överförmyndares årliga studiedagar som hölls i Malmö. Under våren anordnade verksamheten vidareutbildning för ställföreträdare med uppdrag. Verksam heten har även anordnat utbildning för nya ställföre trädare samt en utbildning för godemän för ensamkommande barn. Många deltagare och hög kvalitet på utbildningarna gjorde att många åtog sig ett uppdrag efter utbildningens slut. Ekonomisk analys I årets resultat så har en uppbokning gjorts om 330 tkr för att få en budget i balans. Uppbokningen är en kundfordran hos Migrationsverket om återsökta pengar för arvode till god man. Pengarna som har bokats upp återförs på rätt verksamhetsår så fort de inkommit. Framtid Antalet ärenden ökar varje år och inte minst antalet komplicerade ärenden. Det är i nuläget svårt att hitta gode män/förvaltare med den höga kompetens som krävs i vissa fall. Tillgången på ställföreträdare i övrigt är, genom de utbildningsinsatser som gjorts, god. Regeringen har beslutat att schablonbidraget föreslås bli 52 tkr för asylsökande barn och ska gälla från 1 juli Detta ska ersätta socialtjänstens utredningskostnader i samband med placeringar och alla kostnader för godmansarvode. Överförmyndaren vet i dagsläget inte hur detta kommer att påverka budgeten i framtiden men befarar att det inte kommer att täcka alla kostnader som uppkommer. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: 14 st Genomförda förbättringsförslag: 5 st Personalen har sakta men säkert börjat arbeta med detta uppdrag och det känns spännande, utvecklande och lärorikt för verksamheten. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning

50 MALUNGS ELVERK AB VD Kjell Jansson Stora utbyggnader på fjället Malungs Elnät har under året arbetat intensivt med fibernätet. Uppdraget Malungs Elverks verksamhet bedrivs i två aktiebolag där dotterbolaget Malungs Elnät AB äger, driver och förvaltar elnätet i kommunen. Bolaget äger också ett fibernät som är under utbyggnad. Elproduktion sker i moderbolaget Malungs Elverk AB:s fyra vattenkraftverk. Malungs Elverk AB är delägare i Dalakraft AB (24,04 procent) och Dala Vind AB (11 procent). Viktiga händelser I Malungs Elnät har det under året arbetats intensivt med fibernätet, stora delar av Malungshems lägenheter samt ca 500 villor och företag har under 2016 anslutits till Malung-Sälens fibernät. Elnätet har präglats av den stora utbyggnaden på fjället där många nya kunder anslutits. Därutöver arbetas det årligen med utbyggnad samt förbättringsarbeten på befintligt nät och stationer. Malungs Elverks vattenkraftstationer har producerat i nivå med ett normalår. Ekonomisk analys Den främsta orsaken till den stora skillnaden mellan verkliga och budgeterade intäkter är, likt tidigare år, ej budgeterad resultatandel från ägandet i Dalakraft AB. En annan avvikelse mot budget är intäkterna från fibernätet som blev högre än budgeterat. Att kostnaderna blev högre än budget förklaras med ej budgeterad kostnad som uppstod vid värdering av anläggningstillgång. Framtid Elpriset ser ut att vara kvar på en låg nivå de närmaste åren, detta påverkar intäkterna från Malungs Elverks kraftproduktion negativt. Den förväntade stora utbyggnaden på fjället gör att Malungs Elnät har stora investeringar framför sig för att kunna leverera trygg och säker elförsörjning till våra kunder. Fibernätsutbyggnaden fortsätter de närmaste åren enligt Malung-Sälens kommuns bredbandsstrategi. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER NETTO Årsredovisning 2016

51 RESULTATRÄKNING, tkr BALANSRÄKNING, tkr TILLGÅNGAR Verksamhetens intäkter Anläggningstillgångar Verksamhetens kostnader Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar Materiella anläggningstillgångar Verksamhetens nettokostnader Mark, byggnader och tekniska anläggningar Finansiella intäkter Maskiner och inventarier Finansiella kostnader Pågående arbeten Resultat före extraordinära poster Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Skattekostnader Årets resultat Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Lämnad aktietudelning Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Årsredovisning

52 MALUNG-SÄLEN TURISM AB VD Lars Bälter Effektivisering av turistbyråverksamheten Minskat kommunalt driftbidrag och planerna på bildandet av Nya Visit Dalarna har påverkat verksamheten. Uppdraget Enligt ägardirektiven från Malung-Sälens kommun ska Malung-Sälen Turism driva och utveckla Malung-Sälen som destination och på så sätt bidra till tillväxt i besöksnäringen. Bolaget ska på uppdrag bedriva turistbyråverksamhet med Malung-Sälens kommun som huvudman. Med uppdraget följer att bolaget löpande ska modernisera och effektivisera turistbyråverksamheten, även i samverkan med andra aktörer. Bolaget ska på uppdrag ansvara för den operativa verksamheten vid Malungs camping i Malung. Bolaget har fått nya ägardirektiv 13 februari 2017 vilket innebär förändrad verksamhetsinriktning. Viktiga händelser De viktigaste händelserna under året har varit bolagets engagemang i Vasaloppet, Svenska Dansbands veckan och Cykelvasan. Framförallt vad gäller information och logi. Arrangemang av olika slag skapar positiva effekter för verksamheten i bolaget och för området. Arrangemang bidrar till goodwill som i förlängningen kan leda till andra positiva effekter för besöksnäringen och kommunen (t ex inflyttning). Måluppfyllelse Det övergripande målet för 2016 var att säkerställa ett positivt resultat genom olika aktiviteter för att öka intäkterna och minska kostnaderna för att skapa balans i ekonomin. Målet uppnåddes inte. Orsakerna till det är flera. Bolaget har under verksamhetsåret haft 750 tkr mindre i kommunalt bidrag. Detta har fått till följd att personal har varslats om uppsägning och verksamhet har avslutats och förändrats. Detta har inte fått fullt genomslag under verksamhetsåret. Provisonsersättningar för förmedlad logi har under verksamhetsåret minskat kraftigt jämfört med föregående år p g a att större delen av verksamheten har avslutats i bolagets regi (förmedling av privatstugor i Sälen). Ekonomisk analys Det ekonomiska resultatet är 248 tkr. Mot budget är det en resultatförsämring med 250 tkr. Jämfört med föregående år är det en resultatförsämring med 597 tkr. Verksamhetsåret har präglats av de förändrade ekonomiska förutsättningarna som uppstod med ett minskat kommunalt driftsbidrag med 750 tkr samt diskussionerna och planerna på bildandet av Nya Visit Dalarna. Detta har påverkat verksamhetsåret i stor utsträckning. Trots åtgärder för att uppnå budget har detta inte lyckats. Många åtgärder har vidtagits men tiden från beslut till verkställighet har släpat efter (t.ex. uppsägning av avtal och personal). Framtid Kommunfullmäktige i Malung-Sälens kommun beslöt 13 februari 2017 om ändrade ägardirektiv för Malung-Sälen Turism AB. De nya ägardirektiven innebär att bolaget ska driva Malungs camping och fokusera på event. Detta innebär en starkt förändrad verksamhet för Malung-Sälen Turism. Hur framtiden ska klaras ekonomiskt är oerhört svårt att förutse i dagsläget. Fokus 2017 blir att klara verksamhetsåret utifrån de nya förutsättningarna vad gäller direktiv och ekonomi. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER NETTO Årsredovisning 2016

53 RESULTATRÄKNING, tkr BALANSRÄKNING, tkr TILLGÅNGAR Verksamhetens intäkter Anläggningstillgångar Verksamhetens kostnader Immateriella anläggningstillgångar 0 64 Avskrivningar Materiella anläggningstillgångar Verksamhetens nettokostnader Mark, byggnader och tekniska anläggningar Finansiella intäkter Maskiner och inventarier Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Finansiella anläggningstillgångar Skattekostnader Summa anläggningstillgångar Årets resultat Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa Eget kapital SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Årsredovisning

54 VATTEN & AVFALL I MALUNG-SÄLEN AB, VAMAS VD Björn Sjögren Påbörjad översyn av avfallstaxor Uppdraget Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB (VAMAS) utvecklar och levererar tjänster och service inom dricksvatten, återvinning och miljö. Verksamhetsområde Vattentjänster ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten, pumpstationer, ledningsnät och avloppsreningsverk. Verksamhetsområde Återvinningstjänster ansvarar för avfallsförädling och återvinning, vilket innefattar insamling och hantering av hushållsavfall (källsorterat i matavfall/komposterbart och restavfall/brännbart) och återvinning av bland annat grovsopor och farligt avfall vid tre återvinningscentraler samt slamtömning och slamhantering. Viktiga händelser VA-plan färdigställd och utsänd på remiss. Tillstånd för vattentäkt och bortledande av vatten på Östra Sälen 8:11 (Digernäs) är beviljat och har vunnit laga kraft. Detaljprojektering av nytt vattenverk för Sälens by och delar av fritidsbebyggelsen på fjället påbörjas. VA-anläggning byggs ut i området Gruven i Sälfjället, som är en del av det verksamhetsområde beslutat av kommunfullmäktige. Tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning inskickad till Länsstyrelsen för Tandådalens reningsverk för att trygga framtida rening av avloppsvatten. Förnyelsearbete av VA-ledningsnätet utfört i Öje, Gåsgatan V. Bygatan och i Mobyn, Mobyvägen. Pumpstationer i Risätra och Sörnäs upprustas till dagens standard med driftövervakning och underlättad drift. Förnyelse av vattenledningar vid vattenverket i Lima. VA- MAS har under 2016 samlat in 5010 ton restavfall (brännbart) och 710 ton matavfall (komposterbart) från hushåll och verksamhetsutövare. Insamling av textilier har under året uppgått till 36 ton. Istället för att matavfall tillverkas till kompostjord sker nu behandling för framställande av biogas. Upprustning har skett vid samtliga återvinningscentraler, bland annat har personalutrymmen renoverats och containrar bytts ut för att säkerställa en ändamålsenlig insamling och förbättra arbetsmiljön. Efter utredning och kundenkäter föreslogs nya öppettider av återvinningscentralerna som anpassas för att säkerställa kundtillgänglighet, ändamålsenlig arbetsmiljö, minska övertidsuttag och frigöra tid att utföra andra nödvändiga arbetsuppgifter. Slamtaxor har reviderats för att säkerställa att självkostnads- och likställighetsprincipen efterlevs. Översyn av avfallstaxor påbörjats. På uppdrag av Malung-Sälens kommun har ansökan om villkorsändring gjorts avseende sluttäckning av Malungs deponi. Måluppfyllelse VAMAS mål är väl uppfyllda enligt budget och verksamhetsplan. Ekonomisk analys För att kunna analysera resultatet behöver det fördelas på verksamheterna. Resultatet för Avfallstjänster är minus 391 tkr (budgeterat 500 tkr) och resultatet för Vattentjänster är 722 tkr (budgeterat 314 tkr). VAMAS ansvarar för sluttäckning av Malungs Deponi på uppdrag av Malung-Sälens kommun. De kostnader som inkommer vidarefaktureras till Malung- Sälens kommun. Intäkter och kostnader för sluttäckning av deponin är ej med i budget och därför uppstår en differens mellan budget och redovisade siffror. För 2016 uppgår intäkter och kostnader till 592 tkr avseende sluttäckningen av deponin. En differens mellan budget och utfall för Vattentjänster föreligger och kan hänföras till för lågt lagd budget för intäkter och driftkostnader. Både intäkter och kostnader samt totalt resultat överensstämmer i stort med föregående års utfall. Framtid Fortsatt stora investeringsbehov, framför allt i Sälfjällsområdet, för att stödja samhällsutvecklingen. Arbetet med Sälens nya vattenverk fortskrider. Framtida övertagande av dricksvattenförsörjning i Lindvallen, Sälfjällstorget, Stöten och Kläppen planeras. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER NETTO Årsredovisning 2016

55 RESULTATRÄKNING, tkr BALANSRÄKNING, tkr TILLGÅNGAR Verksamhetens intäkter Anläggningstillgångar Verksamhetens kostnader Mark och byggnader Avskrivningar Mark, byggnader och Verksamhetens nettokostnader tekniska anläggningar Inventarier och verktyg Finansiella intäkter 0 0 Pågående arbeten Finansiella kostnader Finansiella anläggningstillgångar Resultat före extraordinära poster Summa anläggningstillgångar Bokslutsdispositioner Omsättningstillgångar Skattekostnader 0 59 Fordringar Årets resultat Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Överavskrivningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Årsredovisning

56 MALUNGSHEM AB VD Jonas Larsson Brist på lediga lägenheter Ett campus för elever har färdigställts på Storbygärdet. Uppdraget Malungshem AB ska äga och förvalta bostäder och lokaler i Malung-Sälens kommun. Viktiga händelser Ett campus för elever har färdigställts på Storbygärdet. 80 procent av bolagets bostadsbestånd har idag fiber för bredband. Bristen på lediga lägenheter har under året gjort att bolaget idag har kö på vissa lägenhetstyper. Måluppfyllelse Soliditeten är 15,3 procent och avkastning på totalt kapital är 3,8 procent. Ekonomisk analys Bolaget har under året ökat uthyrningen vilket gett ökade intäkter. De minskade kostnaderna beror på att bolaget ännu inte har gjort något större fastighetsunderhåll (kommer att ske under 2017). Framtid Fortsatt fokus på underhåll av bostadsbeståndet, för att behålla dess värde. Bolaget har gjort en underhållsplan för de kommande 10 åren, med en uppskattad investeringskostnad på cirka 100 miljoner. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER NETTO Årsredovisning 2016

57 RESULTATRÄKNING, tkr BALANSRÄKNING, tkr TILLGÅNGAR Verksamhetens intäkter Anläggningstillgångar Verksamhetens kostnader Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar Mark, byggnader och Verksamhetens nettokostnader tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella intäkter Pågående arbeten Finansiella kostnader Finansiella anläggningstillgångar Resultat före extraordinära poster Summa anläggningstillgångar Skattekostnader Omsättningstillgångar Årets resultat Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Årsredovisning

58 ÄRNÄSHEDENS FASTIGHETS AB Styrelseordförande: Sven Isaksson Uthyrning av industrilokaler i Lima Kravet på att lokalerna ska Uppdraget Företaget hyr ut industrilokaler i Västra Ärnäs, Lima. Inga anställda finns i bolaget. Lokalerna är uthyrda till 100 procent. Hyresgäster är Lima Tvätten AB, Ericson i Lima AB samt Johnny Rickardssons Åkeri AB. Viktiga händelser Investering i lokalerna med en tillkommande yta av 420 kvm har färdigställts under året. Kostnad 2,3 mkr. Måluppfyllelse Lokalerna skall vara uthyrda till 100 procent. Det kravet är uppfyllt. Ekonomisk analys Årets intäkter har justerats med +129 tkr för fordran på VAMAS åren Intäkter/kostnader för år 2015 påverkades av brandskada. vara uthyrda till 100 procent har uppfyllts. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER NETTO Årsredovisning 2016

59 RESULTATRÄKNING, tkr BALANSRÄKNING, tkr TILLGÅNGAR Verksamhetens intäkter Anläggningstillgångar Verksamhetens kostnader Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar Mark, byggnader och Verksamhetens nettokostnader tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella intäkter Finansiella kostnader Pågående arbeten Resultat före extraordinära poster Summa anläggningstillgångar Skattekostnader Årets resultat Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Erhållna aktieägartillskott Årets resultat Summa eget kapital SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Årsredovisning

60 VÄSTERDALARNAS UTBILDNINGSFÖRBUND Utbildningschef Göran Wänglöf Två kommuner i samverkan om gymnasieskolor Uppdraget Västerdalarnas Utbildningsförbund (VDUF) är ett kommunalförbund mellan Malung-Sälens och Vansbros kommuner för gymnasieskoleverksamheten i de båda kommunerna. Från 1 januari 2016 har gymnasieskolorna organisatoriskt formellt lämnat de två kommunerna och tagits över av förbundet. Detta beslutades i kommunfullmäktige vid bildandet av VDUF. VDUF ska säkerställa att det finns attraktiva utbildningsvägar i Västerdalarna samt att tillgodose näringslivets och den offentliga sektorns rekryteringsbehov. Viktiga händelser 1. Under de första månaderna av 2016 ökade trycket på introduktionsprogrammet eftersom kommunerna fick många nyanlända i gymnasieåldern. Det har inneburit en utökning av verksamheten och svårigheter att hitta personal med rätt kompetens. 2. Ett långsiktigt arbete med att förbättra och förändra utbudet av gymnasieutbildning, med målet att attrahera fler ungdomar från de två kommunerna att välja sin egen gymnasieskola. 3. Ett idogt arbete med samläsningar mellan program och skolor, utveckling av kurser inom det individuella valet och effektiviseringar. 4. Vuxenutbildningens verksamhetsövergång från och med 1 januar 2017 är en process som utbildningschefen har arbetat med, tillsammans med rektorer för vuxenutbildning, så att den blir så bra som möjligt. Måluppfyllelse Verksamheten under den första delen av 2016 skall följa de beslut som fattats i respektive kommun under Detta innefattar ekonomi, utbildningsutbud och dimensionering. Den goda ekonomiska hushållningen innebär att verksamheten skall bedrivas med det uppdrag och ekonomiska ramar som är beslutade. Förbundet visar ett underskott för år 2016, men har utfört uppdrag inom gymnasieskolans ram som det inte hade budgeterats för. Med hänsyn taget till detta bedömer vi att målet är uppnått. En parameter är också andelen elever som går ut gymnasiet med en gymnasieexamen, denna skall ligga över rikets genomsnitt på 75 procent. I Vansbros utbildningscentrum är siffran för VT procent och i Malung-Sälens gymnasieskola 92 procent. Siffran 75 procent avser i kommunen folkbokförda, medan skolornas siffror rör alla de elever som lämnade årskurs 3 i våras vid respektive skola. Skolornas verksamhet uppnår de nationella målen med de elever som finns tillhands. På båda skolorna finns dock plats för fler elever utan någon nämnvärd förändring av organisation. Båda skolorna har en elevkostnad som överskrider den nationella riksprislistan, liksom den gemensamma prislistan inom GYSAM i 11 kommuner i Dalarna. Denna höga kostnad kan till stor del hänföras till elevantalet och bredden av gymnasieprogram. Detta har under 2016 varit ett fokus i det interna arbetet, för att förbättra möjligheten till goda ekonomiska resultat. Verksamheten visade ett underskott för 2016 med knappt 2,2 mkr. Enligt förbundsordningen ska verksamheten, i den mån det inte täcks på annat sätt, finansieras av medlemskommunerna. Fördelningen mellan kommunerna ska göras utifrån folkmängd i respektive medlemskommun den 1 november året före budgetåret. Ekonomisk analys 2016 var Västerdalarnas Utbildningsförbunds första verksamhetsår det finns därför inga jämförelsetal från föregående år. För budget 2016 lades befintlig budget från respektive kommun avseende gymnasieverksamheten in. Främsta förklaringar till avvikelserna är: Bidragen från Migrationsverket ligger cirka 7,1 mkr över budget på grund av betydligt fler nyanlända än beräknat har kommit till kommunerna. Detta innebar också behov av fler lärare vilket syns i att kostnaden för personal totalt sett är ca 6,3 mkr över budget. I paritet med ökat elevantal och ökad personalstyrka ökar även övriga verksamhetskostnader ca 1,1 mkr. Lokalkostnaderna är ca 1 mkr över budget. Interkommunala intäkter visar ca 0,4 mkr under vad som beräknats i budget och interkommunala kostnader ca 0,1 mkr över budget. Vid övergången och under året har viss verksamhet utförts för vilken inte motsvarande medel ingick i budgeten, bl.a. lön för utbildningschef, ersättning till direktionsmedlemmar, lärlingsutbildning i Vansbro, Café på MSG. Framtid Arbetet med att utveckla verksamheten kommer fortsätta under Vid årsskiftet 2016/17 genomförs en verksamhetsövergång av vuxenutbildningen. Intäkter, kostnader, medlemsbidrag och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER MEDLEMSBIDRAG NETTO Årsredovisning 2016

61 Fördelning resultat VDUF 2016 (befolknings- Folkmängd Fördelning statistik från SCB) 1/ % fördelning resultat Vansbro ,2 % Malung-Sälen ,8 % Totalt % RESULTATRÄKNING, tkr BALANSRÄKNING, tkr TILLGÅNGAR Verksamhetens intäkter Anläggningstillgångar Verksamhetens kostnader Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar 0 Mark, byggnader och Verksamhetens nettokostnader tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Medlemsbidrag Finansiella intäkter Pågående arbeten Finansiella kostnader 28 Summa anläggningstillgångar Resultat före extraordinära poster Skattekostnader Omsättningstillgångar Årets resultat Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital 2189 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 Andra avsättningar Summa avsättningar 43 SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Årsredovisning

62 RESULTATRÄKNING (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Jämförelsestörande intäkter Not Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar Not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skatt Årets resultat Årsredovisning 2016

63 BALANSRÄKNING (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not Maskiner och inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd, exploateringsfastigheter Not Fordringar Not Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Varav resultatutjämningsreserv Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL Not Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Not Andra avsättningar Not Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Not Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Not Övriga ansvarsförbindelser Not Årsredovisning

64 KASSAFLÖDESANALYS (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Not Justering för avsättningar Not Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not Upplösning av investeringsbidrag Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd Ökning/minskning exploateringsfastigheter Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Anläggningsavgifter Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Not Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel Årsredovisning 2016

65 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen Intäkter jämförelsestörande poster Interna poster Verksamhetens intäkter Specifikation verksamhetens intäkter Försäljningsmedel Avgifter och ersättningar Hyror och arrenden Stats- och landstingsbidrag Verksamheter och entreprenader Verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen Kostnader jämförelsestörande poster Kapitalkostnad Pensioner och sociala omkostnader Kalkylerade kp Interna poster Verksamhetens kostnader Specifikation verksamhetens kostnader Personal Pensioner varav pensionsförsäkringsavgifter varav förändr pensionsavsättning varav pensionsutbetalningar varav individuell del Material Tjänster Bidrag och transfereringar Entreprenad och köp av verksamhet Övrigt Verksamhetens kostnader Pensioner inkluderar löneskatt 24,26 %. Årsredovisning

66 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Not 3 Jämförelsestörande poster Intäkter Försäljningspris anläggningstillgångar Bokfört värde anläggningstillgångar Realisationsvinster Återbetalning försäkringspremie Kostnader Utrangering staket fsk Loppan, julbelysning Avsättning för återställande av deponi Summa Not 4 Avskrivningar Immateriella tillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa Avskrivningarna är beräknade på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningstiden för kommunen avseende byggnader är 5 50 år, för maskiner och inventarier 5 10 år och 3 5 år för immateriella tillgångar. Avskrivningstiden för koncernen är 5 50 år för byggnader och tekniska anläggningar, 3 20 år för maskiner och inventarier och 3 20 år för immateriella tillgångar. Not 5 Skatteintäkter Kommunalskatt Prognos slutavräkning innevarande år Förändring slutavräkning förgående år Summa Not 6 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Avgift till LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Regleringsavgift/regleringsbidrag Bidrag för flyktingar, ökade arbetsgivaravgifter unga Summa Det extra statsbidraget för flyktingsituationen har periodiserats med jämn fördelning utifrån den månad när kommunens kostnader för flyktingsituationen började öka i betydande omfattning. I enlighet med RKR s rekomendation. Det vill säga från nov 2015 till dec 2016, vilket innebär kr per månad (Totala bidraget kr) och kr för 2015 samt kr för kr avgår till VDUF. 66 Årsredovisning 2016

67 KOMMUNEN KONCERNEN Not 7 Finansiella intäkter Ränteintäkter Aktieutdelning Resultat från andel i intresseföretag Övriga finansiella intäkter Summa Not 8 Finansiella kostnader Ränta på lån Finansiell kostnad avseende pensionsskuld Räntekostnader Övrig finansiella kostnader Summa Not 9 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: Samtliga realisationsvinster/försäljningar Justering för intäkt AFA försäkring återbet Justering för kostnad avsättning täckning deponi Justerat resultat Not 10 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 3 och 20 år 3 och 20 år År 2012 ändrades redovisningsprincipen för hantering av immateriella anläggningstillgångar. Med immateriella anläggningar avses icke fysiska tillgångar. Årsredovisning

68 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Not 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Inköp Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar Avskrivningar Nedskrivningar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 5 50 år 5 50 år 5 50 år 5 50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga anläggningstillgångar Det bokförda värdet fördelar sig på: Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Pågående ny-, till- och ombyggnad Utgående bokfört värde Särredovisning av fastigheten Samariten 5, finansiellt leasingavtal, tom Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Årsredovisning 2016

69 KOMMUNEN KONCERNEN Not 12 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Inköp Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar Avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 5 20 år 5 20 år 3 20 år 5 20 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga anläggningstillgångar. Det bokförda värdet fördelar sig på: Maskiner Inventarier Bilar och transportmedel Skulpturer och statyer Övriga maskiner och inventarier 0 0 Pågående installationer Utgående bokfört värde Årsredovisning

70 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Malungs Elverk AB Malungshem AB Gustols AB Malung-Sälen Turism AB Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB Dalatrafik AB Swedbank Ärnäshedens Fastighets AB Aktier, övriga Andel i Förenade Småkommuners Försäkrings AB Andel i Kommuninvest Sverige AB Andelar Bostadsrätter Utlämnade lån Utlämnade lån Utlämnade lån Kommuninvest Sverige AB Långfristiga fordringar Långfristiga fordring Vamas revers Uppskjuten skattefordran 123 DalaKraft AB Äppelbovind ekonomiska förening Vindela ekonomiska förening Dala Vind AB Dala Vindkraft ekonomiska förening Norrsken AB Dala Energi AB Husbyggnadsvaror HBV förening Visit Dalarna Svensk Turism AB Övriga 8 8 Summa Andelarna i Kommuninvest Sverige AB medför förpliktelser i form av borgensåtagande. Åtagandet är närmare specificerat i noten för övriga ansvarsförbindelser. Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomiska förening avser inbetalt andelskapital. Malung-Sälens kommun totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick till kronor. Not 14 Förråd, exploateringsfastigheter Förråd varav oljelager Exploateringsfastigheter Tomträttsmark Summa Årsredovisning 2016

71 KOMMUNEN KONCERNEN Not 15 Fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Fordringar hos staten Fordringar hos koncernföretag Fordringar mervärdesskatt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna skatteintäkter Summa felkonto Summa prelkostnader Visma Summa Not 16 Kortfristiga placeringar Nordea SBAB Länsförsäkringar Nordea kortränta Fastränteplacering Depålikvidkonto Summa Not 17 Kassa och bank Handkassor och växelkassor 3 3 Plusgiro Bank Summa Not 18 Eget kapital Anläggningskapital Rörelsekapital Omräkningsdifferens Summa Ingående eget kapital Kommunen Fjärrvärme Malungs Elverk AB Malungshem AB Malung-Sälen Turism AB Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB Gutstols AB Ärnäshedens Fastighets AB Omräkningsdifferens Summa ingående eget kapital Årsredovisning

72 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Varav resultatujämingsreserv Utnyttjad reserv 2015 Summa resultatutjämningsreserv Årets resultat Kommunen Fjärrvärme Malungs Elverk AB Malungshem AB Malung-Sälen Turism AB Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB Gutstols AB Ärnäshedens Fastighets AB Summa årets resultat Utgående eget kapital Kommunen Fjärrvärme Malungs Elverk AB Malungshem AB Malung-Sälen Turism AB Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB Gutstols AB Ärnäshedens Fastighets AB Summa utgående eget kapital Ändrad redovisningsprincip År 2008 ändrades redovisningsprincipen för hantering av ett långtidshyresavtal tom för fastigheten Samariten 5. Fram till år 2007 bokfördes hyreskostnaden som lokalhyra, år 2008 fastställdes att den ekonomiska innebörden av avtalet är att hyresmannen (kommunen) har tagit på sig samma finansiella och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Avtalet omklassificerades till ett finansiellt leasingavtal. År 2016 är resultatpåverkan 8947 tkr i extra kostnader utöver amortering av skuld för det finansiella leasingavtalet. Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen (KL, kap 8, 3d) en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativ. Kommunfullmäktige beslutade den 25 nov 2013 att upprätta en resultatutjämningsreserv utifrån föreslagna lokala riktlinjer. 72 Årsredovisning 2016

73 KOMMUNEN KONCERNEN Not 19 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning pensionsskuld Löneskatt Summa Medlen används i sin helhet i verksamheten, s.k. återlåning. Ingen omföring avseende kortfristig del har skett. Avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension 0 0 Förmånsbestämd/ kompl pension Ålderspension Pension till efterlevanade Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstidsförordnanden Politker 1 1 Ingående avsättning Nya förpliktelser under året varva nyintjänad pension varav ränte och basbeloppsuppräkning varav ändring av försäkringstekniska grunder 0 0 varav pension till efterlevande varav intjänad PA-KL varav övrig post 4 0 Årets utbetalningar Utgående avsättning Löneskatt Utgående avsättning inklusive löneskatt Från år 2010 har uppbokning för avsättning pensioner till politiker beräknats. I posten nyintjänad pension ingår uppbokning av pension till 1 politiker. Not 20 Andra avsättningar Avsättning återställande av deponi Redovisat värde vid årets början Ianspråktagna avsättningar Summa utgående avsättning Uppskjuten skatt Summa uppskjuten skatt Summa övriga avsättningar Årsredovisning

74 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Not 21 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Investeringsbidrag Anläggningsavgifter Summa Kommande års amorteringar (4 049) tkr för kommunen och (5 975) tkr för koncernen har bokförts som kortfristig skuld samt fråndragits låneskuld I långfristiga lån ingår långfristig leasingskuld för fastigheten Samariten 5 med 30,9 (31,7) mkr. Ingående låneskuld Nyupplåning under året Årets amorteringar Förändring kommande års amortering Utgående långfristig låneskuld Ingående förinbetalda anläggningsavgifter VA % av årets förinbetalda anläggningsavgifter Utgående förinbetalda anläggningsavgifter VA Anläggningsavgifter för VA intäktsförs är VA:s genomsnittliga livslängd, d.v.s. 30 år. För 2012 överfördes årets intäktsförda anläggnings avgifter till Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB via en revers. Ändrad redovisningsprincip År 2009 bokfördes kommande års intäkt av upplupna anläggningsavgifter som kortfristig skuld och fråndrogs den långfristiga låneskulden. Från och mer 2010 bokförs hela skulden för upplupna anläggningsavgifter som långsiktig skuld. Ingen justering av jämförelsetal har gjorts. Not 22 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Skuld till koncernföretag Leverantörsskulder Skulder till staten Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna semesterlöner Okompenserad övertid Kortfristig pensionsskuld inklusive löneskatt Förutbetald skatteintäkt Summa Not 23 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Summa Föregående års ställda säkerheter är uppdaterade med fastighetsinteckningar som tidigare inte medräknats. 74 Årsredovisning 2016

75 KOMMUNEN KONCERNEN Not 24 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Pensionsförpliktelser Löneskatt Summa Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Årets utbetalningar Akualisering Bromsen Övrigt Utgående ansvarsförbindelse Löneskatt Summa Aktualiseringsgrad 97,0 % 97,0 % Med aktualisering avses personer där alla pensionsgrundande tider är utredda och pensionsåtagandet är beräknat utifrån detta. För personer som inte är aktualiserade uppskattas pensionsgrundande tid. I takt med att även dessa personer aktualiseras justeras ansvarsförbindelsen. Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet redovisningsprinciper. Kommunen har inte försäkrat någon del av ansvarsförbindelsen. Not 25 Övriga ansvarsförbindelser Kommunal borgen för egna bolag och stiftelser Kommunalt borgens- och förlustansvar för egnahem och småhus med bostadsrätt Övriga ansvarsförbindelser Pensionsåtaganden Summa Malung-Sälens kommun har i januari 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommun invest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Malung-Sälens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Årsredovisning

76 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Not 26 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar Nedskrivning av anläggningstillgångar Summa Not 27 Justering för avsättningar Förändring avsättning pensioner Förändring uppskjuten skatteskuld Avsättning återställande av deponi Not 28 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinst i samband med försäljningar Utrangering anläggningstillgångar Förändring uppskjuten skattefordran 123 Summa Not 29 Långfristiga fordringar Amortering utlämnade lån Summa Årsredovisning 2016

77 Årsredovisning

78 REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningsprinciper Malung-Sälens kommuns redovisning är upprättad enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt rekommendationer från rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningen i kommunen sker på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed och avser att ge en rättvisande bild. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde om inget annat anges. Överordnad princip för värdering är försiktighetsprincipen. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges. De kommunägda bolagens redovisning sker i enlighet med god redovisningssed i huvudsaklig överensstämmelse med Bokföringslagen, Årsredovisningslagen samt Aktiebolagslagen. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund som kommunen har minst 20 procent inflytande i. Västerdalarnas Utbildningsförbund (VDUF) bildades tillsammans med Vansbro kommun. Under 2015 bedrevs ingen verksamhet utan verksamhetsövergången gjordes VDUF har därför från 2016 tagits med som ett kommun ägt förbund. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av organisationsträdet på sid 2. Jämförelsestörande intäkter och kostnader Jämförelsestörande intäkter och kostnader avser i första hand som poster som är sällan förekommande. Försäljning av anläggningstillgångar som genererar realisationsvinster samt nedskrivningar definieras alltid oavsett belopp som jämförelsestörande. Upplysning om jämförelsestörande poster specificeras i not i anslutning till resultaträkningen. Intäkter/Kostnader Periodisering har skett och inkomster intäktsförs det år som intäkterna genereras samt utgifter kostnadsförs det år förbrukningen skett. Skatteintäkter Kommunen redovisar en fullständig periodisering av kommunalskatten innebärande att skatteintäkterna hänförs till det räkenskapsår då den skattepliktiga inkomsten intjänas av den skattskyldige. Detta innebär att till de månatliga skatteintäkterna tillkommer en prognos för avräkningslikviden. Prognosen baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2 Osäkra kundfordringar Reservering av osäkra kundfordringar, så kallade befarade kundförluster har gjorts för fordringar förfallna mer än 6 månader. Avskrivningar och avskrivningstider Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Kommunen tillämpar följande avskrivningstider för materiella anläggningstillgångar: 5, 8, 10, 15, 20, 25, 33 år. Kommunen tillämpar följande avskrivningstider för immateriella anläggningstillgångar: 3, 5 år. För tillgångar med identifierade komponenter som har olika nyttjandeperiod, där varje komponents värde uppgår till minst 100 tkr, tillämpas komponentavskrivning. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (till exempel finansiell leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. Linjär avskrivning tillämpas, vilket innebär lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas månaden när tillgången tas i bruk. Internränta Förvaltningarna debiteras månatligen, från att investeringen aktiveras, internränta. Internräntan för år 2016 är 2,4 (2,5) procent. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 5 år klassificeras som en anläggningstillgång om värdet överstiger ett prisbasbelopp (44 500) kronor. Investeringsbidrag tas från och med år 2010 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades investeringsbidrag och intäkter så att de reducerade det bokförda värdet. Kommunen har inte räknat om jämförelsetal eller rättat i anläggningsregistret för tidigare år. Anledningen är att utfallet inte är försvarbart i förhållande till arbetsinsatsen som krävs. Materiella anläggningstillgångar aktiveras i balansräkningen och avskrivning sker linjärt utifrån tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Vägledning har inhämtats från Sveriges kommuner och landstings förslag till avskrivningstider. Kommunen har klassificerat fyra tillgångar som immateriella. Kommunen äger mark som inte är upptagen i anläggningsredovisningen. Det avser markvärden som kommunen ägt under lång tid och som vid inköpet inte upptogs som anläggningstillgång. 78 Årsredovisning 2016

79 Avsättning Pensioner för anställda i kommunen intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Ingen omföring av kortfristig del sker, med anledningen att det är förhållandevis små belopp. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen, se vidare redovisningsprinciper för pensioner. Från och med år 2010 redovisas visstidsförordnanden för politiker som ger rätt till särskild avtalspension som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsavsättningen motsvarar nuvärdet av de framtida pensionsutbetalningarna. Omsättningstillgångar Från och med 2005 klassificeras exploateringsmark som en omsättningstillgång. Utgångspunkten för klassificering av en exploateringsfastighet som omsättningstillgång är upprättande av detaljplan och att syftet är avyttring. Långfristiga skulder Nästkommande års amorteringar av långfristiga lån redovisas som kortfristig skuld. Personalskulder Skulder till personalen redovisas, med undantag för delar av pensionsskulden, som kortfristiga skulder. Skulderna avser ej uttagna semesterdagar, ej kompenserad övertid och ej utbetalda timlöner. Avtalslösningar som har överenskommits med utlöst personal redovisas från föregående år som en kortfristig skuld vid tillfället för uppgörelsen. Uppgörelserna gäller som längst till och med Ingen omföring avseende långfristig del har gjorts. Sociala avgifter Sociala avgifter bokförs i form av procentuella personalomkostnadspålägg (så kallade PO) i samband med löneredovisningen enligt följande: Anställda 38,33 % Förtroendevalda 31,42 % Uppdragstagare m.fl. 31,42 % År 2016 fastställdes det slutliga personalomkostnadspålägget till 38,33 procent. utifrån att ingen samordningsklausul kommer att ske. Avsättning för pensioner och pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse motsvarar nuvärdet av de framtida pensionsutbetalningarna. Pensionsskuld Kommunfullmäktige har beslutat, att den kommunala pensionen (procent av lönen upp till 7,5 basbelopp) för grupp 1 anställda som omfattas av KAP-KL (pensionsavtal), helt skall utbetalas för de anställdas individuella placering. Den individuella pensionen är upptagen som en kortfristig skuld i bokslutet. Leasingavtal Ett avtal har bedömts vara ett finansiellt leasingavtal, där kommunen tagit på sig samma finansiella och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Klassificering utgår från kommunens redovisningsprinciper för anläggningstillgångar. Ytterligare ett långtidshyresavtal har varit föremål för genomgång men har klassificerats som operationellt utifrån att det ger en mer rättvisande redovisning. Alla övriga leasingavtal har klassificerats som operationella leasingavtal. Infrastrukturella investeringar Inga infrastrukturella investeringar har under året förekommit i kommunen. Lånekostnader Redovisas enligt huvudmetoden och belastar resultatet för den period de gäller. Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen (KL, kap 8, 3d) en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativ. RUR är frivillig att tillämpa. De kommuner och landsting som avser att tillämpa RUR måste besluta om hur reserven ska hanteras i lokala riktlinjer. RUR synliggörs inte i resultaträkningen utan i den till bokföringens sidordnade balanskravsutredning. I balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna kapitalet. Kommunfullmäktige beslutade den 25 nov 2013 (KF 102) att upprätta en resultatutjämningsreserv utifrån föreslagna lokala riktlinjer. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade utifrån RIPS 07, enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Beräkningen bygger förenklat på livslängdsantagande (hur länge vi lever) samt en kalkylränta som fastställs av SKL. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som var kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningarna Årsredovisning

80 ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda för ett stadigvarande bruk mer än fem år. Avskrivningar Planmässig värdeminskning av anläggnings tillgångar. Avsättningar Framtida ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstidpunkten och hur den har förändrats under året. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Driftredovisning Avser kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Internränta Kalkylmässig kostnad för kapital bundet i tillgångar. Investeringsredovisning Omfattar utgifter och inkomster för årets investeringar av anläggningstillgångar. Kapitaltjänstkostnader Gemensam benämning för internränta och avskrivningar. Kortfristiga skulder (KS) Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den löpande verksamheten. Löptid under stigande ett år. Kassalikviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Beräknas omsättningstillgångar med avdrag förråd i förhållande till kortfristiga skulder (OT FÖRRÅD/KS). Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag och investeringsinkomster. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Långfristiga skulder (LS) Skulder med en löptid överstigande ett år. Mkr Miljoner kronor Omsättningstillgångar (OT) Lös egendom som inte är anläggningstillgång och med syftet är att realisera (omsätta) tillgången. Pensionsskuld Pensionsskulden är en uppskattning av totala kontanta medel som krävs för att klara de framtida pensionsutbetalningarna. Periodisering Fördelning av utgifter och inkomster till kostnader och intäkter i den redovisningsperiod den hör. Det innebär att utgifter kostnadsförs det år då förbrukningen skett och inkomster intäktsförs det år som intäkterna genereras. Resultaträkning Visar årets finansiella resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen av det egna kapitalet, något som också kan utläsas genom att jämföra balansräkningarna för de senaste två åren. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar (OT) och kortfristiga skulder (KS). Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Skuldsättningsgrad Totala skulder i förhållande till eget kapital. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar. Måttet visar den finansiella styrkan på lång sikt. Tkr Tusentalskronor 80 Årsredovisning 2016

81 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningssystem Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner. Systemet består av flera delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, regleringsbidrag eller regleringsavgift och utjämning av LSS-kostnader. Inkomstutjämning I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare motsvarande 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Den kommun som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan den som har en högre skattekraft än garantin får ett avdrag. Kostnadsutjämning Systemet syftar till att jämna ut strukturella behovsoch kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet. Strukturbidrag Kommuner och landsting kan få ett strukturbidrag som beräknas i kronor per invånare och ska utgå årligen och tills vidare. Bidraget ges till kommuner som i tidigare kostnadsutjämning fick bidrag för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder (=högre arbetslöshet) och svagt befolkningsunderlag. Dessutom utgår bidrag till kommuner och landsting som fick en större försämring genom införandet av det nya systemet. Regleringsbidrag eller regleringsavgift Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästkommande år. Om det uppstår en skillnad mellan den anslagna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare. Utjämning av LSS-kostnader Kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade personer utjämnas genom avgifter eller bidrag. Kommunen fick bidrag på 5 mkr. Fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, var cirka 33 mkr för Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes 2008 med en kommunal fastighetsavgift som kommunerna får från staten. Intäktsökningen neutraliserades genom att anslaget till den kommunalekonomiska utjämningen minskades med samma belopp. Årsredovisning

82 REVISIONSBERÄTTELSE 82 Årsredovisning 2016

83

84 Året i korthet Stina Nilsson fick årets idrottspris Stina Nilsson från Malung, fick årets idrottspris för andra gången. I slutet av säsongen skickade hon en hälsning till alla sina fans: Jag skulle också vilja rikta ett STORT tack till alla er som har hejjat och hållit tummarna för mig i vinter! Det betyder mycket att känna stödet och ropen ifrån tvsofforna! Så återigen, TACK! Ha det så fint allihopa! Välkomstträff för nyanlända I början av året arrangerades en välkomstträff för nya och etablerade Malung-Sälenbor. Totalt medverkade cirka 40 organisationer under träffen som initierades av kommunens integrationssamordnare, Malungs församling, frivilligorganisationer, Malungs folkhögskola med flera. Miljöengagerade ungdomar träffades I november gick Miljötinget av stapeln på Folkets Park Orrskogen i Malung. Under tre dagar möttes 200 ungdomar från Gävleborg och Dalarna för att lära sig mer om och diskutera hållbar utveckling. En grundskola i topp Föräldraalliansens kvalitetsindex placerade grundskolan i Malung-Sälens kommun på plats 18 i riket, vilket var den främsta placeringen av alla kommuner i länet. Topplacering bekräftades SKL publicerade rapporten Öppna jämförelser grundskola 2016 som ger en översiktlig bild av resultaten i skolan, både nationellt och för respektive kommun. I det sammanvägda resultatet för samtliga kommuner hamnar Malung-Sälens kommun på en elfte plats i landet. Av de kommuner som ligger på topp-20-listan har elva legat på ett stabilt grönt resultat de senaste åtta åren, däribland Malung-Sälens kommun. Tuff ekonomisk analys En analysgrupp från SKL presenterade för kommunfullmäktige en rapport som tydligt visar att Malung-Sälens kommun har strukturella överkostnader på cirka 40 miljoner kronor, det vill säga kommunens kostnader är högre än andra jämförbara kommuner. Rapporten ledde fram till att en handlingsplan med nödvändiga åtgärder togs fram för att på allvar sanera kommunens ekonomi. malung-salen.se Ny lekplats i Grönlandsparken Efter att ha diskuterats i flera år invigdes i september en ny lekplats i Grönlandsparken i Malung. Lekplatsen är utformad som en fäbod med de olika typiska husen som ingår där. Utsmyckning av rondellen Frågan om hur rondellen i Malung ska utsmyckas fick sin lösning. Kultur- och fritidsnämnden ställde sig bakom ett förslag framtaget av kommunens kulturarvsutvecklare Nirs Peter Nordin. En bra musik- och kulturskolekommun Malung-Sälens kommun hamnar på fjärde plats av länets kommuner i Lärarförbundets undersökning av bästa musik- och kulturskolekommun. Medborgarlöfte Malung-Sälens kommun, Destination Sälenfjällen och polisen kom överens om insatser som ska säkerställa att den upplevda tryggheten ökar runt områden med stor tillströmning av besökare i Sälen. Formgivning och produktion: 1:e Tant Orange AB, 2017 Tryck: Strålins, Falun 2017 Foto (där ej annat anges): Bild och Budskap Timea Hedlund och Ahlbins foto

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015 1 Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015 2 Så här fördelas pengarna Formgivning och produktion: 1:e Tant Orange AB, 2016 Förskolan 9,0 % Grundskolan och fritids 18,8 % Gymnasium och vuxenutbildning

Läs mer

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42 Dokumenttyp: Nämndsplan Tjänsteställe: KFV Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Datum:2016-02-23 Mottagare: Berörda verksamheter Diarienr: KS/2016:42 Nämndsplan för kommunstyrelsen 2016-2018

Läs mer

Så här fördelas pengarna

Så här fördelas pengarna Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2014 Så här fördelas pengarna Formgivning och produktion: 1:e Tant Orange AB, 2015 Förskolan 8,6 % Grundskolan och fritids 19,6 % Gymnasium och vuxenutbildning 10,0

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018

Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018 Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018 Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden Förskolan Grundskolan Fritidshem Grundsärskolan Integrationscentrum Moravägens HVB-hem Planeringsförutsättningar

Läs mer

Planera, göra, studera och agera

Planera, göra, studera och agera 5 Planera, göra, studera och agera Mål- och resursplanen innehåller den beslutade visionen, inriktningsmål, förväntade resultat och ekonomiska förutsättningar. Därutöver finns lag, författning, åtaganden

Läs mer

Så här fördelas pengarna

Så här fördelas pengarna Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2013 Så här fördelas pengarna Formgivning och produktion: www.tantorange.se 2014 Förskolan 8,6 % Grundskolan och fritids 19,5 % Gymnasium och vuxenutbildning 10,0 %

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Så här fördelas pengarna

Så här fördelas pengarna Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2013 Så här fördelas pengarna Formgivning och produktion: 1:e Tant Orange AB, 2014 Förskolan 8,6 % Grundskolan och fritids 19,5 % Gymnasium och vuxenutbildning 10,0

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018 Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 1 2 Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Strategisk plan

Strategisk plan Strategisk plan 2017-2019 Budget 2017 Dokumentnamn Strategisk plan 2017-2019 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 4 Fastställd/upprättad 2016-09-19/KS 2016/484 Senast

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? Procent

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Handlingsplan för ekonomi i balans

Handlingsplan för ekonomi i balans 2016-04-27 Handlingsplan för ekonomi i balans Bakgrund Det är befolkningsantalet som styr de intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag som en kommun har till sitt förfogande. Den negativa befolkningsutvecklingen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015 Populärutgåva

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015 Populärutgåva Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015 Populärutgåva Foto: Anders Mojanis Handlingsplan ska minska våra strukturella överkostnader Mycket arbete och många beska politiska beslut återstår innan vår kommun

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar? Procent

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva

Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva Älvdalens kommun Årsredovisning 2016 Populärutgåva Positiv utveckling och stark framtidstro När vi summerar året som gått vill vi särskilt lyfta fram några händelser som påverkar oss i kommunen, de flesta

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Grundskolan och fritids 16,7 % Gymnasium och vuxenutbildning 9,5 % Äldre- och handikappomsorg 31,4 % Arbetsmarknadsinsatser 1,2 %

Grundskolan och fritids 16,7 % Gymnasium och vuxenutbildning 9,5 % Äldre- och handikappomsorg 31,4 % Arbetsmarknadsinsatser 1,2 % ÅRSREDOVISNING 2017 Så här fördelas pengarna Förskolan 9 % Grundskolan och fritids 16,7 % Gymnasium och vuxenutbildning 9,5 % Socialtjänst 6,6 % Äldre- och handikappomsorg 31,4 % Samhällsbyggnad 5,7 %

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012 Säffle kommuns Kvalitet i Korthet Resultat Resultaten kommer från kommunens egna mätningar samt externt från skolverket, SCB, socialstyrelsen m fl. Grönt = Bra. Säffle tillhör de 25 % av kommunerna som

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun 2015 Årsredovisningen i korthet Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2015 Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB

Budget 2018 för Tjörns Måltids AB Bild från Bleketskolan Budget 2018 för Tjörns Måltids AB Beslutad av Tjörns Måltids AB 2017-12-11 46 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Tjörns Måltids AB ska bedriva måltidsverksamhet och på uppdrag av

Läs mer

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut 1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

NORA KOMMUN KOMMUNREVISORERNA

NORA KOMMUN KOMMUNREVISORERNA Till Kommunfullmäktige Revisorernas redogörelse 2014 För att kunna ge underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning har vi granskat all verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden

Läs mer

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2012 Populärutgåva

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2012 Populärutgåva Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2012 Populärutgåva I topp när det gäller grundskola, äldreomsorg och frisk personal Åren 2010 och 2011 hade vi goda ekonomiska resultat i den kommunala förvaltningen.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Elin Freeman Revisionskonsult April 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22

Läs mer

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2012

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2012 1 Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2012 Så här fördelas pengarna Förskolan 8,7 % Grundskolan och fritids 20,4% Gymnasium och vuxenutbildning 10,7% Socialtjänst 4,7% Äldre och handikappomsorg 32,5%

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Detaljbudget Reviderad politisk inriktning med prioriterade områden och övergripande mål. Antagen av Kommunfullmäktige

Detaljbudget Reviderad politisk inriktning med prioriterade områden och övergripande mål. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad politisk inriktning med prioriterade områden och övergripande mål Antagen av Kommunfullmäktige 2018-12-12 165 Innehållsförteckning Övergripande... 3 Kommunfullmäktiges beslut... 7 2 Övergripande

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer Revisionsrapport 2010-09-15 Hans Stark Hans Gåsste Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer