Grundskolan och fritids 16,7 % Gymnasium och vuxenutbildning 9,5 % Äldre- och handikappomsorg 31,4 % Arbetsmarknadsinsatser 1,2 %
|
|
- Gun Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÅRSREDOVISNING 2017
2 Så här fördelas pengarna Förskolan 9 % Grundskolan och fritids 16,7 % Gymnasium och vuxenutbildning 9,5 % Socialtjänst 6,6 % Äldre- och handikappomsorg 31,4 % Samhällsbyggnad 5,7 % Kultur och fritid 4,5 % Arbetsmarknadsinsatser 1,2 % Miljö och bygg 0,3 % Räddningstjänsten 2,1 % Politik och övergripande administration 12,3 % Näringslivsenheten 0,8 %
3 Krävs en ekonomi i balans Kommunen har krav på sig att ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet där varje generation själv ska bära sina kostnader för den service som den konsumerar. Ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Efter flera år av stora underskott befann vi oss under våren 2017 i ett läge där vi tvingades vidta drastiska åtgärder för att kunna vända trenden från underskott till överskott i verksamheterna. Om vi inte hade agerat kraftfullt äventyrar vi på sikt möjligheten att framöver kunna säkerställa en bra service vad gäller tjänster inom framför allt vård, skola och omsorg. Det resulterade i att kommunen i april lade ett varsel av totalt 55 personer för att sänka lönekostnaderna med drygt 20 miljoner kronor. Genom olika avtals- och pensionslösningar blev det endast 13 personer som i slutändan blev uppsagda på grund av arbetsbrist. Vi är en förhållandevis liten kommun, men inom många områden en gigant. Vi är norra Europas största vinterturismkommun och en plats där flera evenemang i världsklass går av stapeln. Under 2017 togs de första spadtagen, av bland andra närings- och innovationsminister Mikael Damberg, för en ny internationell flygplats i Sälen. Näringen i Sälen kommer under de närmaste åren att investera flera miljarder kronor och antalet nya detaljplaner har aldrig varit fler. Arbetslösheten är låg och rekryteringsbehovet från företagen är stort. Tyvärr har vi i dag en brist på lediga lägenheter och bostadshus vilket försvårar företagens nyrekrytering. Vi kommer därför att behöva få fram fler tomter för byggande av bostäder. En utmaning de kommande åren blir även att säkerställa kommunens kompetensförsörjning när många medarbetare går i pension och behöver ersättas. Vi har också blickarna riktade mot oss av andra skäl. Våra verksamheter inom vård, skola och omsorg levererar lysande resultat inom många områden, och 2017 var inget undantag. Malung-Sälens kommun tog hem tredjeplatsen bland landets alla kommuner i SKL årliga rankning av landets grundskolor. Resultaten har inom de flesta områden förbättrats det senaste året, och det från ett tidigare redan bra resultat. Ett exempel är att andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen uppgår till 88,7 procent. Vi placerar oss även högt i lärarförbundets ranking över landets bästa skolkommun när det gäller den faktiska andelen elever i årskurs 9 som är godkända i alla ämnen, och gymnasieskolan i VDUF:s regi kan också stoltsera med bra resultat i olika mätningar. Våra verksamheter Våra bolag i koncernen redovisar svarta siffror för Särskilt glädjande är de goda resultat som Malungs Elverk AB och Malungshem AB levererar. Trots de åtgärder vi genomfört återstår det fortfarande mycket arbete för att få kommunens ekonomi i balans. Det krävs en fortsatt anpassning av verksamheterna, vi behöver arbeta effektivare och när en ledig tjänst uppstår behöver vi ta ställning till ifall den kan och behöver tillsättas igen eller inte. Vi lägger nu 2017 bakom oss men vi behöver framöver ha ett fortsatt fokus på att få ordning på ekonomin för att kunna leverera de välfärdstjänster våra kommuninvånare kan kräva av oss. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till kommunens alla medarbetare och förtroendevalda för ert engagemang och goda arbete under året. Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgångsrika resultat inom många områden. Hans Unander Kommunstyrelsens ordförande inom vård, skola och omsorg levererar lysande resultat Årsredovisning
4 SAMMANDRAG 5 ÅR Fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG Antal kommuninvånare 31/ Kommunen Soliditet, % Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning, % Nettokostnadernas förändring, % 7,7 0,7 1,5 5,6 1,0 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämnings förändring, % 4,4 7,0 2,0 0,4 2,5 varav skatteintäkternas förändring, % 3,5 5,4 4,1 1,4 1,6 varav generella statsbidrags förändring, % 6,4 10,8 2,9 4,2 4,5 Eget kapital, mkr Eget kapital/invånare, kr Långfristiga skulder, mkr Långfristiga skulder/invånare, kr Årets resultat, mkr Investeringsutgifter, mkr 21,0 13,8 20,5 43,6 60,9 Skattesats kommunen, kr 23,04 23,04 22,54 22,54 22,54 Koncernern Soliditet, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Årets resultat, mkr Eget kapital, mkr * 2014 och 2017 års nyckeltal innehåller engångspost för avsättning deponi med 15,0 mkr respektive 13,4 mkr. ** Jämförelsestörande intäkter och kostnader ingår i samtliga års nyckeltal. 4 Årsredovisning 2017
5 INLEDNING: I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas hur resurs erna fördelar på olika verksamheter. Här finns också en översikt i siffror för de senaste fem åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning. Avsnittet innehåller också en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE: Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen inleds med en omvärldsanalys. Den innehåller även ett stycke om begreppet god ekonomisk hushållning samt en uppföljning av kommunfullmäktiges verksamhetsplan och i vilken utsträckning kommunen uppfyllt målen. Förvaltningsberättelsen innehåller även en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade åtgärder för 2017 och en personalekonomisk redogörelse. Avsnittet avslutas med en finansiell analys utifrån fyra aspekter: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Innehållsförteckning INLEDNING Så här fördelas pengarna 2 Kommunstyrelsens ordförande om året som gått 3 Fem år i sammandrag 4 Politik och organisation 6 Styrmodell 8 FÖRVALTNINGBERÄTTELSE Omvärldsanalys 9 Väsentliga händelser 10 God ekonomisk hushållning 12 Årets resultat 17 Driftredovisning 17 Balanskravsresultat 19 Investeringsredovisning 20 Väsentliga personalförhållanden 22 Finansiell analys kommunen 25 Finansiell analys koncernen 34 Utvärdering av ekonomisk hushållning 35 NÄMNDERNA: I det tredje avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt. Tretton verksamheter/nämnder beskriver sitt uppdrag, redogör för viktiga händelser under året, redovisar måluppfyllelse samt ger sin syn på den framtida utvecklingen. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett liknande sätt. NÄMNDERNA Kommunfullmäktige 36 Revisionen 37 Valnämnden 38 Överförmyndaren 39 Kommunstyrelsen 40 Barn- och utbildningsnämnden 44 Socialnämnden 46 Kultur- och fritidsnämnden 48 Räddningsnämnden 49 Miljönämnden 51 Byggnadsnämnden 53 De kommunala bolagen 56 RÄKENSKAPER: Det fjärde och sista avsnittet redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finan siering (kassa flödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till en del poster. Och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller. RÄKENSKAPER Resultaträkningar 64 Balansräkningar 65 Kassaflödesanalyser 66 Noter 67 Redovisningsprinciper 76 Revisionsberättelse 78 Årsredovisning
6 POLITIK Politik och organisation Den politiska organisationen i Malung-Sälens kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och sju nämnder. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för utvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommuninvånarna ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunens revisorer. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. Till sin hjälp har man de politiska nämnderna och deras förvaltningar. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna Moderaterna 9 9 Vänsterpartiet 5 4 Centerpartiet 3 4 Liberalerna 3 3 Malung-Sälenpartiet 3 2 Sverigedemokraterna 1 2 Totalt: De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel förskola, grundskola och äldreomsorg. 6 Årsredovisning 2017
7 Koncernen Malung-Sälens kommun Malung-Sälens kommun ORGANISATION Kommunkoncernen består av den kommunala organisationen, de kommunägda bolagen och kommunalförbund där Malung-Sälens kommun har ett betydande inflytande. Sammanställd redovisning upprättas för kommunkoncernen med kommunägda bolag och kommunalförbund överstigande 20 procents andel. I jämförelse med år 2016 har Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB tillkommit i kommunkoncernen. Malungs Elverk AB är även delägare i Dalakraft AB (24,04 procent). Malungs Elverk AB 74 % Malungshem AB 100 % Malung-Sälen Turism AB 100 % Gustols AB 100 % Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 100 % Västerdalarnas utbildningsförbund 58,3 % Ärnäshedens Fastighets AB 40 % Västerdala Terminal & Järnvägsspår AB 39 % Malungs Elnät AB 100 % Sälen Centrum HB 50 % Den kommunala organisationen I bilden nedan beskrivs hur den politiska organisationen ser ut. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunstyrelsen är inte överställd nämnderna i formell mening men har en särställning i sitt uppdrag att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunens nämnder ansvarar för ett antal verksamheter som organisatoriskt utgörs av förvaltningar som leds av en förvaltningschef, vilken rapporterar till nämnden. Även kommunstyrelsen har en uppgift som facknämnd för kommunstyrelseförvaltningen och service- och teknikförvaltningen. Revision Kommunfullmäktige Valberedning Överförmyndare Arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltning Service- och teknikförvaltning Byggnadsnämnd Kulturoch fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Miljönämnd Räddningsnämnd Socialnämnd Valnämnd Barn- och utbildningsförvaltning Räddningstjänst Socialförvaltning Kulturoch fritidsförvaltning Miljö - och stadsbyggnadsförvaltning Årsredovisning
8 ORGANISATION Styrmodell i Malung-Sälens kommun Kommunfullmäktige beslutade år 2011 om styrmodell för Malung-Sälens kommun. Styrmodellen utgår från mål- och resultatstyrning. I kommunfullmäktiges beslut beskrivs principerna för styrningen och hur styrkedjan ska hållas samman. Kommunstyrelsen utarbetar årligen anvisningar för att konkretisera arbetet med pla- nerings- och uppföljningsprocesserna, inklusive tidsangivelser för de aktiviteter i styrmodellen, som kommunfullmäktige beslutat om. Styrmodellen finns att läsa på kommunens hemsida, salen.se/kommunochpolitik STYRMODELL Vision och strategier Hållbar tillväxt Kvalitet Verksamhetsplan och budgetramar Kompetens Demokrati Nämndplaner och -budgetar Uppdrag till förvaltningarna Kommunfullmäktiges verksamhetsplan omfattar inriktningsmål och finansiella mål för planperioden samt prioriterade åtgärder för innevarande år på den övergripande nivån. Inriktningsmålen är indelade i fyra områden: hållbar tillväxt, kvalitet, kompetens och demokrati. Nämnderna utarbetar nämndplaner med nämndmål utifrån respektive uppdrag och kommunfullmäktiges inriktningsmål. För alla mål på nämnd- och fullmäktigenivå ska det finnas mått eller indikatorer för att kunna följa upp verksamheternas resultat. I möjligaste mån används mått som medger jämförelser med andra kommuner. För de mått eller indikatorer som inte är jämförbara med andra kommuner sker jämförelse med kommunens egna resultat och fastställda måltalsnivåer. Prioriterade inriktningsmål, finansiella mål och prioriterade åtgärder för år 2017 följs upp i avsnittet Mål och måluppfyllelse. 8 Årsredovisning 2017
9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld, befolkning och arbetsmarknad Att sia om framtiden har alltid varit ett vanskligt kapitel. Ibland blir det rätt och andra gånger fel beroende på oväntade händelser i kommunen, landet eller världen. Flyktingsituationen 2015 är ett exempel på en icke väntad händelseutveckling. På det lokala planet kan det handla om nedläggning av företag och medföljande arbetslöshet. Å andra sidan kan det också ske positiva förändringar som påverkar samhället i den riktningen. Slutsatsen blir att den ökade globaliseringen gör att kommunen blir alltmer känslig för händelser i omvärlden. Dessa är inte alltid lätta att förutse och kan få stor påverkan på det lokala planet. Under år 2017 har funnits ett tydligt fokus på att få kommunens ekonomi i balans, vilket också kommer att prägla kommande år. Tidigare underskott måste återställas och en solid grund för framtida verksamhet och investeringar måste skapas. Det handlar om framtidstro för kommunens invånare och att öka attraktiviteten för de som vill flytta hit och skapa sig en framtid i kommunen. Sverige befinner sig för närvarande i en högkonjunktur vilket naturligtvis är positivt, men det påverkar kommunens kompetensförsörjning vilken är en förutsättning för att kommunen på sikt ska klara sitt uppdrag. I den verkligheten utgör de större städerna magneter som är svåra för landsbygden att matcha. Den demografiska utvecklingen är också en faktor som försvårar situationen eftersom antalet personer som går ut i yrkeslivet inte motsvarar behovet. En annan viktig faktor som har stor betydelse för kompetensförsörjningen är tillgången på bostäder i form av lägenheter och byggklara tomter. Den pågående byggnationen av en flygplats i Sälenfjällen förstärker också det behovet i kombination med de utvecklingsplaner som finns inom besöksnäringen i fjällen. Under 2017 lades ett stort varsel på 55 tjänster i den kommunala verksamheten och effekterna av detta kommer att visa sig under 2018 eftersom kostnaderna bokförts på föregående år (2017). Detta har naturligtvis påverkat organisationen, men förändringen har nu satt sig och kommunen kan börja bygga med sikte på framtiden. Kommunen kommer att behöva göra mer för att sänka kostnaderna och det arbetet kommer bland annat att handla om en noggrann prövning vid tillsättning av vakanta tjänster, reduceringar i lokalbeståndet samt kontroll och uppföljning av kostnadsutvecklingen inom alla områden. Det kommer även att krävas en anpassning av verksamheterna utifrån jämförelsetal och ambitionsnivåer i förhållande till nationella regelverk. Samtidigt får verksamheten inte enbart präglas av nedskärningar utan måste balanseras mot kloka satsningar som skapar högre effektivitet och attraktionsvärde. Malung-Sälens kommun är unik i sin sammansättning och har tillgångar som är utöver det vanliga. Kommunen har en ryggrad i form av näringslivet i dalgången och Sälenfjällen som en puls med stark dragningskraft. Fjällen är dessutom inte flyttbara vilket gör att den turistiska näringens investeringar är hållbara över tid. Tillkomsten av en internationell flygplats är en viktig del i den framtida utvecklingen och drar också med sig andra investeringar i området som skapar sysselsättning och framtidstro. Samarbetet och dialogen med näringsliv och föreningsliv är viktiga byggstenar i formandet av den kommunala verksamheten. I det sammanhanget är grannkommunerna, oavsett länsgräns, viktiga pusselbitar. Befolkningsutveckling Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget/avgiften för det kommande året. Historiskt sett har befolkningsmängden generellt minskat i Malung-Sälens kommun sedan 1950-talet, då kommunen hade drygt invånare. Under åren intensifierades denna trend ytterligare och befolkningen minskade med över 100 personer per år. År 2014 noterades den lägsta befolkningsmängden hittills, på invånare. Kommunen har alltjämt under de tre senaste åren ( ) återhämtat sig något och befolkningen har ökat Befolkningsutveckling invånarantal 31 december Den positiva trenden fortsatte även under Den sista december 2017 hade kommunen invånare, vilket är en ökning med 23 invånare jämfört med föregående år. Totalt flyttade 564 personer in i kommunen förra året, medan 508 flyttade ut. Flyttnettot var alltså positivt med 56 personer. Födelsenettot blev negativt med totalt 31 personer, 107 föddes och 138 dog. Glädjande är att trenden av högt barnafödandet har hållit i sig även för 2017 i jämförelse med åren , då cirka 80 föddes per år. Barnafödandet med 107 födda är det högsta sedan 20 år, vilket är positivt. Befolkningsutvecklingen under de sista 10 åren har lett till att skatteintäkterna inte ökar lika mycket som för övriga Sverige, vilket har gett en negativ påverkan på kommunen, eftersom ökade skatteintäkter ska täcka upp för höjda priser och löneutvecklingen i kommunen. Förmågan att attrahera och behålla framförallt yngre befolkning är av strategisk vikt för att kommunen ska kunna ha tillräckligt skatteunderlag och arbetskraft för framtida verksamhetsutövning. Framtidsutsikterna är goda. Stora satsningar görs inom näringslivet och framför allt inom turistnäringen, där bland annat den internationella flygplatsen som planeras att öppna inom ett par år i Sälenområdet ingår. Satsningen i Sälen ska bland annat syfta till att kunna erbjuda ett större produktutbud över hela året. Det innebär att antalet arbetstillfällen ökar och på sikt bör även befolkningen öka i Sälenområdet. Årsredovisning
10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framtida utveckling Det finns naturligtvis många frågor som är viktiga för kommunen i ett utvecklingsperspektiv. En del hanterar vi själva, men kommunen är också beroende av statliga beslut och beslut inom näringslivet. Där är vi också unika eftersom vi har Sälenfjällen och den puls som ge-nomsyrar just den delen av näringslivet i kommunen. Till detta kommer också enskilda personers initiativförmåga vad gäller skapande av olika evenemang, exempelvis Dansbandsveckan, som sätter kommunen på kartan och gynnar både handel och besöksnäring. Den viktigaste frågan för kommunen är att skapa ordning och reda i ekonomin vilket kommer att prägla den kommunala verksamheten under de närmaste åren. En balansgång som kommer att kräva kloka prioriteringar när det gäller investeringar och kvalitetsutveckling av den kommunala verksamheten. Kompetensförsörjningen är en annan viktig fråga för att vi ska klara det kommunala uppdraget. Konkurrensen om personal är något som genomsyrar hela samhället idag när det råder brist på arbetskraft både nu och framöver. Om vi går tillbaka i tiden berörde detta främst olika specialistkompetenser, men idag spänner det över hela det kommunala verksamhetsområdet. Lön är inte längre den främsta konkurrensfaktorn för att klara rekryteringsbehovet utan det krävs framförallt gott ledarskap, goda arbetskamrater och ett klimat där det finns utvecklingsmöjligheter. I det sammanhanget behöver vi också planera och genomföra ett värdegrundsarbete för hela den kommunala organisationen sett utifrån ett medborgarperspektiv för att klara morgondagens krav på kvalitet i den kommunala verksamheten. Utöver det krävs det också ett samhälle med ett bra utbud av olika aktiviteter inom exempelvis kultur och fritid. I det sammanhanget är samspelet med föreningslivet en viktig faktor där kommunen har en stödjande funktion. Bostadsförsörjningen är en tredje nyckelfaktor som kommunen har ansvaret för och som har stor betydelse för utvecklingen. Förutom produktion av bostäder inom ramen för det kommunala bostadsbolagets verksamhet måste vi också stimulera bostadsbyggande via andra aktörer och i det sammanhanget är bankernas riskvillighet på landsbygden kontra staden ett område som behöver utvecklas. I den frågan krävs både kontaktnät och styrning från lokal och statlig nivå. Samspelet i den kommunala koncernen är också ett utvecklingsområde som kommer att ha stor betydelse för kommunens utveckling. Tillsammans med detta krävs också ett utvecklingsarbete för att eliminera stuprörstänkandet i den kommunala verksamheten vilket är en nyckelfaktor för utveckling av resursutnyttjandet i ett helhetsperspektiv. Avslutningsvis måste vi också ha kunskap och respekt för varandras roller gällande politik och förvaltning för att skapa trovärdighet för den verksamhet som ingår i det kommunala uppdraget. Väsentliga händelser under året Resultatet för kommunen uppgår till 2,9 mkr för år 2017 medan kommunkoncernen har ett positivt resultat, +26,0 mkr. Utfallet för kommunen förklaras av ett antal engångsposter som påverkat resultatet negativt samt att nämnderna inte klarat att anpassa sina verksamheter till tilldelade budgetramar. Kommunkoncernens posi tiva resultat beror främst av att Malungs Elverk AB har ett starkt resultat. Kommunens befolkning har under året ökat med 23 personer till invånare. Under våren 2017 har tidigare kommunstyrelseordförande för Malung-Sälens kommun avgått och från april 2017 är Hans Unander (S) vald som kommunstyrelsens ordförande. Varsel av 55 personer i april 2017 Personalkostnaderna har under de senaste åren ökat och i april 2017 fattades beslut om att varsla 55 personer om uppsägning, fördelat på 19 kollektivanställda och 36 tjänstemän. Stora underskott i driftverksamheten samt de gångna årens resultat (totalt 68 mkr ) har skapat ett behov av att vidta nödvändiga åtgärder för att skapa förutsättningar för en ekonomi i balans. Verksamheterna har inte mäktat med att ta tag i de strukturella problem som har funnits och finns. Samtidigt pågår stora pensionsavgångar, vilka dock inte fått effekt genom minskad personalstyrka. Personalkostnaderna motsvarar drygt 60 procent av kommunens totala verksamhetskostnader. En viss minskning av personalkostnadens andel av totala kostnader har skett över den senaste 10- årsperioden med anledning av verksamhetsövergångar för vatten och avfall samt gymnasium och vuxenutbildning. Genomförda förhandlingar med anledning av lagt varsel utföll i en minskning med totalt 51 tjänster. För kommande år innebär det lägre kostnader (besparing) med cirka 25 mkr årligen. För år 2017 har resultatet belastats med tillkommande 3,6 mkr, utöver budget, för personal med vilka överenskommelse om så kallad avtalslösning tecknats som gäller till och med 2018, samt 1,6 mkr, utöver budget, för dubbla kostnader inom ledningsfunktion och projekt. Totalt har personalkostnader för arbetsbefriad personal kostandsförts med 9,9 mkr, varav 5,2 mkr utöver budget. Deponi vid Malungs ÅVC Fullmäktige har per ( 85) fattat beslut att Malung- Sälens kommun åtar sig hela kostnaden för sluttäckning av den avslutade deponin på Malungs avfallsanläggning. Tillstånd från Länsstyrelsen är beviljat och sluttäckning ska senast vara färdigställd år Under 2017 har pågått ett arbete för framtagande av upphandlingsunderlag och sluttäckningen är planerad att påbörjas under Planerade åtgärder har sammanställts för bedömning av miljönämnden huruvida åtgärderna uppfyller gällande lagkrav. Upphandling för återställande kommer ske därefter. Avsättning för deponi vid Malungs avfallsanläggning kostnadsfördes med 15 mkr år Framtagen plan för avslutningsåtgärder såsom entreprenadkostnader och material samt beräkning av tidsåtgång för projektering, byggledning och administration beräknades enligt underlag till 25 mkr. Vid genomförd förnyad bedömning görs uppskattningen att kostnaden för sluttäckning kommer uppgå till 28,4 mkr. I resultatet för år 2017 kostnadsförs därför ytterligare 13,4 mkr som avsättning för sluttäckning deponi. VA-plan Arbetet med den kommunala VA-planen har genomförts under året och fastställdes i februari VA-planen är en långsiktig strategiplan för dricksvatten, spillvatten och dagvatten och ska ge en heltäckande och långsiktig planering för hela kommunens VA-försörjning. VA-planen har tagits fram av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp tillsammans med Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB (VAMAS). Kollektivtrafik och färdtjänst i Dalarna Direktionen för Region Dalarna beslutade hösten 2016 att starta en process för skatteväxling för kollektivtrafiken i Dalarna. Under 2017 utredde länets kommuner med stöd av Region Dalarna förutsättningarna för att eventuellt göra en skatteväxling gällande kollektivtrafiken från år 2018, där ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken inklusive färdtjänst förs över till Landstinget Dalarna. En gemensam ansökan från landstinget och samtliga kommuner skickades till regeringen (Finansdepartementet) om skatteväxling samt landsting- 10 Årsredovisning 2017
11 ets övertagande av kollektivtrafiken och färdtjänsten. Regeringen godkände ansökan under hösten och från 1 januari 2018 ansvarar landstinget för kollektivtrafiken och skatteväxling om 47 öre sker. Samverkan räddningstjänst På uppdrag av Mora, Orsa, Älvdalen, Rättvik Leksand, Vansbro och Malung-Sälens kommuner genomfördes under året en förstudie avseende möjligheterna till samverkan inom räddningstjänst. I förstudien rekommenderades kommunerna att fördjupa samverkan genom att bilda ett gemensamt kommunalförbund. Kommunfullmäktige beslutade ( 138) att godkänna tillsättandet av en gemensam utredningsorganisation med uppdrag att undersöka förutsättningarna för en fördjupad räddningstjänstsamverkan i nordvästra Dalarna. Samverkan turism Dalarnas kommuner har under 2017, efter viss tids utredning, enats om att bilda gemensamt bolag med uppgift att driva turistbyrå- och destinationsutveckling för Dalarna. Fullmäktige har ( 7) fattat beslut om, tillsammans med övriga dalakommuner, att bilda Utveckling i Dalarna Holding AB. Bolaget i sin tur äger dotterbolaget Visit Dalarna AB. Malung-Sälens kommun har däremot inte överfört turistinformationsverksamheten till Visit Dalarna AB. Ekonomiskt har därmed kommunen aktier i Dalarna Holding AB samt har gett ett ekonomiskt tillskott om 0,2 mkr. Kommunens turistinformationsverksamhet överfördes under inledningen av 2017 tillfälligtvis från Malung-Sälen Turism AB till näringslivsenheten. Som en följd av kommunens varsel och nedläggning av näringslivsenheten återfördes ansvaret sedermera till Malung-Sälen Turism AB igen. Malungs Garveri Malung-Sälens kommun har beviljats bidrag från Naturvårdsverket för provtagning av före detta Malungs garveri, fastigheten Huden 1. Upphandling av provtagning på den nedlagda garverifastigheten Huden 1 har genomförts. Provtagning har skett under hösten. Vidare har bortforsling av massor utförts. Försäljning av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar Under januari 2017 har industrihus 1 och 3 sålts till Autoform AB. Total köpeskilling uppgick till 15,5 mkr. Nettoeffekt av försäljningen innebär en förlust om 12,9 mkr. Därutöver har försäljning av diverse övrig anläggningsmark påverkat resultatet positivt med reavinster motsvarande 4,8 mkr. Försäljning av exploateringsmark har påverkat årets resultat positivt med netto 35 mkr, vilket är i enlighet med budget och prognos. För kommunen innebär det att kommunen å sin sida löst sina externa lån, och beviljat VAMAS utökad borgen. Nettoeffekten avseende externa lån är noll för kommunkoncernen, men administrativt erhålls en effektivare hantering och med nuvarande ränteläge har funnits förutsättningar om förbättrade lånevillkor totalt. Den kommunala koncernen /Sammanställd redovisning Den kommunala koncernen har under perioden ändrats i sin sammansättning så tillvida att beslut har fattats om bildande av ett nytt bolag. Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB Fullmäktige har ( 44) fattat beslut om bolagsordning och kommunalt ägande i Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB. Aktiekapitalet storlek är totalt 3,9 mkr varav Malung-Sälens kommuns aktiekapital är 1,5 mkr. Det kommunala ägandet uppgår därmed till 39 procent. Ägandet anses betydande enligt definition i kommunal redovisning och konsolideras i den sammanställda redovisningen från och med delårsbokslut Fullmäktige har ( 44) fattat beslut om en ekonomisk insats till Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB med upp till 10 mkr. Den ekonomiska insatsen förväntas regleras under år 2018 och påverkar inte utfall 2017, utan hanteras i budget 2018 som en resultatpåverkande post med 10 mkr. Gustols AB Fullmäktige har ( 93) fattat beslut om att tillskjuta ett ovillkorat aktieägartillskott till Gustols AB med 2,5 mkr för att stärka bolagets finansiella ställning. Vidare har beslut fattats om att från 2018 årligen tillskjuta ett ovillkorat aktieägartillskott om 0,5 mkr. Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF) Under augusti har en gemensam ägarkonferens avseende VDUF genomförts med deltagande politiker och tjänstemän från Vansbro och Malung-Sälens kommun samt politiker och tjänstemän från VDUF. Direktionen i VDUF initierade i juni 2017 förslag till ny förbundsordning. Under hösten har medlemskommunerna sett över förslaget och haft kontakter om förslag till ny förbundsordning. Ambitionen är att färdigställa förbudsordningen under 2018 för att vara gällande från Västerdalarnas utbildningsförbund redovisar sammantaget ett underskott mot budget om 13,0 mkr för år Enligt förbundsordningen ska medlemskommunerna täcka underskott och Ma- Antagen option av Samariten 5 och 7 (Malungs vårdhem) Fullmäktige beslutade ( 73) att utnyttja option att förvärva fastigheterna Samariten 5 och 8, Malungs vårdhem under För närvarande hyr kommunen fastigheterna och avtalet är klassificerat som ett så kallat finansiellt leasingavtal vilket innebär att fastigheterna redovisningsmässigt finns upptagna i balansräkningen som materiella anläggningstillgångar. Det innebär att förvärvet framförallt kommer påverka likviditeten år 2018 med cirka 30 mkr. Lösen av revers från Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB (VAMAS) har under hösten löst den revers som de haft till kommunen och upptagit nya externa lån. Årsredovisning
12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE lung-sälens andel är 7,6 mkr vilket belastat kommunens samlade utfall år Med anledning av det uppkomna underskottet och bristande prognostisering av detta har ägarna tillsammans med direktionen träffats vid två tillfällen under vintern Dialog och diskussion pågår om ägarnas vilja och mål med förbundet samt krav på följsamhet mot budget. Respektive ägare har inför 2018 fattat beslut om oförändrad driftram för VDUF. God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning. Fullmäktige definierar och bestämmer vilka finansiella och verksamhetsmål som ska uppnås för god ekonomisk hushållning. Ur ekonomiskt perspektiv ställs krav på ekonomiskt överskott över tid. Ett vanligt förekommande överskottsmål är 2 procent av andel skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen kan självfinansiera investeringar. Överskottsmå- let syftar även till att skapa möjlighet att möta snabba förändringar i konjunkturen. Fullmäktige i Malung-Sälens kommun fastställde för år 2017 ett överskottmål om 36,5 mkr vilket motsvarar 6 procent överskott. Årets utfall når inte målnivån, då årets resultat uppgår till 3 mkr. Mål och måluppfyllelse Årets utfall för finansiella mål och inriktningsmål redovisas i följande avsnitt med utfall för året samt kommentar till det samlade resultatet. För att mäta om Malung-Sälens kommun uppfyller målen åskådliggörs måluppfyllelsen med hjälp av en färgskala grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet nås, gult att målet delvis uppnås och rött att målet inte är uppnått. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och på nämndnivå, där så är tillämpligt. För alla redovisningar gäller att om färgmarkering saknas, innebär det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet. Finansiella mål Nyckeltal (indikator) Måltal Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning. Verksamhetens nettokostnad Amortering av lån Lån och borgensåtagande Kassalikviditet < 100 % 2 % per år < 95 % av satt limit > 80 % 101,4 % 35 % 85 % 93 % 98,2 % 1,2 % 88 % 102 % Soliditet > 20 % 38 % 32 % Kommunen säkerställer framtida pensionsutbetalningar. Avsättning enligt finanspolicyn > 5 mkr per år 0 0 Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar. Investeringsvolym Avskrivningar inom planperioden 21,0 mkr 13,8 mkr Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Finansiella mål Med syftet att uppnå en ekonomi i balans har 3 finansiella mål för god ekonomisk hushållning med 7 mått fastställts av fullmäktige. Ur ett finansiellt perspektiv uppfylls inte god ekonomisk hushållning. Endast ett av tre finansiella mål uppfylls. Verksamhetens nettokostnad överstiger 100 procent. Det är en effekt av att verksamheterna har använt mer medel än budgeterat, och har en negativ avvikelse mot tilldelad budgetram. Kostnader överstiger intäkterna. Nyckeltalet amortering av lån är uppfyllt för år 2017 för den kommunala organisationen. Det kommunala bolaget Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB har löst den revers kommunen ställt ut till bolaget, vilket medfört att kommunen haft möjlighet att amortera lån. För kommunkoncernen innebär det däremot fortsatt upplåning då Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB har upptagit externa lån för motsvarande tidigare koncerninterna lån. Lån och borgensåtagande uppgår till 35 procent av limit. Limiten är 135 tkr/invånare. Nyckeltalet är därmed uppfyllt, vilket även kassalikviditet och soliditet gör. Kassalikviditeten har försämrats jämfört med föregående år vilket främst beror på ökad andel kortfristig del av långfristig skuld. Det uppvägs i viss mån av god likviditet per på grund av att Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB löst revers i slutet av året och kommunen inte haft möjlighet att lösa externa lån i motsvarande omfattning. Solditeten har förbättrats jämfört med föregående år främst beroende på att finansiella anläggningstillgångar minskat på grund av den lösta reversen. Sammantaget uppfylls inte Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning med anledning av att det kanske viktigaste nyckeltalet nettokostnad inte uppfylls. Målet Kommunen säkerställer framtida pensionsutbetalningar har inte uppfyllts för året Målet uppfylldes senast år Målet avser placering av medel för att säkra framtida pensioner och placering har senast gjorts Investeringsutgifterna för år 2017 uppgår till 21,0 mkr och målet Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar uppfylls därmed. 12 Årsredovisning 2017
13 Inriktningsmål Vissa av indikatorerna har de senaste åren inte kunnat mätas och vissa mål saknar måltal, detta är ett utvecklingsområde för kommunfullmäktige. Även vissa mått för 2016 har ändrats och justerats från förra årsredovisningen. Hållbar tillväxt Området innehåller mål som speglar kommunens roll som samhällsbyggare. För 2017 kan konstateras att det varit en positiv utveckling i arbetet med att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål för planperioden. Det finns ett starkt entreprenörskap och andelen sysselsatta i befolkningen ligger på en mycket god nivå. Andelen nya företag/1 000 invånare har ökat från 4,8 till 6,3 och ligger över rikets genomsnittliga nivå. Glädjande är att det inom miljö- och klimatområdet kan konstateras att det skett en positiv utveckling, då både andelen återvunnet material och andelen ekologiska livsmedel har ökat. Vidare har miljöcertifiering av kommunens skogsinnehav pågått enligt plan, innebärande att hela innehavet är certifierat från årsskiftet 2016/2017. Prioriterade inriktningsmål Indikator Måltal Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster för att skapa goda livsvillkor. Andel nöjda medborgare (NRI) Andel förvärvsarbetande, % Informationsmått Minst bibehållen nivå 53 80, ,7 Andel av befolkningen som får försörjningsstöd Minskande 3,4 3,4 Vi möjliggör strategiska insatser och åtgärder som leder till ökad sysselsättning och till ökad tillväxt inte minst inom besöksnäringen. Andel nya företag/1000 inv Andel nöjda företagare (Insikt) Bibehållen nivå 6,3 Ingen mätning ,8 72 Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljöoch klimathänsyn. Andel återvunnet material i förhållande till total mängd hushållsavfall, % Andel ekologiska livsmedel, % Andel miljöcertifierad skog, % 100 % 100 % (klart att gälla fr.o.m. 2017) Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Årsredovisning
14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kvalitet Kommunfullmäktiges ambitionsnivå är att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. Indikatorerna på övergripande nivå visar att inriktningsmålet när det kommer till service och bemötande uppnås delvis. Från medborgarundersökningen så har nöjd medborgarindex (NMI) sjunkit från 46 till 40 vilket är betydligt lägre än genomsnittet och är ett utvecklingsområde. Utifrån valda indikatorer har resultatet för telefontillgänglighet förbättrats betydligt. Vidare har en högre andel än föregående år erbjudits plats i förskolan på önskat datum. Målet vad avser väntetid för att få plats på särskilt boende är emellertid inte uppfyllt och utgör fortsatt ett utvecklingsområde. Malung-Sälens kommun visar sammantaget fortsatt goda resultat i grundskola och äldreomsorg jämfört med snittet i riket. Se även uppföljning av nämndsplanerna för barn- och utbildningsnämnden respektive socialnämnden. Prioriterade inriktningsmål Indikator Måltal Vi har en tillgänglig service och ett gott bemötande. Andel nöjda medborgare Nöjd medborgar index (NMI) Informationsmått Andel medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och får direkt svar på en enkel fråga % Andel som erbjudits plats i förskolan på önskat datum, % Bibehållen nivå Väntetid för att få plats på särskilt boende från ansökan till erbjudande om plats, dagar < 90 dagar Vi erbjuder en god vård och omsorg med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner. Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sitt särskilda boende, % Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sin hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga Bibehållen nivå Bibehållen nivå Kvalitetsaspekter inom LSS gruppoch serviceboende, % av maxpoäng Bibehållen nivå 78 Ej mätt Andel ungdomar som inte kommit tillbaka till IFO ett år efter avslutad insats/utredning, % hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga Vi erbjuder en god förskola och skola med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner för att ge våra barn och unga en trygg och utvecklande uppväxt. Antal barn per personal i förskolan Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, % Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet, % Bibehållen nivå Bibehållen nivå 4, ,8 4, ,9 Andel elever som fullföljer gymnasiet, hemkommun, % 81 83,9 Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt 14 Årsredovisning 2017
15 Kompetens De prioriterade inriktningsmålen inom området anger kommunfullmäktiges ambitionsnivå för kommunens anställda. Ingen mätning angående hållbart medarbetarengagemang (HME, index) har gjorts under året. Arbetet med ständiga förbättringar har legat vilande under 2017 och resultatet för året visar en minskning av antalet förbättringsidéer och genomförda förbättringar jämfört med tidigare år. Däremot har mer än 75 procent av förbättringsidéerna genomförts. Sjukfrånvaron är 6,0 procent, vilket är en oförändrad nivå jämfört med föregående år, samt en jämförelsevis låg nivå då Malung-Sälens kommun ligger på plats 58 bland landets 290 kommuner. Tendensen i hela landet är att sjukfrånvaron sjunker något. Genomsnittet i landet sjönk från 6,9 procent till 6,7 procent. Andelen som har önskad tjänstgöringsgrad är oförändrad jämfört med föregående år. Prioriterade inriktningsmål Indikator Måltal Vi har engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten. Hållbart medarbetarengagemang (HME, index) Ingen mätning Antal förbättringsidéer Antal genomförda förbättringar Hälften av idéerna är genomförda Sjukfrånvaro, % Minskande 6,0 6,0 Vi ökar andelen heltidstjänster för de medarbetare som önskar det. Andel som har önskad tjänstgöringsgrad, % Oförändrat Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Demokrati Inriktningsmålen inom detta område speglar kommunfullmäktiges strävan att öka invånarnas möjlighet till information, inflytande och delaktighet. Resultaten visar att målen delvis uppnås. Mätningen andelen nöjda medborgare (NII) i medborgarundersökningen där medborgarna får svara på frågor hur kommunen informerar samt hur medborgaren upplever att de kan vara delaktiga och påverka kommunens politiska beslut försämrades från indexvärde 33 till 29. Medel i mätningen var index 40. Resultatet visade att inom området förtroende och påverkan var Malung-Sälens kommun en av de med lägst index av de 131 kommuner som deltog. Malung-Sälens kommuns närvaro på sociala medier har under året 2017 varit fortsatt stark med samma omfattning som föregående år. Kommunen är fortfarande bland landets främsta när det kommer till interaktivitet i allmänhet. Vad gäller engagemang i relation till invånarantalet är Malung-Sälens kommun synnerligen framstående i ett nationellt perspektiv, då kommunen fick ta emot pris som bäst i landet år Prioriterade inriktningsmål Indikator Måltal Vi har informerade och delaktiga brukare och invånare. Andel nöjda medborgare (NII) Informationsindex för hemsidan Informationsmått Antal åhörare vid kommunfullmäktiges möten Ej mätt Ej mätt Vi arbetar för en aktiv landsbygdsutveckling. Årliga medel för Leaderprojekt, kr Tillgång till kommersiell service och/eller servicepunkter Måltal saknas 254 tkr 254 tkr Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Kommunens närvaro på sociala medier har under året 2017 varit fortsatt stark. Årsredovisning
16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Prioriterade åtgärder Område Kommunens finanser Status Fortsatt arbete för att minska de strukturella överkostnaderna i verksamheterna i enlighet med Kommunplan 2025, handlingsplanen för ekonomi i balans samt pågående åtgärdsprogram. Pågår Hållbar tillväxt Fortsatt arbeta för ett kommunalt lantmäteri. Utveckla energiavsnittet i översiktsplanen med prioritet på vindbruk. Slutföra arbetet med en kommunal VA-plan. I bred samverkan öka bredbandskapaciteten i Malung-Sälens kommun. Fortsatt arbeta för godstransporter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors. Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår, Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB har bildats under 2017 Kvalitet Påbörja arbetet med att inrätta en familjecentral i syfte att bättre möta behov hos barn, ungdomar och föräldrar. Vilande Anpassa skolans stadieindelning enligt gällande läroplan. Kompetens Arbeta för stärkt samverkan med de fackliga organisationerna. Vidga samarbetet med andra kommuner, framför allt Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner. Arbeta för att kunna erbjuda ökade möjligheter till praktik och arbete för ungdomar och nyanlända. Pågår Pågår Pågår Demokrati Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande, samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer. Pågår 16 Årsredovisning 2017
17 Årets resultat Resultatet för kommunen uppgår till 2,9 mkr för år 2017 medan kommunkoncernen har ett positivt resultat, +26,0 mkr. Utfallet för kommunen förklaras av ett antal engångsposter som påverkat resultatet negativt samt att nämnderna inte klarat att anpassa verksamheterna till tilldelade budgetramar. Nämndernas nettokostnader har en negativ avvikelse mot tilldelad ram om 44,4 mkr. Avvikelsen är hänförlig till fyra nämnder; kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden samt byggnadsnämnden. Samtliga har avvikelser större än 1 mkr. Kommentarer till nämndernas avvikelser lämnas på nästkommande sidor i anslutning till Driftredovisningen. Sammanställning av engångsposter som påverkat årets resultat jämfört med budgeterat Avsättning för deponi 13,4 mkr Försäljning av industrihus 1 och 3 netto 12,9 mkr Försäljning övriga anläggningstillgångar, netto +4,8 mkr Avtalslöst personal utöver budget 5,2 mkr av totalt 9,9 mkr Underskottstäckning Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF) 7,6 mkr Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning +1,9 mkr Finansnetto +4,6 mkr Verksamhetens intäkter Jämfört med föregående år har verksamhetens intäkter minskat med 19 mkr (se not 1, resultaträkningen). Det är hänförligt till minskade intäkter för migration med 17 mkr samt ökade intäkter för personlig assistans med 3 mkr. Därtill har intäkter för hyror och arrenden minskat med 5 mkr medan taxor och avgifter har ökat med 3 mkr. Inom jämförelsestörande intäkter har intäkter för exploateringsförsäljning ökat med 10 mkr jämfört med föregående år. Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar uppgår till 6,5 mkr. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har samtidigt ökat med 17 mkr (se not 2, resultaträkningen). Personalkostnader inklusive pensionsintjänande och pensionsutbetalningar har ökat med 7,5 mkr. Jämfört med budgeterat är avvikelsen mot budget ett överdrag med 5,3 mkr, vilket förklaras av de avtalslösningar som kostnadsförts. Kostnader för lämnade bidrag har ökat med 14,0 mkr jämfört med föregående år vilket i sin helhet beror av tillkommande bidrag för vuxenutbildningen som övergått till VDUF samt underskottstäckning till VDUF. Köp av övriga tjänster har minskat med 5,6 mkr. Inom jämförelsestörande kostnader har anskaffningskostnader för exploateringsfastigheter minskat jämfört med föregående år med 2,4 mkr vilket beror av vilka utgifter som varit nedlagda i de exploateringsfastigheter som försålts. Årets utfall innehåller däremot högre kostnader för reaförluster och utrangeringar jämfört med föregående år, utfallet uppgår till 14,8 mkr. Avsättning för deponi har kostnadsförts med 13,4 mkr vilket inte ingick bland budgeterade poster. Avsättningen för deponin är upptagen till det belopp som beräknas krävas för att reglera förpliktelsen enligt bedömning En förnyad prövning av förpliktelsen sker vid varje bokslutstidpunkt vilket kan komma att leda till ökade kostnader. Avskrivningar Årets utfall för avskrivningar har minskat med 2,3 mkr vilket bland annat beror av att materiella anläggningstillgångar sålts. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Årets intäkter från skattintäkter är 15 mkr lägre än år 2016, medan utfall för generella statsbidrag och utjämning är högre. Det är främst inkomstutjämningsbidraget som är högre, samt att netto av LSS-bidrag och avgift ökat med 3 mkr jämfört med år Utfallet för skatteintäkter är även mindre än budgeterat med 12 mkr medan utfall för generella statsbidrag och utjämning är högre än budgeterat med 14 mkr. Driftredovisning (tkr) Avvikelse 2016 Budget Bokslut Utfall Bokslut NÄMND Netto Intäkt Kostnad Netto Budget Netto Kommunfullmäktige Revision Valnämnden Överförmyndaren Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Miljönämnden Byggnadsnämnden KS försäljning exploateringsmark Nämndernas nettokostnader Finansförvaltningen Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Årsredovisning
18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter har ett bättre utfall jämfört med år 2016 om 1 mkr vilket främst beror av högre utdelning på aktier och andelar. Finansiella kostnader är lägre jämfört med föregående år. Minskningen uppgår till 1,2 mkr och beror av lägre räntekostnader på lån. Det beror i sin tur på gynnsamt ränteläge samt att externa lån har lösts under året. Jämfört med budgeterat är utfallet för finansiella intäkter högre än budgeterat beroende på högre utdelning än lagd budget. Även finansiella kostnader har ett bättre utfall än budget beroende på ränteläge samt minskad lånestock. Driftredovisning Nämnderna redovisar sammantaget minus 44 mkr i jämförelse mot budget, dvs ett överdrag jämfört med tilldelad ram. Finansförvaltningen inom nämndernas verksamhet redovisar minus 2 mkr jämfört med budget medan skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter och kostnader redovisar en positiv avvikelse mot budget med 7 mkr. Kommunstyrelsens nettokostnad uppgår till 195 mkr vilket är en avvikelse med 33 mkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på tillkommande kostnader för avsättning deponi med 13 mkr, nettoreaförlust vid försäljning av industrihus 12,9 mkr samt underskottstäckning för Västerdalarnas utbildningsförbund 7,6 mkr. Måltidsverksamheten har vidare ett överdrag mot budget medan fastighet inte genomfört underhåll motsvarande budgeterat. Skogsverksamheten har inte kunnat genomföra avverkningar enligt budgeterat, samtidigt som planerat naturreservat ej färdigställts och bidragintäkter uteblivit, varför skogen redovisar en negativ avvikelse mot budget. Årets utfall omfattar 6,5 mkr i kostnader för så kalllad avtalslöst personal, varav 2,1 mkr regleras likvidmässigt under Utöver budget har personalkostnader för avtalslösningar kostnadsförts med 3,8 mkr, vilket omfattar dels ersättningar som regleras 2018, dels dubbla ledningsfunktioner samt dels projekt. Barn- och utbildningsnämndens nettokostnad uppgår till 173 mkr, vilket är en avvikelse med 5 mkr jämfört med budget. Dels beror avvikelse på högre personalkostnader än budgeterat för arbete med nyanlända barn och barn i behov av särskilt stöd. Därutöver är kostnaderna för placerade barn högre än budgeterat. Högre bidrag jämfört med budgeterat från Migrationsverket samt statsbidrag för lågstadiesatsningen och fritidshemssatsningen kompenserar ökade kostnader i viss mån. Nämndens anpassningskrav till tilldelad ram om 13,6 mkr har därför i viss mån uppnåtts. Årets utfall omfattar 0,3 mkr i kostnader för så kallad avtalslöst personal, varav 0,1 mkr regleras likvidmässigt under Socialnämndens nettokostnad uppgår till 256 mkr, vilket är en avvikelse med 11 mkr jämfört med budget. Överdraget beror av högre personalkostnader, inköp av konsulter inom individ- och familjeomsorgen, externa placeringar, tjänsteköp samt ökat försörjningsstöd jämfört med budget. Nämnden har haft ett anpassningskrav till tilldelad ram som inte kunnat inhämtas. Med syfte att nå ekonomi i balans har vakanta tjänster tillsatts med tillsvidareanställningar, scheman har setts över inom hemtjänsten södra och öppenvårdsprojekt har startats. Årets utfall omfattar 1,1 mkr i kostnader för så kallad avtalslöst personal, varav 0,7 mkr regleras likvidmässigt under Kultur- och fritidsnämndens nettokostnad uppgår till 30 mkr, vilket är en avvikelse med 0,7 mkr jämfört med budget. Avvikelsen förklaras av akuta kostnader för underhåll samt kostnader för avtalslöst personal. Årets utfall omfattar 2,0 mkr i kostnader för så kallad avtalslöst personal, varav 0,6 mkr regleras likvidmässigt under Byggnadsnämnden redovisar en nettointäkt om 0,3 mkr för året, jämfört med budget är det en positiv avvikelse med 4 mkr. Det beror främst av högre avgiftsintäkter än budgeterat samt lägre kostnader beroende på att tjänster inte tillsatts enligt plan och återhållsamhet med att ta in vikarier. Finansförvaltningen inklusive skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter och kostnader redovisar sammantaget en positiv avvikelse mot budget med 4 mkr. Finansförvaltningen inom nämndernas nettokostnader har ett överdrag om 1,6 mkr jämfört med budget. Där är hänförligt till kalkylerade kapitaltjänstkostnader. Utfallet för skatteintäkter är mindre än budgeterat med 12 mkr medan utfall för generella statsbidrag och utjämning är högre än budgeterat med 14 mkr. Finansiella intäkter har ett utfall högre än budgeterat vilket beror av högre utdelning än lagd budget. Samtidigt visar finansiella kostnader ett bättre utfall än budget vilket beror av gynnsamt ränteläge för externa lån samt att externa lån har lösts under år. Därmed är räntekostnaderna för kommunens upplåning lägre än budgeterat. Samtliga nämnders utfall och avvikelser kommenterars närmare i respektive nämnds redogörelse. Andelen kostnader och kr/inv Nämnd % kr/inv Kommunfullmäktige 0,2 99 Revision 0,1 55 Valnämnd 0,0 8 Överförmyndaren 0,2 132 Kommunstyrelsen 30, Barn- och utbildningsnämnden 27, Socialnämnden 40, Kultur- och fritidsnämnden 4, Räddningsnämnden 2, Miljönämnden 0,3 210 Byggnadsnämnden 0,1 34 KS försäljning exploateringsmark 5, Minustecken innebär nettointäkt medan plustecken är nettokostnad. 18 Årsredovisning 2017
19 Balanskravsutredning (tkr) Årets resultat enligt resultaträkning Reducering av samtliga realisationsvinster Reducering av exploateringstomter Årets resultat efter balanskravsjusteringar Resultatutjämningsreserven Reservering av medel till resultatutjämningsreserven Användning av medel från resultatutjämningsreserven Årets balanskravsresultat Synnerliga skäl Sluttäckning av Malungs deponi Balanskravsresultat efter synnerliga skäl Justering av 2014 års balanskravsunderskott Balanskravsunderskott från tidigare år Balanskravsunderskott år Balanskravsunderskott år Balanskravsresultat att reglera Balanskravsresultat Årets resultat 2,9 mkr med justeringar enligt balanskravets regelverk samt förslag att kostnader för sluttäckning av deponi frånräknas med motivering synnerliga skäl innebär att ingående balanskravsunderskott från år 2014 inte kan återställas inom tre år. Balanskravsreglementet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Av regelverket regleras poster som ska fråndras eller kan läggas till årets resultat. Underskott enligt balanskravet ska enligt kommunallagen återställas inom tre år. Malung-Sälens kommun har år 2017 ett ingående balanskravsunderskott med 43,8 mkr varav 12,1 mkr är hänförligt till år 2014 och 31,7 mkr är hänförligt till år Vid beräkning av balanskravsunderskott år 2014 ingick försäljning av omsättningstillgångar med 5 mkr, vilka enligt regelverket inte ska undantas. Jämförelsetal och ingående balanskravsunderskott har justerats, se tabell, och därmed uppgår ingående balanskravsunderskott till 38,7 mkr. Av detta är 7 mkr hänförligt till år 2014 och 31,7 mkr hänförligt till år Årets resultat omfattar kostnader för avsättning deponi vid Malungs avfallsanläggning. Med anledning av att det är ett åtagande som uppstått under lång tid är det kommunstyrelsens uppfattning att det inte är rimligt att återställa avsättning för deponi inom tre år och kommunstyrelsen förselår därför kommunfullmäktige beslutar om synnerliga skäl med motiveringen att åtagandet avser tidigare år och har uppstått under lång tid. Med balanskravsjusteringar och synnerliga skäl kan 4 mkr av 7 mkr återställas för år Det innebär att kommunallagens krav inte följs. Samtidigt behöver kommunen år 2018 återställa dels kvarvarande underskott från år 2014 dels underskott från 2015, totalt 34,8 mkr. Budgeterat resultat uppgår till 23,0 mkr. Det ställer krav på att nämnder och verksamheter har en god budgetföljsamhet och visar positiva avvikelser mot budget. Resultatutjämningsreserv Ingående resultatutjämningsreserv (RUR) uppgår till 5,9 mkr. Resultatutjämningsreserven syftar till att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Fullmäktige i Malung-Sälen har fastställt i de lokala riktlinjerna att RUR får disponeras om det råder lågkonjunktur. Av de lokala riktlinjerna är definierat att lågkonjunktur är om kommunens skatteutveckling för året är lägre än rikets genomsnittliga utveckling de senaste tio åren. För år 2017 är kommunens utveckling 2,8 procent medan rikets snitt är 2,8 procent. Inga medel kan därför disponeras för år Årsredovisning
20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning (tkr) Budget Utfall Avvikelse 2016 Utfall Bokslut NÄMND/FÖRVALTNING Utgifter Inkomster Utgifter Netto Budget Netto Kommunstyrelsen Strukturinvesteringar Lokalanpassning gemensam Service och teknik (skattefinansierade) Anpassning lokaler Barn- och utbildningslokaler Socialförvaltningens lokaler Idrottshallar Gator och park Måltider maskiner och inventarier Service och teknik (avgiftsfinansierade) Industrifastigheter Skog och mark Skogsbilvägar Mark Anläggningstomter Barn- och utbildningsnämnden Maskiner och inventarier Kultur- och fritidsnämnden Maskiner och inventarier Årets investeringar Årets investeringsinkomster uppgår till 20,5 mkr Investeringsredovisning Årets investeringsutgifter uppgår till 21 mkr, att jämföra med budgeterade investeringsutgifter om 36 mkr. I budgeterade investeringsutgifter ingick även ombudgetering från 2016 med 6 mkr. Årets investeringsinkomster uppgår till 20,5 mkr. Försäljning har dels genomförts av industrihus 1 och 3 med nettoförlust 12,9 mkr, dels har försäljning av övrig mark och anläggningstomter genererat nettovinst om 4,8 mkr. Av årets investeringsutgifter om 21 mkr svarar de tio största investeringsprojekten för 16,8 mkr av genomförda investeringar. Kommentar för genomförda åtgärder och avvikelse mot budget lämnas för dessa. 20 Årsredovisning 2017
21 Största investeringarna (tkr) Budget Utfall Avvikelse Ombyggnad Skålmogården Kallförråd kommunförrådet Stebacken 11: Ombyggnation gator och vägar Skogsmark Fritidsanläggningar Styrsystem värmeverket Renovering tak Svetsaren Tillgänglighetsanpassning tingshuset Utbyte gatubelysning Större investeringar som genomförts under 2017 är bland annat ombyggnation på särskilda boendet Skålmogården i Lima, där två avdelningar har anpassats och fräschats upp. Investeringen översteg budgeten med 350 tkr. Ett helt nytt kallförråd har byggts uppe på kommunförrådet för verksamheten gata och park. Det kommunala bostadsbolaget Malungshem AB kommer även att nyttja delar av det nya förrådet. Investeringen översteg budget med 140 tkr. En ny bostadsanpassad fastighet har förvärvats i området Stebacken. Fastigheten kommer att fungera som ett serviceboende för en brukare inom LSS-verksamheten. Inköpet var inte planerat och ingen budget fanns för förvärvet. För investering i ombyggnation av gator och vägar finns ett årligt investeringsbelopp om 3 mkr. Under året har cirka hälften av beloppet använts. Dels har beläggning av asfalt lagts på bland annat gator runt Malungs centrum, Grönlandsvägen och Lisagatan, samt Kvarnhusvägen i Hole. Renovering av trottoar har genomförts på Källvägen i Malung. För fritidsanläggningar har en projektering för renovering och ombyggnad för Skinnarbadet utförts. En ny snötillverkningsanläggning på sportfältet har byggts. Investeringskostnaderna för 2017 uppgick till cirka 1,3 mkr av de 6,3 mkr som fanns i budgeten, där ombyggnationen av Skinnarbadet har skjutits till kommande år. Styrsystemet på värmeverket har bytts ut till ett nytt, investeringskostnaden blev något lägre än budgeterat. Renovering av takavvattning har gjorts på fastigheten Svetsaren (Rosengrens) på grund av att taket blivit dåligt och vatten tagit sig in i fastigheten. Investeringen har följt budget. Tingshuset har tillgänglighetsanpassats där bland annat en ny hiss har installerats, investeringskostnaden blev betydligt dyrare än budget på grund av den nya hissen som installerades. Utbyte av gatubelysningen fortsatte även under 2017 där stolpar och armaturer byts ut till mer trafiksäkra stolpar samt energieffektivare armaturer. De senaste åren har ett årligt belopp om 1 mkr budgeterats för åtgärden. Årsredovisning
22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personal Väsentliga personalhändelser Malung-Sälens kommun har under 2017 genomfört ett omfattande varsel där totalt 55 tjänster varslades. Resultatet efter genomförda förhandlingar blev att 51 tjänster blev föremål för uppsägningar under Uppsägningstiden är enligt avtal 6 till 12 månader. I vissa fall har avtal tecknats i samband med uppsägning. Kostnaden för avtalslösningar som löper över årsskiftet har belastat Sjukskrivningarna är på samma nivå som 2016, en relativt låg nivå. Insatser har genomförts för att främja en god hälsa, arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling. Oroväckande är dock att sjukfrånvaron bland unga ökar markant. Personalkostnader Personalens sammansättning Antal anställda Den 31 december 2017 har Malung-Sälens kommun 841 tillsvidareanställda medarbetare, vilket omräknat till årsarbetare är 796 personer. Det är en minskning med 28 personer och en minskning med 10 personer när det gäller antal årsarbetare jämfört med 31 december Minskningen beror av att vuxenutbildningens personal har gått in i Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF), samt effekter av varslet. Vidare har ett antal vakanta tjänster inom socialförvaltningen blivit tillsatta under Den övervägande andelen av personalen är anställd inom socialförvaltningen, samt inom barn- och utbildningsförvaltningen. LÖNEKOSTNADER (tkr) Ersättning till förtroendevalda Löner Sjuklöner OB, mertid, jour, beredskap Summa löner Sociala avgifter Summa kostnader TILLSVIDAREANSTÄLLDA (antal) Antal anställda Antal årsarbetare Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka. Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör. TILLSVIDAREANSTÄLLDA (antal) Socialförvaltningen 41,4 % Barn- och utbildning 28,2 % Övrig verksamhet 30,4 % Årsredovisning 2017
23 ÅRSARBETARE VISSTIDSANSTÄLLDA (antal) Socialförvaltningen 46,5 % Barn- och utbildning 33,5 % Övrig verksamhet * 20,0 % Totalt Löneökningar Löneökningar under 2017 blev för tillsvidareanställda 2,9 procent, vilket motsvarar cirka 655 tkr per månad. För 2016 var motsvarande ökning 3,1 procent, vilket motsvarar 755 tkr per månad. Åldersfördelning Åldersfördelningen är likartad den för Cirka 50 procent är över 50 år och drygt 42 procent är år och cirka 8 procent är under 30 år. Medelåldern vid 2017 års slut är 48,6 år. Högst medelålder har socialförvaltningen med 49,4 år. Inom den närmaste femårsperioden kommer cirka 125 tillsvidareanställd personal att gå i pension. Inom socialförvaltningen 54, barn- och utbildningsförvaltningen 30, service- och teknikförvaltningen 10 och övriga verksamheter 26 personal. Antalet chefer fördelade inom förvaltningarna är 4 stycken. Det finns dock en osäkerhet i prognosen på grund av rörlig pensionsålder mellan år. Dessutom kommer ändrade regler avseende pensionsålder påverka verksamheterna. Fördelning kvinnor och män Fördelningen mellan könen vid 2017 års slut är 81 procent kvinnor och 19 procent män, vilket är samma läge som för år Andelen kvinnor är inom socialförvaltningen 91,0 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 82,1 pro- LÖNEÖKNING PER MÅNAD Procent 2,9 3,1 Tkr cent. För gruppen övrig verksamhet är andelen 62,0 procent. Chefsgruppen inom socialförvaltningen är kvinnodominerad, medan det är en jämnare fördelning av kvinnor och män inom övriga chefsgrupper. Ett mål i kommunens jämställdhetsarbete är att minska uppdelningen av kvinno- och mansdominerade yrken. Det har dock visat sig vara svårt då val av yrke vanligtvis följer av tidigare val av utbildning. En lönekartläggning är genomförd under 2017 för att säkerställa att det inte finns osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Den närmaste femårsperioden kommer 125 personer att gå i pension Årsredovisning
24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (%) Total sjuk- 6,0 6,0 frånvaro Sjukfrånvaro 29,5 31,3 >60 dagar av total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro kön (%) Kvinnor 6,5 6,6 Män 4,3 3,7 Avser sjukfrånvaro fördelat på kön. Sjukfrånvaro ålder (%) år 6,4 5, år 5,9 5,3 50 år 5,9 6,7 Avser sjukfrånvaro fördelat åldersgrupp. Pensionsavgångar (antal) Socialförvaltningen Barn- och utbildning 9 12 Övrig verksamhet Totalt Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna utgör en naturlig del i den dagliga verksamheten. Uppföljning visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har fått ett tydligare gehör i verksamheterna än tidigare, samt att kommunen har en mer ändamålsenlig organisation för att hantera arbetsmiljöfrågorna. Exempelvis genomförs arbetsmiljöronder inom verksamheterna och det finns arbetsmiljökommittéer för alla verksamheter. Medvetenheten om att undersöka och riskbedöma arbetsförhållandena vid förändringar i verksamheterna har ökat. Arbetet med Arbetsmiljöverkets föreskrift kring organisatorisk och social arbetsmiljö har initierats med utbildningar och ett gemensamt arbete med de fackliga organisationerna. Det finns samtidigt mer att göra för att fortsätta att utveckla och förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hälsa Hälsoarbetet har under flera år varit en prioriterad del av arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att arbeta främjande inom områdena arbetsmiljö, friskvård och rehabilitering. Under året har två träffar med utbyte och utbildning för kommunens hälsoinspiratörer genomförts. Vi har idag cirka 100 utbildade hälsoinspiratörer inom de olika verksamheterna. Fysiska aktiviteter har genomförts utifrån bland annat hälsomenyn med subventionerade hälsoaktiviteter. Hälsobladet som är ett forum med information om hälsoarbetet till personalen kom ut fyra gånger under året. Framtid Personalomsättning Sjukfrånvaro Över en tioårsperiod har sjukfrånvaron mellan minskat kraftigt för att sedan stabilisera sig på en relativt låg nivå. De senaste tre åren har sjukfrånvaron dock ökat. Jämfört med 2016 är däremot sjukfrånvaron på samma nivå. Malung-Sälens kommun har gått från att varit en av de kommunala arbetsplatserna med lägst sjukfrånvaro till en med en något högre sjukfrånvaro. Det saknas underlag för att bedöma vad den ökade sjukfrånvaron består av. På nationell nivå har man dock kunna se att det framförallt är sjukfrånvaron utifrån psykosociala faktorer som ökar. För att hålla nere sjukfrånvaron bedrivs ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete, hälsoarbete och rehabiliteringsarbete. Sjukfrånvarostatistik har tagits fram för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Den totala sjukfrånvaron för 2017 är 6,0 procent. Det är samma nivå jämfört med Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden är 29,5 procent, vilket är en minskning mot Arbetsmiljöfrågorna utgör en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det är ett ökat antal som slutar sin anställning jämfört med tidigare. Det beror dels på pensionsavgångar, dels på generellt högre personalomsättning. Det är en utveckling som bedöms fortsätta utifrån bland annat höga pensionsavgångar de närmaste åren. Andelen som fyller 60 år eller mer under 2018 är bland kommunens tillsvidareanställda 143 personer. Det har under de senaste åren blivit svårare att rekrytera till flera befattningar utifrån en ökad konkurrens om arbetskraften. Svårast att rekrytera är chefer, lärare, förskollärare, sjuksköterskor och socionomer. Under 2017 var antalet pensionsavgångar 42. Det är en minskning med 3 jämfört med Antalet pensionsavgångar beräknas ligga runt personer under de närmaste åren. För att klara rekryteringen av ny personal är de viktig att fortsätta arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare. En positiv faktor är att allt fler kompetenser som vi söker kommer utifrån kommunen och som vill komma och arbeta och leva i vår kommun. 24 Årsredovisning 2017
25 Finansiell analys kommunen Modell för finansiell analys Malung-Sälens kommun använder sig av en ekonomisk analysmodell som omfattar fyra aspekter av kommunens ekonomi. Syftet med analysen är att tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter avseende ekonomin i Malung-Sälens kommun. Analysen bidrar även med information som kan användas vid en bedömning av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Aspekterna i analysen är; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser åt det hållet, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även nivån på investeringskostnaderna och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i ekonomin. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här beskrivs även kommunens pensionsskuld. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer. Hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Nyckeltal vid bedömning av de fyra aspekterna Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Investeringsrelaterade mått Årets resultat Soliditet Skuldsättningsgrad Kommunalskatt RESULTAT KAPACITET RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL RISK KONTROLL Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Vilken kontoll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Likviditetsmått Finansiella nettotillgångar Valuta och ränterisk Totala pesionsskulden Borgensåtagande Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Årsredovisning
26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat Utveckling av intäkter och kostnader (mkr) Verksamhetens intäkter 261,5 267,3 196,4 177,7 177,4 Verksamhetens kostnader 905,9 865,8 799,1 771,4 739,8 Verksamhetens nettokostnader 644,4 598,5 602,7 593,7 562,4 Skatteintäkter & generella statsbidrag 635,8 609,3 569,7 558,7 560,7 Finansnetto 5,7 3,4 2,4 2,3 1,6 Periodens resultat 2,9 14,2 30,6 32,7 0,1 Antal invånare Nettokostnad/invånare (kr) Skatteintäkt/invånare (kr) % Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter 2,5 2,4 0,4 1,0 2,0 5,2 6,9 2,4 5,4 4, Nettokostnad För en sund ekonomi och god ekonomisk hushållning behöver skattintäkterna öka mer än nettokostnaderna. Utvecklingen av nettokostnaderna i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är därmed ett väsentligt mått att analysera. Nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minskat med kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnadsutveckling Skatte- och statsbidragsökning Procentuell förändring nettokostnader och skatteintäkter (%) Nettokostnadernas förändring 7,7 0,7 1,5 5,6 1,0 Nettokostnadernas förändring exkl jämförelsestörande poster 5,4 2,4 5,2 1,0 2,4 Skatteintäkternas förändring 3,5 5,4 4,1 1,4 1,6 Generella statsbidragsoch utjämningsförändring 6,4 10,8 2,9 4,2 4,5 Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning, förändring 4,4 6,9 2,0 0,4 2,5 26 Årsredovisning 2017
27 Skatteintäkterna, generella statsbidrag och utjämning ökade med 26,5 mkr eller 4,4 procent mellan 2017 och År 2016 var motsvarande ökning 6,9 procent. Under år 2014 och 2015 minskade generella statsbidrag och utjämning men har ökat under åren 2016 och Skatteintäkterna hade under åren 2013 och 2014 en årlig ökning om cirka 1,5 procent, men har från år 2015 haft en ökningstakt omkring 4 procent. Generella statsbidrag och utjämning har däremot för åren 2016 och 2017 haft en årlig ökning mer än 6 procent vilket förklaras av ökade generella statsbidrag för bland annat flyktingsituationen. Verksamhetens nettokostnader ökade med 46 mkr eller 7,7 procent mellan åren 2017 och 2016, det vill säga mer än skatteintäkters ökning. Under år 2016 minskade nettokostnader jämfört med år 2015 inklusive jämförelsestörande poster, vilket även skedde år Exkluderas jämförelsestörande poster har nettokostnaderna ökat årligen. Trenden är att nettokostaderna, exklusive jämförelsestörande poster, ökat marginellt mer än skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Över femårsperioden har nettokostnaderna exklusive jämförelsestörande poster ökat med 3,3 procent medan skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ökat med 3,1 procent. Nettokostnad per invånare Nettokostnaden per invånare visar att Malung-Sälens kommun har en högre nettokostnadstakt än länet, riket samt jämfört med kommuner inom turism- och besöksnäring. Preliminärt utfall för 2017 visar att nettokostnader per invånare är näst högst i länet även för år 2017, medan skattintäkterna per invånare tillhör de lägsta i länet. kr Nettokostnadsutveckling per invånare (kr/inv) Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Källa: Kolada Dalarnas län Riket Jämförelse preliminär nettokostnad och skatteintäkter 2017 enligt resultaträkningen inom länet Dalarnas län (kr/invånare) Nettokostnad enligt resultaträkningen Skatteintäkter Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Källa: Kolada preliminära bokslutsuppgifter 2017 Nettokostnadsutvecklingen har under ett antal år ökat betydligt kraftigare än skatteintäkterna och statsbidragen, bland annat på grund av kommunens negativa befolkningsutveckling, demografiutveckling samt medborgarnas krav. Jämförelse mot länet och jämförbara kommuner visar på högre nettokostnadsökningstakt. En fortsatt negativ utveckling är ohållbar för framtiden. Kommunen har de senaste åren arbetat med den stora utmaningen att anpassa sina verksamhetskostnader efter de årliga medel som kommunen tillhandahar, för att nå en ekonomi i balans. Arbetet med anpassning behöver fortsätta. År 2012 gavs ett uppdrag till kommunchefens ledningsgrupp att se över kommunens strukturella kostnader, som fortsatt är betydligt högre än jämförbara kommungrupper. Syftet med översynen var effektivisera verksamheterna för att komma ner till den kostnadsnivå som kommunen långsiktigt kan bära. Detta krävs för att inte fortsätta redovisa underskott i framtiden. Under 2013 ledde översynen till att kommunstyrelsen beslutade om en uppdragslista med 43 olika uppdrag till verksamheterna. Uppdragen låg till grund för möjliga effektiviseringar och besparingar för att nå ner till en rimlig kostnadsnivå för kommunen. Under 2014 utmynnade uppdragslistan i att kommunstyrelsen beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram Kommunplan Med utgångspunkt i Kommunplan 2025 beslutades sedermera om Handlingsplan för ekonomi i balans Den negativa nettokostnads-utvecklingen har fortsatt. Som ett led i att bromsa kostnadsutvecklingen varslades 55 tjänster under år Årsredovisning
28 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE % Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvestering 44,3 9,3 0,1 420,9 Källa: Kolada ,4 Investeringsvolym Självfinansieringsgraden är ett mått som visar årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. Malung-Sälens kommuns självfinansieringsgrad år 2017 är positiv vilket beror på de relativt låga investeringsutgifterna (21 mkr) samt försäljning av industrifastigheter (15,5 mkr) och anläggningsmark (4,5 mkr). Årets nettoinvestering är 0,5 mkr vilket är betydligt lägre än årets avskrivningar (28,9 mkr). Alla årets Investeringsvolym (mkr) investeringar har därmed självfinansierats. Kommunen har år 2017 investeringsutgifter för 21 mkr. Föregående år uppgick investeringsutgifterna till 13,8 mkr. Det är en ökning mellan åren med 7,2 mkr. Avskrivningskostnaden uppgick till 28,6 mkr, vilket är en minskning jämfört med föregående år om 2,3 mkr. Kommunens samlade investeringsutgifter i förhållande till avskrivningarna uppgår till 73 procent år Budgeterade investeringar uppgick däremot till 36,0 mkr Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Dalarnas län Riket Investeringsutgifter 21,0 13,8 20,5 43,6 60,9 Avskrivningar 28,9 31,2 30,6 28,9 26,9 Investering/avskrivning (%) % Soliditet (%) Källa: Kolada Inga avgiftsfinansierade investeringar genomfördes under året och de skattefinansierade investerings- utgifterna uppgick till 21,0 mkr Malung-Sälen Dalarnas län Turism- och besöksnäringskommuner Riket Kapacitet Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Det anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras genom egna medel. Förändringar i soliditeten är beroende av investeringstakt, nyupplåning, skuldförändringar samt det ekonomiska resultatet. En hög och jämn soliditet är stabiliserande för ekonomin och ger förutsättningar för låga finansieringskostnader. Soliditet (%) Soliditet Soliditet inklusive pensionsåtagande En hög och jämn soliditet är stabiliserande för ekonomin Dalarnas län (%) Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Källa: Kolada preliminära bokslutsuppgifter Årsredovisning 2017
29 Skuldsättningsgrad (%) Soliditeten uppgick år 2017 till 38 procent vilket är en ökning med 6 procentenheter sedan föregående år. Ökningen beror bland annat på att finansiella anläggningstillgångar har minskat i väsentlig omfattning då Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB löst lån till kommunen. Soliditet är ett finansiellt mål ur perspektivet god ekonomisk hushållning och justerades ner till 20 procent från år 2016, från tidigare 40 procent. Nedjusteringen hade sin grund i de planerade stora strukturella förändringar som Malung-Sälens kommun behöver genomföra. Malung-Sälens soliditet är lägre än snittet i riket, Dalarnas län och turism- och besöksnärings-kommuner. Tre kommuner i Dalarna har lägre soliditet än Malung-Sälen. Kommunens skogsinnehav på hektar finns inte redovisat som tillgång i balansräkningen. Inräknas värdet för skogsinnehavet (240 mkr) som tillgång ökar soliditeten till 53 procent exklusive ansvarsförbindelse pensionsåtagande och 27 procent inklusive ansvarsförbindelse pensionsåtagande. Det skulle innebära en soliditet över snittet i riket och högre än snittet i Dalarnas län. Skuldsättningsgrad Anskaffning av en tillgång kan finansieras antingen med eget kapital eller med främmande kapital, det vill säga nytecknande av lån. När ett lån upptas ökar likvida medel Skuldsättningsgrad varav avsättningsgrad varav långfr skuldsättningsgrad varav kortfr skuldsättningsgrad samtidigt som skulderna ökar. Andelen tillgångar som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt lång- respektive kortfristig skuldsättningsgrad. Avsättningar är att betrakta som skulder för vilka det exakta beloppet inte är känt och inte heller när de ska betalas, till exempel avsättning för deponi. Kommunens skuldsättningsgrad är på 62 procent. Det är en minskning med 6 procentenheter sedan föregående år. Den långfristiga skuldsättningsgraden har minskat väsentligt samtidigt som den kortfristiga skuldsättningsgraden har ökat. Minskningen för den långfristiga skuldsättningsgraden beror av att långfristiga låneskulder har lösts under året samtidigt som tidigare långfristiga skulder klassificerats som kortfristiga i bokslut 2017 med syfte att amortera dessa inom 12 månader. Motsvarande har kortfristiga skulder ökat på grund av omklassificering från långfristiga skulder. Soliditeten uppgår till 38 procent. Summan av soliditeten och skuldsättningsgraden är alltid 100 procent. Kommunalskatt Kommunalskatten höjdes år 2010 med 50 öre från 21,81 kronor till 22,13 kronor. Ansvaret för hemsjukvården övertogs från landstinget Finansieringen av övertagandet reglerades genom så kallad skatteväxling med 23 öre och skattesatsen för 2013 uppgick till 22,54 kronor. Inför år 2016 fattades beslut om höjning av skatten med ytterligare 50 öre och skattesatsen 2016 uppgick till 23,04 kronor. För år 2017 har kommunalskatten varit oförändrad 23,04 kronor. Under 2017 fattade fullmäktige beslut om överföring av ansvaret för kollektivtrafiken till landstinget och från år 2018 sänks därför kommunalskatten med 47 öre till 22,57 kronor. Malung-Sälens kommun har en skattesats som är högre än rikets snitt, högre än turism- och besöksnäringskommuners snitt samt högst av kommunerna i Dalarna. Däremot är skatteintäkterna per invånare bland de fem lägsta i länet (se tabell Nettokostnad per invånare). Med beaktande av en redan hög skattesats är kapaciteten för intäktsökning genom höjd skattesats begränsad. kr 23,00 22,80 22,60 22,40 22,20 22,00 21,80 21,60 21,40 Skattesats (kr) Malung-Sälen Turism- och besöksnäringskommuner Källa: Kolada 23,04 22,71 22,28 21, Dalarnas län Riket Årsredovisning
30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kassalikviditet (%) % Källa: Kolada , ,1 93, , , Malung-Sälen Dalarnas län Turism- och besöksnäringskommuner Riket Risk Likviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsförmåga. Likviditetsmåttet ställer de tillgångar som lätt kan realiseras till likvida medel, i relation till kortfristiga skulder. En likviditet under 100 procent innebär att om kommunens alla kortfristiga skulder skulle förfalla idag, finns inte tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna utan pengar måste lånas upp för att klara betalningarna. Ju högre andel är desto bättre för den kortfristiga betalningsförmågan. Kassalikviditeten är ett finansiellt mål ur perspektivet god ekonomisk hushållning och fullmäktige har fastställt målnivån till 80 procent. Målet uppnås år Kassalikviditeten uppgår till 93 procent år 2017 men har varierat i storlek över åren och inom åren. Den försämrade kassalikvideten, jämfört med 2016, beror främst av ökad andel kortfristig del av långfristig skuld som förfaller under år Det uppvägs dock i viss mån av ökade likvida bankmedel med anledning av att Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB löst revers till kommunen under hösten Tillsammans med de två kommunala bolagen VAMAS och Malung- Sälen Turism samt kommunalförbundet VDUF används ett koncernkonto för att kommunkoncernen gemensamt ska nyttja likviditet på ett så fördelaktigt sätt som möjligt. En avtalad checkkredit 40 mkr säkrar dessutom likviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av svängningar i penningflödet. Likviditet (%) Kassalikviditet kr Långfristiga skulder (kr/inv) Källa: Kolada Lån och ränta Under år 2017 har ingående långfristiga låneskulder amorterats med 129 mkr och långfristiga låneskulder uppgick till 160 mkr vid årsskiftet 2017/2018. Kommunens genomsnittsränta för år 2017 uppgick till 1,08 att jämföra med år 2016 då den uppgick till 1,70. Det gynnsamma ränteläget har inneburit att genomsnittsräntan sjunkit under flera år. Enligt Malung-Sälens kommuns finanspolicy ska 50 procent av lånestocken bindas på längre sikt, dels för att hålla nivån på 50 procent, dels för att säkra en låg genomsnittsränta för en längre period. Vid årsskiftet 2017/2018 har kommunen fem lån om totalt 210 mkr där samtliga lån är bundna. Ett lån förfaller under 2018, två lån under 2019, ett lån 2020 och ett lån Det är i strid med finanspolicyn men en effekt som uppkommit med anledning av möjligheten att lösa lån när likviditeten har varit god Malung-Sälen Dalarnas län Turism- och besöksnäringskommuner Riket Likviditet (mkr) Långfristiga lån 160,1 364,6 368,9 325,3 334,7 30 Årsredovisning 2017
31 Pensionsskuld inklusive löneskatt (mkr) Intjänade pensioner under året Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse för pensioner Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 262 mkr Totalt pensionsåtagande Soliditet inklusive pensionsskuld, % Pensionsskuld Den förpliktelse som kommunen har att i framtiden betala ut pension redovisas på två olika vis, enligt den så kallade blandmodellen. De pensionsförpliktelser som har uppstått från och med 1998 och framåt, redovisas löpande under intjänandeperioden som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Avsättningarna uppgår till 9 mkr, vilket är relativt lågt för en kommun. Det beror av att del av möjliga avsättningar årligen försäkras. I takt med att avsättningar och försäkrade pensioner sedan utbetalas kommer ingen kostnad att belasta kommunen, eftersom kostnaden redan har redovisats vid tidpunkten för intjänandet. De pensionsförpliktelser som har uppstått före 1998 har inte löpande redovisats som en kostnad i kommunen. Denna del uppgick till 253 mkr per En minskning från 2016 har skett med 4 mkr. Eftersom intjänandet av dessa pensionsrätter inte har kostnadsförts tidigare innebär detta att 253 mkr kommer belasta kommunen i form av kostnader, i takt med att utbetalning sker. Kommunens totala pensionsskuld uppgår därmed till 262 mkr för framtida betalningar av pensioner som tidigare intjänats. För kommande femårsperiod prognostiseras pensionsutbetalningar för redan intjänade pensioner till cirka 15 mkr årligen. För pension som intjänas av anställda prognostiseras årliga kostnader om cirka 26 mkr. Placeringar för framtida pensionsutbetalningar uppgår till 6,5 mkr och har funnits sedan år Det saknas en fastställd strategi för placeringar samtidigt som resultatnivåerna har varit för svaga för att tillskapa överskott och därmed kapital för placeringar. Kommunstyrelsen har ( 2) beslutat att tidigare placerade medel för pensionsåtagande ska avslutas och inlösas varefter de förfaller. Borgensåtagande Malung-Sälens kommun bedriver viss verksamhet i bolagsform. Fullmäktige beslutar årligen om att bevilja borgen för de kommunala bolagen. För Malungshem AB är beviljad borgen år 2017 fastställd till 294 mkr, och för Vatten & Avfall i Malung-Sälen är beviljad borgen, efter utökning hösten 2017, fastställd till 230 mkr. Därutöver lämnar Borgenåtagande (mkr) kommunen borgen till Sälen Centrum HB och vissa övriga bolag. För lämnad borgen till Malungshem AB, Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB och Sälen Centrum tas en årlig borgensavgift ut om 0,2 procent av nyttjad borgen. Investeringsbehovet är stort inom VA och bedömningen är att borgensåtagandet kommer öka. Risker med borgensåtagande är om huruvida detta kan komma att behöva infrias. När det gäller vatten och avfall förväntas investeringar täckas genom avgiftsuttag och risken bedöms hanterbar. När det gäller bostadsbolaget har den ökande befolkningen en positiv påverkan på efterfrågan. Framtida risker är en minskande befolkning och vikande efterfrågan Malungshem AB 261,0 262,0 263,0 264,1 265,3 Malungs Elverk AB 1,5 1,5 1,4 1,4 10,7 Sälen Centrum HB 28,3 38,3 48,6 34,9 19,2 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 210,0 80,0 80,0 80,0 80,0 Övriga 38,7 40,4 39,3 39,3 38,1 Totalt 539,5 422,3 432,3 419,7 413,3 Årsredovisning
32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kontroll Budgetföljsamhet Budgetföljsamhet (mkr) Resultat 2,9 14,2 30,6 32,7 0,1 Budget 36,5 5,0 5,0 3,0 7,0 Budgetavvikelse 39,4 9,2-35,6 35,7 7,1 En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet. För år 2017 visar nämnderna högre nettokostnader än tilldelad ram, med en total avvikelse om 44 mkr samtidigt som kommunen totalt sett redovisar ett resultat 3 mkr. Finansförvaltning inklusive skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter och kostnader redovisar för året ett högre utfall än budgeterat med +5 mkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har ett utfall som är 2 mkr högre än budgeterat medan finansnettot har ett utfall 4,7 mkr högre än budgeterat. Däremot visar finansförvaltningen inom nämndernas verksamhet ett lägre utfall än budgeterat med 1,6 mkr. Nämndernas negativa avvikelse mot budget förklaras till del av engångsposter för deponi, försäljning av anläggningstillgångar samt kostnader för avtalslöst personal år Det kompenseras i viss mån av högre bidragsintäkter för socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden samt avgifter för byggnadsnämnden. Det är av stor vikt att samtliga nämnder följer utfallet inom den egna verksamheten och vidtar åtgärder för anpassning av verksamheten till tilldelade budgetramar. Det krävs kontinuerligt arbete inom styrelsen och nämnderna för att uppnå en ekonomi i balans. Prognossäkerhet (mkr) Resultat helår nämnder 636,1 617,3 606,3 583,6 581,4 Prognos tertial nämnder 628,3 625,5 601,9 585,5 568,5 Prognosavvikelse nämnder 7,8 8,2 4,4 1,9 12,9 Resultat helår nämnder 636,1 617,3 606,3 583,6 581,4 Prognos delår nämnder 645,6 621,7 605,4 586,0 575,2 Prognosavvikelse nämnder 9,5 4,4-0,9 2,4 6,2 Prognossäkerhet Ett ytterligare sätt att analysera risk och kontroll är att mäta prognossäkerhet. Tillförlitliga prognoser skapar förutsättningar för nämnderna att fatta rätt beslut och genomföra nödvändiga korrigeringar till följd av eventuella ekonomiska förändringar. Prognossäkerhet kan sedan mätas genom en jämförelse av den helårsprognos som görs i samband med tertialrapporten och delårsrapporten. För åren har nämndernas prognosavvikelse i snitt avvikit 3,0 från tertialprognosen i april och +1,8 mkr i snitt från delårsprognosen i juli. För jämförelseperioden kan konstateras att prognossäkerheten förbättrades mellan För år 2016 visar analysen en försämring av prognossäkerheten och år 2017 en ytterligare försämring. För både 2016 och 2017 är det slutliga utfallet bättre än prognostiserat i delåret. Det förklaras främst av bidragsintäkter för migration som har varit svårprognostiserat. 32 Årsredovisning 2017
33 Prognosavvikelse jämfört med budgeten (tkr) NÄMNDERNAS Budget Tertialrapport Avvikelse Delårsrapport Avvikelse Bokslut PROGNOSER (tkr) 2017 (jan april) 2017 (jan juli) Kommunfullmäktige Revision Valnämnden Överförmyndaren Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Miljönämnden Byggnadsnämnden KS försäljning exploateringsmark Nämndernas nettokostnader För året 2017 visar kommunstyrelsen och socialnämnden en förbättrad prognossäkerhet mellan tertial och delårsprognos medan barn- och utbildningsnämnden visare en försämrad prognossäkerhet. Känslighetsanalys En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. I tabellen känslighetsanalys åskådliggörs på vilket sätt förändringar av olika faktorer kunnat påverka Malung-Sälens kommuns årsresultat år Tabellen visar att förändrade in- och omvärldsfaktorer kan få en avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Det är därför viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Identifierade styrkor och svagheter Den finansiella analysens syfte är att tydliggöra ekonomiska styrkor och svagheter i kommunen. Här sammanfattas några områden som är viktiga för Malung-Sälens kommun: Stukturen på kommunens intäkter och kostnader samt utvecklingen av dessa har under femårsperioden inte varit i balans. Nettokostnadernas ökar i genomsnitt mer än skattintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultatmål som kommunfullmäktige satt upp behöver uppnås. Investeringsvolymen över en fyraårsperiod är lägre än genomsnittligt tak för investeringsutgifter. Kommunen står för stora investeringar med budgeterade investeringar överstigande finansiellt mål för enskilda år. Det är av vikt att investeringar genomförs planerat och väl avvägt med beaktande av finansiella mål, likviditet och upplåning. Kommunen står inför stora pensionsutbetalningar kommande år. Det ställer dels krav på att kostnaderna kan finansieras och dels att tillräcklig likviditet finns för att klara utbetalningarna. Det är viktigt att det finns en god prognossäkerhet. Säkra prognoser bidrar till att ekonomiska beslut fattas på rätt grunder. I den ekonomiska situation kommunen befinner sig kommer det fortsatt krävas ett kraftfullt agerande med åtgärder och anpassning för att uppnå en ekonomi i balans. Känslighetsanalys (tkr) Förändring av kommunalskatten 10 öre Förändrat invånarantal med Löneförändring med 1 procent inklusive sociala avgifter Förändrad upplåning med 10 mkr Förändring av heltidstjänster 10 st Årsredovisning
34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mkr % % Mkr , Koncernresultat de senaste fem åren 16,3 Långfristiga lån , ,4 26, Långfristiga skulder Investeringsbidrag Soliditet Kassalikviditet Källa: Kolada Källa: Kolada Källa: Kolada Källa: Kolada Långfristiga lån Anläggningsavgifter Finansiell analys kommunkoncernen Resultat Årets resultat De sammanställda räkenskaperna för kommunkoncernen visar på ett positivt årsresultat om 26,0 mkr. Det positiva resultatet beror främst på ett starkt resultat av Malungs Elverk AB (30,5 mkr). Även Malungshem AB redovisar positivt resultat medan kommunen redovisar ett negativt resultat. Resultat per enhet i koncernen (mkr) Risk Malung-Sälens kommun 2,9 14,2 30,6 32,7 Malungs Elverk AB 30,4 25,2 17,6 22,0 Malungshem AB 4,4 7,9 4,2 0,5 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 0,0 0,0 1,1 0,6 Malung Sälen Turism AB 0,4 0,2 0,3 0,1 Gustols AB 0,0 0,1 0,0 0,1 Västerdalarnas utbildningsförbund 0,0 0,0 Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB 0,0 Ärnäshedens Fastighets AB 0,1 0,1 0,0 0,1 Elimineringar 6,2 6,6 5,6 6,6 Koncernresultat 26,0 40,4 12,9 16,3 Kapacitet Soliditet Soliditeten i koncernen har ökat marginellt från 34,7 till 35,4 procent. Det förklaras främst av koncernens samlade positiva resultat. Kommande investeringsbehov indikerar att solidititen kommer sjunka kommande år. Även kommunens ekonomiska läge kan innebära svårigheter att göra positiva resultat. Det är endast Malungs Elverk AB som stadigt bidrar med positiva resultat. Likviditet Kassalikviditeten har under året försämrats från 115 till 110 procent för kommunkoncernen. Både kortfristiga skulder och likvida medel har ökat. Den förbättrade likviditen beror främst på att Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB har löst lån till Malung-Sälens kommun och upptagit lån externt samtidigt som Malung-Sälens kommun inte kunna lösa externa lån i motsvarande omfattning. Kortfristiga skulder har främst ökat Koncernbolagen har under en längre tid genererat årliga överskott på minst 20 mkr, vilket visar på en finansiell styrka inom koncernen. Kommunen däremot har redovisat större underskott de senaste åren och har en stor utmaning för framtiden i att anpassa sin verksamhet för att uppnå en ekonomi i balans. inom kommunen på grund av kortfristig del av långfristig skuld ökat. Lågfristiga skulder Långfristiga skulderna har minskat med 56 mkr, från 748 mkr till 692 mkr. Amortering av skulder har uppgått till 130 mkr och nyupplåning till 131 mkr. Av kvarstående upptagna långfristiga skulder är 76 mkr omklassificerade som kortfristiga del av långfristig skuld. Inom koncernen har Vatten & Avfall i Malung-Sälen ABs upplåning ökat och kommunens upplåning minskat med cirka 130 mkr vardera. Upplåningen i Malungshem AB med Sälen Centrum har i stort sett varit oförändrad. Malungs Elverk AB, Västerdalarnas Utbildningsförbund och Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB har ingen extern upplåning. Inom långfristiga skulder har anläggningsavgifter hos Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB ökat med 12 mkr och investeringsbidrag hos Västerdala Terminal och Järnvägspår AB ökat med 6 mkr. 34 Årsredovisning 2017
35 I framtiden kan de långfristiga skulderna komma att öka, främst på grund av stora investeringsbehov för både bolagen och kommunen, inte minst för Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB som har stora investeringsbehov i Sälenområdet. Även Malunghem AB har ett stort investeringsbehov på grund av eftersatt underhåll. Kontroll Budgetföljsamhet och prognossäkerhet En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet. Tillförlitliga prognoser är ett verktyg och underlag för korrekta beslut. För år 2017 konstateras att Malung-Sälens kommun har ett sämre utfall medan Malungs Elverk AB, Malungshem AB och Malung-Sälen Turism har ett bättre utfall än budget. Ärnäsheden Fastighets AB har ett marginellt lägre utfall än budget. Prognosen som lämnats vid tertial avviker mer från det slutliga ut- Utvärdering ekonomisk ställning fallet för samtliga bolag och kommun än delårsprognosen som lämnats per Prognosen som lämnats från Malung-Sälens kommun avviker mest från budget över året. Malung-Sälens kommun har fortsatt en utmaning i att nå en ekonomi i balans och tillskapa en god ekonomisk hushållning. Kommunen har ett samlat balanskravsunderskott från perioden om 35 mkr att återställa år Det ställer krav på förbättrad budgetföljsamhet samt bra prognoser som beslutsunderlag. Kommunen har ett sammantaget negativt resultat för 10 årsperioden med 28 mkr. Detta samtidigt som engångsintäkter för försäkringsersättningar och tomtförsäljningar bidragit med intäkter i årets resultat. Det är av största vikt att budgeterade nivåer hålls samt att utrymme tillskapas för oförutsedda händelser. Soliditet inklusive och exklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtagande är positivt och investeringsvolymen har under den senaste fyraårsperioden i snitt varit lägre än utrymmet enligt fullmäktiges finansiella mål. För bibehållande av en positiv soliditet samtidigt med behov av stora investeringar och pensionsutbetalningar ställs också krav på årligt överskott. Kommunens skattesats är den högsta i länet, och preliminärt utfall 2017 indikerar att Malung-Sälens kommun har näst högsta nettokostnaden per invånare i länet samtidigt som skatteintäkterna per invånare är bland de lägsta i länet. Arbetet för en ekonomi i balans behöver därför fortsätta. Prognoser kommunkoncernen (mkr) Budget Prognos Avvikelse Prognos Avvikelse Bokslut 2017 Tertial Delår 2017 Malung-Sälens kommun 36,5 18,2 18,3 13,1 49,6 2,9 Malungs Elverk AB 22,1 22,2 0,1 26,6 4,5 30,4 Malungshem AB 0,0 0,0 0,0 2,8 2,8 4,4 Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 0,9 0,9 0,0 0,0 0,9 0,0 Malung-Sälen Turism AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 Gustols AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Västerdalarnas utbildningsförbund 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ärnäshedens Fastighets AB 0,2 0,2 0,0 0,1 0,1 0,1 Elimineringar 6,0 6,0 0,0 6,2 Summa 51,9 33,7 18,2 16,4 35,5 26,0 Årsredovisning
36 KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Jörgen Norén (S) Arvoden lägre än budgeterat Kommunfullmäktige beslutar i frågor av övergripande och principiell natur Uppdraget Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av övergripande och principiell natur, bland annat kommunens övergripande mål, budget och storleken på kommunalskatten, samt väljer ledamöter i kommunens nämnder och styrelser. Väsentliga händelser Kommunfullmäktige har haft åtta planerade sammanträden under Sammanträdet i november blev dock inställt på grund av för få ärenden. Kommunfullmäktiges viktigare beslut under 2017: 1. Beslut om att gå med i Visit Dalarna. 2. Beslut om att vara med och bilda ett terminalbolag. 3. Beslut om att anta ny förvaltningsorganisation som en effekt av det varsel kommunen hade under året. 4. Beslut om att anta option att förvärva fastigheten Samariten (Malungs vårdcentral). 5. Beslut om att delta i utredningen om ett bilda räddningsförbund tillsammans med ett flertal kommuner i norra Dalarna. 6. Beslutade att tillsammans med övriga kommuner i länet att göra en skatteväxling med landstinget angående kollektivtrafik och färdtjänst. Måluppfyllelse Se uppföljningen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och prioriterade åtgärder i förvaltningsberättelsen. Ekonomisk analys Kommunfullmäktige redovisar ett överskott på cirka 300 tkr som bland annat beror på att arvodena blev lägre än budget med 150 tkr. En orsak är att ett sammanträde ställdes in under året. Även övriga kostnader, som kostnader för annonser och information, förbrukningsmaterial samt partistöd blev lägre än budget med cirka 150 tkr. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning 2017
37 REVISION Ordförande: Kristoffer Widing (Oberoende) Ett demokratiskt kontrollinstrument Uppdraget Revisorernas uppgift är att vara ett demokratiskt kontrollinstrument. Syftet är att pröva: om kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet utövas på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om verksamheten bedrivs enligt fastlagda politiska mål och intentioner, om räkenskaperna är rättvisande och den interna kontrollen är tillräcklig. Enligt god revisionssed ska revisorerna även ha en rådgivande och stödjande roll i förhållande till styrelse och nämnder, utan att därför inkräkta på sin oberoende ställning. Revisionen har även ambitionen att med sin granskning bidra till god ekonomisk hushållning inom kommunen. Revisorerna har under året biträtts i sitt arbete av revisionsbyrån KPMG AB. Väsentliga händelser Årets viktigaste händelser är avlämnandet av revisionsberättelsen för Malung-Sälens kommun och granskningsrapporterna för kommunens bolag. För att kunna avlämna revisionsberättelsen och granskningsrapporterna har bland annat följande granskningar genomförts: Granskning av internprissättning. Mest sjuka äldre samgranskning Dalarna. Grundläggande granskning. Delårsrapport per Bokslut, årsredovisning och koncernredovisning. Under året har revisorerna haft informations- och andra träffar tillsammans med bland annat presidierna i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder, kommunala bolag samt med revisionskollegier från andra kommuner. Revisorerna granskar också, genom lekmannarevisorer, verksamheten i de kommunägda bolagen. I Malung-Sälens kommun har lekmannarevisorerna i bolagen, med revisionsbyrån KPMG AB som biträde, genomfört följande granskningar under Grunduppdrag med basgranskning Ekonomisk analys Kommunfullmäktige beviljade kommunens revisorer en budget om 690 tkr för verksamhetsåret Årets resultat blev ett överskott i förhållande till beviljad budget med 136 tkr. Anledningen till överskottet är att granskningar inte genomförts i den omfattning som planerats. Framtid Kommunen bedriver alltmer verksamhet tillsammans med andra kommuner. För att utveckla revisionsarbetet kommer kommunens revisorer att fortsätta utveckla sina interna arbetsformer och samarbetet med andra kommuners revisorer. Den stora utmaningen för kommunrevisionen inför framtiden kommer att vara att följa kommunens arbete med att nå målet om att få en ekonomi i balans och att återställa tidigare underskott. En rådgivande och stödjande roll Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning
38 VALNÄMNDEN Ordförande: Ronny Larsson (S) Största frågan är hur valet Genomför allmänna val 2018 ska organiseras och genomföras Uppdraget Ekonomisk analys Valnämnden är en facknämnd som ska genomföra allmänna val och folkomröstningar. Valnämnden redovisar ett lite överskott och har följt enligt budget. Väsentliga händelser Framtid Inget val har genomförts under Under 2018 genomförs allmänna val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Valnämnden har haft fyra sammanträden under året. Största frågan som behandlats i valnämnden under 2017 är hur det kommande valet under 2018 ska organiseras och hanteras. Kostnader, intäkter och netto (tkr) KOSTNADER INTÄKTER NETTO 38 Årsredovisning 2017 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 Budget 2017 Diff mot budget
39 ÖVERFÖRMYNDARE Överförmyndare: Åsa Hedlöf (S) Gruppen ensamkommande barn har minskat Uppdraget Överförmyndarens huvuduppgift är att utöva tillsyn och kontroll över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Syftet med tillsynen är att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Uppdraget är reglerat i Föräldrabalkens bestämmelser. Överförmyndarverksamheten står under tillsyn av Länsstyrelsen och JO. Hjälp av god man eller förvaltare har den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd med mera inte kan bevaka rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Väsentliga händelser Två nya ställföreträdarskap har införts under året, behörighetsregler för anhöriga som grundas på lag 17 kap. föräldrabalken samt framtidsfullmakter som grundas på lag (2017:310) om framtidsfullmakter. Det stora antalet ensamkommande barn som anlände till Malung under 2015 och 2016 innebar stora ökade arbetsuppgifter för verksamheten. Under år 2017 har gruppen ensamkommande barn minskat och gode män har avslutat sina uppdrag. Inrapportering av statistik till Länsstyrelsen i enlighet med nya bestämmelser under år Statistiken möjliggör för jämförelser mellan år samt med överförmyndarverksamhet i övriga Sverige. Överförmyndaren och handläggare har deltagit på utbildningar samt träffar med andra överförmyndare, bland annat deltog man på föreningen för Sveriges överförmyndares årliga studiedagar som hölls i Örebro. Grund- och vidareutbildning för ställföreträdare i uppdrag. Ekonomisk analys Det positiva resultatet beror på att överförmyndaren fått tillbaka återsökta pengar från god mansarvode för ensamkommande barn från Migrationsverket mycket tidigare än föregående år. Tidigare år har verksamheten behövt periodisera pengar för att få dem på rätt år, men nu tycks Migrationsverket ha kommit ikapp och betalar ut återsökningarna snabbare. Framtid Antalet ärenden ökar varje år och inte minst då antalet komplicerade ärenden. Det är i nuläget svårt att hitta gode män/förvaltare med den höga kompetens som krävs i vissa fall. Tillgången på ställföreträdare i övrigt är, genom de utbildningsinsatser som gjorts, god. Regeringen har beslutat att schablonbidraget föreslås bli kr för asylsökande barn och ska gälla från den 1 juli Detta ska ersätta socialtjänstens utredningskostnader i samband med placeringar och alla kostnader för god mansarvode. Överförmyndaren vet i dagsläget inte hur detta kommer att påverka budgeten i framtiden men befarar att det inte kommer att täcka alla kostnader som uppkommer. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: 8 stycken. Genomförda förbättringsförslag: 2 stycken. Antalet ärenden ökar varje år, inte minst antalet komplicerade ärenden Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning
40 KOMMUNSTYRELSEN Ordförande (t.o.m. 31/3-2017): Kurt Podgorski (S) Ordförande (fr.o.m. 1/4-2017): Hans Unander (S) Förvaltningschef (t.o.m. 1/4-2017): Rolf Davidsson Förvaltningschef (fr.o.m. 20/4-2017): Olle Emanuelsson Nytt kommunalråd under våren Uppsägning av 51 tjänster under året Uppdraget Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders samt kommunala bolags verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs, samt förbereder de ärenden som ska behandlas i fullmäktige. Kommunstyrelsen har även ansvar för gemensamma administrativa verksamheter, skog och mark samt service och teknik. Väsentliga händelser Kommunstyrelsen hade 13 sammanträden under Nytt kommunalråd valdes under våren 2017 efter att tidigare kommunalråd gått i pension. Kommunstyrelsen anställde en ny kommunchef under våren Beslut om varsel av 55 tjänster, 51 tjänster blev föremål för uppsägning sedan under året. För kommunstyrelsens förvaltningar innebar detta en minskning med sammanlagt 30 heltidstjänster. Måluppfyllelse Se kommunstyrelsens samlade måluppfyllelse. Ekonomisk analys Kommunstyrelsen redovisar ett underskott på cirka 15 mkr. Underskottet beror främst av att kommunen har fått boka upp ytterligare en ny kostnad på cirka 13,4 mkr för sluttäckningen av Malungs deponi. Kommunen har tidigare gjort en uppbokning på 15 mkr år En annan större avvikelse är att medlemsbidraget till Västerdalarnas Utbildningsförbund blev cirka 7 mkr mer än budgeterat på grund av att medlemskommunerna enligt förbundsordningen ska täcka sin del av förbundets resultat, Förbundet redovisade ett negativt resultat på 13 mkr där Malung-Sälens kommun fick täcka cirka 7,7 mkr. Inom övriga verksamheter redovisar kommunstyrelsen även större positiva avvikelser mot budget där i bland kommunstyrelsens omstruktureringsmedel med 4,7 mkr samt bostadsanpassningen med 0,9 mkr. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning 2017
41 KOMMUNSTYRELSE FÖRVALTNINGEN Beslut om ny förvaltningsorganisation Uppdraget Kommunstyrelseförvaltningen omfattar kommunkansliet, personalkontoret, kontoret för verksamhetsstöd, näringslivsenheten, IT-enheten. Samtliga dessa enheter innehåller administrativa resurser såväl för strategiska frågor som för stöd och service internt och externt. Även kollektivtrafiken och arbetsmarknadsenheten bedrivs under förvaltningen. Kommunens insatser inom arbetsmarknadsenheten syftar till att ge personer som inte kommit in på eller som förlorat kontakten med arbetsmarknaden ett meningsfullt arbete, praktik eller utbildning samt erbjuda stöd som ger möjlighet till inträde på arbetsmarknaden. Skogsförvaltningen ligger också under kommunstyrelsen och som förvaltar det skogsinnehav om cirka ha som kommunen äger. Väsentliga händelser Beslut togs att lägga ner näringslivsenheten från och med 2018 i samband med varslet. Måluppfyllelse på 1,4 mkr där avvikelsen beror på avtalslösningar i samband med varslet samt att beslut togs att turistbyrån i Sälen skulle föras över från Malung-Sälen Turism AB till näringslivsenheten, däremot fick inte verksamheten någon finansiering för övertagandet. Skogenheten redovisade också ett större underskott på 2,4 mkr jämfört med budgeten och beror på att avverkning inte kunnat göras i den omfattning som budget. Beslut om att miljöcertifiera kommunens skog har försvårat att göra avverkningar jämfört med tidigare år. IT-enheten redovisar ett underskott med 0,5 mkr och beror på en avtalslösning i samband med varslet. Även personalkontoret redovisar ett mindre underskott på 0,35 mkr vilket främst beror på högre personalkostnader för bemanningsenheten en budget. Kontoret för verksamhetsstöd (KFV) och arbetsmarknadsenheten (AME) redovisar ett överskott och beror främst på lägre personalkostnader inom KFV på grund av vakanser medan AME redovisar högre intäkter än och lägre kostnader för förbrukningsvaror än budget för verksamheten Mosjön. Beslut att lägga ned näringslivs enheten Framtid Se kommunstyrelsens samlade måluppfyllelse. Ekonomisk analys Kommunstyrelseförvaltningen redovisar ett underskott på cirka 5,6 mkr. Underskottet beror främst av följande verksamheter som redovisat ett underskott. Kommunkansliet redovisar ett underskott med 0,6 mkr och beror på en avtalslösning vid skifte av kommunchef. Kollektivtrafiken redovisar ett underskott med 2,1 mkr och beror bland annat på förändringar gällande ny upphandling och fakturering. Näringslivsenheten redovisar ett underskott En ny förvaltningsorganisation i kommunen har arbetats fram och beslutades under december Organisationsförändringen är effekten av att försöka möta de utmaningar som kommer i och med varslet som gjordes under året. Den nya organisationen kommer att träda i kraft från och med år En skatteväxling med landstinget beslutades angående kollektivtrafiken där landstinget tar över kollektivtrafiken från och med år 2018 vilket innebär att kostnader och intäkter framöver inte kommer bokföras inom kommunstyrelseförvaltningen. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 Budget 2017 Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning
42 SERVICE- OCH TEKNIK- FÖRVALTNINGEN Förvaltningschef (t.o.m. 31/8-2017): Lars Åhlenius Tf förvaltningschef (fr.o.m. 1/9-2017): Olle Emanuelsson En stor investering i närtid är taket på före detta Rosengrens fastighet Uppdraget Service- och teknikförvaltningen ansvarar för skog och markenheten och för drift och underhåll av kommunens gator, gång och cykelbanor och parkeringsplatser samt parker och grönområden. Service- och teknikförvaltningen levererar internt stöd till övriga kommunala förvaltningar i form av lokalvård och tvätt, fastighetsförvaltning, måltidsservice, nämndsadministration, växel och reception samt skötsel av kommunens fordon. Handläggning av bostadsanpassningsärenden och energirådgivning sker även från förvaltningen. Väsentliga händelser Under året har två industrifastigheter sålts. Ny livsmedelsupphandling har gjorts under året med fokus på ökad andel lokalproducerade livsmedel. Det har varit ett väldigt snörikt år som påverkat kostnaderna för snöröjningen i kommunen. Under året har etapp 3-5 (25 tomter) enligt det avtal verkställts gällande försäljningen av markexploateringstomter uppe i Sälen (Hållbrändan). Ombyggnation av särskilda boendet Skålmogården har pågått under året. Kommunen har beslutat att anta optionen att köpa loss Malungs vårdhem från Nordisk renting och därmed äga fastigheten själv från och med Beslut har fattats att verkstaden med den interna biluthyrningen upphört och förts ut till verksamheterna. Måluppfyllelse Se kommunstyrelsens samlade måluppfyllelse. Ekonomisk analys Service- och teknikförvaltningen redovisar ett underskott mot budgeten med 12,1 mkr. Den negativa avvikelsen beror främst på en nettoreaförlust på 12,9 mkr vid försäljning av två industrihus. I övrigt har fastighet haft totalt lägre kostnader för drift och underhåll än budget med 4 mkr. Måltidsverksamheten redovisade ett underskott på cirka 2,6 mkr jämfört med budgeten som bland annat beror på högre livsmedel- och transportkostnader med 1,5 mkr. Även intäkterna var cirka 1 mkr lägre än budget vilket främst beror på att caféverksamheten gick över till Västerdalarnas utbildningsförbund under Ett väldigt snörikt år året. På gata-/parkverksamheten redovisas ett underskott på 0,5 mkr vilket beror på den snörika vintern där snöröjningen redovisar ett underskott på 1,1 mkr. Park redovisar ett överskott på 0,5 mkr. Framtid På fastighetssidan finns ett kontinuerligt behov av att stödja och tillgodose förvaltningarnas behov av lokaler och det kommer inte att minska över tid. Detta gäller i första hand de stora förvaltningarna barn- och utbildning samt socialförvaltningen och behovet innefattar drift, underhåll och anpassningar av lokalbehovet så att det blir så funktionellt och kostnadseffektivt som möjligt. När det gäller industrilokaler handlar det om anpassningar vid nyetableringar, men man får heller inte bortse från befintliga hyresgästers behov vid utveckling av verksamheten. Ett enskilt objekt som kräver en stor investering i närtid är taket på före detta Rosengrens fastighet som är i akut behov av förstärkningsåtgärder och omläggning. Gata/park har behov av investering i en ny snöslunga inom en snar framtid eftersom den nuvarande har uppnått sin tekniska livslängd. Eftersom Trafikverket signalerat förändringar i ansvar för vägbelysningar kan vi sannolikt förvänta oss ett ökat investeringsbehov inom det området. Kommande diskussioner med Trafikverket kommer att bringa klarhet i den frågan. Lokalvården har ett löpande investeringsbehov gällande utrustning som verksamheten har för avsikt styra till 2-årsintervall i kommande investeringsbudget. För samtliga delar inom förvaltningen är kompetensförsörjningen en fråga som tenderar att bli svårare över tid och där spelar nytänkande och personalkontorets stöd en viktig del. Tjänsten som förvaltningschef har varit vakant sedan oktober 2017 och upprätthålls av kommunchefen. Detta är inte en hållbar lösning i längden och därför måste frågan om organisationsförändring lyftas som ett alternativ till nuvarande organisation. Förvaltningens administrativa rutiner behöver ses över och förbättras. I det sammanhanget ska också tas fram förslag till överförande av samtliga kommunala fastigheter till en sammanhållen organisation. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning 2017
43 Nämndens mål Indikator Måltal Resultat 2017 Resultat 2016 HÅLLBAR TILLVÄXT Vi erbjuder arbetsmarknadsåtgärder Andel unga (upp till 25 år som går vidare till arbete eller studier) Hälften går vidare Ej mätt Ej mätt Vi arbetar med tillgänglighetsanpassning Andel med försörjningsstöd Minskande 3,4 3,4 Vi säkerställer en bra intern process för att ge service till företagen Andel nya företag/1000 inv Andel nöjda företagare Bibehållen nivå 6,3 Ej mätt 3,2 72 Vi ger utvecklat stöd till nya invånare Flyttnetto +57 inv 22 inv, jan juni Vi tar miljö- och klimathänsyn i samhällsplanering och upphandling Andel ekologiska livsmedel Andel miljöbilar i kommunorganisationen 28 % 12,6 % 24 % 15,5% KVALITET Vi har god tillgänglighet (1) via telefon och e-post samt (2) från felanmälan till åtgärd (1) Servicemätningens mått (2) Mått hämtas från respektive verksamhetssystem Utgångsvärde saknas Tele 94 %, e-post 56 % Ej mätt Ej mätt Ej mätt Vi utvecklar information /kommunikation Intranätanvändningen (internt) Aktivitet på hemsida och sociala medier (externt) KOMPETENS Vi har engagerade medarbetare Medarbetarindex (HME) Redovisade förbättringsförslag och genomförda förbättringar Ej mätt Minskande Ej mätt Inkommit: 164 st Åtgärdat: 152 st Vi har en fungerande samverkan Kompetensutvecklingsplaner APT Medarbetarsamtal 100 % 100 % 100 % Ej mätt Ej mätt Ej mätt Ej mätt Ej mätt Ej mätt Vi har en fungerande rehabkedja Sjukfrånvaro Sjunkande (5,8) 6,0 5,7 Vi ökar andelen heltidstjänster för de medarbetare som önskar det Andel som har önskad tjänstgöringsgrad, % Oförändrat Andelen ökar DEMOKRATI Vi utvecklar medborgardialogen Andel nöjda medborgare, avser påverkan i SCB:s medborgarundersökning Våra medborgare upplever att de har tillgång till lättillgänglig information på hemsidan Informationsindex Vi stödjer projekt via LEADER Årliga medel för Leaderprojekt 254 tkr år tkr år 2016 EKONOMI Vi har en ekonomi i balans. Ekonomiskt resultat Minst 0-resultat 17,7 mkr 350 tkr Kommunen säkerställer framtida pensionsutbetalingar Kr Minst bebehållen nivå Ingen försäkring av framtida pensionsutbetalningar Kommunen försäkrar för ca 7 mkr per år Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar Utfall i investeringsplanen I nivå (31 mkr) 21,0 mkr 13,8 mkr Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Årsredovisning
44 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Sofia Söderström (S) Förvaltningschef: Torbjörn Martinsson Utmaning att rekrytera behörig personal En av landets bästa skolkommuner Uppdraget Nämnden ansvarar för kommunens verksamheter inom förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, integration och hem för ensamkommande flyktingbarn (HVB). Väsentliga händelser Barn- och utbildningsförvaltningen minskades under året med 10,30 heltidstjänster till följd av varslet. Verksamheten har vid flera olika jämförelser blivit rankad som en av landets absolut bästa, bland annat med en 3:e plats i SKL:s öppna jämförelser. Med anledning av hög efterfrågan på platser inom förskolan så öppnades förskolan Ballongen under hösten. Vuxenutbildningen övergick till Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF) Ekonomisk analys Förvaltningen har haft högre lönekostnader än budgeterat för personal som arbetar med nyanlända och barn i behov av särskilt stöd. Vidare har avtalslösningar belastat lönebudgeten. Lönerna för HVB-verksamheten sjönk dock under de sista månaderna under 2017, på grund av att antalet ensamkommande har minskat och med detta själva verksamheten. Förvaltningen har haft ökade kostnader för placerade barn mot budgeterade medel. Verksamheten har också haft ökade intäkter mot budget både vad gäller Migrationsverket och andra statsbidrag såsom lågstadiesatsningen och fritidshemssatsningen, vilket skapat stora differenser mellan budget och utfall för både kostnader och intäkter. Årets resultat slutar på ett underskott på cirka 5,4 mkr. Det gör att nämnden har hämtat hem cirka 8 mkr eftersom man gick in i året med en central besparingspost om cirka13,6 mkr. Framtid Största utmaningen framöver kommer vara att rekrytera behörig personal till verksamheterna. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: 70 stycken. Genomförda förbättringsförslag: 57 stycken. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning
45 Nämndens mål Indikator Måltal Resultat 2017 Resultat 2016 HÅLLBAR TILLVÄXT Samverkan med VDUF för att få fler av grundskolans elever i Malung-Sälen att välja program på VDUF. Andel som väljer VDUF. 65 % 62 % ca 70 % började detta läsår. Stödja projekt och initiativ som har sin utgångspunkt i entreprenörskap, jämställdhet, miljö- och klimattänk. 2. Fler förskolor/skolor har grön flagg. Oförändrat 2. Blomsterbäcken, Skålmo, Solstrålen KVALITET Det sammanvägda resultatet i Malung-Sälens grundskolor ska vara bland de främsta i landet. SKL:s jmf-tal och ranking. Andel elever som fullföljer gymnasiet i hemkommun i %. Bland de 25 bästa i landet. Plats 3 Plats 40 Värdegrund är ett prioriterat utvecklingsområde inom BUN:s alla verksamheter. Uppdaterade likabehandlingsplaner inom alla verksamheter. 100 % 100 % Klart 30/9 0-tolerans mot mobbing och kränkningar. Elevenkät. Elevers positiva syn på skola och undervisning i årskurs 8 i %. 100 % känner sig trygga 93,90 % 67 % Åk 5 95,8 %, åk 8 79 % som känner sig trygga. Personalgruppernas storlek ska anpassas utifrån individerna i gruppen, barnets ålder och lokalens beskaffenhet. Antal barn per personal Bibehållen nivå 4,72 barn per personal 100 % Underlätta inflyttning genom att snabbt svara upp mot behover av förskoleplats. Andel som erbjuds förskoleplats inom 4 månader och får plats på önskat datum. 100 % erbjuds plats inom 4 månader och fler får plats på önskat datum 83 % fick plats inom 4 månader, 71 % fick plats på önskat datum. 99 % fick plats inom 4 månader, 87 % fick plats på önskat datum. KOMPETENS Alla lärare/pedagoger har behörighet för den undervisning de bedriver. Mätning av behörighetsandelen. 83 % (grundskolan) Ca 80 % Fler högskoleutbildad personal inom förskolan. Andel förskollärare inom förskolan. 50 % 33 % 36 % Studiehandledning på hemspråk ska finnas. Antal språk. 5 st 5 st Det fackliga samarbetet utvecklas så att förutsättningarna för god verksamhet ökar. Ej aktuellt i dagsläget Samverkansavtalet är uppsagt. Den personal som önskar ska ha rätt till heltid. Andel heltidstjänster. DEMOKRATI Det ska finnas elev/brukarråd eller andra samverkansorgan i alla BUN:s verksamhetsgrenar. Andel elev/brukarråd. 100 % 100 % 100 % Elever och föräldrar ska ha inflytande och kunna framföra sina åsikter. Elev- och föräldraenkäter. Andelen elever som upplever helt eller delvis att lärarna lyssnar på elevernas åsikter är i åk % och i föräldraenkäten för åk F 2 var det 96 %. Andelen föräldrar i förskolan som upplever att personalen lyssnar på barnens åsikter var 93 %. Andelen elever som upplever helt eller delvis att lärarna lyssnar på elevernas åsikter är i åk ,6 % och i föräldraenkäten för åk F 2 var det 95,7 %. Andelen föräldrar i förskolan som upplever att personalen lyssnar på barnens åsikter var 93,4 %. Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Årsredovisning
46 SOCIALNÄMNDEN Ordförande: Carina Albertsson (S) Förvaltningschef (t.o.m. 27/ ): Maria Eskel Förvaltningschef (fr.o.m. 1/ ): Anna-Karin Olsson och Anna-Lena Hållmats Bemanning dygnet runt året om Ekonomisk analys Socialnämnden har en negativ avvikelse mot budget med tkr vilket främst förklaras med höga kostnader för personal, konsulter inom bland annat individ- och familjeomsorgen, externa placeringar och tjänsteköp, ökat försörjningsstöd och omfattande ramjusteringar på intäktsidan. För att nå en ekonomi i balans har nämnden bland annat tillsatt vakanta tjänster med tillsvidareanställningar, sett över scheman i hemtjänsten i södra kommundelen, startat upp ett öppenvårdsprojekt inom individ- och familjeomsorgen. Effekterna av dessa åtgärder kommer först under Mer åtgärder behöver genomföras under 2018 som till exempel att bemanningen ska utgå ifrån behoven hos brukarna, se över schemaläggning och heltidsatsningen. Om bemanning sker utifrån att alla som har heltid får det i den egna verksamheten, trots att det inte finns behov hos brukarna, så blir detta kostnadsdrivande. Hur mycket inom verksamheterna som faktiskt är ökade behov och hur det stämmer överens med de beslut som är fattade i de enskilda ärendena behöver följas upp bättre. För närvarande pågår upphandling av kon- Minska kostnaderna och anpassa verksamheterna till budgetramen Uppdraget Socialnämnden har det samlade ansvaret för bland annat myndighetsutövning och insatser inom äldreomsorgen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), individ och familjeomsorgen och handläggningen av alkohol- och tobakstillstånd/tillsyn. Ansvarsområdena regleras av flera olika lagar och socialtjänstlagen är den vanligast förekommande. Socialnämnden är kommunens största arbetsgivare och huvuddelen av verksamheten bedrivs och bemannas dygnet runt året om. Inom vård och omsorg finns särskilda boenden med korttidsplatser och växelvård, hemtjänst och daglig verksamhet. För personer med funktionsnedsättning enligt LSS finns gruppbostäder, servicebostad, korttidshem, daglig verksamhet, boendestöd och personlig assistans. Inom socialpsykiatrin finns boendestöd och daglig sysselsättning. Individ- och familjeomsorgen ansvarar för försörjningsstöd, missbruksvård, barn- och ungdomsvård, familjerätt och familjerådgivning. Väsentliga händelser Under året har ett antal åtgärder tagits fram i syfte att minska kostnaderna och anpassa verksamheterna till de budgetramar nämnden tilldelats. Att fokusera på det uppdrag socialnämnden har utifrån gällande lagstiftning har varit och är prioriterat inom alla verksamheterna. Det innebär bland annat att socialnämnden ska ge stöd till de som har rätt till det enligt gällande lagstiftning och när det inte kan tillgodose på annat sätt. I slutet av året har ett mer strukturerat arbetssätt använts, med utgångspunkt i resultat, både kvalitativa och kvantitativa, analyser av dem, tar fram åtgärder, genomför och sedan följer upp för att se om det ger önskade effekter. Det är viktigt att utgå ifrån evidens och forskning när åtgärder sätts in, så de pengar nämnden fått tilldelade i ram används så resurseffektivt som möjligt. Det har varit en hög omsättning bland cheferna vilket ger en hel del effekter för verksamheterna som till exempel leder till att man arbetar mer operativt och akutstyrt och mindre strategiskt. Framöver behöver organisationen ses över för att få en mer hållbar arbetssituation för denna grupp. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning 2017
47 sulttjänster inom området bemanning vilket även inkluderar sjuksköterskor. Socialnämndens verksamheter har under en lång tid haft högre kostnader än tilldelade ramar och de åtgärder som beslutats för att komma tillrätta med detta har i många fall inte gett önskade effekter eller inte genomförts. Framtid Som i många andra kommuner är det de kommande pensionsavgångarna, den långsiktiga kompetensutvecklingen och kommunens allmänna demografi som är de största utmaningarna. Malung-Sälen har en åldrande befolkning och kommunen måste fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare för att klara att rekrytera, behålla och utveckla bra medarbetare. För att undvika dyra externa placeringar måste kommunen satsa på att öka kompetensen i egenregin och ha en strategi för hemmaplanslösningar. Insatserna som sätts in ska utgå ifrån vad evidensen och forskningen säger ger bästa effekterna för att nå bästa resultat och som leder till att den enskilde i högre grad klarar sig själv. Tidiga insatser både i ålder och tid, i samverkan med andra, är det viktigt att satsa på framöver för att klara av framtida utmaningar. Ett sätt att möta utmaningarna är att använda välfärdsteknik som kan ge både ökad trygghet och lägre kostnader på sikt. Socialnämndens verksamheter behöver fortsätta arbeta strukturerat med det systematiska kvalitetsledningsarbetet och se över möjligheterna att få ett IT baserat system där man enkelt kan rapportera och följa upp verksamheternas resultat och åtgärder. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: uppgift saknas. Genomförda förbättringsförslag: uppgift saknas. Nämndens mål Indikator Måltal Resultat 2017 Resultat 2016 HÅLLBAR TILLVÄXT KVALITET Servicedeklarationer finns för nämndens myndighetsutövande verksamheter. Andel deklarationer 100 % 95 % 95 % Brukarna är nöjda med den omsorg de får inom äldreomsorgen. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med särskilt boende hemtjänst Bibehåll nivå jämfört med 2011 (79) 89 % 93 % 85 % 93 % Patientsäkerhetsarbetet sköts enligt fastslagen plan. Andel riskbedömningar Avvikelserapportering inom hemtjänst Hygienrutiner Antal missade signeringar Riskbedömning görs två gånger per år Avvikelserapportering ökade Följs till 100 % Minskning med 50 % jämfört med utfall 2011 Ej mätbart 212 st Följs till 57 % 290 st Ej mätbart 199 st Följs till 55 % 208 st Förebyggande insatser för barn, unga och föräldrar finns. Antal personer som genomgått föräldrastödsutbildning 22 Fler tidiga insatser för barn och unga, IFO, genomförs. Andel familjer som tar emot erbjudna öppenvårdsinsatser i barnutredningar Ej mätt Ej mätt All tillsyn av serveringstillstånd enligt tillsynsplanen är dokumenterad. Antal dokumenterade tillsyner Minst st Ej tillämpbart måltal, eftersom antalet objekt minskat Verkställande av uppdragen inom LSS för kontaktpersoner och ledsagare inom tre månader. Antal ej verkställda beslut 1. Kontaktpersoner (kp) Ledsagare och kp 1. 6 st 2. 1 st st 2. 0 st KOMPETENS Full sysselsättning erbjuds de som önskar. Sysselsättningsgrad 88,40 % 88,8 % Kompetenshöjning inom äldreomsorgen främst i hemtjänsten genom omvårdnadslyftet. Andel med undersköterskekompetens 62 % 65 % DEMOKRATI Informativ, tillgänglig hemsida finns. SKL:s informationsindex jämfört med 2011 års resultat Ej mätbart ny metod (självskattning) 74 % FINANSIELLT MÅL Verksamheten bedrivs inom befintliga budgetramar. Ekonomiskt resultat ± 0 10,9 mkr 13,8 mkr Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt Årsredovisning
48 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Ordförande: Åsa Hedlöf (S) Förvaltningschef (t.o.m. 31/8-2017): Anette Åhlenius Tf förvaltningschef (fr.o.m. 1/9-2017): Sten-Inge Eriksson Rondellutsmyckningen i Malung färdigställdes Kulturskolans konserter har haft sammanlagt besökare Uppdraget Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för biblioteksenheten och kulturenheten som leds av biblioteksansvarig. Vidare finns ungdomsenheten som består av fritidsgårdarna och kulturskolan. Förvaltningen ansvarar även för fritidsverksamheten med ishall, idrottshallar och simhall. Förvaltningens uppdrag är att skapa möjligheter för aktiviteter inom kultur, biblioteksverksamhet, kulturskola och fritid. Viktiga händelser Arbetet med att fördjupa samarbetet mellan de 15 kommunbiblioteken i Dalarna har fortsatt och beslut har tagits i kultur- och fritidsnämnden att arbeta för ett deltagande i samarbetet. Rondellutsmyckningen i Malung färdigställdes i juni. Underhållsarbetet inom fritidsverksamheten är i fokus och lokalerna är slitna och det har påbörjats ett arbete för att över tid iordningställa simhall, idrottshallar och ishall. Ett nytt gym är färdigställt i Sälenhallen som blivit uppskattat. Under 2017 har kulturskolan haft konsertverksamhet för musik, drama och dans vid 19 tillfällen. Dessa tillställningar för elever och allmänhet har haft cirka 4000 besökare. Fritidsgårdarna har haft ett år där diskussionen gällande flytt till nya lokaler har haft en betydande roll för verksamhetens utveckling. För hela förvaltningen har det varsel som lades under 2017 haft en stor påverkan på verksamheten. Totalt berördes 6 tjänster av varslet. Trots detta kan året sammanfattas med att verksamheterna har fungerat bra med ett mindre antal anställda. Ekonomisk analys Förvaltningen redovisar ett underskott på cirka 700 tkr. Administrativa kostnader för varslet har tagits på Vidare har akuta kostnader för underhåll inom fritidsenheten påverkat resultatet. Framtid Fortsatta investeringar inom fritidsenheten är nödvändiga. Golv behöver bytas och omklädningsrum i ishallen färdigställas. Tillgänglighetsanpassning och renovering av simhallen planeras för Enheten vill utveckla samarbetet med föreningslivet. Under hösten 2018 kommer frågan om ett fördjupat samarbete mellan Dalarnas bibliotek upp i kommunfullmäktige för beslut. Om beslut tas att ingå i samarbetet kommer gemensamt biblioteksdatasystem att upphandlas under 2018/2019. Under 2018 kommer undervisning i Digitalt musikskapande att påbörjas. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: 21 stycken. Genomförda förbättringsförslag: 20 stycken. Måluppfyllelse Saknas uppgifter. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning 2017
49 RÄDDNINGSNÄMNDEN Ordförande: Jan Jespersen (S) Förvaltningschef: Per Hampus Lokalt avtal för deltidsbrandmän Uppdraget För att skydda människors liv, hälsa, egendom och även miljö ska räddningstjänsten se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder utan att andras ansvar inskränks. Räddningstjänsten ska också förhindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att insatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Därutöver framgår i kommunens handlingsprogram för det skadeförebyggande arbetet och räddningstjänstens verksamhet hur uppgifterna ska utföras. Väsentliga händelser En trafikolycka med dödlig utgång. Uppsägningar gjordes av deltidsbrandmännen då missnöjet var stort med det centrala avtalet RIB 17. Ett lokalt avtal tecknades som gjorde att brandmännen återtog sina uppsägningar. Förstudie samt utredning om fördjupad räddningstjänstsamverkan med kommunerna Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand och Vansbro har pågått under året. Utbildning av kommunal personal i DHLR har varit 52 stycken. Nämndsmålen med minskade larm var positivt med 287 larm mot 302 (2016). Fördelningen av larm mellan stationerna var 141 i Malung, 107 i Sälen och 39 i Transtrand. Ekonomisk analys Bokslutsprognosen pekar på ett underskott i storleksordningen 401 tkr största delen beroende på den avtalslösning som gjorts för att kunna behålla den personal som sa upp sig i början på året. Framtid Utredning om fördjupad räddningstjänstsamverkan pågår mellan kommunerna Malung-Sälen, Mora, Orsa, Vansbro, Älvdalen och Leksand, som ska presenteras under Flygplatsen och nybyggnationer i norra kommundelen kommer att ta mycket av räddningstjänstens resurser. Det är sannolikt att räddningstjänsten måste omorganiseras i framtiden med den utveckling som pågår där ett förbund kan vara en del i hur en framtida räddningstjänst kan organiseras. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: uppgift saknas. Genomförda förbättringsförslag: uppgift saknas. Sannolikt en omorganisation av räddningstjänsten i framtiden Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning
50 RÄDDNINGSNÄMNDEN Nämndens mål Indikator Måltal Resultat 2017 Resultat 2016 HÅLLBAR TILLVÄXT Insatser i samband med bränder och olyckor utförs med god kvalitet. Larmbehandlingstid, mediantid i minuter. Insatstid, mediantid i minuter. Bibehållen nivå Bibehållen nivå 2 14,1 2 14,1 Förebyggande insatser genomförs för att minska risk för olyckor. Antal brandskyddskontroller. Antal tillsyner. Enligt årlig plan Enligt årlig plan Verksamheten tar miljöansvar vid insatser. KVALITET Redovisning av miljöanpassade släckmetoder. Släckmetoder genomförs enligt rekommendation från från MSB. Rekommendation följs Rekommendation följs Invånarna känner sig trygga med räddningstjänstens insatser. Nöjd-Medborgar-Index (räddningstjänst). Informationsmått Ej mätt Ej mätt KOMPETENS Alla medarbetare har kompetens för att utföra sina arbetsuppgifter. Medarbetarindex. Ja Ej mätt Alla medarbetare har en säker och trygg arbetsplats. Sjukskrivningstal. 0 % 0,0 % 0,0 % DEMOKRATI Kunskap och förmåga hos allmänheten om brandförebyggande och olyckshanterande åtgärder ökar. Antal som utbildats att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor. Minst bibehållen nivå. Löpande Löpande FINANSIELLT MÅL Verksamheten håller budget. Utfall i förhållande till budget. ± tkr 500 tkr Verksamheten är kostnadseffektiv i förhållande till jämförbara kommuner. Kostnad (SEK) för räddningstjänst per invånare. Bibehållen nivå kr/inv kr/inv Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt 50 Årsredovisning 2017
51 MILJÖNÄMNDEN Sanering av garveriområdet i Malung Ordförande: Lars-Göran Gustavsson (S) Förvaltningschef: Lena Bergman Uppdraget Miljönämndens är en myndighet som ansvarar för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt inom livsmedelsområdet. Miljönämnden ansvarar för tillståndsprövning och tillsyn med stöd av främst Miljöbalken och Livsmedelslagen samt de EU-bestämmelser som kompletterar livsmedelslagen. Nämnden har även ansvaret för miljöövervakning och kalkningsverksamheten. Uppdraget omfattar även information och rådgivning. Miljönämnden ska stimulera till en hållbar ekologisk utveckling med god hälsa och miljö för alla som vistas och verkar i Malung-Sälens kommun. Miljönämndens arbete finansieras dels genom budgetanslag och dels genom tillsyns- och handläggningsavgifter. Miljönämnden fattar de politiska besluten men det praktiska arbetet såsom tillsyn/kontroll utförs av miljökontoret. Väsentliga händelser Fortsatt arbete med VA-planen samt deltagande i informationsmöten. Miljökontoret fick uppdraget att genomföra arbetet, där kommunen var huvudman, vid undersökning och sanering av garveriområdet i Malung. Länsstyrelsen var tillsynsmyndighet. Sanering av stor och komplicerad oljeläcka på garveriområdet. Fortsatt samarbete med Miljökontoret i grannkommunen Vansbro, enligt överenskommelse. Vansbro kommun köper del av inspektörstjänst. Miljökontoret har bildat en kommunikationsgrupp som mer systematiskt arbetar med kommunikation för förbättrad service och riktad information till kommuninvånare och verksamhetsutövare. Ekonomisk analys Miljönämnden redovisar ett positivt ekonomiskt resultat (+178 tkr) för år Detta trots att intäkter för inbetalda årsavgifter på 465 tkr år 2016 inte periodiserats till år 2017 i enlighet med miljönämndens beslut. Årsavgifterna har fakturerats ut som planerat under året. Intäkterna för miljöskydd är något lägre än budgeterat, då budgeten var lagd något för generöst. Övriga intäkter följer budget. Miljökontoret har dessutom fakturerat ut cirka 165 tkr för utfört arbete i Vansbro kommun. Avrop sker genom befintligt avtal. Kalkningsverksamheten har fått de bidrag som sökts och följer budget. Under 2017 har miljökontoret dessutom bemannat exempelvis nät- och elfisket med personal tillsammans med skogsförvaltningen. Därmed har en del av handläggartjänst på cirka 200 tkr finansierats genom bidrag. I övrigt har miljökontoret aktivt arbetat för att hålla nere kostnaderna. Under 2017 erhölls ersättning från Länsstyrelsen på 100 tkr vilken intäktsförts. Det avser tidigare bokförda advokatkostnader i miljönämnden. Bidrag från Naturvårdsverket har erhållits för provtagning av före detta Malungs garveri, fastigheten Huden 1. Miljökontorets personal har haft en ledande roll inom detta projekt, vilket inneburit att minskat utrymme för andra uppgifter. Kostnad för konvertering till nytt verksamhetssystem finns med i budgeten, men har tagit mer resurser än planerat för parametersättning och driftstart. Framtid Samverkan mellan de båda miljökontoren i Malung-Sälens och Vansbro kommuner fortsätter och under året kommer främst tjänst inom förorenad mark och miljöskydd att köpas. Arbetet med nytt ärendehanteringssystem fortsätter. Utvecklingsprojekt inom service och bemötande under Utreda möjligheten till gemensam miljösamverkan för kommuner och länsstyrelser inom Dalarna län och Uppsala län. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: 27 stycken. Genomförda förbättringsförslag: 17 stycken. Samverkan mellan de båda miljökontoren i Malung-Sälen och Vansbro kommun fortsätter Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning
52 MILJÖNÄMNDEN Nämndens mål Indikator Måltal Resultat 2017 Resultat 2016 HÅLLBAR TILLVÄXT Nämndens tillsyn ska särskilt fokusera på kemikalier ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Miljönämnden initierar att ett kommun övergripande arbete Gifter i förskolan genomförs. Beslut finns Beslut saknas Beslut finns Nämnden ska främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa. Beslut finns. Andel avloppsreningsverk med godkända förnyelseplaner för sitt ledningsnät. VA-plan antagen 100 % VA-plan till KF i feb % (3 av 13 st har ej) VA-planen har varit ute på samråd Underlag väntas från verksamhetsutövaren Nämnden ska främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa. Antal klagomål för ljudstörningar. 2015: 5 Minskande 7 st 15 st Nämnden ska främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa. Andel kontrollerade miljöskyddsverksamheter. Andel kontrollerade hälsoskyddsverksamheter. 100 % 100 % 98 % 100 % 100 % 104 % Nämnden ska skydda konsumenternas intresse av hälsosamma och säkra livsmedel. Andel kontrollerade livsmedelsverksamheter. Andel kontrollerade dricksvattenverksamheter. 100 % 100 % 101 % 98 % 122 % 98 % KVALITET Nämnden ska ha god dialog med medborgare, företagare och andra intressenter samt ge bra service med hög tillgänglighet. Nöjd-Kund-Index (NKI): NKI Miljö 2013: 58 NKI Miljö 2015: 63 Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt 52 Årsredovisning 2017
53 BYGGNADSNÄMNDEN Ordförande: Erik Andersson (C) Förvaltningschef: Lena Bergman Antalet bygglov har varit fler än någonsin Uppdraget Byggnadsnämndens huvudsakliga uppdrag enligt reglemente är att svara för kommunens uppgifter inom byggnadsväsendet, framför allt frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov och andra liknande beslut, utöva tillsyn över byggnadsverksamheten och pröva frågor om olovligt byggande, ansvara för detaljplanering och adressättning i kommunen. Byggnadsnämndens ärenden bereds av stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret ansvarar dessutom för fysisk strategisk planering (översiktlig fysisk planering) under kommunstyrelsen. Väsentliga händelser Antalet bygglov har varit fler än någonsin. Trots den höga belastningen lyckas kontoret klara goda handläggningstider. Arbetet med flygplatsen fortsätter. Under 2017 har samtliga beslut enligt PBL som gäller flygplatsen fastställts av överprövande instans, och i samtliga fall har kommunens ursprungliga beslut fastställts. EU-kommissionen har godkänt finansieringen av flygplatsbygget, vilket även påbörjats under året. 22 nya planbesked har lämnats under Cirka 10 detaljplaner har antagits under året. Ytterligare en planarkitekt har anställts under året. Ekonomisk analys Byggnadsnämnden redovisar ett ekonomiskt mycket gott resultat ( tkr) Det positiva resultatet handlar främst om högre avgiftsintäkter på tkr jämfört med budgeterat. Både inom bygglov- och planverksamheten har det varit många och stora ärenden under år Samtidigt är kostnadsutfallet lägre än budgeterat med tkr, främst avseende personalkostnader, vilket påverkat resultatet. Det var budgeterat för ytterligare en byggnadsinspektör men rekryteringen avbröts i samband med varsel för kommunen och förvaltningen. För att hålla nere kostnaderna har vikarier inte tagits in i samband med föräldraledighet. Förskottsbetalda bygglovsersättningar har periodiserats till kommande år och intäktsförs när prestationen genomförs för matchning mot kostnader för nedlagt arbete. Framtid År 2018 kommer att bli ett spännande år när det gäller fritidshusmarknaden. Under hösten 2017 föll priserna på bostadsmarknaden, framförallt på bostadsrätter men även villor i storstadsområdena. Då denna avmattning inte hänger ihop med en lågkonjunktur är det omöjligt att säga om detta kommer att avspeglas i en avmattning i efterfrågan på fritidshus och tomter även i fjällen. Stora projekt planeras i flygplatsens kölvatten. Detta omfattar bland annat en fortsättning av utvecklingen av Hundfjället centrum med Skilodge, Faxfjället, flera projekt i Stöten, förtätningsprojekt i Lindvallen men även spännande detaljplaner i Kläppen och Sälens by. I Sälens by arbetar kontoret med att ta fram detaljplaner för permanentboende. Om det fortsätter strömma in ärenden kan stadsbyggnadskontoret behöva rekrytera ytterligare en medarbetare. Detta för att klara av lagkravet på 10 veckors handläggningstid samt kunna upprätthålla fortsatt god service. Det är även en arbetsmiljöfråga, då medarbetarna ska orka med över tid och kunna hålla en godtagbar kvalitet på utfört arbete. En personalbehovsanmälan för detta har redan beviljats. Uppföljning av ständiga förbättringar Dokumenterade förbättringsförslag: 24 stycken. Genomförda förbättringsförslag: 17 stycken. Kostnader, intäkter och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget KOSTNADER INTÄKTER NETTO Årsredovisning
54 BYGGNADSNÄMNDEN Nämndens mål Indikator Måltal Resultat 2017 Resultat 2016 HÅLLBAR TILLVÄXT Säkra vattenförsörjningen i framtiden. Representant från stadsbyggnadskontoret finns med i kommunens arbete med framtagande av ny VA-plan Beslut av nämnden Beslut finns VA-planen ligger inför antagande under våren 2018 VA-planen har varit på remiss Fortsatt arbete med Kommunplan 2025 Beslut av nämnden Beslut finns Ej aktuellt, beslut finns Ej mätt Fortsatt arbete för ett kommunalt lantmäteri Beslut från regeringen Beslut finns Regeringen har fattat beslutavslag på ansökan Ansökan inskickad KVALITET Nämnden ska ha god dialog med medborgare, företagare och andra intressenter samt ge bra service med hög tillgänglighet och ett gott bemötande Nöjd-Kund-Index (NKI) NKI Bygg 2013: 60 Ej mätt NKI Bygg 2015: 71 Nämndens verksamhet har god rättsäkerhet Beslut som överklagas ska fastställas av överprövande myndighet och inte ändras 80 % 80 % Kartläggning pågår Inrättande av ett digitalt arkiv. Andel av arkivet som har digitaliserats Hela byggnadsnämndens arkiv är digitaliserat 10 % Kartläggning pågår Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt 54 Årsredovisning 2016
55
56 MALUNGS ELVERK AB Ordförande: Jan Jespersen (S) VD Kjell Jansson Stor utbyggnad i Sälen Elpriset ser ut att vara kvar på en låg nivå de närmaste åren Uppdraget Malungs Elverks verksamhet bedrivs i två aktiebolag där dotterbolaget Malungs Elnät AB äger och driver elnätet i kommunen. Bolaget äger också ett fibernät som är under utbyggnad. Elproduktion sker i moderbolaget Malungs Elverk AB:s fyra vattenkraftverk. Malungs Elverk AB är delägare i Dalakraft AB (24 %), Dala Vind AB (11 %) och Dala Energi (5 %). Väsentliga händelser Året har präglats av den stora utbyggnaden på Sälenfjällen. Antal nyanslutningar är på rekordnivå och intensivt arbete pågår i Malungs Elnät för att säkra den framtida elförsörjningen. Fibernätet är också under en intensiv utbyggnadsfas på flera ställen i kommunen. Ekonomisk analys Den främsta orsaken till den stora skillnaden mellan verkliga och budgeterade intäkter är, likt tidigare år, ej budgeterad resultatandel från ägandet i Dalakraft AB. Intäkterna från anslutningsavgifter av nya kunder är på rekordnivå och budgeterades långt under utfall, även intäkterna för nya kunder i fibernätet är betydligt högre än budgeterat. Att kostnaderna blev högre än budget förklaras till största delen med ej budgeterad kostnad som uppstod vid värdering av anläggningstillgång. Framtid Elpriset ser ut att vara kvar på en låg nivå de närmaste åren, detta påverkar intäkterna från Malungs Elverks kraftproduktion negativt. Den förväntade stora utbyggnaden på fjället gör att Malungs Elnät har stora investeringar framför sig för att kunna leverera trygg och säker elförsörjning till våra kunder. Fibernätsutbyggnaden fortsätter de närmaste åren enligt Malung-Sälens kommuns bredbandsstrategi. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER NETTO Årsredovisning 2017
57 MALUNGSHEM AB Ordförande: Hans Unander (S) VD: Jonas Larsson Fortsatt renovering av fasader Uppdraget Information om verksamheten. Malungshem AB är ett allmännyttigt helägt kommunalt bostadsbolag som bedriver sin verksamhet i Malung-Sälens kommun. Bolaget bedriver fastighetsförvaltning av vid årets utgång 925 lägenheter och 48 lokaler i kommunen, samt arbetar aktivt med att främja bostadsförsörjningen för invånare i hela kommunen. Tillsammans och i samverkan med kommunen och deras övriga kommunala bolag fattas strategiska beslut som främjar utvecklingen av boendet och näringslivet för att skapa en attraktiv kommun och vara ett förstahandsval att välja att bo och utvecklas i. Ägarförhållanden Samtliga aktier ägs av Malung-Sälens kommun. Malungshem AB är till 50 procent delägare i Sälen Centrum HB. Väsentliga händelser Fastighetsnät för fiber är nu klart i hela beståndet, förutom Öje och Yttermalung. Två byggnader i kvarteret Kullan har fått nya tak. Fastigheten på Hagvägen i Sälen har fått nya värmeledningsrör. Bergvärme har installerats i nyaste fastigheten i Lima. Nytt styrsystem för flispannan på Storbygärdet har installerats. En fortsatt renovering av fasader av mindre parhus, så kallade apporter, fortgår. Ekonomisk analys Ökade intäkter med anledning av minskade vakanser. Minskade kostnader eftersom visst underhåll ej hunnits med. Framtid Fortsatt stort behov av fastighetsunderhåll. Nuvarande uthyrningsgrad kommer bedömningsvis att sjunka i framtiden, vilket kommer att minska bolagets intäkter. Fiber klart i hela beståndet förutom i Öje och Yttermalung Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER NETTO Årsredovisning
58 MALUNG-SÄLEN TURISM AB Ordförande: Gunnar Ohlsson (V) VD: Lars Bälter Förändrad inriktning av verksamheten Ska bidra till tillväxt i besöksnäringen Uppdraget Enligt ägardirektiven fram till 30 april 2017 ska Malung-Sälen Turism driva och utveckla Malung-Sälen som destination och på så sätt bidra till tillväxt i besöksnäringen. Bolaget ska på uppdrag bedriva turistbyråverksamhet med Malung-Sälens kommun som huvudman. Med uppdraget följer att bolaget löpande ska modernisera och effektivisera turistbyråverksamheten, även i samverkan med andra aktörer. Bolaget ska på uppdrag ansvara för den operativa verksamheten vid Malungs camping i Malung. Den 13 februari 2017 beslutade kommunfullmäktige om nya ägardirektiv för Malung-Sälen Turism AB vilket innebar förändrad verksamhetsinriktning. Från den 1 maj 2017 innebar det att bolaget ansvarade för den operativa driften av Malungs camping och fokuserade på event. Viktiga händelser De viktigaste händelserna under året har varit bolagets engagemang i Vasaloppet och Svenska Dansbandsveckan. Framförallt vad gäller information och logi. Det övergripande målet för 2017 var att säkerställa ett positivt resultat genom olika aktiviteter för att öka intäkterna och minska kostnaderna för att skapa balans i ekonomin. Målet uppnåddes. Med anledning av bolagets nya ägardirektiv vidtogs en rad åtgärder för att avveckla verksamheter och projekt. Medarbetare varslades om uppsägning som verkställdes under året. Ekonomisk analys Det ekonomiska resultatet är plus på 472 tkr. Det är en resultatförbättring mot budget med 701 tkr. Jämfört med föregående år är det en resultatförbättring med 720 tkr. Verksamhetsåret präglades av de nya ägardirektiven från ägaren. Det innebar att anpassa och förändra verksamheten och säga upp tillsvidareanställda medarbetare. Försäljningen var betydligt högre jämfört mot budget men betydligt lägre jämfört mot föregående år. Kostnaderna var högre jämfört mot budget men betydligt lägre jämfört mot föregående år. Framtid Kommunfullmäktige i Malung-Sälens kommun beslöt i februari 2018 om nya ägardirektiv för Malung-Sälen Turism AB. De nya ägardirektiven innebär att bolaget ska; ansvara för turistfrågor och besöksnärings- och turistinformation inom Malung-Sälens kommunkoncern, på uppdrag från Malung-Sälens kommun, ansvara för och driva Malungs camping i Malung, få bedriva annan kommersiell verksamhet inom ramen för sitt verksamhets- och kompetensområde inkluderande verksamhet med aktörer inom evenemang, aktiviteter och service. Bolaget kan samverka med andra huvudmän och aktörer när det kan förväntas bidra till utveckling av den egna verksamheten och de egna uppdragen. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER NETTO Årsredovisning 2017
59 VATTEN & AVFALL I MALUNG-SÄLEN AB nya VA-kunder under kommande fem åren Ordförande: Kurt Podgorski (S) VD: Björn Sjögren Uppdraget Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, Vamas, är ett kommunalägt bolag med fokus på dricksvatten, återvinning och miljö. Vamas omsätter cirka 90 mkr kronor och har 45 anställda. Vattentjänster: Produktion och distribution av dricksvatten. Ledningsnät med tillhörande vattenverk, högreservoarer och tryckstegringsstationer. Rening av spillvatten med ledningsnät, pumpstationer och avloppsreningsverk. Återvinningstjänster: Avfallsförädling och återvinning. Insamling och hantering av hushållsavfall källsorterat i matavfall/komposterbart och restavfall/brännbart. Hantering och återvinning av bland annat grovavfall, elavfall och farligt avfall vid tre återvinningscentraler. Slamtömning och slamhantering. Väsentliga händelser Förslag till vatten- och avloppsplan färdigställt (upp mot fler personer ska anslutas enligt föreslagen VA-plan). Byggande av nytt vattenverk i Sälen pågår. VA-anläggningar byggs ut i flera stora områden i Sälenfjällen. Ombyggnad av Yttermalungs avloppsreningsverk är klart. Förnyelseplan av ledningsnät är framtagen. Projektering pågår av en tryckavloppsledning mellan Malungsfors och Tällbyns avloppsreningsverk. Ett tidigare politiskt beslut i kommunfullmäktige som innebar grundavgift (avfallstaxa) för de flesta fastigheter verkställdes och det upprörde ett antal fastighets ägare som bestred fakturan. Nya öppettider på återvinningscentralerna. Interna poster (intäkter och kostnader på tkr) som eliminerats i externa ÅR är med i dessa siffror då de är budgeterade. Poster för sluttäckning av Malungs deponi (intäkter och kostnader på 610 tkr) är eliminerade i denna sammanställning då de inte påverkar Vamas budget. Nettobeloppet är dock detsamma. Ekonomisk analys För att kunna analysera resultatet behöver det fördelas på Vamas båda verksamheter. Resultatet för Avfallstjänster är 331 tkr (budgeterat 0 kr) och resultatet för Vattentjänster är tkr (budgeterat minus 825 tkr). Vamas ansvarar för sluttäckning av Malungs deponi på uppdrag av Malung-Sälens kommun. De kostnader som inkommer vidarefaktureras till Malung-Sälens kommun. Intäkter och kostnader för sluttäckning av deponin är ej med i budget och därför uppstår en differens mellan budget och redovisade siffror. För 2017 uppgår intäkter och kostnader till 610 tkr avseende sluttäckningen av deponin. En differens mellan budget och utfall för Vattentjänster föreligger och kan hänföras till att mycket tid läggs på projekt som i utfallet hamnar under avskrivningar först då projekten är slutförda. Driftkostnader och personalkostnader blir dessutom lägre då utförande av löpande drift blir nedprioriterat. Framtid Övertagande planeras av stora privata dricksvattenanläggningar i Sälenfjällen inom en mycket kort tidsperiod: Stöten (föreläggande att ta över 2018 har överklagats), Lindvallen (2018) och Kläppen (2022). Upp emot nya VA-kunder under kommande 5-årsperiod. Ökat personalbehov av både driftpersonal och ingenjörer inför kommande övertagningar av dessa anläggningar. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER NETTO Årsredovisning
60 ÄRNÄSHEDEN FASTIGHETS AB Ordförande: Per Limberg Uthyrda industrilokaler i Västra Ärnäs Uppdraget Företaget hyr ut industrilokaler i Västra Ärnäs, Lima. Inga anställda finns i bolaget. Lokalerna är uthyrda till 100 procent. Hyresgäster är Lima Tvätten AB, Ericson i Lima AB samt West Valley Logging AB. Väsentliga händelser Lokalerna ska vara uthyrda till 100 procent. Det kravet är uppfyllt. Ekonomisk analys 2017 års resultat följer budget års intäkter har justerats med 129 tkr för fordran på Vamas åren Intäkter/kostnader för år 2015 påverkades av brandskada. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER NETTO VÄSTERDALA TERMINAL OCH JÄRNVÄGSSPÅR AB Ordförande: Olle Larsson Färdigställa järnvägssträckan Malungsfors-Malung Uppdraget Företagets verksamhet är att vara infrastrukturförvaltare av järnväg, driva terminalverksamhet samt idka därmed förenlig verksamhet. Väsentliga händelser Företaget startades under år Företaget har ansökt om bidrag från Klimatklivet och erhållit ett bidrag för att färdigsälla järnvägssträckan Malungsfors-Malung. Intäkter, kostnader och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER 0 KOSTNADER NETTO Årsredovisning 2016
61 GUSTOLS AB Ordförande: Hans Unander (S) Stärkt bolagets finansiella ställning Uppdraget Bolagets verksamhet avser medverkan till att utveckla turism, hantverk och småindustri. Väsentliga händelser Bolaget har under året erhållit ett ovillkorat aktieägartillskott från ägaren om 2,5 mkr. Syftet enligt ägaren, Malung-Sälens kommun, är att stärka upp bolagets finansiella ställning och ge förutsättningar för de aktiviteter bolaget vill engagera sig i. Ekonomisk analys Årets utfall avser kostnader för revision samt övriga kostnader för administration såsom avgifter till bolagsverket. Intäkter, kostnader och netto (tkr) INTÄKTER KOSTNADER NETTO Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 Budget 2017 Diff mot budget Årsredovisning
62 VÄSTERDALARNAS UTBILDNINGSFÖRBUND Ordförande: Uwe Weigel Förbundschef (t.o.m. 20/ ): Göran Wänglöf Förbundschef (fr.o.m. 20/ ): Per-Erik Hansson Attraktiva utbildningsvägar i Västerdalarna Uppdraget Västerdalarnas Utbildningsförbund (VDUF) är ett kommunalförbund mellan Malung-Sälens och Vansbros kommuner. Från 1 januari 2016 bedriver VDUF gymnasieskoleverksamheten i de båda kommunerna och från 1 januari 2017 bedriver VDUF vuxenutbildning med uppdragsutbildning i de båda kommunerna. VDUF ska säkerställa att det finns attraktiva utbildningsvägar i Västerdalarna samt att tillgodose näringslivets och den offentliga sektorns rekryteringsbehov. Väsentliga händelser Skolinspektionen har utfört tillsyn vid både Malung-Sälens gymnasieskola (MSG) och Vansbro utbildningscenter (VUC) under året. Av nio granskningsområden fick MSG anmärkning på två. Resultatet för VUC förväntas meddelas under första kvartalet Omstrukturering av introduktionsprogrammen genomfördes i augusti med syfte att eleverna snabbare ska bli behöriga till nationella program. Vuxenutbildningarna i respektive medlemskommun fördes över via verksamhetsövergång 1 januari I Malung-Sälen följde samtliga medarbetare med över från Malung-Sälens kommun till VDUF, medan det i Vansbro kommun, efter en omorganisation, följde ett fåtal tillsvidareanställda medarbetare med. Verksamheten i Malungs-Sälen fortsatte enligt lagda riktlinjer, medan en omstart fick göras i Vansbro. Myndigheten för yrkeshögskolan har beslutat bevilja att bedriva spårsvetsutbildningen flera år framåt. Inom vuxenutbildningen har SFI ökat i volym under året. Under året har i stort sett hela ledningsgruppen bytts ut där fyra nya rektorer samt ny förbundschef anställts. Måluppfyllelse Förbundet har inte fastställt riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Fastställda verksamhetsmål och ekonomiska mål ur perspektivet god ekonomisk hushållning finns heller inte fastställda av förbundsdirektionen eller respektive medlemskommuns fullmäktige. I övrigt saknas ett övergripande systematiskt kvalitetsarbete inom VDUF på huvudmannanivå, de mål som finns tycks inte vara förankrade i organisationen och återfinns inte i direktionens protokoll. Ekonomisk analys Förbundets utfall år 2017 är ett totalt underskott om 13,0 mkr. Underskottet täcks, i enlighet med förbundsordningen, av tillkommande medlemsbidrag innebärande att årets redovisade resultat uppgår till 0 mkr. Verksamheten gymnasieutbildning har ett negativ avvikelse jämfört med budget medan övergripande verksamhet och vuxenutbildning har positiva avvikelser mot budget. Den positiva budgetavvikelsen för övergripande verksamhet förklaras av tillkommande medlemsbidrag för täckning av förbundet samlade underskott, högre utfall för personalkostnader, lägre intäkter för så kallad tillkommande administration samt lägre utfall för interkommunala ersättningar än budget. För gymnasieutbildning förklaras den negativa avvikelsen mot budget främst av högre kostnader för personal vilket är en effekt med anledning av ökat antal elever. Vuxenutbildningens positiva avvikelse förklaras främst av högre intäkter än budgeterat. Sammanfattningsvis förklaras årets samlade under skott av väsentligt högre personalkostnader Intäkter, kostnader, medlemsbidrag och netto (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Diff mot budget INTÄKTER KOSTNADER MEDLEMSBIDRAG NETTO Årsredovisning 2017
63 jämfört med budgeterat samt att besparing (effektivisering) för tillkommande administration inte genomförts. Det utrymme för tillkommande administration som skulle tillskapas genom samordning och effektivisering av utbildningsverksamheten vid förbundets bildande har inte genomförts. Sedan förbundets bilande har VDUF haft stora volymökningar i elevantal samtidigt som ingen uppräkning av medlemsbidraget har gjorts. Det finns svårigheter att förklara avvikelser mot budget för respektive verksamhet. Den fastställda budgeten harmonierar inte med hur den faktiska verksamheten bedrivs och redovisas. En förklaring är bland annat att det saknas rutiner och intern kontroll. Verksamhetsflödena i relation till detaljbudgeten överensstämmer inte, vilket försvårat analysen av negativa avvikelser för respektive gymnasium, vuxenutbildning samt övergripande verksamhet. För verksamhetsår 2018 pågår ett arbete för att säkerställa att fastställd budget och faktisk planerad verksamhet harmonierar. Framtid VDUF:s två gymnasieskolor, VUC och MSG, behöver utveckla samarbetet samtidigt som förbundstanken behöver stärkas för att nå samverkansvinster. Exempelvis behöver lokaliseringen av program ses över med anledning av att flera program genomförs parallellt på båda gymnasieskolorna med dubbla kostnader som följd. Vi behöver även samarbeta mer vad gäller tjänstefördelning och bemanning. Många funktioner kan vara gemensamma för båda skolorna, administrativa såväl som pedagogiska. Utifrån de nya läroplanstilläggen, med fokus på stärkning av digitalisering, så kommer kompetensstärkning och extra planeringsarbete behöva genomföras under Från 1 januari 2017 gäller Rätt till Komvux. Rätten omfattar utbildningar inom Komvux på gymnasial nivå för att uppnå, grundläggande behörighet och särskilda behörigheter för högskole- och yrkeshögskolestudier. Lagen om rätt till Komvux samt statens olika satsningar för ökad och breddad målgrupp gör också att vi räknar med fler elever vilket leder till ökat behov av lokaler. Kraven som ställs på vuxenutbildning samtidigt som det sker olika satsningar på nationell nivå, exempelvis Arbetsförmedlingen och Skolverket, innebär att vuxenutbildningen får nya och bredare målgrupper och därmed fler studerande. Detta ställer helt nya krav på vuxenutbildningen både vad det gäller lokaler, personal, organisation och teknisk utrustning. Årsredovisning
64 RESULTATRÄKNING (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Jämförelsestörande poster Not Avskrivningar Not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat före extraordinära poster Skatt Årets resultat Årsredovisning 2017
65 BALANSRÄKNING (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not Maskiner och inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m. Not Fordringar Not Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Not Andra avsättningar Not Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Not Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Not Övriga ansvarsförbindelser Not Årsredovisning
66 KASSAFLÖDESANALYS (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Not Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning exploateringsfastigheter Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar 39 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Årets förändring kortfristig del av långfristig skuld Anläggningsavgifter Investeringsbidrag Minskning av långfristiga fordringar Minskning av avsättningar p.g.a. utbetalningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel Årsredovisning 2017
67 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Övriga intäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter Pension och löneskatt Inköp av anläggning- och underhållsmaterial Köp av huvudverksamhet Lämnade bidrag Lokal- och markhyror Bränsle, energi och vatten Övriga tjänster Övriga kostnader Summa Not 3 Jämförelsestörande poster Intäkter Försäljning exploateringsfastigheter Försäljningspris anläggningstillgångar Bokfört värde anläggningstillgångar Summa intäkter Kostnader Anskaffningskostnader exploateringsfastigheter Försäljningspris anläggningstillgångar Bokfört värde anläggningstillgångar Jämkningsmoms vid försäljning av At Utrangering Avsättning för återställande av deponi Summa kostnader Summa Årsredovisning
68 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Not 4 Avskrivningar Immateriella tillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Nedskrivningar Summa Avskrivningarna är beräknade på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningstiden för kommunen avseende byggnader är 5 50 år, för maskiner och inventarier 5 10 år och för immateriella tillgångar 3 5 år. Avskrivningstiden för koncernen är 5 50 år för byggnader och tekniska anläggningar, 3 20 år för maskiner och inventarier och 3 20 år för immateriella tillgångar. Not 5 Skatteintäkter Kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferiens förgående år Summa Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Bidrag för LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Generella bidrag från staten* Regleringsavgift Avgift till LSS-utjämning Summa * Särskilt statsbidrag för flyktingsituationen (2016 och 2015) Extra statsbidraget för flyktingsituationen har periodiserats med jämn fördelning Not 7 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa Not 8 Finansiella kostnader Ränta på lån Ränta på pensionsavsättning Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa Årsredovisning 2017
69 KOMMUNEN KONCERNEN Not 9 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Justering ingående värde 316 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar Justering ingående värde 316 Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 5 år 3 och 5 år 3 och 20 år 3 och 20 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga anläggningstillgångar. Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Justering ingående värde Anskaffning Omklassificering Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar Justering ingående värde Avskrivningar Nedskrivningar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 5 50 år 5 50 år 5 50 år 5 50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga anläggningstillgångar Det bokförda värdet fördelar sig på: Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Pågående ny-, till- och ombyggnad Utgående bokfört värde Årsredovisning
70 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Särredovisning av fastigheten Samariten 5, finansiellt leasingavtal, tom Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 11 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Justering ingående värde 266 Anskaffning Omklassifisering Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets förändringar Justering ingående värde 265 Avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 5 20 år 5 20 år 3 20 år 3 20 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga anläggningstillgångar. Det bokförda värdet fördelar sig på: Maskiner Inventarier Bilar och transportmedel Skulpturer och statyer Övriga maskiner och inventarier Pågående installationer Utgående bokfört värde Årsredovisning 2017
71 KOMMUNEN KONCERNEN Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Aktier koncernbolag Aktier i övriga intresseföretag Andelar Långfristiga fordringar koncernbolag Långfristiga fordringar övriga Bostadsrätter Summa Not 13 Förråd m.m. Förråd Exploateringsfastigheter Tomträttsmark Summa Not 14 Fordringar Kundfordringar Fordringar hos staten Fordringar hos koncernföretag Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 15 Kortfristiga placeringar Nordea SBAB Länsförsäkringar Nordea kortränta Depålikvidkonto Summa Not 16 Kassa och bank Handkassor och växelkassor 3 3 Plusgiro Bank Summa Årsredovisning
72 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Not 17 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning pensionsskuld Löneskatt Summa Medlen används i sin helhet i verksamheten, s.k. återlåning. Ingen omföring avseende kortfristig del har skett. Avsatt till pensioner Förmånsbestämd/kompletterande pension Ålderspension Pension till efterlevande Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstidsförordnanden Politiker Ingående avsättning Nya förpliktelser under året varav nyintjänad pension varav ränte- och basbeloppsuppräkning varav intjänad PA-KL varav intjänad förmånsbestämd ålderspension varav övrig post Årets utbetalningar Utgående avsättning Löneskatt Utgående avsättning inklusive löneskatt Från år 2010 har uppbokning för avsättning pensioner till politiker beräknats. I posten nyintjänad pension ingår uppbokning av pension till 1 politiker. Överskottsfondens värde per uppgår till kr. Not 18 Andra avsättningar Avsatt för återställande av deponi Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Rättelse felaktigt ianspråktagna avsättningar Summa utgående avsättning Uppskjuten skatt Summa uppskjuten skatt Summa övriga avsättningar Årsredovisning 2017
73 KOMMUNEN KONCERNEN Not 19 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Investeringsbidrag Anläggningsavgifter Summa Kommande års amorteringar (4 142) tkr för kommunen och (5 617) tkr för koncernen har bokförts som kortfristig skuld samt fråndragits låneskuld I långfristiga lån ingår långfristig leasingskuld för fastigheten Samariten 5 med 30,1 (30,9) mkr. Ingående låneskuld Nyupplåning under året Årets amorteringar Förändring kommande års amortering Utgående långfristig låneskuld Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Genomsnittlig ränta (%) 1,08 1,70 Genomsnittlig räntebindningstid (år) 1,75 1,15 Lån som förfaller inom 1 år år år Ingående investeringsbidrag Årets investeringsbidrag Årets upplösning Utgående investeringsbidrag Återstående antal år (vägt snitt) för kommunen 21 år (22 år). Investeringsbidrag för koncernen är pågående. Ingående förinbetalda anläggningsavgifter VA % av årets förinbetalda anläggningsavgifter Årets intäktsförda anläggningsavgifter Utgående förinbetalda anläggningsavgifter VA Anläggningsavgifter för VA intäktsförs. över VA:s genomsnittliga livslängd, d.v.s. 30 år. Not 20 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Skuld till koncernföretag Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Årsredovisning
74 NOTER (TKR) KOMMUNEN KONCERNEN Not 21 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Summa Not 22 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Pensionsförpliktelser Löneskatt Summa Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Årets utbetalningar Övrigt Utgående ansvarsförbindelse Löneskatt Summa Aktualiseringsgrad 97,0 % 97,0 % 97,0 % 97,0 % Med aktualisering avses personer där alla pensionsgrundande tider är utredda och pensionsåtagandet är beräknat utifrån detta. För personer som inte är aktualiserade uppskattas pensionsgrundande tid. I takt med att även dessa personer aktualiseras justeras ansvarsförbindelsen. Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet redovisningsprinciper. Kommunen har inte försäkrat någon del av ansvarsförbindelsen. Not 23 Övriga ansvarsförbindelser Kommunal borgen för egna bolag och stiftelser Kommunalt borgens- och förlustansvar för egnahem och småhus med bostadsrätt Övriga ansvarsförbindelser Pensionsåtaganden Summa Malung-Sälens kommun har i januari 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser, nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Malung-Sälens kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till tkr och totala tillgångar till tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till tkr. 74 Årsredovisning 2017
75 KOMMUNEN KONCERNEN Not 24 Justering för avsättningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Minskning av avsättningar på grund av utbetalningar Förändring uppskjuten skatteskuld Avsättning återställande av deponi Minskning avsättning deponi på grund av utbetalningar Justering för tidigare utbetalda avsättningar Summa Not 25 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinst i samband med försäljningar Realisationsförluster i samband med försäljningar Utrangering anläggningstillgångar Upplösning av investeringsbidrag Upplösning av förutbetalda anläggningsavgifter Förändring uppskjuten skattefordran 123 Summa Årsredovisning
76 REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningsprinciper Malung-Sälens kommuns årsredovisning är upprättad enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningen i kommunen sker på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed och avser att ge en rättvisande bild. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Inkomster intäktsförs det år som intäkterna genereras och motsvarande kostnadsförs utgifterna det år förbrukningen sker. Fordringar har upptagits till de belopp de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde om inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Jämförelsetal Jämförelsetal för tidigare felklassificerade poster inom fordringar har justerats. Det avser fastighetsavgift och fordringar från staten. I övrigt har jämförelsetal för utgående värde avseende avsättning för pensioner och andra avsättningar för koncernen justerats, då dessa varit upptagna till för högt respektive för lågt värde. I kassaflödesanalysen har justering av jämförelsetal för likvida medel justerats för så att koncernen följer kommunens redovisningsprinciper. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund som kommunen har minst 20 procent inflytande i. Kommunkoncernen har under året utökats med ett bolag, Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB, där kommunen är ägare till 39 procent. Medlemsandelen i Västerdalarnas Utbildningsförbund (VDUF) uppgår vid årsskiftet 2017/2018 till 58,3 procent, att jämföra med 2016/2017 om 57,3 procent. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår övrigt av organisationsskiss i inledningen av årsredovisningen. Sammanställd redovisning har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det bokförda värdet på aktier (förvärvat eget kapital) som finns i kommunens räkenskaper har eliminerats mot eget kapital, varefter intjänat kapital har räknats in i koncernens eget kapital. Obeskattade reserver i bolagen har delats upp som uppskjuten skatteskuld, 22 procent, och resterande del som eget kapital. Elimineringar har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommun och respektive företag samt företagen emellan. Interna kostnader och intäkter samt interna skuld- och fordringsposter har eliminerats utifrån väsentliga belopp. Jämförelsestörande intäkter och kostnader Jämförelsestörande poster särredovisas, när dessa förekommer, som egen post i resultaträkning med not som specificerar ingående delposter. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 5 mnkr. Dessutom redovisas alltid kommunens utrangeringar, realisationsvinster och realisationsförluster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar samt kostnader och intäkter för tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. Intäkter Skatteintäkter Intäkter avseende kommunalskatt redovisas i enlighet med RKR 4.2 och den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos. Övriga intäkter Investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Kostnader Lånekostnader Lånekostnader hanteras enligt huvudmetoden, det vill säga de belastar resultatet för den period de uppkommer. Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. För tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider Kommunen tillämpar följande avskrivningstider för immateriella anläggningstillgångar: 3 och 5 år. Kommunkoncernens bolag tillämpar avskrivningstider mellan 5 50 år för immateriella anläggningstillgångar. Kommunen tillämpar följande avskrivningstider för materiella anläggningstillgångar: 5, 8, 10, 15, 20, 25 och 33 år. Kommunkoncernens bolag tillämpar avskrivningstider mellan 5 50 år för materiella anläggningstillgångar. Bedömning av nyttjandeperioden görs för respektive anläggningsobjekt. Avskrivning görs sedan på den närmast lägre avskrivningstiden. För tillgångar med identifierade komponenter som har olika nyttjandeperiod tillämpas komponentavskrivning. För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i avtal (till exempel finansiell leasing) används den planerade verkliga nyttjandeperioden som avskrivningstid. 76 Årsredovisning 2017
77 Avskrivningsmetod Linjär avskrivning tillämpas, vilket innebär lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas månaden när tillgången tas i bruk. Gränsdragning/kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett prisbasbelopp (2017: kronor) och gäller som gemensam gräns för materiella- och immateriella tillgångar och därmed också för finansiella leasingavtal. Tillgångar Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som en anläggningstillgång om värdet överstiger ett prisbasbelopp. Investeringsbidrag tas upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare (före år 2010) redovisades investeringsbidrag och intäkter så att de reducerade det bokförda värdet. Justering för ingående värden har inte gjorts utifrån bedömningen att det har oväsentlig påverkan på resultaträkningen och främst påverkar balansomslutningen. Kommunen har fyra anläggningstillgångar som har klassificerats som immateriella. Kommunen har ett stort markinnehav som inte är upptaget i anläggningsregistret. Det avser markvärden som kommunen ägt under lång tid. Vid tidpunkten för anskaffning var redovisningspraxis en annan än nu gällande. Markvärdet har därmed bokfört värde 0 kronor. Kundfordringar Kundfordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Kundfordringar äldre än 6 månader har reserverats som osäker fordran. Omsättningstillgångar Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar och värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid försäljning av exploateringstillgångar redovisas hela inkomsten som intäkt. I enlighet med matchningsprincipen redovisas då även kostnader för anskaffande och iordningställande av tomten. Avsättningar och skulder Andra avsättningar Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Beloppet baserar sig på en projektering som utfördes av extern part år Kalkylen uppdateras årligen av det kommunala bolaget Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB. Planerade åtgärder har sammanställts för bedömning av miljönämnden huruvida åtgärderna uppfyller gällande lagkrav. Upphandling för återställande kommer att ske efter lämnad bedömning. En förnyad prövning av förpliktelsen sker vid varje bokslutstidpunkt vilket kan komma att leda till ökade kostnader. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade utifrån RIPS 17. Beräkningen bygger förenklat på livslängdsantagande (hur länge vi lever) samt en kalkylränta som fastställs av SKL. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som var kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningarna utifrån att ingen samordningsklausul kommer att ske. Medarbetarnas intjänande av avgiftsbestämd ålderspension, förmånsbestämd pension, pension till efterlevande samt alternativ KAP-KL tryggas genom försäkring och regleras endera löpande eller årsvis i efterskott. Kostnaden redovisas den period intjänandet sker och eventuell skuld som uppstår redovisas som kortfristig. Medarbetarnas intjänande av särskild avtalspension redovisas som avsättning i balansräkningen och kostnadsförs vid tidpunkten för intjänandet. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och redovisas som en kostnad i resultaträkningen vid utbetalning. Visstidsförordnanden för politiker, som ger rätt till särskild avtalspension, redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Avsättning för pensioner och pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse motsvarar nuvärdet av de framtida pensionsutbetalningarna Löneskatten 24,26 procent har periodiserats enligt samma principer som gäller för pensioner. Långfristiga skulder Kortfristig del av långfristig skuld redovisas i enlighet med RKR 20. Personalskulder Skulder till personalen redovisas, med undantag för delar av pensionsskulden, som kortfristiga skulder. Skulderna avser ej uttagna semesterdagar, ej kompenserad övertid och ej utbetalda timlöner. Överenskommelse med personal om upphörande av tjänst, så kallade avtalslösningar, omfattande ersättning under avtalad period med arbetsbefrielse, redovisas som kostnad vid avtalets tecknande. Motsvarande kortfristig skuld upptas i redovisningen och upplöses under avtalets längd för matchning mot löneutbetalningar. Leasingavtal Ett avtal har klassificerats som finansiellt leasingavtal. Där har kommunen tagit på sig samma finansiella och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Klassificering utgår från kommunens redovisningsprinciper för anläggningstillgångar. Ytterligare ett långtidshyresavtal har varit föremål för genomgång men har klassificerats som operationellt utifrån att det ger en mer rättvisande redovisning. Alla övriga leasingavtal har klassificerats som operationella leasingavtal. Årsredovisning
78 REVISIONSBERÄTTELSE 78 Årsredovisning 2017
79
80 Året i korthet Foto: Lars Bälter Errol Perjos fick årets idrottspris Eldsjälen Errol Perjos från Malungsfors fick årets idrottspris. Enligt motiveringen tilldelades han priset för sitt mångåriga arbete i IF Nornan. I dryga trettio år har Errol verkat i föreningen och många tvivlar på att IF Nornan funnits kvar om det inte varit för Errols enorma driv och engagemang. Ökad statlig service Regeringen satsning på en ökad statlig service resulterade i att ett servicekontor för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska öppna i Malung-Sälens kommun. Stöd till järnvägssatsning Naturvårdsverket beviljade Malung-Sälens kommun ett klimatinvesteringsstöd med 22 miljoner kronor för återtrafikeringen av sträckan mellan Malung-Malungsfors och ett terminalområde i Malungsfors. Foto: Lars Bälter En av landets bästa skolkommuner I Sveriges kommuner och landstings rankning över hur bra det går för landets grundskolor placerade sig Malung-Sälens kommun på tredje plats i landet. Ännu en topplacering När det gäller andelen barn med plats i förskolan placerade sig Malung-Sälens kommun på plats 14 i landet i Lärarförbundets undersökning av landets skolkommuner. Kommunen hamnade på plats tio i landet när det gäller den faktiska andelen elever i årskurs 9 som är godkända i alla ämnen. Nytt kommunalråd Vid kommunfullmäktiges sammanträde i mars valdes Hans Unander (S) till ny ordförande i kommunstyrelsen och därmed också till nytt kommunalråd. Hans Unander tillträdde vid månadsskiftet mars/april då Kurt Podgorski gick i pension. malung-salen.se Kulturpris till Mass Elisabet Larsson Mass Elisabet Larsson tilldelades årets kulturpris för att hon verkar i det tysta oförtrutet och envist med ambitionen att bevara och förmedla delar av vårt kulturarv ( ) Boken om malungsmål är bara ett exempel på hennes kunnande och engagemang för malungsbygden. Första spadtaget för flygplatsen Tisdagen den 10 oktober togs det första spadtaget för framtidens Scandinavian Mountains Airport i Sälen. På plats fanns bland andra närings- och innovationsminister Mikael Damberg, landshövding Ylva Thörn och Hans Unander, kommunstyrelsens ordförande. Årets UF-företag Vinnarna i den lokala tävlingen av Årets UF-företag i Malung-Sälen/Vansbro blev Bring it UF. Företaget drivs av Linnéa Förste och Linnéa Johansson. Formgivning och produktion: 1:e Tant Orange AB, 2018 Tryck: BrandFactory, Falun 2018 Foto: Bild och Budskap Timea Hedlund, Ahlbins foto och Malung-Sälens kommun
Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42
Dokumenttyp: Nämndsplan Tjänsteställe: KFV Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Datum:2016-02-23 Mottagare: Berörda verksamheter Diarienr: KS/2016:42 Nämndsplan för kommunstyrelsen 2016-2018
Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018
Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018 Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden Förskolan Grundskolan Fritidshem Grundsärskolan Integrationscentrum Moravägens HVB-hem Planeringsförutsättningar
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Delårsrapport 31 augusti 2011
Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck
Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2
Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun
Vansbro kommun 2015 Årsredovisningen i korthet Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2015 Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde
Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking
Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2
Delårsrapport 31 augusti 2017
Datum 28 september 2017 Till Revisionen Från Susanne Lindberg och Lena Brönnert Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2017 1 Sammanfattning EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Oxelösund granskat
Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Kommunens Kvalitet i Korthet 2015
1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009
Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2
Kommunstyrelsen kallas härmed till sammanträde
Kallelse/underrättelse Sida 2017-09-28 1 Kommunstyrelsen kallas härmed till sammanträde 2017-10-03 Plats: Kommunkontoret, Malung Tid: Kl. 09:30 (gruppmöten kl. 08:00) Ledamot som ej kan närvara uppmanas
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Innehållsförteckning. Resultaträkning Balansräkning Noter Vissa andra upplysningar... 20
Innehållsförteckning Malung-Sälens kommuns vision... 1 Organisationsöversikt... 2 Fem år i sammandrag... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Väsentliga händelser... 4 Förväntad utveckling... 7 God ekonomisk
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Bokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB
Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Strategisk plan
Strategisk plan 2017-2019 Budget 2017 Dokumentnamn Strategisk plan 2017-2019 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 4 Fastställd/upprättad 2016-09-19/KS 2016/484 Senast
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...
Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017
Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det
Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per
Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2017-08-31 1 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning och prognos... 3 Balansräkningen... 3 Sammanfattande slutsats rörande resultat och ställning i staden...
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
Strategisk plan
Strategisk plan 2018-2020 Budget 2018 Dokumentnamn Strategisk plan 2018-2020 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 1 Fastställd/upprättad 2017-09-18 Senast reviderad 2017-08-20
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Boksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Tillgänglighet via telefon och e-post
Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
En sammanfattning av årsredovisningen för 2014
Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket
God ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2
Granskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9
Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2
Periodrapport Maj 2015
Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I
Tillgänglighet via telefon och e-post
Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
Osby kommun Granskning av delårsrapport per
Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av
Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning
Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt
Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning
Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Granskning av årsredovisning 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Katarina Enbom Auktoriserad revisor Pajala kommun Månad 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor...
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per 2017-08-31 KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer
Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014
Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad
Granskning av årsredovisning 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Elin Freeman Revisionskonsult April 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...
Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?
2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder
Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9
Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens
Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och
Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017
Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till
UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS
UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6
Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2016
Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Valdemarsviks kommun Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2016 Valdemarsviks kommun Innehåll 1 Sammanfattning... 2 2
Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist
Revisionsrapport 2010-06-30 Anneth Nyqvist 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 2.3 Revisionskriterier...
Delårsrapport
Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5
BOKSLUTSRAPPORT 2011
BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar
Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november 2016 Nykvarns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Granskning av delårsrapport och
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Månadsuppföljning januari mars 2018
Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga
Vansbro kommun i korthet 2013
Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och
Årsredovisning 2017 för Norrtälje kommun och Norrtälje kommunkoncern samt utdelning från de kommunala bolagen
Sid 1 av 6 Handläggare: Håkan Wahlgren Till Titel: Koncerncontroller Kommunstyrelsens arbetsutskott E-post: Hakan.wahlgren@norrtalje.se Årsredovisning 2017 för Norrtälje kommun och Norrtälje kommunkoncern
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Månadsuppföljning januari juli 2015
Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av
Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:
Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...
bokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
bokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén