PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Arbetsplan läsår 2014/2015. Rostaskolan inklusive fritidshem Rostaskolan september 2014 orebro.se/rostaskolan
2 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling av verksamheten. POLICY Uttrycker ett värdegrundsbaserat förhållningssätt och principer för vägledning. STRATEGI Konkretiserar ett program eller en policy och utgör en grund för Prioritering. HANDLINGSPLAN Beskriver konkreta mål och åtgärder. RIKTLINJER Säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet vid handläggning och utförande. Beslutad av Ledningsgruppen, september 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå: Skolnämnd sydväst Dokumentansvarig på tjänstemannanivå: Rektor F-2, 3-6 Rostaskolan
ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 3 Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Läroplansmål Normer och värden... 6 Läroplansmål Kunskaper, betyg och bedömning... 8 Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande... 10 Läroplansmål Skola, hem och omvärlden... 12 Läroplansmål Övergång och samverkan, förskola, förskoleklass, fritidshem och skola... 13
4 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 Inledning Rostaskolan är en F-6 skola, med ca 450 elever, som ligger i västra delen av Örebro. Runt skolan finns stora aktivitetsytor. Vi har gångavstånd till sim- och ishall samt naturområden vilket gör att dessa används i undervisningen. Rostaskolan har en hemsida som uppdateras kontinuerligt, orebro.se/rostaskolan. Där finns skolans styrdokument, länkar till blanketter, presentation av arbetslagen och skolans olika verksamheter. Skolan ska i nära samarbete med hemmen främja barnens utveckling och lärande. Vi vill att varje barn från förskoleklass årskurs 6 ska utvecklas efter sin förmåga i en trygg miljö. Skolan arbetar med Lästråden, som är ett samlingsnamn för att utveckla läsinlärning och lässtimulans på Rostaskolan. Lästrådens syfte är bl.a. att: Väcka, stimulera och vidmakthålla elevernas läslust. Utveckla en mer reflekterande läs- och skrivförmåga. Öka måluppfyllelsen i de nationella kunskapskraven. Tidigt identifiera elever som har eller riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Öka läsförståelsen. Inriktningen innebär en gedigen satsning på läsning som genomsyrar såväl skoltid som fritidshemstid. Eleverna får genom denna satsning en överblick av barn- och ungdomslitteratur. För oss på Rostaskolan är det viktigt att synpunkter och kritik kommer fram. På så vis får vi en chans att förbättra vår verksamhet. I vår strävan att uppnå god kvalitet på undervisningen har skolan tillsammans med hemmen formulerat ett antal kvalitetsgarantier som beskriver vad elever och föräldrar kan förvänta sig av skolan. Dessa garantier återfinns på skolans hemsida. Skolan omfattas också av den kommunala servicegarantin som omfattar samtliga kommunala verksamheter. Såväl organisation som innehåll och arbetsformer ska präglas av demokratiska värderingar. Viktiga förutsättningar för en god lärandemiljö är enligt vårt synsätt: Respekt Omsorg Samarbete Trygghet Arbetsglädje Alla vuxna som arbetar på vår skola är skyldiga att bry sig om, säga till och vara tydliga i sina kontakter med eleverna. I Trygghetsplanen redovisar vi strategier mot alla former av kränkande behandling. I våra handlingsplaner för stöd och omsorg betonar vi aktningen för varje individs egenvärde. Vi på skolan vill utveckla en levande social gemenskap som ger trygghet åt alla elever. All personal får fortbildning i ICDP, som är ett förhållningssätt som syftar till att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn.
ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 5 Skolan har ett samarbete med Örebro universitets lärarutbildning och psykologprogram. Båda dessa utbildningar använder Rostaskolan som praktikskola för sina studenter. Skolan samarbetar även med Örebrobostäder, idrottsföreningar och kulturskolan. Genom projektet Skapande skola har vi möjlighet att satsa lite extra på kultur i skolan under läsåret. Förutsättningar Skolan har ca 60 personal och 450 elever. Eleverna är fördelade på 19 klasser. Inom skolan finns 4 fritidshem, Pluto, Mars, Venus och Månen. Skolan är organiserad i fem arbetslag, Mars, Pluto, Venus, Saturnus och Jupiter. De fem arbetslagen leds av var sin arbetslagsledare. Skolan har två rektorer, en rektor ansvarar för förskoleklass till årskurs 2 och en rektor ansvarar för årskurs 3 till årskurs 6. Rektorerna och de 5 arbetslagsledarna bildar Rostaskolans ledningsgrupp som träffas en gång per vecka. Skolan har ett eget elevhälsoteam där specialpedagoger, skolsköterska, kurator samt rektorer ingår. Skolsköterskan är anställd och placerad på Rostaskolan. Skolan har tillgång till ett Barnoch Elevhälsoteam, en samverkan mellan medicinsk, social och psykologisk samt pedagogisk yrkeskompetens. Förutom den pedagogiska personalen finns ett kansli med en administrativ samordnare, administrativ assistent samt vaktmästare. Rostaskolan har fått tre förstelärare med inriktning mot matematik/no, hälsa/it och formativ bedömning/vfu. Rostaskolan byggdes på 50-talet och består av ett antal hus fördelade runt en skolgård. Under hösten 2013 uppfördes två helt nya byggnader för de yngre barnen. De nya lokalerna inrymmer en ny slöjdsal för trä- och metallslöjd. Skolan har tillgång till stora grönytor och lite naturmark. Skolan har även en idrottshall och ett tillagningskök. En omfattande renovering av byggnaderna har skett de senaste åren. Under läsåret kommer tillagningskök samt matsal att renoveras. Skolans upptagningsområde är geografiskt stort och består av såväl innerstadsbebyggelse som villaområde. Förutom vårt eget upptagningsområde har vi ett stort antal elever som genom skolval kommer till oss.
6 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 Läroplansmål Normer och värden Mål Alla elever känner sig trygga med vuxna som arbetar på skolan och med varandra. Mål Alla elever känner sig rättvist behandlade oavsett vem man är. Processen Revidering av Trygghetsplanen görs under höstterminen tillsammans med elevrådet. Trygghetsteamet skickar diskussionsfrågor till elevrådet som sedan förs vidare ut i klasserna. Klasslärare/mentorer ansvarar för genomgång av trygghetsplanen för både elever och föräldrar. Vid höstens föräldramöte går man igenom trygghetsplanen tillsammans med föräldrarna. I början av terminen går varje lärare igenom den ordentligt med klassen och följer upp och utvärderar arbetet ett par gånger under terminen. Synpunkter på trygghetsplanen ska tas upp på klassrådet minst en gång per termin för att sedan föras vidare till elevrådet. På elevrådet följer vi upp arbetet med trygghetsplanen från klasserna och trygghetsgruppen bjuds in att delta med information och diskussion. Eleverna utformar trivselregler för klassen tillsammans. Vi kommer att arbeta ännu tydligare med ordet R-O-S-T-A (respekt, omsorg, samarbete, trygghet, arbetsglädje) så att orden genomsyrar den dagliga verksamheten. Arbetet har sin utgångspunkt i arbetslaget så att det man gör planeras och utförs nära eleverna. Varje arbetslag planerar tillsammans med eleverna hur arbetet ska se ut och följas upp. År 2 kommer att arbeta med kamratövningar (äventyrspedagogik) för att stärka de nya grupperna. Specialpedagog kommer att riktas mot år 1 för att stötta grupperna i skolstarten. I de yngre arbetslagen delges vad klasserna arbetar med för teman/arbetsområden. Då kan pedagogerna på fritids även erbjuda aktiviteter som anknyter till samma saker. Eleverna får en känsla av att hela verksamheten hänger ihop. Trygghetsenkäten genomförs av trygghetsgruppen två gånger per läsår där eleverna får beskriva hur de trivs på skolan. Eleverna har möjlighet att rita in på en karta var de eventuellt känner sig otrygga. För att öka tryggheten för eleverna finns det bilder uppsatta på personalen som arbetar på skolan. Under raster och uteverksamhet på skolan ska personalen ha gula västar på sig. På morgonen finns personal ute på skolgården. När vi tar in vikarier använder vi i första hand personer eleverna känner igen. En fortsatt satsning på ICDP görs inom skolan under läsåret. ICDP är ett förhållningssätt och värdegrundsarbete som med stor framgång använts inom förskolorna i Rostaområdet och stöds av Örebro kommun. Målet är att all personal ska genomgå grundutbildningen. Vi strävar efter att jobba normkritiskt i den dagliga verksamheten för att bredda normerna på skolan. Detta gör vi genom att synliggöra normer, ifrågasätta normer, synliggöra privilegier och granska den egna positionen. När det gäller personalens förhållningssätt jobbar vi ex med kollegialt lärande.
ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 7 Vi jobbar på olika sätt för att få fler föräldrar att komma till skolan, t.ex. öppet hus eftermiddag, föräldraråd och föräldramöten. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Trygghetsplanen kommer att tas upp på höstens föräldramöte och på klassråd. Trygghetsenkäten görs under vecka 42-43 och sammanställs under höstlovet vecka 44 samt under vecka 14-15 och sammanställs på påsklovet under våren 2014. Sammanställningen görs av trygghetsgruppen och återkopplas till arbetslag, klasslärare, personal och föräldraråd. Kontinuerliga avstämningar görs i arbetslagen om hur läget i klasserna är. Under året kommer vi att ha med elevvård som en stående punkt. En gång i månaden har vi en gemensam frågeställning som vi diskuterar. Vi kommer att observera, samtala, fotografera, filma etc. för att dokumentera vårt arbete. Arbetslagens arbete med kollegialt lärande stäms av under läsåret. Bedömning Den senaste trygghetsenkäten visar att tryggheten ökar bland eleverna på Rostaskolan. Brukarundersökningen visar att våra elever trivs på skolan.
8 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 Läroplansmål Kunskaper, betyg och bedömning Mål Alla elever når minst kunskapskraven i år 3 och 6 i läroplanen (Lgr 11) men strävar mot högre mål. Mål Alla elever i år 1 kan läsa. Mål Alla pedagoger tydliggör kunskapskraven för eleverna inför nya arbetsområden. Processen Samarbetet och flexibiliteten mellan förskoleklass och år 1 ska öka, med fokus på elevens behov och lärarens kompetens. Detta görs med syfte att alla elever ska nå kunskapskraven i vår läroplan. Vi strävar efter att varje elev ska sporras att nå så långt som möjligt, att utifrån sin egen potential sätta upp realistiska mål och inte nöja sig med godkänt om man kan och vill nå högre. Vi screenar alla elever i år 1 under den första delen av höstterminen, och utifrån det omfördelar vi resurslärare som kan arbeta med de elever som har låg språklig medvetenhet så att de får snabb hjälp med att komma igång med läsinlärning. Flera lärare kommer att starta upp arbetet med lässtrategier, En Läsande Klass. Eleverna får träna mer på skrivprocessen i olika typer av texter. Under läsåret går merparten av pedagogerna matematiklyftet, som syftar till att fördjupa lärarnas kompetens och öka elevernas måluppfyllelse i matematik. Inför nya arbetsområden presenterar pedagogerna kunskapskraven som ligger till grund för bedömningen för eleverna. Det är viktigt att formulera konkreta mål för eleverna som de förstår. Efter varje arbetsområde avslutar pedagogerna med att eleven på olika sätt får visa i vilken grad de har uppnått kunskapskraven. Samplanering av ämnen ger god kvalitet och likvärdighet på undervisningen inom skolan. Vi erbjuder stödtimme från årskurs 2-6 med egen utbildad personal. Kontinuerligt under läsåret kommer stödinsatserna att omprövas gentemot elevernas behov. Rektor, arbetslagsledare och specialpedagoger träffas en gång i månaden för att utvärdera och eventuellt omfördela resurser. Arbetsgången blir: 1) diskussion i arbetslaget, 2) möte med specialpedagogerna och 3) återkoppling till arbetslaget. I årskurs 5-6 arbetar vi med mentorskap. Elev och mentor arbetar runt kunskapskrav och kunskapsutveckling. Vi kommer att arbeta mer aktivt med formativ bedömning. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. 1 Under läsåret ligger utvecklingssamtalen tidigt på terminen för att eleverna ska veta var i lärandeprocessen de befinner sig. 1 Texten om formativ bedömning är hämtad från skolverkets hemsida.
ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 9 Fortsatt arbete med ICDP som ger bra relationer mellan lärare och elev vilket leder till ökad måluppfyllelse. Rostaskolan har fått tre förstelärare med inriktning mot matematik/no, hälsa/it och formativ bedömning/vfu. Förstelärare utses under en treårsperiod. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys I november och februari gör vi avstämningar gentemot arbetsplanen. Genom resonemang, analys och diskussion med eleverna kan vi se vilket resultat vi har nått. Vi dokumenterar elevernas arbeten på olika sätt, i skriftliga omdömen, betyg och bedömning. Under läsåret kommer vi att börja dokumentera med hjälp av det internetbaserade systemet It s Learning. Veckobrev och utvecklingssamtal används kontinuerligt. Vårens nationella prov ger en avstämning av eleverna i år 3 och 6. Genom kollegialt lärande kan vi delge varandra goda exempel kring hur man får ett gott klassrumsklimat och fungerande inlärningsstrategier. Bedömning Rostaskolan har en fortsatt hög måluppfyllelse. I stort sett samtliga elever i år 1 nådde målet att kunna läsa utifrån kriterierna i Nya Språket Lyfter, ett nationellt diagnosmaterial i svenska. Det innebär sammanfattningsvis att eleven kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår en enkel mening.
10 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande Mål Eleverna är delaktiga i och har inflytande över sin skolgång. Mål Eleverna är delaktiga i och har inflytande över fritidsverksamhetens planering. Processen Vi arbetar med pedagogiska planeringar, där vi gör kraven konkreta och tydliga för våra elever. En dialog förs kontinuerligt med eleverna om var i lärprocessen de befinner sig. Därigenom har de möjlighet till inflytande i sitt eget lärande. Eleverna i år 1-3 arbetar mot kunskapskraven i år 3. I år 4 arbetar eleverna mot kunskapskraven i år 6 och betygsystemet. I år 5-6 förs dialogen kring kunskapskraven under mentorstiden. Under elevens val ges eleven möjlighet att utifrån givna ramar ta ansvar och utöva inflytande över vad de fördjupar sig i. Klassråd genomförs minst 2 ggr/månad i varje klass och dessa pass ska schemaläggas. En gemensam mall för klassrådsprotokoll används. (Finns i pärmen för handlingsplaner.) Klassråden styrs så långt det är möjligt av eleverna själva. Klassrådsprotokollen ska tas med till elevrådet. Ordinarie elevrådsmöten schemaläggs i kalendariet. Elevrådet arbetar med de frågor som, via klassråd, kommer från eleverna själva. Fritidshemmen har möten med barnen varje månad, där barnen framför önskemål om olika fritidsaktiviteter. Samarbetet mellan de olika fritidshemmen ska öka under läsåret. Inplanerade fritidsmöten ska prioriteras. Arbetslagstiden ska ibland riktas mot fritidsplanering. Fritidshemmen erbjuder olika aktiviteter som schackklubb, musik/karaoke och fritidsgympa. En viktig del i processen är att visa för eleverna att de har möjlighet att påverka så de själva känner sig delaktiga. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Avstämning görs i arbetslagen under året. Alla elever får en tydlig återkoppling, i förhållande till kunskapskraven för de arbetsområden de jobbar med, i samband med utvecklingssamtalen. Samtalen hålls i början av varje termin. Skriftliga omdömen ges en gång per läsår, i slutet av vårterminen, i år 1-5 När det gäller elevrådsarbetet stämmer vi vid terminsslutet att vi har haft de möten vi planerat, samt att vi har behandlat de ärenden som eleverna tagit upp. Elevernas inflytande mäts via brukarundersökningen. Vid varje fritidsmöte görs avstämningar med eleverna om vad som uppnåtts och varför man inte kan genomföra alla önskningar. Det finns även en fritidsenkät. Arbetet dokumenteras via veckobrev, bilder, texter och foton
ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 11 Bedömning Vi utgår ifrån resultaten i brukarundersökningen. Tittar man på resultatet ifrån vårens brukarundersökning kan man se att eleverna själva inte upplever att de har inflytande i tillräckligt hög grad. De yngre eleverna är mer nöjda över sitt inflytande än de äldre. Vi arbetar därför med att tydliggöra för eleverna att de kan påverka.
12 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 Läroplansmål Skola, hem och omvärlden Mål Föräldrar och elever får vetskap om elevens kunskapsutveckling. Mål Föräldrar erbjuds insyn i och delaktighet i förskoleklass, skola och fritidshem. Mål Eleverna får möta aktörer från olika områden i samhället. Processen Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Skriftliga omdömen skickas hem till föräldrarna. När det gäller förskoleklass hålls lära känna -samtal under hösten och utvecklingssamtal under vårterminen. Innan utvecklingssamtalet skickas utvärderingsträdet hem till elever i förskoleklass. För att öka antalet deltagande i föräldrarådet ska vi på föräldramöten berätta vad föräldrarådet kan vara med och påverka samt ge exempel på vad deras tidigare arbete resulterat i. Vid första föräldramötet ska föräldrarådsrepresentanter från klassen utses. På föräldramötet i förskoleklass kommer en representant från föräldrarådet och informerar. Alla är välkomna till föräldraråden men vår strävan är att alla klasser även ska ha utsedda representanter. Föräldrarådet inbjuds att informera vid olika aktiviteter då många föräldrar samlas, vid till exempel öppet-hus och Rostadagen. För att öka föräldrarnas delaktighet så anordnas det tematiska föräldramöten minst en gång per läsår. För att ge föräldrar chans till insyn och delaktighet i fritidshemsverksamheten arbetar vi med veckoplanering, månadsbrev, fritidstavla samt fritidsinformation på föräldramöten under hösten. Rostaskolan är en VFU-skola (VFU= Verksamhetsförlagd utbildning) knuten till lärarutbildningen på Örebro Universitet. Det innebär att vi tar emot lärarstuderande som gör sin praktik hos oss. Under våren anordnas en Rostadag tillsammans med Rosta förskolor. Eleverna ska vara delaktiga i både planering och utförande av dagen. Föräldrarådet erbjuds möjlighet att delta för att informera om rådet. Vi tar del av kulturutbudet i Örebro som konserter, utställningar och teater. Genom projektet Skapande skola får barnen möjlighet att delta i olika kulturella aktiviteter. Några av de inplanerade aktiviteterna är dockteater, tidshistoriska lajv och författarbesök. Fortsatt samarbete med aktörer utanför skolan såsom KFUM, Kulturskolan, Hagabadet, Trängen, Kanotföreningen, Folktandvården, Naturskolan, Lajvverkstaden och ÖBO. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Avstämning sker i november och februari. Vi följer upp hur deltagande i föräldrarådet ser ut. Vi utvärderar tillsammans med de utomstående aktörerna hur arbetet fortlöpt och hur vi går vidare. Frågeställningarna är: Vad ger kontakten med aktörer utanför skolan våra elever? Har eleverna varit delaktiga och utvecklats kunskapsmässigt och socialt? Brukarenkäten används för avstämning. Bedömning
ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 13 Läroplansmål Övergång och samverkan, förskola, förskoleklass, fritidshem och skola Mål Att övergången mellan de olika stadierna upplevs fungera på ett bra sätt för såväl elever, föräldrar och personal. Mål Att öka samarbetet mellan olika årskurser, från förskoleklass upp till år 6. Processen Fortsätta att samarbeta med förskolorna Lilla Flotten och Kuben när det gäller öppning och stängning av förskola och fritids, och även vid andra tillfällen. Utöka samarbetet mellan grupperna/klasserna inom skolan och med Rosta förskolor. Exempel på elevaktiviteter är att äldre elever kan läsa eller redovisa något för de yngre eleverna eller förskolebarnen. Genom gemensamma temadagar/pysseldagar/friluftsdagar inom F-2 och 3-6 lär eleverna känna varandra och lärare i andra årskurser. Under vårterminen sker vid några tillfällen ett utbyte mellan pedagoger från Rosta förskolor och i förskoleklass. Skolan har en handlingsplan för övergången mellan förskola-förskoleklass som alla följer. Personal från alla fritidshem är med på den öppet hus-kväll som äger rum i maj då föräldrar kommer på besök. Det ger både personal och föräldrar en trygghet inför nästa termin. Vid övergång mellan fritidshem förbereds eleverna. Vid övergång från Mars, Venus och Pluto(F-2) till Månen(3-6) bjuds eleverna in i grupper till sitt nya fritids för att hälsa på. Månen har ett dropin för föräldrar och blivande barn där man berättar om verksamheten. F-2 gör ett avslut med de som ska sluta. Vi ska bjuda in förskolorna i Rosta att besöka förskoleklassen då de till exempel är på utedag. Nya elever får möjlighet att besöka skolan innan skolstart. I år 1 hålls lära-känna-samtal. Vi arbetar för att få en röd tråd mellan fritids och skola. Det kan uppnås genom att till exempel vidareutveckla temaarbeten som barnen jobbar med i skolan under fritidshemstid. Fritidsinformation skrivs med i det ordinarie veckobrevet. Handlingsplanen för övergång ska uppdateras. Planen ska innehålla en tydlig arbetsgång med en tidsplan för hur överlämnandet ska gå till. Ett tydligt mål och syfte med erfarenhetsutbytet som sker mellan förskola och förskoleklass. Den nya skolan med gemensam skolgård har ökat möjligheten till samarbete. Avstämning under året med bedömning av resultat och analys I förskoleklass genomförs lära känna-samtal på hösten där vårdnadshavare inför samtalet får svara på frågan om hur de upplevt att terminsstarten och övergången från förskola till förskoleklass har fungerat. Utvärdering kan ske i form av samtal eller enkät.
14 ARBETSPLAN ROSTASKOLAN 2014/2015 En enkät ska utifrån den reviderade handlingsplanen utarbetas för att få en bild av hur föräldrarna upplevt att övergången har gått samt hur verksamheten har varit den första tiden. Berörda pedagoger diskuterar sedan resultatet av enkäten. På föräldramötet finns en punkt att diskutera hur föräldrar upplever fritidshemmen. Vid samtalet skall det finnas öppna frågor. Föräldrars respons är viktig för all personal. Personalen tar med föräldrarnas åsikter och delger det på fritidsmötet. Bedömning