Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Relevanta dokument
Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Varmt och gott eller.

Helena Elmquist, Odling i Balans

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

KSLA Stundande skördar sjunkande skördar? HÖSTVETE MOT NYA HÖJDER Helena Elmquist

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

LRFs WEBBINARIER

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Workshop om kursplaner åk 7 9

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Värderingar om den hållbara maten

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Remiss-svar från Göteborgs Universitet på förslag till Ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion

Frågor för framtiden och samverkan

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Utbildningspaket Konsumtion

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Utveckling och hållbarhet på Åland

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Resilienta mikroregioner

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

Mot horisonten vad finns där? Optimering i dag

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Naturfolk lever av vad naturen ger. Något annat slags folk finns inte

Mjölkkon & biologisk mångfald

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE Alnarp

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Spektrum Biologi Provlektion

Landsbygdsprogrammet

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Livets myller Ordning i myllret

Grundläggande Miljökunskap

Energieffektivisering i växtodling

Av: Erik. Våga vägra kött

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Sveriges läkarförbund

Hållbara livsmedelsinköp

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Miljööverenskommelse

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Fortsättningen av biologikursen.

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Fortsättningen av biologikursen.

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Transkript:

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara utmaningarna 1

Vad är hållbar utveckling? Uthållig utveckling är att förbättra livskvaliteten inom ramarna för jordens bärkraft (UNCED FN 1991). Ekologiska faktorer avser ekosystemens vitalitet och är grunden för allt liv, även för människan. Sociala faktorer avser de mänskliga systemen, våra värderingar och vår livsstil. Ekonomiska faktorer avser det vi människor producerar och hur vi använder och fördelar resurser. Våra värderingar avgör Principer för ökad ekologisk hållbarhet Ekosystemet är självorganiserande. Människan påverkar. Det gäller att minska störningar och istället stödja systemet Förorena inte systematiskt eller irreversibelt Metaller, kemikalier, klimatgaser Förstör inte fysiskt, natur, biotoper, ekosystem systematiskt eller irreversibelt Asfaltering, markpackning, regnskog Stödja ekosystemen Öka bördighet, öka bonitet, öka tålighet mot förändringar och därmed deras förmåga att producera mer ekosystemtjänster och varor från systemen. 2

Den globala matproduktionens utmaningar Nature Volume: 478, 2011, Pages: 337 342 doi:10.1038/nature10452 Önskad situation 2050 Nature Volume: 478, Pages: 337 342 doi:10.1038/nature10452 3

I en biobaserad ekonomi Inte samma tillgång till fossil energi eller fossila kolmolekyler. Ett biobaserat samhälle bygger på Fotosyntesen och produktiva ekosystem. Förnybar energi Viktigt blir Växter (alger) och fotosyntes Fungerande kretslopp Stagnerande höstveteskördar kg/h 80000 60000 40000 year Causes of yield stagnation in winter wheat in Denmark. DFJ Report Plant Science no 147. November 2010. Petersen, J., Haastrup, M., Knudsen, L & Olesen, J.E. 4

Fler aspekter att ta hänsyn till Effekter i vatten och natur Resurseffektivitet t.ex. Insatt energi mot kg skörd Kväve- och fosforeffektivitet Utsläpp av växthusgaser Bördighet, kolbindning Kvalitet, bl.a. kadmiumhalt Ändrat klimat Förmåga att binda kol i skörd och mark (SIK 850 2012) 5

Vi behöver odlingsteknik och växter/sorter med egenskaper som matchar utmaningarna Vi pratar ofta om för eller emot GMO. Det låser debatten vid en teknik. Vi bör istället prata om vad som ger mer hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Odlaren och konsumenten alltid i fokus 6

Systemet för sortgodkännande fungerar Regelverket om GMO fungerar inte Kostsamt Litet förtroende, för liten transparens, inte klart Granskar bara liten del av nya sorter Rymmer inte gamla och nya tekniker Tillsammans med patentsystemet bidrar det till kunskapsflykt och monopolisering av mer avancerad växtförädling Utveckla ett system som stödjer hållbar utveckling (Används tills vidare parallellt med GM-reglerna) Komplettera sortgodkännandet med hållbarhetskriterier Väg in odlingssystem o landskapsfrågor (t.ex. om man använder sorten i stor skala) Utgå från sortens egenskaper oavsett förädlingsteknik Tidigare erfarenhet av egenskapen Sortförsöken Genkartläggning Kombinera lagar, sortprovning, egenkontroller, GAP, mm Hälsofrågor hanteras med EUs förordning om Novel Food 7

Exempel på hållbarhetskriterier (Agrosystem, SLU) Leder odling med sort X till: Minskad risk med växtskyddsmedel? Ökad kväveeffektivitet? Minskat energibehov? Jämna skördar? Hög skördenivå? Påverkan på biologisk mångfald? Att odlingsavstånd behövs? Hur vill vi ha det? 1 Ramen för framtidens jordbruk är ökad hållbarhet Utmaningarna är stora och Sorter med nya egenskaper behöver tas fram De ska fungera i nya odlingssystem Utveckla ett granskningssystem Som använder hållbarhetskriterier Utgår från sortens egenskaper (inte enbart förädlingsteknik) 8

Hur vill vi ha det? 2 Underlätta för universitet och små företag att utveckla nya egenskaper Bioteknik har en given plats i utvecklingsarbetet Kostnaden ska vara låg Undersökningen av egenskaper ska anpassas till behovet. Hur olika metoder, inklusive olika biotekniker, påverkar granskningen avgörs från fall till fall. Ramen för en önskad utveckling sätts till stor del av politiker Det är dags att lägga ramen för morgondagens mer hållbara växtodling tillsammans med odlarna och andra aktörer.: Utveckla ett system för att undersöka sorters och odlingssystems bidrag till hållbar utveckling Som utgår från egenskaperna Bedömer tekniken roll från fall till fall Olika biotekniker har en given plats i utvecklingen av dessa nya sorter. Fördela resurser för att bygga upp en vital växtförädling Utred för att få ett bra underlag! 9