Fakta, statistik och åtgärder Inblick i hot och våld på jobbet.
2 Fakta, statistik och åtgärder AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld 2009 2012. Syftet var att hitta metoder och verktyg som förebygger hot och våld på arbetsplatsen. Projektet och de åtgärder som genomfördes på deltagande arbetsplatser visar att det går att göra något åt problemen. Den här skriften är en del av erfarenhetsspridningen. Den ska som en del av en serie publikationer om projektet inspirera till förebyggande arbete och väcka samtal om dessa viktiga frågor. Preventionsprojektet Hot och våld genomfördes på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Text: Michael Nyhaga. Foto: Pontus Johansson och Daniel Sahlberg.
Fakta, statistik och åtgärder 3 Vad är hot och våld? När drabbas man av hot eller våld på jobbet? Frågan är inte så lätt att svara på som man kanske tror och olika personer kan ge skilda svar på den. Är ett nyp i armen från en äldre dement dam som inte vill duscha våld? Är det ett hot om en klient på mitt socialkontor säger att mitt beslut kan få tråkiga följder? Arbetsmiljöverket har en bred definition i sin föreskrift Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2). De skriver att Våld varierar från mord till trakasserier i form av hot via brev eller telefon. Andra människors syn på vilka beteenden eller händelser som utgör hot och våld på jobbet spelar ingen roll. Det räcker att du känner dig hotad eller anser dig ha blivit utsatt för våld, som en konsekvens av ditt arbete eller dina beslut. Då ska händelsen rapporteras vidare och åtgärder vidtas. Vad man betraktar som hot och våld beror inte bara på vem som drabbas utan även när det sker och i vilket sammanhang. I en boxningsmatch förekommer mycket våld, man skulle kunna säga att det är själva syftet med matchen, men det är aldrig tal om någon polisanmälan. Att boxarna utsätter sig frivilligt för slagen spelar en stor roll för hur de uppfattas. En liknande inställning har ibland funnits bland dem som arbetar med våldsamma personer, åtminstone när det varit lindrigt våld. Det är något man får tåla. Det ingår i det arbete man frivilligt åtagit sig. Vad som är hot och våld är svåra frågor som just därför är viktiga att diskutera. Tycker du att du blivit utsatt för hot eller våld så har du förmodligen blivit det och då bör du rapportera händelsen så att det kan genomföras åtgärder och din arbetsmiljö bli bättre. För det går att göra något åt problemen och vägen dit går ofta via förbättringar av arbetsmiljön. Attityden att man får stå ut med lite våldsamheter har ändrats under senare år. Det hävdar Brottsförebyggande rådet, Brå, i sin kunskapsöversikt om hot och våld i arbetslivet (2010). Forskningen
4 Fakta, statistik och åtgärder
Fakta, statistik och åtgärder 5 visar att vi blivit mindre toleranta mot händelser som vi tidigare inte brytt oss lika mycket om. Men generellt anmäls allvarliga händelser oftare än lindriga. Enligt statistik och forskning anmäler vi oftare våld om den som attackerar oss är obekant. Inom vissa yrken, som vårdyrken, är det oftast en person man känner och arbetar med som tar till våld. Det är en orsak till att det inte är så vanligt att man ser våldet inom vård och omsorg som ett brott. Det gör man däremot inom bank-, säkerhets- och butiksarbete, där det nästan alltid är en okänd person som hotar, rånar eller är våldsam. Graden av våld i arbetslivet varierar också mycket. Från den butiksanställde som rånas och hotas av en beväpnad och okänd person till knuffen från den man dagligen arbetar med på gruppbostaden. Detsamma gäller hot, som kan variera från antydningar till uppenbara och mycket skrämmande dödshot. Även om våld och hot är ganska vanligt i arbetslivet är det ovanligt att man utsätts för våld från en kollega. Det våld man själv kan utöva i tjänsten är däremot en fråga som ofta väcker funderingar och olust. Poliser måste ibland använda våld. Men att använda våld kan vara nödvändigt även inom exempelvis psykiatrisk vård när en patient är våldsam. Det är viktigt att diskutera även dessa frågor på jobbet. Osäkerhet över huruvida man gör rätt i sitt arbete, så kallad moralisk stress, kan ge stressymptom och ohälsa. Synen på vad som är hot och våld påverkar förstås även statistiken. Hur vanligt det är med hot och våld i arbetslivet och om det ökar eller ej beror till stor del på vad vi betraktar som hotande eller våldsamt. Så vanligt är hot och våld i arbetslivet Det finns en mängd olika statistikkällor som kan användas för att ta reda på hur ofta hot och våld förekommer i arbetslivet. De är huvud
6 Fakta, statistik och åtgärder sakligen av två slag. Den ena är intervju- och enkätundersökningar där statistiker, forskare och fackförbund frågar svarspersonerna om och hur ofta de utsatts för hot eller våld. Statistiska Centralbyråns, SCB:s, undersökningar (Undersökning av levnadsförhållanden och Arbetsmiljöundersökningen som de gör tillsammans med Arbetsmiljöverket) är av det slaget. Här handlar det om ett slumpvis urval och många tillfrågade. Brottsförebyggande rådet, Brå, undersöker dessutom på ett liknande sätt hur många svenskar som hotas eller utsätts för våld i den årliga så kallade Trygghetsundersökningen. Fackförbund och paraplyorganisationer som SACO sänder också ibland ut enkäter till sina medlemmar med frågor om hur ofta de drabbas av hot eller våld på jobbet. Förutom enkätundersökningarna finns olika slags registerdata över anmälda och godkända arbetsskador samt kriminalstatistiken över våld mot tjänsteman och rån. Arbetsmiljöverket registrerar antalet anmälda arbetsskador på grund av hot eller våld. AFA Försäkring har information om antalet godkända sådana arbetsskador. Nackdelen med arbetsskade- och brottsstatistiken är att det fortfarande kan finnas ett stort mörkertal. Det är troligt att många våldsamma händelser och hotande incidenter aldrig anmäls som brott eller arbetsskador. Nackdelen med enkätundersökningarna, å andra sidan, är att de inte är exakta. Olika människor har olika syn på vad som är hot och våld. Dessa undersökningar jämför dessutom sällan yrken med varandra, så det syns inte i dem att vissa anställda är betydligt mer utsatta än andra. De flesta statistikkällorna har dock det gemensamt att de visar att förekomsten av hot och våld i arbetslivet ökade under 90-talet. De flesta visar också att den ökningen avstannade in på 2000-talet. Statistiken visar på stora skillnader inte bara mellan olika yrken utan också mellan könen och olika åldersgrupper. Yngre är oftare utsatta än äldre och kvinnor mer än män. År 2008 hävdade närmare var femte kvinna och var tionde man,
Fakta, statistik och åtgärder 7 enligt Arbetsmiljöundersökningen, som utförs gemensamt av Brottsförebyggande rådet och Arbetsmiljöverket, att de utsatts för hot eller våld på jobbet det senaste året. Det motsvarar cirka en halv miljon fall per år. De flesta är dock lindriga. Enligt Brå:s trygghetsundersökningar rånas cirka en av tusen anställda i jobbet varje år, men fler än en på hundra hotas. De är mest utsatta för hot och våld I vissa yrken förekommer aldrig hot eller våld, i andra är det ett stort problem. Inte bara yrket utan även exempelvis kön och ålder spelar också stor roll för risken att bli utsatt. Vissa arbetsuppgifter, som ensamarbete, ökar också risken betydligt. De mest utsatta kvinnorna finns inom vård- och omsorgsarbete och de mest utsatta männen bland annat inom säkerhetsarbete, där polis och väktare ingår. Särskilt drabbade är yrken där man arbetar med människor som behöver hjälp, som inom psykiatrin, socialtjänsten och polisen. Men inom serviceyrken som kassörer och busschaufförer utsätts de anställda också relativt ofta för hot och våld.
8 Fakta, statistik och åtgärder Blir allt fler hotade och slagna på jobbet? Nästan all statistik visar att förekomsten av hot och våld i arbetslivet ökade under 90-talet. Men den visar också att den stigande trenden bröts någon gång på 2000-talet. Fram till 80-talet var män och kvinnor ungefär lika mycket utsatta för hot och våld på jobbet, enligt SCB:s siffror. Sedan ökade utsattheten för bägge könen, men mest för kvinnorna, ända fram till 2000- talet. Ökningen sammanföll med stora nedskärningar i offentlig sektor, där mest kvinnor arbetar. Att arbetsmiljön förändrades i offentlig sektor kan vara en förklaring till att allt fler i arbetslivet drabbades av hot och våld under 90-talet. När det gäller våld mot tjänstemän, huvudsakligen poliser, så har brottsanmälningarna däremot ökat kontinuerligt sedan 80-talet. Det är tydligt utifrån brottsstatistiken. Butiksrånen har också blivit fler under tidsperioden, men bankrånen ligger kvar på ungefär samma nivå. Förekomsten av hot och våld på jobbet steg alltså fram till 2000- talet, men frågan är om våldet faktiskt blivit vanligare eller om det snarare är anmälningsbenägenheten eller en utvidgad syn på våld som ligger bakom de siffrorna. Även om studier visar att relativt lindrigt våld anmäls oftare än tidigare så drar Brå:s forskare i sin kunskapsöversikt från 2010 slutsatsen att en ändrad syn på våld och stigande anmälningsbenägenhet inte räcker för att förklara ökningen i statistiken. Något har också förändrats i arbetsmiljön som leder till mer hot och våld, skriver de. Offentlig sektor genomgick stora förändringar under 90-talet. Betydligt färre anställda skulle utföra samma jobb som innan neddragningarna. Att det finns en koppling mellan arbetsmiljöförändringar och mer hot och våld i arbetslivet ökningen var störst i offentlig sektor överensstämmer också med att våldet tilltog samtidigt som sjukskrivningarna på grund av utbrändhet och stressymptom steg kraftigt inte minst inom kommuner och landsting. Samtidigt som våldet på arbetsplatserna ökade låg dessutom det
Fakta, statistik och åtgärder 9
10 Fakta, statistik och åtgärder övriga våldet i samhället kvar på ungefär samma nivå. Det visar brottsstatistiken. Det tyder också på att en förändrad arbetsmiljö är en viktig förklaring till att allt fler drabbades. Hur kan man motverka hot och våld i arbetslivet? Det saknas vetenskapliga bevis för vilka åtgärder mot hot och våld i arbetslivet som är mest effektiva. Många synsätt, utbildningar, metoder och teorier har prövats, men det finns få vetenskapliga utvärderingar som visar vad som verkligen fungerar. Det blev tydligt i en genomgång av vetenskapliga studier som Brå gjort. AFA Försäkrings preventionsprojekt Hot och våld var ett steg på vägen mot bättre insikt om vad som kan minska hot och våld i arbetslivet. Det var ett metodutvecklingsprojekt, vilket innebar att det innehöll kontrollstationer i form av utvärderingar och enkäter med ett stort antal deltagare. En av projektets slutsatser var att det faktiskt går att göra något åt hot och våld i arbetslivet, trots att det ibland verkar vara så svårt att komma tillrätta med. På de arbetsplatser som deltog i projektet ökade incidentrapporteringen och medvetenheten om rutiner blev bättre. Men framför allt ledde ledde deltagandet till att problemen med hot och våld blev mer synliga och att man samtalade om dem och vidtog genomtänkta åtgärder. Den här skriften är en i en serie skrifter om det projektet. I de andra skrifterna skrifterna om förändringsarbetet, om verktyg och metoder samt om de sex deltagande projekten kan du läsa mer om hur projektet gjorde. Forskning visar att ett antal faktorer i arbetsmiljön ökar risken att utsättas för hot och våld. Ensamarbete, oregelbundna arbetstider och dålig kontroll över sin arbetssituation är några sådana exempel. Förbättringar av arbetsmiljön är alltså ett sätt att motverka och minska risken för våld eller hot på jobbet. Det är ett sätt att åtgärda problemen som dessutom får många andra positiva följder.
Fakta, statistik och åtgärder 11 Lagen ställer krav Arbetsgivare är skyldiga att utreda riskerna för hot och våld på arbetsplatsen och vidta åtgärder om det finns sådana risker. Det kan exempelvis handla om att utforma eller utrusta arbetsplatsen så att risken för hot och våld blir så liten som möjligt. Åtgärderna kan vara allt från information och utbildning för medarbetarna till säkerhetsrutiner eller tekniska hjälpmedel som larm och lås. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen det övergripande arbetsmiljöansvaret. Därför är det arbetsgivarens ansvar att förebygga och åtgärda hot och våld. I stora organisationer är det ofta vissa personer som får ansvaret att arbeta med och åtgärda eventuella problem med hot och våld. Den anställde ska, å andra sidan, följa rutiner och instruktioner. Hon eller han ska också berätta om eventuella risker för arbetsgivaren. När våld eller hot inträffat på en arbetsplats måste händelsen dokumenteras och utredas. Den som drabbats har rätt till stöd och hjälp och arbetsgivaren ska ha särskilda rutiner för hur det ska gå till. Särskilt utsatta sysslor, till exempel arbete vid intagningsavdelningar på psykiatriska kliniker eller att vara väktare vid värdetransporter, bör bara utföras av personer som har särskild utbildning. Den som är under 18 år får inte arbeta alls värdetransporter. De får inte heller jobba ensamma hemma hos personer som har exempelvis missbruksproblem eller svår psykisk sjukdom. Bestämmelserna och lagens krav finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift (en föreskrift är en officiell lagtolkning av en myndighet) Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2). Du kan kostnadsfritt ladda ned den från Arbetsmiljöverkets hemsida, av.se. Där hittar du också en temasida om hot och våld som tar upp vilka skyldigheter arbetsgivaren, den anställde, skyddsombud med flera har.
12 Fakta, statistik och åtgärder Lagen kräver att arbetsgivare är skyldiga att vidta åtgärder.
Fakta, statistik och åtgärder 13 Så söker du ersättning om du drabbas Om du blir utsatt för hot eller våld på ditt jobb är det viktigt att du kontaktar facket eller din arbetsgivare för att få hjälp att göra en anmälan till AFA Försäkring. Det gäller även om händelsen inte lett till att du behövt sjukskriva dig. Den som har blivit utsatt anmäler, men arbetsgivaren ska också skriva på blanketten. AFA Försäkring har en egen avdelning och särskilda skadereglerare för hot- och våldärenden. Om du lämnat in en anmälan får du en egen handläggare. Du kan få ersättning för inkomstbortfall om du varit tvungen att sjukskriva dig samt för vård- och läkemedelskostnader. De kan också få ersättning för sveda och värk om skadan exempelvis inneburit att du behövt sjukskriva dig i minst en månad. Glöm inte att skicka med kopior av din anmälan till Försäkringskassan, läkarintyg, kvitton för kostnader och eventuell polisanmälan (anmälan till polisen är inget krav för att få ersättning). AFA Försäkring kan också remittera den som inte får hjälp på annat sätt till Kris- och Traumacentrum för psykoterapeutisk behandling. Cirka ett och ett halvt år efter att du är tillbaka på jobbet efter en sjukskrivning på grund av hot eller våld gör AFA Försäkring också en utredning av om du fått några bestående men av händelsen. Årligen anmäls ett par tusen ärenden till AFA Försäkring som gäller hot eller våld. Du hittar blankett för anmälan och mer information på afaforsakring.se.
14 Fakta, statistik och åtgärder Källor och referenslitteratur Arbetsmiljöverkets föreskrift Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) Brottförebyggande rådets Våld i arbetslivet en kriminologisk kunskapsöversikt, rapport 2010:4 Arnetz Judith, Våld i vårdarbete, Studentlitteratur 2001 Menckel Ewa, Hot och våld i vård och omsorg, Arbetslivsinstitutet, 2000 Sandström Stefan, Hot och våld i vård, omsorg och socialt arbete, Förlagshuset Gothia 2007 Webbsidor afaforsakring.se (om hur man söker ersättning, forskning om hot och våld med mera) arbetsmiljoupplysningen.se (Ämne, Hot och våld) av.se (temasida om hot och våld) bra.se (här finns bland annat Brå:s kunskapsöversikt om hot och våld i arbetslivet) fas.se (Skrifter, Hot och våld i vård och omsorg) folkhalsoguiden.se (Faktablad, Hot och våld inom vård och omsorg) hotpajobbet.se prevent.se (Ämnesområde, svåra situationer) scb.se (Undersökning av levnadsförhållande, Arbetsmiljöundersökningen, fokus på näringsliv och arbetsmarknad: Hot och våld i arbetslivet) suntliv.nu (läs mer om projektet under: Projekt, Hot och våld samt artiklar och temasidor om ämnet på webbplatsen)
En trygg arbetsplats är viktigt.
12.03 : infobahnreklambyra.se Under de senaste decennierna blev allt fler utsatta för hot och våld på jobbet. En viktig orsak är förändringar i arbetsmiljön. Men det går att göra något åt hot och våld i arbetslivet. Det visar inte minst AFA Försäkrings preventionsprojekt Hot och våld, som pågick mellan 2009 och 2012. I den här skriften kan du läsa mer om det projektet, om vilka yrken som är mest drabbade och varför anmälningarna om hot och våld på jobbet ökat. Du kan också läsa om hur du gör en anmälan ifall du drabbas och om vilka krav som lagen ställer på din arbetsgivare när det gäller att förebygga hot och våld och hjälpa dem som blir slagna eller hotade på arbetsplatsen. Vår önskan är att lyfta frågan och skapa en bredare debatt. Vi gör det under samlingsnamnet Bättre beredd än rädd. På suntliv.nu finns metoder och verktyg för dig som vill bidra. suntliv.nu Sveriges bästa informationskanal om arbetsmiljö och hälsa inom kommuner och landsting.