HANDLINGSPLAN FÖR SKYDD OCH SÄKERHET

Transkript

1 Handlingsplan (9) Handläggare Maria Degerman Verksamhetschef maria.degerman@bollebygd.se HANDLINGSPLAN FÖR SKYDD OCH SÄKERHET

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning...2 Inledning... 3 Anmälan om arbetsskada...3 Kartläggning...3 Frågor som stöd vid kartläggning...3 Förebyggande insatser...4 Generella regler i mötet med potentiellt våldsam person kan vara:...5 Utbildning...6 Exempel på säkerhetsrutiner...6 Insatser vid hot- och våldssituationer...7 Att tänka på då hot eller våld inträffat...8 CHECKLISTA...9 2

3 Handlingsplanen grundar sig på Arbetsmiljölagen, AFS 1993:2 (Våld och hot i Arbetsmiljön) och AFS 1990:18 (Omvårdnadsarbete i enskilt hem) Inledning Det är av stor vikt att utarbeta förebyggande åtgärder, diskutera och komma fram till väl fungerande rutiner och fokusera på ett bra omhändertagande av den som råkat ut för hot och våld. Den som fått ett bra omhändertagande och en möjlighet att bearbeta upplevelserna är bättre förberedd vid liknande händelser i framtiden. Enbart kunskapen om att man kan riskera att utsättas för våld och hot innebär för många människor en stark psykisk press i arbetet. Inom arbetsstället ska finnas en gemensam grundsyn på hur säkerhetsarbetet ska bedrivas. Det är av stor vikt att det avsätts medel för säkerhetsanordningar, larm, utbildning, handledning och resurser för redan utsatta medarbetare. Anmälan om arbetsskada Arbetstagare är skyldig att underrätta sin arbetsledare om incidenter. Alla incidenter ska rapporteras enligt lag. Hot om våld eller våldshandlingar ska alltid anmälas som arbetsskada. Arbetsledaren ansvarar för att anmälan om arbetsskada blir gjord och anmäler till polis och / eller arbetsmiljöverket om det är en allvarlig incident. Kartläggning Kartläggning ska ske på arbetsplatserna och ska baseras på arbetstagarnas erfarenheter om när, var och hur risker finns i arbetet. Kartläggningen bör resultera i ett åtgärdsprogram från varje arbetsplats med förslag på förändringar gällande rutiner, trygghetssystem, lokaler och utbildningsbehov. Frågor som stöd vid kartläggning 1. Är arbetet eller någon del därav förenat med risk för eller hot om våld? 2. Var och när finns direkta risker? 3. Har våld eller hot förekommit? 4. På vilka platser har det inträffat? 5. I vilka sammanhang har det inträffat? 6. Vid vilken tid på dygnet? 7. Hur uppstod situationen? 3

4 8. Hur ser bemanningen och personalsammansättningen ut? 9. Förekommer ensamarbete? 10. Hur ser nuvarande säkerhetssystem ut? 11. Vilka rutiner finns för säkerhetssystemet? 12. Har arbetstagare anlitat läkare eller annan professionell hjälp med anledning av en hot- eller våldssituation? 13. Vilken typ av skada har förekommit? 14. Hur snabbt kan hjälp erhållas vid en incident? 15. Hur sker rapporteringen av en sådan händelse? 16. Finns beredskap att klara av akuta krissituationer, hot eller överfall? 17. Har arbetstagaren fått information och utbildning om - säkerhetsregler - hur man kan hantera en våldssituation - vad man gör om en arbetskamrat råkar illa ut? 18. Hur lärs ovanstående ut? Hur övas det? 19. Finns beredskap för att stödja arbetstagare efter hot eller överfall? 20. Vilka nya säkerhetsåtgärder krävs? Kartläggningen, som kan kompletteras med ytterligare frågor bör mynna ut i ett åtgärdsprogram anpassat efter det egna arbetsstället (verksamheten) för att minska risker och lindra skador. Förebyggande insatser Förebyggande insatser ska inriktas på kunskap, medvetenhet, rutiner och samverkan. Områden som särskilt bör uppmärksammas är: Introduktion av nyanställd personal om eventuell risk och om den lokala handlingsplanen för arbetsstället Ensamarbete / att vara två vid risk för våld Eventuella regler vid hembesök Fysisk miljö; utformning av arbetsrum, flyktvägar, reception Säkerhetsutrustning och larm Arbetsplatsdiskussioner och kultur på arbetsplatsen - att våga vara rädd och be om stöd - vet alla vad de ska göra vid risk för incidenter? - ansvarsfördelning vid incidenter - hur visar vi att våld och hot inte lönar sig? - var går gränsen? 4

5 - byte av handläggare / personal för vårdtagare, rutiner Information om klient / vårdtagare som tidigare varit våldsam diskutera detta på ett tidigt stadium, ibland kan det vara bra att göra detta tillsammans med klienten / vårdtagaren Klienten / vårdtagaren informeras kring gränser och vad som kan hända om han / hon hotar Eventuellt upprättande av kontrakt om ickevåld (kan t.ex. användas i arbetsplanen vid ärenden hos Individ- och Familjeomsorgen som tydliggör gränsen) Viktig information om klienten / vårdtagaren, hur är den tillgänglig för de som kommer i kontakt med honom / henne? De olika förebyggande insatserna behöver diskuteras specifikt utifrån de olika verksamheterna! Det är skillnad mellan olika arbeten och därmed vilka grupper vi möter som kan utgöra risker för personalen. Inom Individ- och familjeomsorgen kan det väckas frustration i samband med myndighetsutövningen och man kommer i kontakt med missbrukare med t ex psykiska störningar. Vid alla tvångsingripanden i familjer finns alltid risk för hot och våld. Inom demensvården kan det handla om omedvetna knuffar, slag, rivsår m.m. Inom hemtjänsten / nattpatrullen är det viktigt att vara två när det finns en risk att vårdtagaren kan bli våldsam. Det kan också handla om risker när man tar sig mellan olika arbetsplatser. Inom särskilda boenden eller som personlig assistent arbetar man ibland ensam. Oftast är bemanningen inte tilltagen i händelse av att klient / vårdtagare kan bli våldsam, men om det uppfattas en risk att det kan hända någon incident bör man alltid vara två. Diskussioner bör föras med arbetsledare som i detta läget kan besluta att utöka bemanningen. Generella regler i mötet med potentiellt våldsam person kan vara: - var tydlig med information och beslut för att undvika missförstånd. Upprepa gärna informationen. Ge akt på ditt eget kroppsspråk, det ger signaler likväl som det du säger. - upprätthåll kommunikation / dialog så länge du kan. Lyssna, tala lugnt och personligt, utifrån dig själv. - behöver du avvisa någon, gör det tydligt och bestämt eller vänta på hjälp efter att du larmat. - är du rädd, tala om det. Ofta är angriparen själv väldigt rädd. Ge honom / henne utrymme för reträtt, lås inte personen i rummet. 5

6 - var inte kritisk eller attackera den som hotar. Försök visa respekt trots situationen. - undvik vinnare / förlorare. Ge något om du kan, det är ett bra sätt att förhandla. Om det är ett allvarligt hot, ge klient / vårdtagare det han / hon vill ha, det går att rätta till i efterhand (jämför med bankrån). - notera ökad agitation puls, ansiktsfärg, andning, pupiller, fingertrummande, snabbt tal upprepande av meningar. Om flera av dessa faktorer samspelar kan det vara tecken på att det finns risk för våld. Försök att lugna, be personen att lugna sig. Förbered annars flykt ur situationen. - vid akut våld: larma, försök springa ur rummet. - arbetskamrater ska snabbt komma till undsättning och ta över (skapa denna rutin ) Utbildning Utbildning är ett viktigt förebyggande instrument. Det hjälper oss att förstå, förbereda oss och förhoppningsvis reagera på ett mer adekvat sätt vid hot- och våldshändelser. Diskussioner kan bidra till att vi får en gemensam hållning mot hot och våld och att stödet till de som drabbas förbättras. Utbildningen kan inriktas på flera områden: att ha kompetens för att ta hand om de klienter / vårdtagare man har. T ex inom hemtjänsten kan man behöva en viss grundläggande psykiatrisk grundutbildning om man ska arbeta med psykosbenägna personer. Inom handikappomsorgen och i demensvården kan man eventuellt vara i behov av ökad utbildning i att förstå kroppsspråk. konflikter och konfliktlösning, hot och våld har alltid ett slags samband med konflikt, antingen inom personen eller gentemot personal kris- och kristeori hot och våld handledning internt eller externt ska finnas om man i sitt arbete är utsatt för risker om återkommande våld Exempel på säkerhetsrutiner - Bestäm rutiner för särskilda skyddsåtgärder och för hur man bäst handlar i akuta situationer. 6

7 ( Rutiner kan t ex avse att anskaffa extrapersonal, vem som ska ha vilken utbildning, om någon ska agera som vakt vid vissa arbetsmoment.) - Framhåll att arbetstagare inte får ta personliga risker vid vålds -eller hotsituationer - Förbered fördelning av arbetsuppgifter i en krissituation, fastställ och dokumentera vem som ska göra vad. - Utforma lämpliga checklistor för arbetsplatsen. - Notera viktiga namn och telefonnummer. - Ha telefonnummer till nära anhörig eller annan person som arbetstagaren önskar ska kontaktas om något händer. - Se till att det finns uppgift om vart arbetstagare ska bege sig vid hembesök och notera beräknad tid för uppdraget. - Arbeta alltid två vid risksituationer. - Se regelbundet till säkerhetsrutinerna och kontrollera att de följs. Insatser vid hot- och våldssituationer Det ska finnas rutiner och instruktioner på varje arbetsplats för hur risksituationer ska hanteras. Om något händer är det viktigt att ha telefonnummer till anhöriga. Polis och läkare ska snabbt kunna tillkallas. Eventuellt kan man prata med polisen innan, om man vet att situationen är labil, främst vid besök inom Individ- och Familjeomsorgen om man ska meddela beslut om tvångsingripanden. Det är viktigt att veta vad medarbetarna är, t ex vid hembesök: adress till klient, beräknad tid för återkomst till arbetsplatsen m.m. Larmutrustning behöver gås igenom och tränas på. Arbetslaget ska få information om det inträffade och möjlighet att diskutera det inträffade. Det som händer efter att vi blivit utsatta för våld eller hot eller när en arbetskamrat blivit utsatt, liknar mönster vid krisreaktioner. Initialt (under chocken och reaktionsfasen) reagerar vi olika. En del blir rädda, fryser till eller springer, andra förnekar det inträffade, en del blir arga eller vill slåss, andra reagerar rationellt. Ofta är vi bara medvetna om en del av händelseförloppet. Detta är ett av skälen att i detalj gå igenom det som hänt efteråt för att få en hel bild. Det vi kanske uteslutit under förloppet, t ex känslor måste få komma fram efteråt för möjlighet till bearbetning. Samtalen kan också handla om ifall något behöver ändras på i arbetsmiljön för att man ska kunna förebygga liknande händelser. Efter en våldsincident reagerar vi fysiskt genom att kroppen noterar alarm, flykt och kamp. Kroppens beredskap är maximal, t ex blodtryck, puls, adrenalinhalt är inte på normal nivå. Det 7

8 kan vara bra att få röra på sig, avreagera sig. Arbetskamrater ska ge stöd till den som utsatts och han / hon ska inte lämnas ensam. Om sjukskrivning blir aktuell måste arbetsgruppen se till att hålla kontakten med sin arbetskamrat. Det är arbetsledarens ansvar att se till att stödinsatserna aktiveras. Att tänka på då hot eller våld inträffat Händelser av hot eller våld beror nästan alltid på att något hänt som avvikit från det vanliga. Tidigt i händelseförloppet som ledde till hot- eller våldssituationen har något avvikande skett. Det är därför viktigt att skapa en helhetsbild av händelseförloppet. Börja när incidenten uppstod och fundera därifrån och bakåt vad skiljer sig från det normala sättet att arbeta? När händelseförloppet är kartlagt bör man fundera över vilka faktorer som kan ha haft betydelse för det inträffade Många arbetsskador och tillbud beror på tekniska eller fysiska faktorer, t ex - utformning av arbetsplatsen - utrustning - arbetsmetoder Ofta underskattas organisatoriska faktorer, t ex - rutiner för underhåll, kontroll, information, inköp m m - arbetsorganisationen och planering av löpande arbete - styrning av arbetet genom introduktion, information, instruktion och utbildning - arbetstidens förläggning eller sociala och individuella faktorer, t ex - relationer på arbetsplatsen - den informella organisationen och arbetsklimatet - arbetstagarens kunskap, erfarenhet och ansvarstagande Ovanstående föranleder kontinuerliga diskussioner kring organisationen och den psykosociala arbetsmiljön. 8

9 Bollebygds kommun - Omsorgsförvaltningen CHECKLISTA Verksamhet: Arbetstagare som utsatts: Arbetsledare: Datum: DATUM SIGNATUR Arbetsledare informerad Samtal med arbetstagare (ska helst ske samma dag) Arbetsskadeanmälan skrivs Beskrivning av akuta stödinsatser (T.ex. resesällskap hem, taxiresa etc. - kort beskrivning) Polisanmälan Ja.. Nej.. Vidtagna åtgärder redovisas: Uppföljningssamtal 1 - ca en vecka efter händelsen Uppföljningssamtal 2 - tre månader efter händelsen Ärendet avslutas; arbetstagare och arbetsgivare behåller ett exemplar av blanketten 9