Örnsköldsviks kommun Granskning av kommunens informations- och uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år

Revisionsrapport 1/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Maj 2013 Örnsköldsviks kommun Granskning av kommunens informations- och uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år

Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Revisionsfrågor... 3 1.3. Revisionskriterier... 3 1.4. Ansvarig nämnd... 4 1.5. Metod och genomförande... 4 2. Kommunernas informationsansvar... 5 2.1. Behåller elever inskrivna på gymnasieprogrammet... 5 2.1.1. Bildningsförvaltningens ansvar... 6 2.1.2. Ingen antagen handlingsplan eller rutin... 7 2.1.3. Samverkan och gemensamt ansvar... 7 3. Svar på revisionsfrågor samt bedömningar... 9 3.1. Bedömning och slutsats.... 10 4. Källförteckning... 11 1

Sammanfattning Revisorerna i Örnsköldsviks kommun har gett Ernst & Young uppdraget att granska om kommunen uppfyller sitt ansvar enligt skollagen och arbetar på ett ändamålsenligt sätt med insamling av information och uppföljning av icke skolpliktiga ungdomar. Det genomförs regelbundet uppföljning av icke skolpliktiga ungdomar och deras situation i kommunen. Resurserna för detta är relativt begränsade vilket innebär att möjligheten att bedriva uppsökande verksamhet är liten. Det finns ingen handlingsplan eller målbeskrivning som beslutats eller följs upp av nämnd eller förvaltningsledning vad gäller informationsansvaret. Istället har den resurspedagog som arbetar med uppföljningsuppgiften tagit fram en handlingsplan och arbetat fram riktlinjer för verksamheten. Uppföljning sker flera gånger per år vilket gör att de identifierade ungdomarna, som så önskar, aktivt följs upp. Det finns idag inga möjligheter att bedöma huruvida de insatser som genomförs leder till att fler unga fullföljer sina studier, går vidare till högre studier och därmed förbättrar sin anställningsbarhet. Cirka tjugo procent av eleverna som påbörjar gymnasiestudier i Örnsköldsviks kommun har inte en examen fem år senare. I den siffran ryms både avhopp samt de som inte uppnått fullständiga betyg och därmed inte kan ta ut en gymnasieexamen. Kommunen och gymnasieskolorna arbetar aktivt för att minska avhoppen. Insatser för elever som hoppat av genomförs inte av skolorna eller Bildningsförvaltningen, och någon tydlig överlämning av ansvaret för eleven till annan huvudman än skolan finns idag inte. Vår bedömning är att kommunen idag inte fullt ut arbetar på ett ändamålsenligt sätt med insamling av information och uppföljning av icke skolpliktiga ungdomar. Främst har brister identifierats att det inte finns en samlad handlingsplan inom kommunen, och i relation till externa aktörer såsom Arbetsförmedling och Försäkringskassan. Den strategi som till stor del nyttjats inom kommunen, med att inte skriva ut elever från program, har goda intentioner men leder även till bieffekter vilka måste hanteras. Risk finns att unga inte ges det stöd som hon eller han behöver då de stödjande resurserna inom gymnasieskolan är begräsade. Vår uppfattning är att det föreligger en brist att allt för stort ansvar för processen ligger på en enskild anställd som på deltid skall sköta uppföljningen utan formaliserat nätverk till andra intressenter inom kommunen och närliggande organisationer. Kommunen har själva initierat utvecklingsarbete av området genom egna utredningar som dock inte lett till några åtgärder eller förändrade arbetsformer. Våra förslag till utveckling är: Bildningsnämnden, humanistiska nämnden och kommunstyrelsen bör utveckla en gemensam handlingsplan och process för arbetet med information om icke skolpliktiga ungdomar. Planen bör involvera alla delar av organisationen som har ett ansvar för målgruppen. Intryck bör tas av den nationella utvecklingen på området samt det lokala utvecklingsarbete som sker. Bildningsnämnden, humanistiska nämnden och kommunstyrelsen bör gemensamt tydliggöra roll och ansvarsfördelning för åtgärder riktade till de unga som identifieras genom informationsansvaret. Utveckla tillgängligheten, genom information och kontaktuppgifter på kommunens hemsida. 2

1. Inledning Den 1 juli 2005 infördes lagen, Information om icke skolpliktiga ungdomar (Skollagen 29 kap 9 ), efter att riksdagen antagit SOU 2003:92 Unga utanför. I utredningen föreslogs att målet för en kommun bör vara att hjälpa ungdomar upp till 20 år in i arbetslivet, eller tillbaka till studier. Lagen innebär att en hemkommun löpande ska informera sig om hur ungdomar upp till 20 år med fullgjord skolplikt är sysselsatta. Detta för att kunna erbjuda ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Dessa skyldigheter gäller inte för de ungdomar som påbörjat eller genomfört utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Utredningen SOU 2003:92 fann att risken för unga att hamna i vård för missbruk och/eller psykiatriska problem var större för ungdomar som inte arbetat eller studerat under en tvåårsperiod, än för de som arbetat eller studerat under perioden. Skolverket konstaterar i en rapport från 2011 att det fortfarande finns kommuner som inte arbetar med informationsansvaret, och att endast två tredjedelar har en handlingsplan för informationsansvaret för ungdomar upp till 20 år. Kommunens revisorer har med detta som bakgrund beslutat att granska kommunens arbete med lagen om information om icke skolpliktiga ungdomar. 1.1. Syfte Granskningens syfte är att bedöma huruvida kommunen arbetar på ett ändamålsenligt sätt med insamling av information och uppföljning av icke skolpliktiga ungdomar, och därmed uppfyller sitt ansvar. Granskningen avser kommunstyrelsen, bildningsnämnden samt humanistiska nämnden och avgränsas till målgruppen ungdomar upp till 20 år. 1.2. Revisionsfrågor I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Hur omfattande är avhoppningsgraden för ungdomar i gymnasieskola i Örnsköldsviks kommun enligt officiell statistik? Genomförs regelbunden uppföljning av icke skolpliktiga ungdomar och deras situation? Vad vet kommunen om de icke skolpliktiga ungdomarna och deras sysselsättning? Vilka särskilda åtgärder/satsningar har kommunen aktivt utfört för att minska avhoppen, och bedöms dessa vara tillräckliga? Vilka särskilda åtgärder/satsningar har kommunen aktivt utfört för att stötta de unga som valt att avbryta sina studier, bedöms dessa vara tillräckliga? Finns en tydlig gränsdragning när det gäller ansvar mellan kommun och andra myndigheter/aktörer? Finns det tydliga mål för uppföljningsarbetet, som även följs upp? Leder kommunens arbete till att fler ungdomar går vidare till arbete, eller studier? 1.3. Revisionskriterier Följande lagar och styrdokument utgör de kriterier som granskningens resultat värderas mot: Socialtjänstlagen (2001:453) 3 kap. 2 3

Skollag 2010:800 29 kap. 9 Nämndreglementen Kommunens styrdokument på området 1.4. Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunstyrelsen, bildningsnämnden samt humanistiska nämnden. 1.5. Metod och genomförande Granskningen grundas på intervjuer och studier av relevanta dokument. Intervjuer har skett med resurspedagog och chef för elevhälsovården. Rapporten har, utöver de intervjuade, även faktagranskats av ansvarig rektor och ordförande för bildningsnämnden. 4

2. Kommunernas informationsansvar Som nämnts inledningsvis har kommunerna genom lag ett ansvar för att samla in information rörande de ungdomar som avbryter nationella program eller IM-program inom kommunens gymnasieskolor. Ansvaret gäller även de ungdomar som inte påbörjat någon gymnasieutbildning, eller har någon annan sysselsättning efter årskurs 9. Ansvaret omfattar de ungdomar som är skrivna på orten, även om de går utbildningen på annan ort eller är nyinflyttade till kommunen. Kommunen skall även, utifrån informationen, aktivt följa upp de ungas situation och vidare kunna erbjuda insatser som stöd. Målet är att den unga skall närma sig studier och/eller arbetsmarknad. I lagen finns dock inga tydliga skrivningar om hur långt detta ansvar sträcker sig i relation till andra samhällsorganisationers ansvar, såsom Arbetsförmedlingen. Istället har bland andra Sveriges kommuner och landsting i cirkulär försökt precisera de krav som lagstiftningen innebär för deras medlemmar. I februari 2013 presenterade även statlig utredning förslag på hur det kommunala informationsansvaret skulle övergå till att bli ett aktivitetsansvar. Någon förändring av lagstiftningen har ännu inte genomförts. Fokus i den utredningen låg även på förtydligande av rollfördelningen mellan kommun och stat för den avsedda gruppen. 2.1. Behåller elever inskrivna på gymnasieprogrammet I Örnsköldsviks kommun finns en kommunal gymnasieskola med två skolenheter, Nola gymnasium och Parkskolan. Dessutom finns två fristående gymnasieskolor, Örnsköldsviks praktiska gymnasium och Mikael Elias Gymnasium. Många av de unga som lämnat grundskolan med ofullständiga betyg och därför inte kan påbörja ett gymnasieprogram, finns inskrivna på preparandprogrammet som finns inom den kommunala gymnasieskolan. Programmet har flera inriktningar och har ersatt det tidigare individuella programmet i samband med den senaste gymnasiereformen. För de unga i introduktionsprogrammen är gymnasieskolan huvudman och de får därigenom ett visst stöd utöver studierna. Örnsköldsviks kommun har arbetat aktivt med att även fånga upp de unga som på olika sätt signalerar att de kommer eller vill avbryta sina gymnasiestudier, dvs. göra ett avhopp. För varje gymnasieprogram och klass finns en ansvarsfördelning för eleverna. Rektor och mentorer har ett ansvar för eleven, samt att följa utveckling och eventuella svårigheter att fullfölja sina studier. Vid signaler om eventuella avhopp sätts insatser in för att i första hand uppmuntra eleverna att fullfölja studierna på valt gymnasieprogram. Det gör att elever finns inskrivna på program, och tillhör program och klass utan att fullt ut följa programmets studieplan. Eleverna skrivs inte heller ut från programmet utan anpassningar görs i stor grad av studierna. Det kan bland annat röra sig om praktikinslag, varvat med studier av kärnämnen. Skolans resurspedagog försöker samtidigt förebygga utskrivning av dessa elever genom att träffa eleverna för motivationssamtal och andra insatser. Strategin att inte skriva ut eleverna från programmet, utan att i stället anpassa studiegången, har ansetts av skolan som viktig. På så sätt finns förutsättningar för den unga att få studiemedel, busskort, praktikplats, viss skolgång och en kontakt med stödfunktioner inom skolan. Elever som hoppar av en gymnasieutbildning kan ibland gå vidare till preparandutbildning, introduktionsprogram (IM) enligt lokalt beslut. Det är ca 10 avhoppare per läsår, oftast de som valt fel och vill läsa något annat. Det är dock viktigt att poängtera att skolan har begränsade resurser att sätta in åtgärder för att ge dessa elever individuella stöd. 5

Enligt ansvariga har denna strategi varit viktig för att på så sätt behålla de unga under en huvudmans ansvar. Skrivs de ut från gymnasieprogrammet hamnar den unga personen helt utanför skolans ansvar, vilket ansetts som olyckligt. Samtidigt anses Arbetsförmedlingens resurser vara begränsade när det gäller unga personer utan fullständig skolgång. Enligt uppgift från kommunen finns individuella studieplaner för många elever. Det gäller både de elever som finns inom IM, men även elever som finns kvar på sina ursprungliga program, men då med en anpassad studieplan. De aktiva åtgärder som främst kan erbjudas dessa elever är samtal med resurspedagog och/eller andra resurser kopplat till elevhälsovården, samt praktik i olika former. Kommunens strategi, att om möjligt behålla eleverna inom programmen, leder till att statistiken om avhoppningsgraden är svår att analysera då elever, i vissa fall, fortsätter vara inskrivna på sina program. Detta innebär således att avhopp göms i statistiken. I Skolverkets statistik (Siris) kan man utläsa att, ca 20 % av gymnasieeleverna i Örnsköldsviks kommun inte tar ut sin examen inom fem år sedan de börjat gymnasiet. Detta innefattar både ungdomar som inte har fullständiga betyg, och/eller indirekt hoppat av sina studier. Således är det ca 40-100 unga i Örnsköldsviks kommun som varje år inte fullföljer sina studier till examen efter påbörjat gymnasieutbildning. 2.1.1. Bildningsförvaltningens ansvar Uppföljningsverksamheten som bildningsförvaltning hanterar, är grunden för hur informationsansvaret handhas inom Örnsköldsviks kommun. Arbetet leds av den rektor som är ansvarig för gymnasieskolans introduktionsprogram (IM). En anställd resurspedagog, med grundtjänstgöring på Nolaskolans introduktionsprogram, arbetar tjugo procent av en heltid med kommunens informationsansvar för ungdomar upp till 20 år. Resurspedagogen kontaktar alla i målgruppen som inte finns registrerade inom gymnasieskolan. Rutiner har även utarbetats av resurspedagogen för att erhålla signaler från de friskolor som finns i kommunen samt från grundskolan. Kontakt sker även med antagningsenheten för gymnasieskolan, som ringer då elever närmar sig utskrivning eller när indikation kommit från skolor på annan studieort att en ungdom från Örnsköldsvik avbrutit sina gymnasiestudier. Den typen av återkoppling kan släpa i tid vilket gör att de unga redan hunnit gå hemma ett tag utan kontakt. När en individ inom målgruppen är identifierad görs ett utskick brevledes med upplysning om informationsansvaret, samt var individen kan vända sig för vägledning. Tillsammans med brevet bifogas en enkät för ungdomsuppföljning, där den identifierade individen får beskriva sin situation, samt en förfrågan ifall de vill bli kontaktade av gymnasieskolan och den uppföljningsansvarige. I brevet informeras ungdomen om kommunens ansvar och önskan om fortsatt kontakt. Om eleven så önskar följs brevkontakten upp med personliga möten och telefonsamtal. Resurspedagogen följer även aktivt upp de elever där signaler tyder på att denne vill avsluta det program man är inskriven på. Den resurspedagog som ansvarar för kartläggningen är samtidigt aktiv på så sätt att den unga individen följs upp över tid. På så sätt är det inte enbart en passiv informationsinhämtning. Den uppföljande kontakten ger underlag för kommunen, men fungerar även som en utgångspunkt för möjligt stöd. Ungdomarna som finns med på uppföljningslistan följs tills de fyller tjugo år, därefter tas de bort från listan. På den nuvarande uppföljningslistan finns i Örnsköldsvik cirka 15-20 individer. Detta är personer som identifierats och som kontaktats av kommunen och som själva önskar fortsatt kontakt. I relation till tidigare nämnda siffror från Skolverket om antal unga som årligen lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg (ca 20 procent av de inskrivna), är det relativt få 6

unga som aktivt följs av kommunen. Detta indikerar att det föreligger en risk att alla personer inte identifieras samt att individer göms som inskrivna på gymnasieprogram, trots att de faktiskt inte aktivt är elever utan snarare unga i behov av ytterligare stödinsatser. Enligt uppgift är det relativt många unga som kontaktas men som själva, av olika anledningar, inte önskar vidare kontakt och uppföljning. Vår bedömning i samband med granskningen är att det för närvarande är svårt att som förälder, elev eller utomstående erhålla information och kontaktuppgifter från kommunens och skolornas hemsidor avseende kommunens uppföljningsansvar. Detta gör att tillgängligheten till relevant information är begränsad. 2.1.2. Ingen antagen handlingsplan eller rutin För arbetet med informationsansvaret finns i Örnsköldsvik inte, av nämnd, fastställd handlingsplan eller dokumenterade rutiner. Resurspedagogen arbetar dock utifrån en egen framtagen handlingsplan, som även sanktionerats av ansvarig rektor. Planen innehåller tillvägagångssätt för hur informationsansvaret ska tillämpas och vilken målgrupp som följs upp. Formellt innebär informationsansvaret att kommunen är skyldig att informera sig om de ungdomar som står utanför gymnasieskolan. Enligt intervjuade finns, inom kommunen och närliggande organisationer, ofta en felaktig bild av informationsansvaret; att uppföljningen per automatik skulle leda till aktiva åtgärder, vilket inte är fallet. Den avdelade resurs som idag finns på 20 procent innebär begränsningar i vilken grad kommunen kan identifiera och följa upp de individer som inte aktivt själva önskar stöd. Utrymmet för resurser och tid till att genom eftersökningar hitta ytterligare individer är begränsad. Bland annat finns risk att elever som gått på friskolor, eller gymnasieskola på annan ort, missas. De unga som haft HBT-placering på annan ort och sedan återkommer till kommunen kan även vara svåra att identifiera och följa. Vid sidan av kartläggningen finns kunskap om ungdomarnas situation hos andra kommunala verksamheter och/eller andra externa organisationer. Många av de unga som inte finns inom gymnasieskolan, eller finns i risksonen att hoppa av, har även kontakt med elevhälsovården och ibland även välfärdsförvaltningens verksamheter. Det finns dock inget samlat forum i kommunen där olika kommunala verksamheter och t.ex. Arbetsförmedlingen samarbetar kring denna målgrupp. 2.1.3. Samverkan och gemensamt ansvar Formellt sett finns en tydlig gränsdragning mellan bildningsförvaltningens och omsorgsförvaltningens ansvar för de unga som denna granskning avser. Bildningsnämndens, och dess förvaltning, ansvar omfattar i första hand ett informationsansvar och de resurser till åtgärder som finns att tillgå är begränsade. Informella kontakter finns även med välfärdsförvaltningen, Arbetsförmedling och Försäkringskassa på orten. Dessa kontakter följer inte någon formaliserad och upparbetad modell och riskerar därmed att bli personberoende. Det finns, som nämnts ovan, ingen arbetsgrupp eller annan tvärsektorial gruppering som arbetar gemensamt med informationsansvaret. Resurspedagogen träffar inte andra funktioner inom kommunen regelbundet. Istället har arbetet lett till att personliga kontakter etablerats med personer inom andra förvaltningar och organisationer. För utveckling av arbetssättet deltar resurspedagogen i nätverksträffar med personal från andra kommuner i Västernorrland. I och med avsaknad av befintliga rutiner, har nuvarande rutiner till viss del skapats via inhämtning av information om hur andra kommuner arbetar med informationsansvaret. 7

Kommunen genomförde själva under åren 2008-2009 ett förvaltningsgemensamt berednings- och utredningsarbete kopplat till informationsansvaret. Målet var att utveckla arbetsformer för informationsansvaret och tillhörande stödstruktur och rollfördelning. Arbetet samlade flera förvaltningar där arbetsgruppen la fram förslag och utvecklingsmöjligheter för de ungdomar som identifierats. Bland annat framkom behovet av tydligare kommunikation och samarbete mellan Arbetsförmedling, välfärdsförvaltning och bildningsförvaltningen. Inte minst att uppföljningen bör leda till möjliga åtgärder, så att de unga tydligt finns kopplade till en ansvarig huvudman, vilken kan erbjuda ett stöd och därmed leda till en förbättrad livssituation. Inga av arbetsgruppens förslag har dock omsatts i praktisk verksamhet eller i beslut av kommunen. Under 2013 har kommunen även initierat ytterligare utvecklingsarbete. Bland annat en kartläggning för att synliggöra de olika instanser individen möter under processen fram till ett inträde på arbetsmarknaden. Genom att tydliggöra vilka aktörer, i olika roller, som de unga möter längs vägen är målet är att skapa en helhetssyn i Örnsköldsvik. På så vis kan samverkan förbättras mellan de aktörer som möter unga utanför arbetsmarknaden. Kartläggningen avses ligga till grund för det fortsatta arbetet som styrgruppen, med representanter från Örnsköldsviks kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Samordningsförbundet och Örnsköldsviks Industrigrupp, planerar att starta. Ingen av kommunens nämnder eller styrelsen får, eller har begärt, löpande återkoppling angående informationsansvaret, men flera av bildningsnämndens ledamöter besökte under 2011 Nolaskolan och träffade berörd resurspedagog för att erhålla information avseende uppföljningsansvaret. Det finns inte någon gemensam bild eller tydliga och formaliserade riktlinjer för hur arbetet med informationsansvaret ska gå till i Örnsköldsviks kommun. Kommunen har dock det övergripande ansvaret för att informationsansvaret genomförs. Eftersom de individer som identifieras i uppföljningen idag inte alltid erbjuds en åtgärd, leder inte heller själva uppföljningen till att fler unga går vidare till studier och/eller arbete. 8

3. Svar på revisionsfrågor samt bedömningar Hur omfattande är avhoppningsgraden för ungdomar i gymnasieskola i Örnsköldsviks kommun enligt officiell statistik? Cirka tjugo procent av eleverna som påbörjar gymnasiestudier i Örnsköldsviks kommun har inte en examen fem år senare. I den siffran ryms både avhopp och de som inte uppnått fullständiga betyg och därmed inte kan ta ut en gymnasieexamen. Det genomförs regelbunden uppföljning av icke skolpliktiga ungdomar och deras situation i kommunen. Resurserna för detta är relativt begränsade varför möjligheten att bedriva uppsökande verksamhet är liten. Uppföljning sker idag främst genom att skolorna identifierar elever som inte påbörjat gymnasieprogram, eller är på väg att avsluta program. Därtill kommer signaler från antagningsenheten vid förändringar samt från de friskolor som finns i kommunen. Personerna kontaktas då genom brev och de som så önskar ges möjlighet till fortsatt kontakt med den uppföljningsansvariga resurspedagogen som finns på Nolaskolan. Vad vet kommunen om de icke skolpliktiga ungdomarna? Den person som, en del av sin tjänst, försöker identifiera och följa upp ungdomarna i målgruppen har relativt god insyn i hur det går för de unga som finns med på uppföljningslistan. Det vill säga de unga som svarat att de önskar fortsatt kontakt efter det att brev skickats från kommunen. Uppföljning sker flera gånger per år vilket gör att de identifierade ungdomarna som så önskar aktivt följs upp. Resurserna för att följa de unga som inte själva så önskar i första skede är begränsat. Vilka särskilda åtgärder/satsningar har kommunen aktivt utfört för att minska avhoppen, och bedöms dessa vara tillräckliga? Kommunen och gymnasieskolorna arbetar aktivt för att minska avhoppen. Främst handlar det om att tidigt identifiera elever som riskerar att avbryta sina studier, och att erbjuda insatser så att de inte avbryter sina gymnasiestudier. Åtgärderna består främst av samtal och anpassade studieplaner med inslag av praktik. Insatserna för eleverna som hoppat av genomförs inte av skolorna eller bildningsförvaltningen, och någon tydlig överlämning av ansvaret för eleven till annan huvudman än skolan finns idag inte. Detta utgör en viss svårighet i relationen till andra huvudmän såsom omsorgsförvaltningen eller Arbetsförmedlingen. Finns det tydliga mål för arbetet som följs upp? Det finns ingen handlingsplan eller formaliserad målbeskrivning som beslutats eller följs upp av nämnd eller förvaltningsledning vad gäller informationsansvaret. Istället har den resurspedagog som arbetar med uppföljningsuppgiften tagit fram en handlingsplan och arbetat fram riktlinjer för verksamheten. Leder kommunens arbete till att fler ungdomar går vidare till arbete eller studier? Det finns idag inga möjligheter att förstå och utvärdera huruvida de insatser som idag genomförs leder till att fler unga fullföljer sina studier, och går vidare till högre studier och därmed förbättrar sin anställningsbarhet. 9

3.1. Bedömning och slutsats. Vår bedömning är att kommunen idag inte fullt ut arbetar på ett ändamålsenligt sätt med insamling av information och uppföljning av icke skolpliktiga ungdomar. Främst har brister identifierats i att det inte finns en samlad handlingsplan inom kommunen, eller i relation till andra aktörer såsom Arbetsförmedling och Försäkringskassan. Den strategi som till stor del nyttjas inom kommunen, efter den senaste gymnasiereformen, med att inte skriva ut elever från program, har på många sätt goda intentioner men medför även bieffekter som måste hanteras. Risk finns att unga inte ges det stöd som behövs då de stödjande resurserna inom gymnasieskolan är begräsade. Vi ser en brist i att allt för stort ansvar för processen ligger på en begränsad resurs, som på deltid skall sköta uppföljningen, utan formaliserat nätverk till andra intressenter inom kommunen och närliggande och berörda organisationer. Kommunen har själva initierat utvecklingsarbete av området genom egna utredningar, som dock inte lett till några åtgärder eller förändrade arbetsformer. Våra förslag till utveckling är: Bildningsnämnden, humanistiska nämnden och kommunstyrelsen bör utveckla en gemensam handlingsplan och process för arbetet med information om icke skolpliktiga ungdomar. Planen bör involvera alla delar av organisationen som har ett ansvar för målgruppen. Intryck bör tas av den nationella utvecklingen på området samt det lokala utvecklingsarbete som sker. Bildningsnämnden, humanistiska nämnden och kommunstyrelsen bör gemensamt tydliggöra roll och ansvarsfördelning för åtgärder riktade till de ungdomar som identifieras genom informationsansvaret. Utveckla tillgängligheten, genom information och kontaktuppgifter på kommunens hemsida. Karin Ahnqvist Verksamhetsrevisor Johan Lundmark Verksamhetsrevisor 10

4. Källförteckning SOU 2013:13 Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun Reglemente för Bildningsnämnden Örnsköldsviks kommun Brevmall för utskick till de elever som inte finns inom gymnasieskola eller program Örnsköldsviks kommun. Enkät för uppföljning som skickas från Örnsköldsviks kommun till identifierade ungdomar. Kartläggning av ungas flöden mot arbetsmarknaden i Örnsköldsvik, mars 2013. Marie Norberg Personalsupport AB 2013-03-06. Samlad ungdomshälsa en behovsinventering för bättre samordning av det öppna ungdomsstödet i Örnsköldsvik 2009 STRATSAM, Kommunens uppföljningsansvar 16-20 år. Förslag till styrgrupper/arbetsmodeller i vår kommun. Februari 2008. Kommunalt uppföljningsansvar i Örnsköldsviks kommun Av: Anna Fredrikson December 2009 SIRIS http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik Det kommunala uppföljningsansvaret som kommunerna ser det SKL 2008 Kvalitetsgranskning Rapport 2009:1 Varannan i mål. Om gymnasieskolors (o)förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning. Skolinspektionen Protokoll KF Örnsköldsviks kommun 20110620 102 Interpellationssvar, uppföljning av ungdomar som inte påbörjar eller som avbryter sina gymnasiestudier Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan En rapport om det kommunala informationsansvaret (uppföljningsansvaret) Skolverket 2011 11