Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering



Relevanta dokument
Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Klimatcertifiering för mat 2010:3

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Klimatcertifiering för mat 2012:1. Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor

Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Klimatcertifiering för mat 2010:2. Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Klimatcertifiering för mat 2012:2. Regler och verifieringskrav för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel och blommor.

Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

Klimatcertifiering för mat 2010:2. Regler för minskad klimatpåverkan inom produktion och distribution av livsmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Datainsamling för djurgård

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Dagordning

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Förändringar i IP SIGILL Nöt, tillvalsregler för klimatcertifiering

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

Jordbrukets klimatpåverkan

Kort introduktion till

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Energieffektivisering i växtodling

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Statens energimyndighets författningssamling

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Energihushållning i växtodling

Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

ADVANCING NET ZERO Svarsblankett för remissvar till remissversionen av certifieringsmanualen

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Jordbrukets klimatpåverkan

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Tvärvillkor växtnäring

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Innehåll

spannmål & oljeväxter

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik

Miljöledning i staten 2016

IP sigill kyckling. Standard för kvalitetssäkrad kycklingproduktion. Livsmedelssäkerhet Miljö Djuromsorg

Jordbruk, biogas och klimat

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (5)

Sökande Person/organisationsnummer

Total investering Tkr: Information om specifika åtgärder, investeringar, besparingar samt LCC, se avsnitt 1 7.

UPPDRAG. och ägg. Anna Aronsson, Magdalena Wallman och Maria Berglund. Maj 2012 SIK

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

IP SIGILL SPANNMÅL & OLJEVÄXTER

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Klimatrapport Kämpasten. Kontaktinformation: Jens Johansson

Transkript:

Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning i företaget Rubrik: 1K Energianvändning i företaget och köldmedia 1.1 K En energikartläggning och en plan ska upprättas för hur mängden direkt energi som används per producerad enhet kan effektiviseras. : Företaget ska a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen. för företagets verksamhet. Hushållsel eller privata transporter ska inte ingå i kartläggningen. Energianvändning i inlejda tjänster ska inkluderas medan legokörningar i annan verksamhet ska räknas bort. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande b) kunna uppvisa en treårig daterad plan* för hur energianvändningen per producerad enhet kan effektiviseras. c) revidera kartläggningen vart femte år. d) kunna visa upp en förbättrad effektivitet i energianvändningen inom tre år efter inträde i certifieringen, där 10 % är ett riktvärde. Undantag från detta kan medges om omfattande energiåtgärder genomfördes strax innan energikartläggningen utfördes eller om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga att påverka (t.ex. ökat uppvärmnings- eller torkbehov på grund av väderleken etc.). En energikartläggning ska upprättas för den certifierade produktionsanläggningen. : a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, biobränsle, som t ex halm, flis, pellets samt ev. andra drivmedel och bränslen. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande REKOMMENDATION: b) genomföra en kartläggning av den indirekta energianvändningen, såsom exempelvis produktion av inköpta fodermedel och mineralgödsel. 1.2 K Nyckeltal för använd mängd energi ska finnas. Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) använd mängd direkt energi i relation till gårdens areal för växtodlingen (kwh per hektar) b) använd mängd energi i relation till mängd borttorkat vatten för spannmål och ev torkat foder (kwh per kg borttorkat vatten) c) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kwh per djurenhet) d) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar). Nyckeltal för årlig använd mängd energi ska finnas. Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) c) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kwh per djurplats eller djurenhet) d) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar). 1.3K Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas. Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas.

a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen på gården med förnybara bränslen. I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta. 1.4 K Den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande. : a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast 1 januari 2013 b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet. a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen med förnybara bränslen. I kartläggningen ska man visa att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta. c) vart femte år ska kartläggningen uppdateras Den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande. a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast ett år efter inträde i certifieringen. b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet. 1.6 (Ny Baserat på energikartlägggningen ska du upprätta en femårig plan över hur energianvändningen kan effektiviseras och visa att åtgärder i planen genomförs. : Företaget ska kunna uppvisa en plan som innehåller konkreta förslag till energieffektivisering för t ex gödsling, dieselanv., torkning, transporter och uppvärmning/kylning. Planen kan även innehålla förslag till ändrade rutiner och beteenden, t ex trimma och underhålla ventilation, belysning och transportplanering. Utfallet av de planerade aktiviterna ska följas upp i samband med revision och åtgärder som ingår i planen ska ha genomförts. Planen ska förnyas i femårsintervall. 1.7 (Ny Anläggningar som innehåller mer än 10 kg syntetiskt köldmedium ska klara följande: Vid kyllagring får läckagen/utsläppen av syntetiska köldmedier under en 3-årsperiod inte överstiga 3 % årligen som ett medelvärde. Anläggningar som innehåller mer än 10 kg köldmedium ska dessutom visa upp följande dokument: Att årlig kontroll av läckage har utförts Total installerad köldmediemängd Sammanlagd påfylld köldmediemängd Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd

Dokumentation av typ av köldmedia i kylanläggningar på gården 1.8 (Ny Vid nyinvestering ska producenten kunna visa att man informerat sig om vilka alternativ som finns på marknaden som inte innehåller syntetiska köldmedier. Dokumentation som visar systemalternativ vid nyinvestering 2.1 K En plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas. a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast 31 dec 2012. Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinsstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt En plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas. a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast ett år efter inträde i certifieringen Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinstationer, ska de ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt 3.2 K Nyckeltal för hela gårdens kväveutnyttjande ska finnas. Nyckeltalen ska följas upp över en femårsperiod. a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att minska mängden överskottskväve b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg N per hektar (tillfört bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100). c) sammanställa nyckeltal för den senaste femårsperioden, med start vid inträde i certifieringen. 3.3 K Nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve (N) per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från Utifrån kvävebalansen ska du ta fram nyckeltal för den certifierade enhetens kväveutnyttjande i syfte att visa upp ett planerat förbättringsarbete för att effektivisera kväveanvändningen på gården. a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete som innebär att man har identifierat åtgärder för att minska mängden överskottskväve b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg N per hektar (tillfört bortfört) samt som procentuell utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100). c) sammanställa nyckeltal för den senaste femårsperioden, med start vid inträde i certifieringen. d) nyckeltalen ska följas upp som ett medelvärde över en femårsperiod e) Om nyckeltalen inte visar på förbättring ska detta analyseras och en åtgärdsplan tas fram. Nyckeltal för företagets växtodling som reglerar tillförsel av nytt kväve (N) per ton skördad produkt ska årligen tas fram. Med nytt kväve avses kväve från

mineralgödsel och/eller kväve fixerat av kvävefixerande grödor. skrav a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt b) följa upp n.. Uppföljning ska göras minst vart femte år c) kunna uppvisa dok. 3.4 K Nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå ska dokumenteras varje år, med förslag på åtgärder för att höja nyttjandegraden sett över ett treårsperspektiv. mineralgödsel och/eller kväve fixerat av kvävefixerande grödor. skrav a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg nytt kväve per ton skördad produkt För ytterligare vägledning se stödmaterial. Regeln stryks helt. a) kunna uppvisa dokumentation på nyttjandegraden för kväve skiftesvis eller på grödnivå. Nyttjandegraden ska beräknas som bortförseln av kväve med skördeprodukter i procent av total kvävetillförsel. I beräkningen av kvävetillförsel ska inkluderas mineralgödsel, stallgödsel och andra organiska gödselmedel, utsäde, kvävedeposition och kvävefixering b) kunna uppvisa ett daterat åtgärdsförslag c) genomföra åtgärderna inom tre år 4.3 K Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under tre år. a) låta analysera stallgödsel med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve för dimensionering av optimal giva. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen. b) ta proverna under omrörning i samband med spridning c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel och djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel. 4.5 K Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.* Företaget ska för den certifierade produktionen: a) från och med 1 juli 2011 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2- ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel. b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N. b) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls och en hänvisning till en öppet redovisad beräknings- Stallgödsel ska analyseras på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve varje år under tre år. a) låta analysera stallgödsel med avseende på innehåll av lättillgängligt kväve och totalkväve för dimensionering av optimal giva. Analyser görs varje år under tre år. Om analyserna visar stabila värden ska förnyade analyser endast göras vid förändringar i foderstat, hanteringssystem eller annan väsentlig förändring i produktionen. Se stödmaterial för definition av stabila värden. b) ta proverna under omrörning i samband med spridning c) kunna uppvisa daterade analyser. Undantag från denna regel medges för fastgödsel och djupströbädd. Inget undantag medges för fjäderfägödsel. Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan ska väljas.* Företaget ska för den certifierade produktionen: a) från och med 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2- ekvivalenter per kg N. Det mineralgödsel som köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av denna regel. b) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls och en hänvisning till en öppet redovisad beräkningsmodell av utsläppen från leverantören.

modell av utsläppen från leverantören. 5.1 K I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd. I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 viktprocent av fröblandningen i insådd. Undantag kan medges för vallar på mulljordar. 6.2 K Ny regel: Ingen etablering av nyodling på mulljordsmark. 7.2GK Kvantifiering av kvävebalans över djuren (kväve i foder/kväve i levererade djur) ska upprättas och följas upp årligen. 7.4 GK Vid inköp av fodermedel ska hänsyn tas till fodrets klimatpåverkan. a) välja foder som har klimatberäknats och som har verifierat låga utsläpp av klimatgaser. Detta gäller inte vid inköp av fodermedel från närliggande gård b) uppvisa dokumentation av inköpta fodermedel som visar att valda fodermedel har låg klimatpåverkan i jämförelse med övriga fodermedel, eller är köpta från en närliggande gård c) uppvisa redovisning från leverantören av beräkningssättet av klimatpåverkan. Detta gäller inte vid användande av restprodukter från livsmedelsindustrin. 7.6 GK Sojainblandningen i foderstaten för alla djur får vara högst 5 % som ett besättningsmedelvärde. Från och med 1 januari 2013 ska soja som används vara hållbarhetscertifierad enligt ett internationellt accepterat system, t.ex. RTRS, IFOA M, ProTerra eller Basel-kriterierna. 7.8 GK (Ny Kvantifiering av kvävebalans över djuren (kväve i levererade djur /kväve i foder) ska upprättas och följas upp årligen. Vid inköp av fodermedel ska hänsyn tas till fodrets klimatpåverkan. a) välja foder som har klimatberäknats. Detta gäller inte vid inköp av fodermedel från närliggande gård b) uppvisa dokumentation av inköpta fodermedel som visar att valda fodermedel har låg klimatpåverkan i jämförelse med övriga fodermedel, eller är köpta från en närliggande gård c) uppvisa redovisning från leverantören av beräkningssättet av klimatpåverkan. Sojainblandningen i foderstaten för alla djur får vara högst 5 % som ett besättningsmedelvärde. Från och med 1 januari 2013 ska soja som används vara certifierad enligt ett internationellt accepterat system, t.ex. RTRS, IFOAM eller ProTerra. Producenten ska dokumentera användningen av restprodukter som fodermedel och visa en genomgång av möjligheterna att öka andelen restprodukter i foderstaten. o Dokumentation av foderstat som visar andelen restprodukter Dokumentation som visar möjligheterna att öka andelen restprodukter i foderstaten