Detaljplan för DEL AV NORRA VÄLSÄTTER 3:1

ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för DEL AV NORRA VÄLSÄTTER 3:1 del av NORRA VÄLSÄTTER 3:1 KILS KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: planbeskrivning granskningsutlåtande övriga handlingar: plankarta med bestämmelser beslutsdatum GODKÄND sign. KLARA arkitektbyrå ab ANTAGEN LAGA KRAFT

Detaljplan för del av Norra Välsätter 3:1 (del av Norra Välsätter 3:1) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Granskningsutlåtande PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planläggningen är att utöka kvartersmarken för bostadsändamål så att komplementbyggnader kan uppföras. Enligt gällande detaljplan ska marken inom berörd del av fastigheten användas för naturområde. Planen upprättas med normalt planförfarande enligt PBL 2010:900. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Värdefulla områden Riksintressen Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det aktuella området ligger strategiskt till för den tänkta användningen och med närhet till fungerande infrastruktur. Planförslaget bedöms vara förenligt med intentionerna i 3 kap. 1 miljöbalken. Enligt 3 kap. 2-5 miljöbalken ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska, enligt 3 kap. 6 miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Föreslagen planering tar inte i anspråk något sådant område som avses ovan. Området är redan i dag detaljplanelagt. Visserligen tas en del av ett naturområde i anspråk, men tillgången till grönområden är mycket god inom närområdet. Enligt 3 kap. 5-8 och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller

2 andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen. Planområdet ligger inom en del av det geografiska området Fryksdalen från Kil till Torsby samt området utmed övre delen av Klarälven inom Torsby kommun som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2 miljöbalken. Inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Bedömningen görs att den föreslagna planläggningen inte kommer att påtagligt skada områdets natur- och kulturvärden. Miljökvalitetsnormer utomhusluft Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för olika föreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller partiklar, kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)py-ren. När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. Mätningar gjorda på Storgatan i Kil visar att det endast är halterna av kvävedioxid som kan komma i närheten av de i miljökvalitetsnormerna angivna värdena. Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst betydelse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten partiklar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen. En utökning av kvartersmarken för bostadsändamål torde kunna öka trafikmängden i någon omfattning. Mot bakgrund av det geografiska läget, låga bakgrundsnivåer och omständigheterna i övrigt bedöms dock förutsättningarna för att uppfylla normerna vad gäller luftkvalitet inte komma att påverkas i nämnvärd grad av ett plangenomförande.

3 Ett plangenomförande bedöms inte heller innebära några andra förändringar som medför ökade utsläpp till luften. fisk- och musselvatten omgivningsbuller vattenförvaltning Planområdet ligger inom Göta älvs huvudavrinningsområde och avvattnas via Nedre Fryken, Norsälven och Vänern. Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas. Vänern klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, ph-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. Komplementbyggnader kommer vid behov att anslutas till intilliggande bostäders ledningsnät och dagvattnet kommer att omhändertas lokalt. Ett plangenomförande bedöms därför inte medföra någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de i dag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare. Planläggning bedöms dock under alla omständigheter inte märkbart komma att förändra bullersituationen i området. Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits. Nedre Fryken uppnår i dag s.k. god ekologisk status och s.k. god kemisk status, exklusive halten av kvicksilver som i dag överstiger gränsvärdet. Komplementbyggnader kommer vid behov att anslutas till intilliggande bostäders ledningsnät och dagvattnet kommer att omhändertas lokalt. Ett plangenomförande bedöms därför inte påverka möjligheterna att uppnå god kemisk och ekologisk status i vattnet.

4 PLANDATA Läge Areal Markägoförhållanden Planområdet ligger ca sex kilometer norr om Kils centrum, i närheten av Nedre Fryken och Frykenbadens camping. Området avgränsas i öster och söder av lokalgatan Frykenhyllan, i väster av en bostadsfastighet och i norr av ett naturområde. Planområdets areal är ca 0,1 hektar. Marken inom det berörda området är privatägd. Det är den berörda markägaren som har initierat planläggningen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner Behovsbedömning Gällande översiktsplan, Översiktsplan 2010, antogs av kommunfullmäktige den 23 juni 2010. I översiktsplanen utgör planområdet en del av det område kring Nedre Fryken för vilket en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram. I visionen för den strategiska utvecklingen anges, för det nu aktuella planområdet, användningen bostäder samt att området ska förtätas. Den aktuella planeringen har därmed stöd i gällande översiktsplan. Det aktuella området omfattas i dag av en detaljplan, Detaljplan för del av Norra Välsätter 3:1 m.fl., vilken vann laga kraft 2010-07-06. Planen anger naturområde för den berörda delen. Planens genomförandetid är inte utgången. I samband med den nu aktuella planläggningen har en behovsbedömning gjorts. Detaljplanen bedöms inte kunna medföra någon sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/mkb. Det bedöms inte heller föreligga behov av några andra särskilda undersökningar eller utredningar. FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR Natur topografi Planområdet är i stort sett helt plant med marknivåer mellan + 94.0 och + 96.0 meter (RH 00).

5 Ett plangenomförande innebär inga större förändringar av marknivåerna, bortsett från smärre justeringar som kan bli aktuella för att klara tillgänglighet eller motsvarande. vegetation Vegetationen inom planområdet utgörs av sly, främst björksly. Stor del av vegetationen kommer vid ett plangenomförande att avverkas för att ge plats för komplementbyggnader. geotekniska förhållanden markradon stabilitet förorenad mark Det har inte gjorts specifika geotekniska undersökningar inom det aktuella området. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden av postglacial finsand. Kunskaperna från de översiktliga jordartskartorna bedöms tillräckliga för planskedet. Vectura har, i samband med att gällande detaljplan upprättades, gjort en markradonundersökning, daterad 2009-08-28. Här konstaterades att marken är klassad som ett s.k. lågriskområde för markradon. Ny bebyggelse kan därför uppföras i normalt utförande. Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens planverks rapport 59:1982. Planområdets totalstablitet bedöms vara tillfredsställande. Inga särskilda åtgärder bedöms behöva vidtas med hänsyn till stabiliteten inom området. Det finns inga historiska eller andra belägg för att det skulle ha funnits verksamheter inom området som kunnat medföra föroreningar av marken. Området har historiskt sett utgjorts av skogsmark. Om det i samband med exploatering eller andra arbeten skulle påträffas markföroreningar eller misstänkta markföroreningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. miljö- och byggnadsnämnden, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering ska ske.

6 höga vattenstånd fornlämningar Verksamheter inom planområdet Planområdet omfattas inte av någon risk för höga vattenstånd enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) översiktliga översvämningskartering längs Norsälven. Någon särskild hänsyn till riskerna kring höga vattenstånd bedöms därför inte behöva tas. Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornlämningar inom planområdet. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturmiljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen. Planområdet utgörs i dag av naturmark och upplagsområde. Planområdet är avsett för bostadsändamål. Med bostadsändamål menas att boendet ska vara verksamhetens huvudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostadskomplement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag såsom gruppbostäder, träningsbostäder och liknande, även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget. Vid annan verksamhet i en bostadslägenhet gäller att huvudsyftet alltid ska vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad ska kunna accepteras. utom planområdet Norr, väster och söder om planområdet finns bostadsbebyggelse i form av friliggande villor och fritidshus. Öster om planområdet ligger en hästgård.

7 Bebyggelse inom planområdet Det finns i dagsläget endast ett uthus inom planområdet. i övrigt är planområdet inte exploaterat. Planen har getts en enkel struktur med bestämmelser som i stort överensstämmer med den omkringliggande bostadsbebyggelsens utformning och exploateringsgrad. Planområdet får endast bebyggas med uthus och garage. För komplementbyggnader gäller en högsta tillåten nockhöjd på 5,5 meter. Nockhöjd är den högsta delen på byggnadens takkonstruktion, oavsett vilken typ av takkonstruktion som byggnaden har. Delar som sticker upp över taket såsom skorstenar och antenner räknas inte in. Nockhöjden räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger närmre allmän plats än sex meter ska dock nockhöjden räknas från medelmarknivån på den allmänna platsen invid tomten om det inte finns särskilda skäl att utgå från annat. Generellt finns också en bestämmelse om att nya byggnader ska utformas med träfasader samt att taktäckning ska vara röda eller svarta takpannor av tegel eller betong alternativt röd eller svart shingel. Vidare finns en bestämmelse om att minsta respektive största taklutning är 0-30 grader. Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i kvadratmeter. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar på marken och avser all bebyggelse. I planen anges att 200 kvadratmeter får bebyggas. Kvartersmarken kommer att samnyttjas av intilliggande bostäder, fastigheterna Norra Välsätter 3:25 och 3:26, för att möjliggöra upprättandet av uthus och garage. Detta tydliggörs i planen genom särskild bestämmelse.

8 utom planområdet Bostadsbebyggelsen närmast planområdet är uppförd i en våning med vita eller brunlaserade träfasader och tak av svarta eller gråa betongpannor respektive röd shingel. Hästgården öster om planområdet är uppförd i två våningar med vita träfasader och tegeltak. Gårdens uthusbyggnader är uppförda i en våning med faluröda träfasader samt plåt- respektive tegeltak. tillgänglighet Service samhällelig Bostäder och tillhörande tomter ska i princip utformas så att det medger tillgänglighet för personer med funktionshinder. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus. I Kils tätort, ca sex kilometer söder om planområdet, finns ett flertal förskolor och grundskolor. För närvarande finns ingen gymnasieutbildning i Kil. Gymnasieutbildning-ar finns bl.a. i Karlstad, avståndet dit är ca två och en halv mil. Vårdcentral finns inne i Kils centrum och närmaste sjukhus finns i Karlstad. Plangenomförandet bedöms inte ställa krav på ytterligare samhällservice.

9 kommersiell Friytor rekreation Närmaste livsmedelsbutik och annan kommersiell service finns i Kils centrum. Ett plangenomförande bedöms inte påverka förutsättningarna för den kommersiella servicen. Planområdet utgörs i dag av naturmark. Naturmarken bedöms inte ha något värde som rekreationsyta. Söder om planområdet finns kommunens friluftsområde Frykstahöjden med bl.a. motions- och elljusspår, vandringsleder och slalombacke. Norr om planområdet ligger bl.a. Kils golfklubb och Frykenbadens camping. Ett plangenomförande innebär att tillgången till naturmark kommer att minska något. Tillgången till rekreationsområden, såsom exempelvis natur- och skogsmark, är dock mycket god inom närområdet. lek Det finns ingen lekplats inom planområdet. Däremot finns en anlagd lekplats vid Frykenbadens camping, nordväst om planområdet. Inga förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande.

10 Trafik biltrafik Planområdet nås via Frykenhyllan som ansluter till Nedre vägen och väg 710. Skyltad hastighet på Frykenhyllan och Nedre vägen är 30 km/tim medan den är 70 km/tim på väg 710. Frykenhyllan och Nedre vägen är enskilda vägar, medan Trafikverket är väghållare för väg 710. Vid ett plangenomförande kommer inga förändringar att ske. parkering kollektivtrafik gång- och cykeltrafik Parkeringsbehovet för intilliggande bostäder löses i dag på den enskilda fastigheten. Parkeringsbehovet kommer vid ett plangenomförande främst att lösas på samma sätt. Planen möjliggör upprättandet av uthus och garage för intilliggande bostäder, fastigheterna Norra Välsätter 3:25 och 3:26. Detta tydliggörs i planen genom särskild bestämmelse. Det finns i dagsläget ingen kollektivtrafik som betjänar området. Resecentrum med buss- och tågtrafik finns i centrala Kil. Avståndet från planområdet till Kils resecentrum är ca sex kilometer. Inga förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande. Planområdet utgör i sig inget underlag för förändringar av kollektivtrafiken. Vid en framtida bebyggelseutveckling kring Nedre Fryken, i enlighet med gällande översiktsplan, kan dock frågor kring linjesträckningar och hållplatslägen behöva aktualiseras. Det finns i dag inga separata gång- och cykelvägar i eller i närheten av planområdet. All gång- och cykeltrafik till och från planområdet sker genom s.k. blandtrafik, dvs. ute i gatumiljön. Vid ett plangenomförande kommer inga förändringar att ske. Den nu aktuella planeringen bedöms inte i sig utlösa något behov av en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. Vid en framtida bebyggelseutveckling kring Nedre Fryken kan dock frågor kring gång- och cykelvägnätet behöva aktualiseras.

11 Störningar buller djurhållning Riksdagen antog 1999 ett antal miljökvalitetsmål, bl.a. målet God bebyggd miljö. Ett av delmålen under den rubriken handlar om buller. Här anges att antalet människor, som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ska ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998. Motsvarande regionala miljömål, beslutat av länsstyrelsen, har samma formulering. Grundläggande riktvärden för vägtrafikbuller finns angivna i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Här anges vägledande riktvärden för god miljökvalitet vid nybyggnad av bostadsbebyggelse: 30 dba högsta ekvivalentnivå inomhus, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, 55 dba högsta ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), och 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Inomhusvärdena för bostäder regleras i Boverkets byggregler (BBR). Planområdet är beläget ca 350 meter väster om väg 710. Enligt Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB) uppgick årsdygnstrafiken på väg 710, sträckan öster om planområdet, den 20 augusti 2014 till 668 fordon, varav andelen tung trafik uppgick till 35 fordon. Utifrån detta bedöms risken för trafikbullerstörningar som mycket liten. Öster om planområdet finns en hästgård. Verksamheten omfattar två hästar. Stall och gödselhantering finns ca 180 meter öster om planområdet. Beteshagar finns i dag ca 200 meter sydost om planområdet. De störningar som kan uppstå i samband med djurhållning är framförallt lukt, flugor, damning, buller från bl.a. fläktar och risken för spridning av allergener. I skriften Hästar och bebyggelse, underlag för den fysiska planeringen, utgiven av länsstyrelsen i Skåne län, anges att en indelning av hästanläggningar bör användas. Med större anläggningar avses 30-100 hästar, medelstora anläggningar omfattar 10-30 hästar och mindre anläggningar omfattar upp till 10 hästar. För en mindre anläggning anges att ett skyddsavstånd på minst 100 meter bör användas från stall och gödselhantering samt att ett skyddsavstånd på minst 50 meter bör an-

12 farligt gods Teknisk försörjning dricks- och spillvatten dagvatten vändas från områden där hästar vistas. I Boverkets Vägledning för planering för och invid djurhållning, som har ersatt avsnittet om djurhållning i Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete), anges att efter 50-100 meter från källan är värdena för hästallergener låga eller under detektionsgränsen. Dock är spridningen av allergener beroende av de lokala förutsättningarna på platsen såsom antalet hästar, avstånd, härskande vindriktning, topografi och vegetation. I öppna landskap och i den härskande vindriktningen kan därför fortsatt och succesivt avklingande nivåer av allergener uppmätas på längre avstånd från hästgårdar än 50-100 meter. Djurhållningen öster om planområdet är till sin karaktär en mindre anläggning. Avståndet till planområdet är som minst ca 140 meter vilket bedöms som ett tillräckligt skyddsavstånd. Vidare avskiljs planområdet av ett mindre skogsparti och den förhärskande vindriktningen är sydlig vilket innebär att vinden större delen av året inte blåser bort mot planområdet. Det finns, enligt Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB), ingen väg inom 200 meter från planområdet som är rekommenderad primär eller sekundär transportled för transporter av farligt gods. Den omkringliggande bostadsbebyggelsen närmast planområdet har i dag individuella vattenanläggningar samt gemensamma respektive enskilda avloppsanläggningar. Frykenbadens camping, nordväst om planområdet, är däremot ansluten till det kommunala ledningsnätet, via sjöförlagda ledningar. Wikon Wermlands Infrakonsult har tidigare gjort en översiktlig VAutredning, daterad 2013-05-22, för att utreda de juridiska förutsättningarna för att tillhandahålla vattentjänsterna dricks- och spillvatten för området Norra Fryksta. I utredningen ingick även att översiktligt studera tekniska lösningar. Utredningen omfattar sträckan mellan Södra Välsätter och Stubberud, dvs. även det nu aktuella planområdet. I utredningen konstateras att befintliga sjöförlagda ledningar har ledig kapacitet för ytterligare anslutningar, medan uppmätt kapacitet i befintlig pumpstation visar på begränsade möjligheter till ökad belastning. Därtill föreslås att fastigheterna inom Norra Välsätter ansluts till det kommunala ledningsnätet. Sweco har tidigare gjort en VA-översikt för Kils kommun, daterad 2014-03-21. Även enligt VA-översikten finns det planer på att utvidga verksamhetsområdet för det kommunala ledningsnätet, bl.a. med Norra Välsätter. Fram till dessa att det kommunala ledningsnätet är utbyggt får dricksoch spillvatten även fortsättningsvis ordnas genom enskilda eller gemensamma lösningar. Vid ett plangenomförande kommer därför komplementbyggnader vid behov att anslutas till intilliggande bostäders ledningsnät. Dagvattnet inom området omhändertas i dag lokalt genom markinfiltration.

13 Avståndet till recipienten och få hårdgjorda ytor medför att dagvattnet även fortsättningsvis bedöms kunna omhändertas lokalt, dvs. genom naturlig avrinning och infiltration. En bestämmelse om lokalt omhändertagande har införts i planen. värme el tele, data avfall Konsekvenser av planens genomförande Uppvärmning av de omkringliggande fastigheterna sker i dag genom individuella lösningar. Det kommunala fjärrvärmenätet är inte utbyggt inom området och kommer heller inte att dras fram till planområdet. Vid ett plangenomförande kommer därför uppvärmningen även fortsättningsvis att ske genom individuella lösningar. Långsiktigt hållbara energilösningar ska alltid eftersträvas. Strömförsörjning finns inom området. Fortum är nätägare. Telenät finns inom området. Skanova Access är nätägare. Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Kommunens återvinningscentral finns vid Lersätter väster om Kils tätort. Här finns även en biogasanläggning för organiskt avfall. Närmaste återvinningsstation ligger ca fem kilometer söder om planområdet. Ett plangenomförande innebär att ett mindre naturområde tas i anspråk. Det innebär en viss visuell förändring jämfört med dagens situation. Samtidigt möjliggör ett plangenomförande att kvartersmarken för bostadsändamål kan utökas så att komplementbyggnader kan uppföras i anslutning till befintliga bostäder. Planen innebär inga direkta förändringar som medför att belastningen på området kommer att öka vad gäller vägtrafik eller annat. ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande. Tidsplan planprocessen Beslut om samråd MBN september -14 Samråd med berörda samt remiss till myndigheter och kommunala nämnder oktober -14 Beslut om granskning MBN november -14 Granskning december -14 Antagande MBN februari -15 Laga kraft mars -15

14 bebyggelse Genomförandetid Ansvarsfördelning Avtal Bebyggelse kan uppföras när erforderliga planbeslut är fattade, bygglov erhållits och när exploatören/planintressenten finner det lämpligt eller vad som särskilt avtalas i exploateringsavtal eller liknande. Genomförandetiden är satt till tio (10) år från den dag planen vunnit laga kraft. Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - planprövning, och - bygglovsprövning. Köparen/byggherren ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - behovsbedömning, - planarbete (planavtal), - bygglovsansökan och bygganmälan samt kontakter med myndigheter och andra, - nybyggnadskarta, - utsättning, och - uppförande av bebyggelsen och iordningsställande av tomtmark. Planavtal har tecknats mellan exploatören/planintressenten och kommunen. Exploateringsavtal eller liknande, som reglerar de närmare omständigheterna kring exploatering kommer att upprättas mellan kommunen och exploatören/planintressenten. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Gemensamhetsanläggning Ett plangenomförande förutsätter inga fastighetsbildningsåtgärder. Gemensamhetsanläggning för kvartersmarken ska inrättas för intilliggande bostäder, fastigheterna Norra Välsätter 3:25 och 3:26. Anläggningen ska trygga fastigheternas möjlighet att upprätta uthus och garage på del av fastigheten Norra Välsätter 3:1. Inrättande av gemensamhetsanläggningen har stöd i planen. EKONOMISKA FRÅGOR Kommunen får direkta kostnader för utbyggnad av det kommunala ledningsnätet. I övrigt kommer inte kommunen att ha några direkta kostnader för planens genomförande. Kommunens direkta intäkter blir i form av bygglovsavgifter och anslutningsavgifter. De ekonomiska frågorna mellan kommunen och exploatören/planintressenten kommer att regleras i ett särskilt exploateringsavtal eller motsvarande. Planavgift kommer inte att tas ut.

15 TEKNISKA FRÅGOR Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med bygglovsprövning. Detta kan beställas hos kommunen. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av planbeskrivningen har stadsarkitekt Göran Grönkvist och samhällsplanerare Mari Andersson på Kils kommun medverkat. ÖVRIGA MEDVERKANDE Från KLARA arkitektbyrå ab har även arkitekt Jan Erik Engström medverkat. 2014-11-10 Kristina Grape planeringsarkitekt FPR/MSA

Detaljplan för del av Norra Välsätter 3:1 (del av Norra Välsätter 3:1) GRANSKNINGSUTLÅTANDE HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Granskningsutlåtande Ett detaljplaneförslag har upprättats med normalt planförfarande för del av fastigheten Norra Välsätter 3:1 i Kils kommun. Planförslaget har varit föremål för granskning under tiden 2014-12-06 till och med 2015-01-22. I bilaga 1 redovisas de synpunkter som kommit in under granskningstiden och kommunens kommentarer till dessa. Inkomna synpunkter har inte föranlett någon ändring av planförslaget. Det anses inte heller förekomma några synpunkter från samrådsskedet som inte har blivit tillgodosedda.

SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN UNDER GRANSKNINGSSKEDET BILAGA 1

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER - - - -

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER - - - -

REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Synpunkterna noteras. Med tanke på planområdets läge bedöms dock ingen särskild hänsyn behöva tas till riskerna kring höga vattenstånd. 2015-01-29 Mari Andersson samhällsplanerare Kils kommun