DEL AV NORRA VÄLSÄTTER

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för DEL AV NORRA VÄLSÄTTER 3:1 del av NORRA VÄLSÄTTER 3:1 KILS KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: behovsbedömning fastighetsförteckning planbeskrivning samrådsredogörelse (efter samråd) granskningsutlåtande (efter granskning) övriga handlingar: grundkarta plankarta med bestämmelser beslutsdatum GODKÄND sign. KLARA arkitektbyrå ab ANTAGEN LAGA KRAFT

2 Detaljplan för del av Norra Välsätter 3:1 (del av Norra Välsätter 3:1) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse (efter samråd) Granskningsutlåtande (efter granskning) ALLMÄNT I behovsbedömningen tas ställning till om plangenomförandet kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras. Det primära syftet med miljöbedömningen är att miljöhänsynen ska integreras i planeringen under hela processen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömning är ett samlingsnamn för den arbetsprocess som behövs för att nå syftet och ska omfatta samråd, analyser och dokumentation. Dokumentationen görs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Följande modell för behovsbedömning av planförslaget har tillämpats. I ett första skede avgörs, utifrån en särskilt framtagen checklista, om en miljöbedömning enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar behöver göras. Görs bedömningen att någon miljöbedömning inte behöver göras kan det ändå finnas behov av undersökningar/utredningar som särskilt belyser någon eller några frågor. För upprättandet av en MKB eller för att göra undersökningar/utredningar kan extern experthjälp behöva anlitas. Bilaga 1 utgörs av checklistan med er för det aktuella projektet. Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms leda till någon sådan betydande miljöpåverkan som lagstiftningen avser. Någon miljöbedömning/mkb behöver därför inte göras. Det bedöms inte heller föreligga behov av några andra särskilda undersökningar eller utredningar.

3 BILAGA 1 Detaljplan för del av Norra Välsätter 3:1 (del av Norra Välsätter 3:1) CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING PLANDATA Berörda fastigheter Markägare Planens syfte del av Norra Välsätter 3:1 Marken är i privat ägo. Syftet med planläggningen är att utöka kvartersmarken för bostadsändamål så att komplementbyggnader kan uppföras. Enligt gällande detaljplan ska marken inom berörd del av fastigheten användas för naturområde. 3-4 kap. grundläggande hushållningsbestämmelser och riksintressen REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Planförslaget tar inte i anspråk något område som avses i 3 kap. 2-6 miljöbalken. Området är redan i dag detaljplanelagt. Planområdet ligger inom en del av det geografiska området Fryksdalen från Kil till Torsby samt området utmed övre delen av Klarälven inom Torsby kommun som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2 miljöbalken. Bedömningen görs att den föreslagna planläggningen inte kommer att påtagligt skada områdets natur- och kulturvärden. 5 kap. MB miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning Planförslaget möjliggör att kvartersmarken för bostadsändamål kan utökas något så att komplementbyggnader kan uppföras. Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer.

4 2 7 kap. MB skydd av områden 2-4 kap. KML fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen Nationella miljökvalitetsmål, regionala miljömål eller lokala miljömål Inga sådana områden berörs. Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornlämningar inom planområdet. Det finns inte heller några byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen inom planområdet. Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka förutsättningarna för att uppnå nationella miljökvalitetsmål eller regionala och lokala miljömål. Internationella konventioner Högt naturvärde Ekologiskt känsligt område Det finns inga dokumenterade höga naturvärden inom området. Inget känt sådant område berörs. MILJÖN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Geologiska förhållanden Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden av postglacial finsand. Kunskaperna bedöms tillräckliga för planskedet.

5 3 Markföroreningar Luft eller klimat Grund- eller ytvatten Växt- eller djurliv Det finns inga historiska eller andra belägg för att det skulle ha funnits verksamheter inom området som kunnat medföra föroreningar av marken. En utökning av kvartersmarken för bostadsändamål torde kunna öka trafikmängden i någon omfattning. Mot bakgrund av det geografiska läget, låga bakgrundsnivåer och omständigheterna i övrigt bedöms inte luftkvaliteten komma att påverkas i märkbar grad. Ett plangenomförande bedöms inte heller innebära några andra förändringar som varaktigt kan påverka luftkvaliteten eller klimatet. Inom området finns enskilda vattenlösningar samt gemensamma respektive enskilda avloppslösningar. Komplementbyggnader kommer vid behov att anslutas till intilliggande bostäders ledningsnät. Dagvattnet kommer att omhändertas lokalt och vid behov renas innan det når recipient. Bedömningen görs att risken för negativ påverkan på grund- och ytvatten bedöms som mycket liten. Det finns inga kända sådana värden inom planområdet. Bebyggelse Stads- eller landskapsbild Planområdet utgörs i dag av naturmark. En exploatering av området kommer att innebära en viss visuell förändring jämfört med dagens situation. Bedömningen görs dock att ett plangenomförande inte kommer att påverka landskapsbilden i någon nämnvärd omfattning. Miljöpåverkan från omgivningen Det bedöms inte finnas någon miljöpåverkan från omgivningen som omöjliggör den planerade markanvändningen. Planområdet ligger ca 350 meter väster om väg 710 som, enligt Trafikverkets nationella vägdatabas, trafikeras med en årsdygnstrafik på 668 fordon. Utifrån detta bedöms risken för trafikbullerstörningar som mycket liten.

6 4 Marknivåerna är sådana att risk för höga vattenstånd inte bedöms föreligga. Viss hänsyn kan dock behöva tas till närheten till hästgården öster om planområdet. HÄLSAN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Buller eller vibrationer Se punkten Miljöpåverkan från omgivningen ovan. Ljus, skarpt sken eller skugga Utsläpp av miljö- eller hälsofarliga ämnen Ett plangenomförande bedöms inte innebära att utsläppen av miljö- eller hälsofarliga ämnen ökar i någon nämnvärd omfattning. Elektriska eller magnetiska fält Radon Vectura har, i samband med att gällande detaljplan upprättades, gjort en markradonundersökning, daterad Här konstaterades att marken är klassad som ett s.k. lågriskområde för markradon. Ny bebyggelse kan därför uppföras i normalt utförande. Transporter eller hantering av farligt gods Ingen av de närliggande vägarna utgör primära eller sekundära transportvägar för farligt gods.

7 5 HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN ELLER ANDRA RESURSER Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Avsevärd förändring av markeller vattenanvändningen Det finns i dagsläget endast ett uthus inom planområdet. i övrigt är planområdet inte exploaterat. Ett plangenomförande innebär att markanvändningen inom planområdet ändras från naturområde till kvartersmark för bostadsändamål. Bedömningen görs dock att uppförandet av komplementbyggnader i anslutning till befintliga bostäder är en naturlig utveckling av området Naturresurser Kommunikationer Rekreation Ett plangenomförande innebär att tillgången till naturmark kommer att minska något. Tillgången till rekreationsområden är dock mycket god inom närområdet. Naturmiljö Det finns inga kända sådana värden inom planområdet. Kulturmiljö Planområdet ingår inte i någon särskilt utpekad kulturhistoriskt värdefull miljö. Det finns heller ingen enskild byggnad som är utpekad. Energi

8 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATION- ER SAMT BEHOV AV UNDERSÖKNING- AR/UTREDNINGAR Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/mkb. Det bedöms heller inte föreligga behov av några andra särskilda undersökningar eller utredningar. Karlstad Kristina Grape planförfattare

9 BILAGA 2 Miljö- och byggnadsnämnden Kristina Grape Detaljplan för del av NORRA VÄLSÄTTER 3:1 X I den mån det är möjligt och befogat. X I den mån det är möjligt och befogat. X I den mån det är möjligt och befogat. X I den mån det är möjligt och befogat. X Alla bereds möjlighet att komma med åsikter i planprocessen, även barn och ungdomar. X Alla framförda åsikter kan påverka planens utformning.

10 Detaljplan för del av Norra Välsätter 3:1 (del av Norra Välsätter 3:1) FASTIGHETSFÖRTECKNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse (efter samråd) Granskningsutlåtande (efter granskning) Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts ingå i samrådskretsen, avgränsning se kartbilaga.

11 Fastighetsförteckning Fastighetsförteckning tillhörande detaljplan för del av Norra Välsätter 3:1, Kils kommun, Värmlands län Beteckning på Fastighetsägare, adress Anm Grundkartan Avdelning fastigheter 1. Inom planområdet Norra Välsätter 3:1 Lars Ramberg 4/10 Bengstergatan Sunne Lennart Ramberg 6/10 Storskogsvägen Bromma 2. Utanför planområdet Norra Välsätter 3:17 Pernilla Ryen 1/2 Lars Ryen 1/2 Lillatorpsgatan 5 B Göteborg

12 3:25 Sören Grindwall 1/2 Monica Svensson 1/2 Wibeligatan Karlstad 3:26 Lars Ramberg 1/1 Bengstergatan Sunne 3:40 Majvor Hallin 1/1 Frykenhyllan Kil From Birgit Olsson 1/1 Ny ägare Färjestadsvägen Karlstad Kil

13

14 Detaljplan för del av Norra Välsätter 3:1 (del av Norra Välsätter 3:1) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse (efter samråd) Granskningsutlåtande (efter granskning) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planläggningen är att utöka kvartersmarken för bostadsändamål så att komplementbyggnader kan uppföras. Enligt gällande detaljplan ska marken inom berörd del av fastigheten användas för naturområde. Planen upprättas med normalt planförfarande enligt PBL 2010:900. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Värdefulla områden Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det aktuella området ligger strategiskt till för den tänkta användningen och med närhet till fungerande infrastruktur. Planförslaget bedöms vara förenligt med intentionerna i 3 kap. 1 miljöbalken. Enligt 3 kap. 2-5 miljöbalken ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska, enligt 3 kap. 6 miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Föreslagen planering tar inte i anspråk något sådant område som avses ovan. Området är redan i dag detaljplanelagt. Visserligen tas en del av ett naturområde i anspråk, men tillgången till grönområden är mycket god inom närområdet.

15 2 Riksintressen Enligt 3 kap. 5-8 och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen. Planområdet ligger inom en del av det geografiska området Fryksdalen från Kil till Torsby samt området utmed övre delen av Klarälven inom Torsby kommun som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 2 miljöbalken. Inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Bedömningen görs att den föreslagna planläggningen inte kommer att påtagligt skada områdets natur- och kulturvärden. Miljökvalitetsnormer utomhusluft Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för olika föreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller partiklar, kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)py-ren. När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. Mätningar gjorda på Storgatan i Kil visar att det endast är halterna av kvävedioxid som kan komma i närheten av de i miljökvalitetsnormerna angivna värdena. Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst betydelse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten partiklar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen. En utökning av kvartersmarken för bostadsändamål torde kunna öka trafikmängden i någon omfattning. Mot bakgrund av det geografiska lä-

16 3 get, låga bakgrundsnivåer och omständigheterna i övrigt bedöms dock förutsättningarna för att uppfylla normerna vad gäller luftkvalitet inte komma att påverkas i nämnvärd grad av ett plangenomförande. Ett plangenomförande bedöms inte heller innebära några andra förändringar som medför ökade utsläpp till luften. fisk- och musselvatten Komplementbyggnader kommer vid behov att anslutas till intilliggande bostäders ledningsnät och dagvattnet kommer att omhändertas lokalt. Ett plangenomförande bedöms därför inte medföra någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas. omgivningsbuller vattenförvaltning Planområdet ligger inom Göta älvs huvudavrinningsområde och avvattnas via Nedre Fryken, Norsälven och Vänern. Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas. Vänern klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, ph-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de i dag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än invånare. Planläggning bedöms dock under alla omständigheter inte märkbart komma att förändra bullersituationen i området. Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits. Nedre Fryken uppnår i dag s.k. god ekologisk status och s.k. god kemisk status, exklusive halten av kvicksilver som i dag överstiger gränsvärdet. Komplementbyggnader kommer vid behov att anslutas till intilliggande bostäders ledningsnät och dagvattnet kommer att omhändertas lokalt. Ett plangenomförande bedöms därför inte påverka möjligheterna att uppnå god kemisk och ekologisk status i vattnet.

17 4 PLANDATA Läge Areal Markägoförhållanden Planområdet ligger ca sex kilometer norr om Kils centrum, i närheten av Nedre Fryken och Frykenbadens camping. Området avgränsas i öster och söder av lokalgatan Frykenhyllan, i väster av en bostadsfastighet och i norr av ett naturområde. Planområdets areal är ca 0,1 hektar. Marken inom det berörda området är privatägd. Det är den berörda markägaren som har initierat planläggningen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner Behovsbedömning Gällande översiktsplan, Översiktsplan 2010, antogs av kommunfullmäktige den 23 juni I översiktsplanen utgör planområdet en del av det område kring Nedre Fryken för vilket en fördjupning av översiktsplanen ska tas fram. I visionen för den strategiska utvecklingen anges, för det nu aktuella planområdet, användningen bostäder samt att området ska förtätas. Den aktuella planeringen har därmed stöd i gällande översiktsplan. Det aktuella området omfattas i dag av en detaljplan, Detaljplan för del av Norra Välsätter 3:1 m.fl., vilken vann laga kraft Planen anger naturområde för den berörda delen. Planens genomförandetid är inte utgången. I samband med den nu aktuella planläggningen har en behovsbedömning gjorts. Detaljplanen bedöms inte kunna medföra någon sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/mkb. Det bedöms inte heller föreligga behov av några andra särskilda undersökningar eller utredningar. Natur FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR topografi Planområdet är i stort sett helt plant med marknivåer mellan och meter (RH 00). Ett plangenomförande innebär inga större förändringar av marknivåerna, bortsett från smärre justeringar som kan bli aktuella för att klara tillgäng-

18 5 lighet eller motsvarande. vegetation Vegetationen inom planområdet utgörs av sly, främst björksly. Stor del av vegetationen kommer vid ett plangenomförande att avverkas för att ge plats för komplementbyggnader. geotekniska förhållanden markradon stabilitet förorenad mark höga vattenstånd Det har inte gjorts specifika geotekniska undersökningar inom det aktuella området. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden av postglacial finsand. Kunskaperna från de översiktliga jordartskartorna bedöms tillräckliga för planskedet. Vectura har, i samband med att gällande detaljplan upprättades, gjort en markradonundersökning, daterad Här konstaterades att marken är klassad som ett s.k. lågriskområde för markradon. Ny bebyggelse kan därför uppföras i normalt utförande. Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens planverks rapport 59:1982. Planområdets totalstablitet bedöms vara tillfredsställande. Inga särskilda åtgärder bedöms behöva vidtas med hänsyn till stabiliteten inom området. Det finns inga historiska eller andra belägg för att det skulle ha funnits verksamheter inom området som kunnat medföra föroreningar av marken. Området har historiskt sett utgjorts av skogsmark. Om det i samband med exploatering eller andra arbeten skulle påträffas markföroreningar eller misstänkta markföroreningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. miljö- och byggnadsnämnden, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering ska ske. Planområdet omfattas inte av någon risk för höga vattenstånd enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) översiktliga översvämningskartering längs Norsälven. Någon särskild hänsyn till riskerna kring höga vattenstånd bedöms därför

19 6 inte behöva tas. fornlämningar Verksamheter inom planområdet Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornlämningar inom planområdet. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturmiljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen. Planområdet utgörs i dag av naturmark och upplagsområde. Planområdet är avsett för bostadsändamål. Med bostadsändamål menas att boendet ska vara verksamhetens huvudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostadskomplement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag såsom gruppbostäder, träningsbostäder och liknande, även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget. Vid annan verksamhet i en bostadslägenhet gäller att huvudsyftet alltid ska vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad ska kunna accepteras. utom planområdet Bebyggelse inom planområdet Norr, väster och söder om planområdet finns bostadsbebyggelse i form av friliggande villor och fritidshus. Öster om planområdet ligger en hästgård. Det finns i dagsläget endast ett uthus inom planområdet. i övrigt är planområdet inte exploaterat.

20 7 Planen har getts en enkel struktur med bestämmelser som i stort överensstämmer med den omkringliggande bostadsbebyggelsens utformning och exploateringsgrad. Planområdet får endast bebyggas med uthus och garage. För komplementbyggnader gäller en högsta tillåten nockhöjd på 5,5 meter. Nockhöjd är den högsta delen på byggnadens takkonstruktion, oavsett vilken typ av takkonstruktion som byggnaden har. Delar som sticker upp över taket såsom skorstenar och antenner räknas inte in. Nockhöjden räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger närmre allmän plats än sex meter ska dock nockhöjden räknas från medelmarknivån på den allmänna platsen invid tomten om det inte finns särskilda skäl att utgå från annat. Generellt finns också en bestämmelse om att nya byggnader ska utformas med träfasader samt att taktäckning ska vara röda eller svarta takpannor av tegel eller betong alternativt röd eller svart shingel. Vidare finns en bestämmelse om att minsta respektive största taklutning är 0-30 grader. Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i kvadratmeter. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar på marken och avser all bebyggelse. I planen anges att 200 kvadratmeter får bebyggas. utom planområdet Bostadsbebyggelsen närmast planområdet är uppförd i en våning med vita eller brunlaserade träfasader och tak av svarta eller gråa betongpannor respektive röd shingel.

21 8 Hästgården öster om planområdet är uppförd i två våningar med vita träfasader och tegeltak. Gårdens uthusbyggnader är uppförda i en våning med faluröda träfasader samt plåt- respektive tegeltak. tillgänglighet Service samhällelig kommersiell Bostäder och tillhörande tomter ska i princip utformas så att det medger tillgänglighet för personer med funktionshinder. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus. I Kils tätort, ca sex kilometer söder om planområdet, finns ett flertal förskolor och grundskolor. För närvarande finns ingen gymnasieutbildning i Kil. Gymnasieutbildningar finns bl.a. i Karlstad, avståndet dit är ca två och en halv mil. Vårdcentral finns inne i Kils centrum och närmaste sjukhus finns i Karlstad. Ett plangenomförande bedöms inte ställa krav på ytterligare samhällelig service. Närmaste livsmedelsbutik och annan kommersiell service finns i Kils centrum.

22 9 Ett plangenomförande bedöms inte påverka förutsättningarna för den kommersiella servicen. Friytor rekreation Planområdet utgörs i dag av naturmark. Naturmarken bedöms inte ha något värde som rekreationsyta. Söder om planområdet finns kommunens friluftsområde Frykstahöjden med bl.a. motions- och elljusspår, vandringsleder och slalombacke. Norr om planområdet ligger bl.a. Kils golfklubb och Frykenbadens camping. Ett plangenomförande innebär att tillgången till naturmark kommer att minska något. Tillgången till rekreationsområden, såsom exempelvis natur- och skogsmark, är dock mycket god inom närområdet. lek Det finns ingen lekplats inom planområdet. Däremot finns en anlagd lekplats vid Frykenbadens camping, nordväst om planområdet. Inga förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande. Trafik biltrafik Planområdet nås via Frykenhyllan som ansluter till Nedre vägen och väg 710.

23 10 Skyltad hastighet på Frykenhyllan och Nedre vägen är 30 km/tim medan den är 70 km/tim på väg 710. Frykenhyllan och Nedre vägen är enskilda vägar, medan Trafikverket är väghållare för väg 710. Vid ett plangenomförande kommer inga förändringar att ske. parkering kollektivtrafik gång- och cykeltrafik Parkeringsbehovet för intilliggande bostäder löses i dag på den enskilda fastigheten. Parkeringsbehovet kommer vid ett plangenomförande att lösas på samma sätt. Det finns i dagsläget ingen kollektivtrafik som betjänar området. Resecentrum med buss- och tågtrafik finns i centrala Kil. Avståndet från planområdet till Kils resecentrum är ca sex kilometer. Inga förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande. Planområdet utgör i sig inget underlag för förändringar av kollektivtrafiken. Vid en framtida bebyggelseutveckling kring Nedre Fryken, i enlighet med gällande översiktsplan, kan dock frågor kring linjesträckningar och hållplatslägen behöva aktualiseras. Det finns i dag inga separata gång- och cykelvägar i eller i närheten av planområdet. All gång- och cykeltrafik till och från planområdet sker genom s.k. blandtrafik, dvs. ute i gatumiljön. Vid ett plangenomförande kommer inga förändringar att ske. Den nu aktuella planeringen bedöms inte i sig utlösa något behov av en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. Vid en framtida bebyggelseutveckling kring Nedre Fryken kan dock frågor kring gång- och cykelvägnätet behöva aktualiseras. Störningar buller Riksdagen antog 1999 ett antal miljökvalitetsmål, bl.a. målet God bebyggd miljö. Ett av delmålen under den rubriken handlar om buller. Här anges att antalet människor, som utsätts för trafikbullerstörningar över-

24 11 stigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ska ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Motsvarande regionala miljömål, beslutat av länsstyrelsen, har samma formulering. Grundläggande riktvärden för vägtrafikbuller finns angivna i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Här anges vägledande riktvärden för god miljökvalitet vid nybyggnad av bostadsbebyggelse: 30 dba högsta ekvivalentnivå inomhus, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, 55 dba högsta ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), och 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Inomhusvärdena för bostäder regleras i Boverkets byggregler (BBR). Planområdet är beläget ca 350 meter väster om väg 710. Enligt Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB) uppgick årsdygnstrafiken på väg 710, sträckan öster om planområdet, den 20 augusti 2014 till 668 fordon, varav andelen tung trafik uppgick till 35 fordon. Utifrån detta bedöms risken för trafikbullerstörningar som mycket liten. djurhållning Öster om planområdet finns en hästgård. Verksamheten omfattar två hästar. Stall och gödselhantering finns ca 180 meter öster om planområdet. Beteshagar finns i dag ca 200 meter sydost om planområdet. De störningar som kan uppstå i samband med djurhållning är framförallt lukt, flugor, damning, buller från bl.a. fläktar och risken för spridning av allergener. I skriften Hästar och bebyggelse, underlag för den fysiska planeringen, utgiven av länsstyrelsen i Skåne län, anges att en indelning av hästanläggningar bör användas. Med större anläggningar avses hästar, medelstora anläggningar omfattar hästar och mindre anläggningar omfattar upp till 10 hästar. För en mindre anläggning anges att ett skyddsavstånd på minst 100 meter bör användas från stall och gödselhantering samt att ett skyddsavstånd på minst 50 meter bör användas från områden där hästar vistas. I Boverkets Vägledning för planering för och invid djurhållning, som har ersatt avsnittet om djurhållning i Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete), anges att efter meter från källan är värdena för hästallergener låga eller under detektionsgränsen. Dock är

25 12 farligt gods Teknisk försörjning dricks- och spillvatten dagvatten spridningen av allergener beroende av de lokala förutsättningarna på platsen såsom antalet hästar, avstånd, härskande vindriktning, topografi och vegetation. I öppna landskap och i den härskande vindriktningen kan därför fortsatt och succesivt avklingande nivåer av allergener uppmätas på längre avstånd från hästgårdar än meter. Djurhållningen öster om planområdet är till sin karaktär en mindre anläggning. Avståndet till planområdet är som minst ca 140 meter vilket bedöms som ett tillräckligt skyddsavstånd. Vidare avskiljs planområdet av ett mindre skogsparti och den förhärskande vindriktningen är sydlig vilket innebär att vinden större delen av året inte blåser bort mot planområdet. Det finns, enligt Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB), ingen väg inom 200 meter från planområdet som är rekommenderad primär eller sekundär transportled för transporter av farligt gods. Den omkringliggande bostadsbebyggelsen närmast planområdet har i dag individuella vattenanläggningar samt gemensamma respektive enskilda avloppsanläggningar. Frykenbadens camping, nordväst om planområdet, är däremot ansluten till det kommunala ledningsnätet, via sjöförlagda ledningar. Wikon Wermlands Infrakonsult har tidigare gjort en översiktlig VAutredning, daterad , för att utreda de juridiska förutsättningarna för att tillhandahålla vattentjänsterna dricks- och spillvatten för området Norra Fryksta. I utredningen ingick även att översiktligt studera tekniska lösningar. Utredningen omfattar sträckan mellan Södra Välsätter och Stubberud, dvs. även det nu aktuella planområdet. I utredningen konstateras att befintliga sjöförlagda ledningar har ledig kapacitet för ytterligare anslutningar, medan uppmätt kapacitet i befintlig pumpstation visar på begränsade möjligheter till ökad belastning. Därtill föreslås att fastigheterna inom Norra Välsätter ansluts till det kommunala ledningsnätet. Sweco har tidigare gjort en VA-översikt för Kils kommun, daterad Även enligt VA-översikten finns det planer på att utvidga verksamhetsområdet för det kommunala ledningsnätet, bl.a. med Norra Välsätter. Fram till dessa att det kommunala ledningsnätet är utbyggt får dricksoch spillvatten även fortsättningsvis ordnas genom enskilda eller gemensamma lösningar. Vid ett plangenomförande kommer därför komplementbyggnader vid behov att anslutas till intilliggande bostäders ledningsnät. Dagvattnet inom området omhändertas i dag lokalt genom markinfiltration. Avståndet till recipienten och få hårdgjorda ytor medför att dagvattenhanteringen även fortsättningsvis bedöms kunna omhändertas lokalt, dvs. genom naturlig avrinning och infiltration. En bestämmelse om lokalt omhändertagande har införts i planen.

26 13 värme el tele, data avfall Konsekvenser av planens genomförande Uppvärmning av de omkringliggande fastigheterna sker i dag genom individuella lösningar. Det kommunala fjärrvärmenätet är inte utbyggt inom området och kommer heller inte att dras fram till planområdet. Vid ett plangenomförande kommer därför uppvärmningen även fortsättningsvis att ske genom individuella lösningar. Långsiktigt hållbara energilösningar ska alltid eftersträvas. Strömförsörjning finns inom området. Fortum är nätägare. Telenät finns inom området. Skanova Access är nätägare. Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Kommunens återvinningscentral finns vid Lersätter väster om Kils tätort. Här finns även en biogasanläggning för organiskt avfall. Närmaste återvinningsstation ligger ca fem kilometer söder om planområdet. Ett plangenomförande innebär att ett mindre naturområde tas i anspråk. Det innebär en viss visuell förändring jämfört med dagens situation. Samtidigt möjliggör ett plangenomförande att kvartersmarken för bostadsändamål kan utökas så att komplementbyggnader kan uppföras i anslutning till befintliga bostäder. Planen innebär inga direkta förändringar som medför att belastningen på området kommer att öka vad gäller vägtrafik eller annat. ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Tidsplan planprocessen Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande. Beslut om samråd Samråd med berörda samt remiss till myndigheter och kommunala nämnder MBN september -14 oktober -14 Beslut om granskning MBN oktober -14 Granskning november -14 Antagande MBN december -14 Laga kraft januari -15 bebyggelse Bebyggelse kan uppföras när erforderliga planbeslut är fattade, bygglov erhållits och när exploatören/planintressenten finner det lämpligt eller vad som särskilt avtalas i exploateringsavtal eller liknande.

27 14 Genomförandetid Ansvarsfördelning Avtal Genomförandetiden är satt till tio (10) år från den dag planen vunnit laga kraft. Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - planprövning, och - bygglovsprövning. Köparen/byggherren ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - behovsbedömning, - planarbete (planavtal), - bygglovsansökan och bygganmälan samt kontakter med myndigheter och andra, - nybyggnadskarta, - utsättning, och - uppförande av bebyggelsen och iordningsställande av tomtmark. Planavtal har tecknats mellan exploatören/planintressenten och kommunen. Exploateringsavtal eller liknande, som reglerar de närmare omständigheterna kring exploatering kommer att upprättas mellan kommunen och exploatören/planintressenten. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Ett plangenomförande förutsätter inga fastighetsbildningsåtgärder. EKONOMISKA FRÅGOR Kommunen får direkta kostnader för utbyggnad av det kommunala ledningsnätet. I övrigt kommer inte kommunen att ha några direkta kostnader för planens genomförande. Kommunens direkta intäkter blir i form av bygglovsavgifter och anslutningsavgifter. De ekonomiska frågorna mellan kommunen och exploatören/planintressenten kommer att regleras i ett särskilt exploateringsavtal eller motsvarande. Planavgift kommer inte att tas ut. TEKNISKA FRÅGOR Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med bygglovsprövning. Detta kan beställas hos kommunen.

28 15 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av planbeskrivningen har stadsarkitekt Göran Grönkvist och samhällsplanerare Mari Andersson på Kils kommun medverkat. ÖVRIGA MEDVERKANDE Från KLARA arkitektbyrå ab har även arkitekt Jan Erik Engström medverkat XX-XX Kristina Grape planeringsarkitekt FPR/MSA