1
Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Övergripande kring regionvårdens kvalitet... 4 2. Övergripande kring volymer och kostnader i regionvården... 9 3. Regionvård vid Hjärtcentrum... 10 4. Regionvård vid Cancercentrum... 16 5. Regionvård vid Neurocentrum... 21 6. Regionvård vid Barn- och Ungdomscentrum... 23 7. Regionvård vid Kirurgcentrum... 27 8. Regionvård vid Ortopedkliniken... 31 9. Regionvård vid Öron-, näs-, hals- och käkkirurgiska kliniken... 33 10. Regionvård vid Ögonkliniken... 34 11. Regionvård vid Hand- och Plastikkirurgiska kliniken... 36 12. Regionvård vid Medicincentrum... 37 13. Regionvård vid Kvinnokliniken... 39 14. Regionverksamhet vid Laboratoriemedicin... 41 15. Regionverksamhet vid Bild- och funktionsmedicin... 44 17. Avslutande kommentarer... 46 Regionvård vid Norrlands universitetssjukhus 2015 Rapporten är utarbetad av Ann-Christin Sundberg, Susanne Waldau samt berörda verksamhetschefer. Västerbottens läns landsting, oktober 2016 2
Regionvård vid Norrlands universitetssjukhus 2015 Inledning Denna rapport är den femte i ordningen för uppföljning av regionvården vid Nus. Den redogör för hur VLL arbetar för att uppnå målen i God Vård, d.v.s. en effektiv, jämlik, kunskapsbaserad, tillgänglig, säker och personcentrerad vård. Vidare presenteras uppgifter om patientvolymer och kostnader för 2015 samt kvalitetsmått inom de kliniker som har störst omfattning av regionvård. Regionvården utgör en del av en vårdkedja, vars samlade kvalitet formar resultatet. Det innebär att kvalitetsmått för regionvården inte bara uttrycker hur regionvården fungerar, utan även indikerar kvaliteten i vården som föregått denna. Medicinsk utveckling Den medicinska och medicintekniska utvecklingen fortsätter i ett högt tempo, särskilt i den högspecialiserade vården. Universitetssjukvården har ett särskilt uppdrag att bedriva forskning, sprida och implementera nya rön och ny teknik, utmönstra ineffektiva metoder och utgöra arena för den kliniska utbildningen. Den senaste tioårsperioden har dödligheten i hjärtinfarkt halverats, överlevnaden vid cancer har ökat kraftigt och nya läkemedel har inneburit starkt förbättrad hälsa och bättre levnadsvillkor trots sjukdom för patienter med exempelvis lever-, led-, nerv-, hud-, tumör-, ögon- och tarmsjukdomar. Allt färre patienter kommer på sikt att vårdas på sjukhus men de som läggs in är sjukare och äldre. Samtidigt ökar trycket på de öppna vårdformerna. Den medicinska utvecklingen minskar även kostnaderna per patient genom skonsammare metoder som förkortar vårdtider och rehabilitering. Samtidigt ökar kostnaderna på grund av nya behandlingsmetoder och att allt fler kan behandlas långt upp i åldrarna. Det finns starka önskemål från regionen att återremittering från Nus ska ske utan efterkontroller och att dessa istället ska ske i hemmalandstinget. Diskussion om centralisering och decentralisering kommer att vara fortsatt angelägen i regionen och handla om nivåstrukturering/arbetsfördelning av vården men också till viss del vara beroende av hur bemannings- och kompetensläget utvecklas. Flera viktiga avtal undertecknades under 2015. Det nationella ALF-avtalet, det regionala samverkansavtalet mellan VLL och Umeå universitet, samt det avtal mellan samtliga norrlandsting som garanterade en fortsatt regionaliserad läkarutbildning i norra sjukvårdsregionen. Genom en fortsatt god samverkan mellan statliga företrädare och landstingsföreträdare inom hela norra regionen ger detta möjlighet att stärka läkarutbildningen ytterligare, som en garanti för framtida kompetensförsörjning. Även det nytecknade Alf-avtalet ger möjlighet att på ett optimalt sätt utnyttja befintliga medel som stöttar klinisk vetenskaplig utveckling. Som en följd av det nya nationella Alf-avtalet har nya begrepp som universitetssjukvårdsenheter respektive akademiska sjukvårdsenheter och motsvarande för tandvården tillkommit. Akademiska sjukvårdsenheter är upplåtna för medicinsk utbildning och forskning, medan en universitetssjukvårdsenhet dessutom uppfyller vissa ytterligare kriterier som ger högre status. Kort kännetecknas dessa av en hälso- och sjukvård eller tandvård av hög kvalitet, ett uttalat uppdrag för forskning och utbildning, innovativ kultur och en incitamentsstruktur för 3
kunskapsutveckling, kunskapstillämpning och kunskapsspridning. För universitetssjukvården/tandvården ställs även särskilda krav på organisationsutformning, vetenskapligt ledarskap, infrastruktur och finansiering. Samarbete överlag Chefssamråden utgör en viktig funktion i regionen för professionella diskussioner kring arbetsfördelning, medicinsk utveckling, kompetensutveckling samt forskning och utbildning. Uppdraget från Norrlandstingens Regionförbund (NRF) har utvecklats över tid och återrapporteringen från arbetet utgör ett viktigt underlag för den fortsatta regionala samsynen i strategiska gemensamma utvecklingsfrågor. Träffar på tjänstemannaledningsnivå har också förbättrat information och diskussion i viktiga gemensamma frågor. 1. Övergripande kring regionvårdens kvalitet Systemet för kunskapsstyrning i VLL utgör ramen för arbetet med att uppnå god och hälsofrämjande vård. Kunskapsbasen utgörs av fakta om verksamhetens innehåll, kvalitet och resultat och arbetet omfattar analys, beslutsfattande, implementering, uppföljning och förbättringsarbete. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är avsedda som stöd till huvudmännen för ordnat införande och utmönstring och för att säkra alla aspekterna av God Vård. Via NRF organiseras regionala beredningsprocesser där så är motiverat. Då medverkar verksamhetsrepresentanter från hela vårdkedjan och regionen, det regionala läkemedelsrådet samt ekonomisk expertis. På uppdrag av NRF genomfördes under 2015 en analys av kostnadsytterfall. Syftet var att ge information om kvaliteten i såväl klassificering av diagnoser som i den medicinska handläggningen av patienten. Slumpmässigt utvalda vårdtillfällen granskades och såväl journaldokumentation som diagnosklassificering bedömdes vara av god kvalitet. Den medicinska granskningen gällande handläggningen av patienterna visade inte några systematiska avvikelser utifrån förväntat vårdförlopp. Samtliga landsting önskade en bättre dialog med Nus kring patientens vård. Det resulterade i en rekommendation att chefssamrådens roll avseende ytterfall, medicinsk kvalitet och kostnadseffektivitet behöver tydliggöras. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Grunden för kunskapsbaserad vård finns i principerna för systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete där fakta och evidensbaserade uppgifter tas tillvara. Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Landstingets ansats att ständigt förbättra verksamheten fortsätter i syfte att tillgodose patienternas behov inom ramen för tillgängliga resurser. Ett antal vägledande principer, baserade på erfarenheter och kunskap om Lean och Värdebaserad vård, bildar utgångspunkt för arbetet. Att fokusera på det som är värdeskapande, att få flyt i flöden och processer, reducera avvikelser, utveckla produktionsplaner för att eftersträva balans mellan behov och kapacitet och utveckla standards är bärande principer. Flödesarbeten pågår på alla kliniker i syfte att minska ledtiderna och identifiera vårdövergångar som kan snabba upp vårdprocesserna. 4
Standardiserade vårdförlopp införs på bred front i cancervården, vilket framgår av klinikernas redogörelse nedan. VLL följer årligen upp den patientnära kliniska forskning som bedrivs i samverkan med framför allt Umeå universitet (UmU), bland annat inom ramen för Alf- och Tua-avtalen. 1 Med sådan forskning menas forskning som förutsätter tillgång till vårdens resurser och som har tydlig patientnytta och relevans för hälso- och sjukvården. Under 2015 pågick 432 projekt delfinansierade av Alf-, Tua- och landstingets forskningsmedel. För att ytterligare stärka den akademiska kompetensförsörjningen inom vården i norra sjukvårdsregionen har nya tjänstekonstruktioner i samverkan mellan VLL och UmU genomförts. Under året presenterade de yngre läkare, som har tillträtt dessa utbildningstjänster i kombination med forskningstid, sina resultat och det visar sig att denna satsning är mycket framgångsrik. Den anammas nu på flera andra universitetssjukhus i landet. I slutet av 2015 initierades de två stora vetenskapliga satsningarna Wallenberg centrum för molekylär medicin vid Umeå universitet samt SCAPIS. Dessa två stora projekt, med en budget omfattande flera hundra miljoner kronor, har kunnat planeras och initierat sitt genomförande i ett samarbete mellan flera parter där Umeå universitet och VLL är två. Stora ekonomiska satsningar har även gjorts av Wallenberg stiftelserna, Hjärt- lungfonden, Cancerfonden samt Kempestiftelserna. Satsningarna stärker norra regionens nationella position och möjliggör ett samarbete som sträcker sig över hela landet. Möjligheten att erhålla externa forskningsmedel har reducerats och konkurrensen har hårdnat. Det har drabbat den kliniska forskningen, inte bara inom vår region, utan även nationellt. Åtgärder har genomförts lokalt, regionalt och nationellt för att stärka den kliniska forskningen. Inom denna satsning ligger det nationella projektet Starka tillsammans som bland annat till vår region beviljat 3 mkr för att stärka klinisk forskning och regional samverkan. Genom att stärka denna regionala samverkan och den kliniska forskningen i regionen är förhoppningarna inte bara att kunna förbättra vår vetenskapliga produktion, utan även skapa en attraktiv arbetsmiljö och arbetssituation som ska förbättra kompetensförsörjningen i hela norra regionen. Detta tillsammans med övriga satsningar förväntas ge fortsatta möjligheter till en god vetenskaplig aktivitet inom VLL och norra regionen, samt stärka Nus position i landet till nytta för hela norra regionens vetenskapliga och kliniska verksamhet. Regionvårdsklinikerna deltar i ett stort antal relevanta kvalitetsregister och arbetar med att öka täckningsgraden. Registerdata är en värdefull kunskapskälla vid olika förbättringsarbeten i vården. I en ny rapport (2015) jämförs universitetssjukhusen i olika perspektiv. Baserat på Öppna Jämförelser 2014 dras den generella slutsatsen att universitetssjukvården håller något högre kvalitet än riksgenomsnittet för all sjukhusvård (fig 1). Dessutom framgår att Nus vård håller högre kvalitetsnivå än snittet inom sex områden (ortopedi, diabetesvård, hjärtsjukvård, kirurgi, kvinnosjukvård och strokevård), men inte lägre än snittet på något område. Det framstår som det bästa resultatet även bland universitetssjukhusen. I den ranking som Dagens Medicin årligen presenterar där parametrar som medicinsk kvalitet, patientnöjdhet, tillgänglighet och effektivitet sammanvägs har Nus de senaste åren erhållit plats 1,2,2 bland alla sju universitetssjukhus. 1 Alf betyder avtalet om läkarutbildning och forskning och Tua betyder avtal om tandläkarutbildning och forskning 5
KVALITET OCH VÅRDRESULTAT ÖJ: Universitetssjukhusens kvalitet något bättre än riksgenomsnittet Karolinska Genomsnittligt indexvärde 1 Riksgenomsnitt är satt till värdet 0,5 Värde: 0.48 n = 79 Områden klart bättre än rikssnitt Genomsnittligt indexvärde 0.75 Cancer Områden klart sämre än rikssnitt Genomsnittligt indexvärde 0.25 Graviditet/förlossning /neonatal Hälsoinriktad sjukvård Kirurgisk vård Ortopedisk vård SU Värde: 0.56 n = 81 Diabetesvård Kirurgisk vård Skåne Värde: 0.58 n = 77 Hjärtsjukvård Akademiska Värde: 0.59 n = 80 Cancer Diabetesvård Intensivvård Hälsoinriktad sjukvård Strokevård Linköping NUS Värde: 0.62 n = 79 Värde: 0.73 n = 77 Ortopedisk sjukvård Strokevård Ortopedisk sjukvård Diabetesvård Hjärtsjukvård Kirurgisk vård Kvinnosjukvård Strokevård Kirurgisk vård Örebro Värde: 0.49 n = 78 Diabetesvård Graviditet/förlossning /Neonatal Kirurgisk vård Hälsoinriktad sjukvård 1 Riksgenomsnittet definierat som index 100. Indexvärde inom intervallet 99-101 har givits indexvärdet 0.5 (prestationen ligger på samma nivå som rikssnittet). Parametrar med bättre index har givits indexvärde 1, de med sämre index har givits indexvärde 0. 2 Indexvärde för rikssnitt ligger på 0.57, vilket beror på att index är baserat på medelvärdet för parametern, medan indexvärdet är diskret och baserat på 3 poängsättningar (0, 0.5, 1) KÄLLA: Öppna Jämförelser 2014 Figur 1. Öppna Jämförelser: Universitetssjukhusens kvalitet något bättre än riksgenomsnittet Säker hälso- och sjukvård Arbetet för att stärka patientsäkerheten och kvaliteten i vården fortsätter och utgår från en nollvision avseende antalet undvikbara skador i vården. Patientsäkerhetsarbetet är inriktat på att lära av misstag och att förebygga nya. Systematiken i att planera, genomföra förbättringsarbete, följa upp samt förbättra/korrigera är basen och för verksamheten närmare målet att minimera antalet vårdskador. Patientsäkerhetsplaner på alla enheter fokuserar på både generella och unika risker inom varje medicinsk specialitet. Genomförandet följs upp i en årlig patientsäkerhetsberättelse för kliniken och egenkontroll sker via mätningar och patientsäkerhetsdialoger. Landstingets patientsäkerhetsarbete ska kännetecknas av att patienter och personal står i fokus och att det ska vara lätt att göra rätt. Ansvaret för arbetet och resultatet ligger på varje medarbetare och chef. Alla basenheter har lokal patientsäkerhetssamordnare samt avvikelseutredare som arbetar i ett patientsäkerhetsteam. Vid behov kan verksamheterna få hjälp av den centrala patientsäkerhetssamordnaren eller de centrala händelseanalysledarna. De följer samtliga inrapporterade risker och avvikelser för att identifiera förbättringsbehov samt utreder de allvarligaste händelserna enligt Socialstyrelsens metod för händelseanalys. 6
Enligt ledningssystemet ska alla enheter föra in samtliga avvikelser, risker och klagomål i avvikelsehanteringssystemet. Tabellen nedan visar rapporterade avvikelser och anmälningar över tid. Antal inrapporteringar/anmälningar 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal risker/avvikelser inrapporterade i Avans 9 934 11 345 12 155 11 695 11 590 11055 Antal Lex Maria-ärenden 47 39 39 53 64 67 Antal enskilda klagomål, (HSAN-ärenden 2010) 62 53 122 117 114 100 Antal ärenden anmälda till patientförsäkringen LÖF 406 454 487 533 624 638 Varje verksamhet ska sammanställa och analysera sina risker och avvikelser för att följa trender och identifiera säkerhetsbrister. Risker och avvikelser där medicinteknisk utrustning är inblandad följs och diskuteras regelbundet med chefläkare. Läkemedelscentrum följer risker och avvikelser som rör läkemedelshantering och diskuterar vid behov med chefläkaren. Under 2015 var fokus på att ta fram rutiner och genomföra utbildningsinsatser gällande dosförskrivning. Antalet händelseanalyser har ökat under året. Det ses som en positiv utveckling och ett resultat av verksamhetens lärande förhållningssätt. Flertalet görs som lokala händelseanalyser och går inte vidare som en Lex Maria. Antalet enskilda klagomål till IVO har minskat något medan antalet anmälda ärenden till patientförsäkringen i likhet med övriga riket ökat. Detta tolkas som ett resultat av ökad information till patienterna om möjligheten att vända sig till LÖF. Tidigare har man noterat ett samband mellan hög användning av centrala venaccesser och vårdrelaterade infektioner. Ett förbättringsarbete på området har slutförts under året och implementeras under 2016. Andelen patienter med trycksår i landstingets slutna vård var 13,8 procent (resultat av den nationella mätningen), vilket var en ökning jämfört med året innan. För alla sjukhuskliniker har flera kvalitetsområden valts ut som särskilt viktiga internkontrollområden. Varje basenhet har dessutom egna indikatorer som i vissa fall redovisas under respektive område. Resultatet för 2015 framgår nedan i tabell 1 och gäller kvalitet såväl kliniskt som administrativt. 7
Tabell 1. Utvalda internkontrollområden inom sjukhusklinikerna Kontrollmoment Rapport 2015 Att landstingets interna kläd- och hygienregler efterlevs. Mål: 100% 83,75 % Att instruktion följs för uppföljning av att läkemedelslistan är korrekt vid utskrivning. Mål: 100 % Att instruktion följs för uppföljning av dokumentation av förändringar i läkemedelsbehandling under vårdtiden. Mål: 100 % 86,9 % 91,8% Att de nationella rekommendationerna för att minska/förhindra vårdrelaterade infektioner efterlevs. Mål: Minska de vårdrelaterade infektionerna 9,28 % Under hösten 2015 startades utbildningar i Gröna korset som är en enkel visuell metod som underlättar för medarbetare i vården att dagligen/veckovis synliggöra vårdskador, risker och strul. Syftet är att förbättra säkerheten för patienten, men även för att fånga problem och strul som kan inverka negativt på arbetsmiljön. Metoden kan exempelvis användas som en del av pulsmötet/daglig styrning. Den ger en snabb och lättöverskådlig bild via en mall som visar händelserna och hur man planerar att gå vidare med dessa. VLL har högt ställda mål för patientsäkerhet. I dagsläget lever vi inte upp till dessa mål fullt ut, men arbete med att förbättra resultaten pågår ständigt. Jämlik hälso- och sjukvård Antalet regionvårdspatienter presenteras för var och en av de aktuella klinikerna. Djupare analyser av skillnader genomförs inom de regionala chefssamråden. Uppgifter om utbildning, lön, social funktion etc. registreras inte på ett systematiskt sätt i vården, men däremot i befolkningsenkäter. Det innebär att data avseende exempelvis svaga grupper är mycket svåra att hantera och analysera. Hälso- och sjukvård i rimlig tid I genomsnitt för hela 2015 hade regionvården till 95 procent klarat vårdgarantin för läkarbesök och 91 procent för åtgärder där väntetiderna till ablationsbehandling inom hjärtsjuvården fortfarande drar ner resultatet. Under hösten 2014 togs en magnetstyrd ablationsutrustning i bruk som nu successivt förbättrar tillgängligheten. Patientfokuserad hälso- och sjukvård För 2015 har det inte genomförts någon nationell mätning av patientnöjdhet inom somatisk vård. Det görs vartannat år. Effektiv hälso- och sjukvård Effektiva vårdprocesser kännetecknas av god medicinsk kvalitet, god produktivitet och kostnadseffektivitet, god tillgänglighet och hög patienttillfredsställelse. Sammantaget uppfyller vården vid Nus alla dessa kriterier med undantag för tillgänglighet till ablationsbehandling. 8
2. Övergripande kring volymer och kostnader i regionvården Vårdvolymer och kostnader Totalt fick 12 476 unika patienter från Jämtland, Västernorrland och Norrbotten regionvård vid Nus förra året. Det är ungefär lika många som året innan. Dessa patienter hade tillsammans drygt 5 700 vårdtillfällen och cirka 35 500 vårddagar något färre vårdtillfällen och 15 procent färre vårddagar än året innan. Inom öppenvården genomfördes totalt 18 000 läkarbesök varav 2000 inom dagsjukvården ungefär som året innan, Nästan 20 000 sjukvårdande behandlingar genomfördes varav likaså 2000 i dagsjukvården. Det var betydligt fler än året innan, då totalt cirka 7000 sådana behandlingar genomfördes. Dessutom förekom 6 300 telefonkontakter med läkare 500 fler än året innan (en ökning med 12 procent). 1 989 multidisciplinära konferenser genomfördes. I tabell 2 nedan redovisas utvecklingen av volymer i regionen 2012-2015. Ökningen till 2015 för besök beror på Strål- och cytostatikabehandlingen och övergången till DRG-registrering per behandlingstillfälle. Tabell 2. Utvecklingen av volymer i regionen 2012-15 År Vtf Vdag Besök 2012 6 695 37 026 17 686 2013 6 401 35 442 18 560 2014 6 338 35 461 17 219 2015 5 881 31 159 32 172 Fördelningen av regionintäkter mellan klinikerna framgår av tabell 3. Tabell 3. Regionintäkter vid Nus 2012-15 per klinik Klinik Intäkt, mkr 2012 2013 2014 2015 Hjärtcentrum 209 199 204 216 Cancercentrum 155 157 160 164 Neurocentrum 144 149 155 163 Kirurgcentrum 72 66 74 83 Ortopedisk klinik 51 52 57 66 Laboratoriemedicin 48 53 56 59 Barn- och ungdomscentrum 67 77 73 54 Öron- näs- hals- och käkkirurgi 28 29 29 35 Ögonklinik 25 27 29 29 Hand- och plastikkirurgisk klinik 21 23 21 28 Medicincentrum 15 15 14 21 Bild- och funktionsmedicin 15 17 18 17 Kvinnoklinik 9 10 17 15 Övriga kliniker Nus 46 62 76* 96* Totalt 906 935 983 1046 * I summan ingår förhandlat tillskott utifrån kostnader/fakturerat enligt regionavtalet. 9
3. Regionvård vid Hjärtcentrum År 2015 fick 1764 regionpatienter vård vid Hjärtcentrum, vilket är 200 färre än under 2014. Tabell 4 visar de kostnadsmässigt största diagnoserna i Hjärtcentrums slutna vård. Utvecklingen på Hjärtcentrum mot ökad andel dagvård har fortsatt. Alla arytmiingrepp, inklusive dosbyten och pacemakerinläggningar, som har var möjliga att utföra i dagvård har överförts till dagvård, vilket lett till lägre kostnader för remittenterna. Även stora delar av angioverksamheten har övergått i dagvård. Tabell 4. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom Hjärtcentrums slutna regionvård 2015, antal vårdtillfällen samt könsfördelning. Produkt Kostnad Vtf Kvinnor Män Op hjärtklaff 52 082 878 195 76 119 Koronar bypass 37 897 507 190 35 155 Perkutan ablation för hjärtarytmi 20 224 194 268 118 150 Större thoraxoperationer 16 790 780 125 63 62 Perkutan implant hjärtklaff 13 715 075 37 11 26 Op thorakalt aortaaneurysm 12 848 942 31 14 17 PCI 7 350 752 90 21 69 Andra kardiothorakala op 5 700 318 25 7 18 Trakeostomi 5 604 840 6 2 4 Extrakorp/assist cirkulation 4 169 436 6 2 4 Delsumma 176 384 722 973 349 624 Andel av totala vtf 69% Kvalitetsredovisning av regionvården Hjärtcentrum har egen intern kvalitetsmonitorering, som kompletterar den som är gemensam för landstinget. Totalt följs ett 30-tal parametrar. Med hjälp av dem kan kliniken se om det uppstår drift i något avseende både vad gäller processvariabler, resultatvariabler och komplikationer för att i tid börja åtgärda detta. Det finns ett stort antal register som speglar hjärt-kärlsjukvården i Sverige och som Hjärtcentrum deltar i. Registerdata för detta inskränker sig i huvudsak till hjärtkirurgi, TAVI (aortaklaffingrepp via kateter), sviktpacemaker och kateterburen behandling av hjärtrytmrubbningar, framför allt ablationer. Det finns också register för vården av medfödda hjärtfel samt för pulmonell arteriell hypertension (förträngningar i lungans små kärl). Hjärtkirurgi Kranskärlskirurgin och klaffkirurgin uppvisar fortsatt bra resultat. Operationerna bedrivs med relativt höga volymer i Umeå och med god kvalitet. Det finns inga data som står ut negativt. Kirurgin bedrivs av få men mycket erfarna medarbetare sedan lång tid tillbaka. Mediastinit, komplikationer i bröstbenet, är en av de allvarligaste komplikationerna inom thoraxkirurgin. Stora ansträngningar har ägnats åt att minimera denna livshotande komplikation som kan ge svårt lidande. Det kan ta några år att se resultat. De senaste åren har väntetiderna kortats men tyvärr sågs en ökning av väntetider för 2015. Till del berodde detta på såväl strykningar p.g.a. platsbrist på THIVA där behandling av 10
ECMO-patienter genomfördes under drygt 50 vårddygn, samt periodisk neddragning p.g.a. omfattande inskolning av personal på grund av stor generationsväxling. Detta avser såväl inskolning av grundutbildade sköterskor som nya intensivvårdssköterskor och undersköterskor för att förstärka bemanningen runt intensivvården. TAVI (kateterburen implantation av klaffprotes vid aortastenos) TAVI är en förhållandevis ny metod men som utvecklats snabbt i volym och teknik med ett relativt nytt nationellt register. Hjärtcentrum har sedan 2009 gjort en bra bit över 200 ingrepp och gör en egen uppföljning av patienterna vad gäller livskvalitet, gångförmåga och registrering av komplikationer. Analysen pågår och resultatet ska redovisas publikt och i vetenskaplig rapport. Kvalitetsdata visar att verksamheten fungerar mycket väl. CRT - Sviktpacemaker Sviktpacemaker (CRT) har hög prioritet i nationella riktlinjer vid svår hjärtsvikt. Västerbotten följer riktlinjerna och har Sveriges högsta aktivitet med många implantationer av sviktpacemaker per capita jämfört med riket i övrigt. Det finns inga fakta i pacemakerregister som tyder på större antal komplikationer än vid andra centra i landet. Ablationer Frekvensen komplikationer vid ablationer enligt register och i Hjärtcentrums egen interna registrering och monitorering är vad man förväntar vid denna mycket komplexa kateterburna behandling. Personalen och operatörerna har stor erfarenhet och arbetar med stora volymer. En kvalitetsbrist har tidigare varit de långa väntetiderna, vilka under 2015 varaktigt minskade tack vare fullt genomslag av kapacitetsökning i och med det nya kateteriseringslaboratoriet. Profilområde Centrum för Kardiovaskulär Genetik (CKG) CKG bedriver utrednings- och mottagningsverksamhet för patienter och familjer med nedärvda kardiovaskulära sjukdomar. CKG har mötts av ett betydande intresse även utanför regionen och prover för genetiska analyser skickas från flera universitetskliniker. Remisser till CKG kommer från regionen men även via patienternas egen vårdbegäran. De sjukdomsgrupper som CKG koncentrerar sig sjukvårdsmässigt på är familjära hjärtmuskelsjukdomar, familjär hyperkolesterolemi (höga blodkolesterol), långt QT-syndrom (LQTS) och familjär aortasjukdom. Även familjär amyloidos ingår i verksamheten, då i samarbete med Medicincentrum. Öppna jämförelser Öppna jämförelser (ÖJ) speglar endast i begränsad utsträckning regionvård och högspecialiserad vård. Det som står ut är den goda kostnadsbilden för Hjärtcentrum utan att några tydliga kvalitetsbrister kan skönjas. Liksom i kvalitetsregisterdata från Swedeheart och ÖJ är alltjämt fördröjningstider vid ST-höjningsinfarkt och reperfusionsbehandling med trombolys eller primär PCI en fråga där man aldrig kan slå sig till ro. En del av resultatet kan bero på geografiska faktorer men möjligen sker en fortsatt underbehandling med trombolys på patienter som idag, med långa fördröjningstider, förs till primär PCI. Dialog med remittenter och chefssamråd 11
Hjärtcentrums läkare och väntelistesköterskor står i daglig kontakt med remittenter och patienter och får då regelbundet signaler om vad som fungerar och inte fungerar. Dialogen är informell men definitivt kvalitets- och förtroendeskapande. Chefsamråd hålls regelbundet tillsammans med övriga chefer för hjärtsjukvården i norra regionen där regionfrågor och frågor runt thoraxkirurgi och högspecialiserad arytmivård återkommande diskuteras. Arbete med jämställd och jämlik vård Jämställd vård Jämställd vård en viktig aspekt när det gäller kvalitet. Fler män än kvinnor insjuknar i atherosklerossjukdom som t.ex. hjärtinfarkt och detta också i genomsnitt ca åtta år tidigare jämfört med kvinnor. Hur ser då en jämställd vård ut vad gäller diagnostik och utnyttjande av olika behandlingsmetoder? Så jämställd vård som möjligt får man om rätt behandling ges till rätt patient oavsett kön. För detta krävs kunskap och en god dialog mellan Hjärtcentrums olika specialister och remittenterna i primärvården och på läns- och länsdelssjukhusen. För den elektiva hjärtkirurgin föreligger inga skillnader geografiskt, (fig. 2-3). Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2015 Elektiva operationer utan patientvald eller medicinsk väntetid 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 Koronar Klaff Koronar + klaff Övrig hjärtkirurgi Totalt 10,0 0,0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Figur 2. Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2015 per Norrlandsting och totalt. 12
Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2015 Elektiva operationer utan patientvald eller medicinsk väntetid 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Män Kvinnor 20,0 10,0 0,0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Figur 3. Medelväntetid (dagar) från beslut till operation 2015, män och kvinnor, per landsting och totalt. Tidigare rapporter har gett intryck av att kvinnor har längre väntetider än män till hjärtkirurgi, vilket delvis förklarats av att män har en betydligt högre förekomst av kranskärlssjukdom som kräver snabb eller akut kranskärlskirurgi. Vid dessa tillstånd kan det av medicinska skäl vara kortare väntetider och oftare akut operation jämfört med klaffkirurgi där fördelningen mellan kvinnor och män är jämn. För 2015 noterades dock totalt en något kortare väntetid för kvinnor än för män. Inga fakta i register för Hjärtcentrums del talar för att kvaliteten är sämre eller patientsäkerheten lägre för någotdera könet. Uppgifter om utbildning, lön, social funktion etc. registreras inte systematiskt i den högspecialiserade vården. Det görs däremot i olika befolkningsundersökningar som t ex Västerbottens hälsoundersökningar. Då framgår tydligt geografiska och socioekonomiska skillnader vad gäller riskfaktorer för att utveckla hjärtinfarkt och stroke. De skillnaderna framstår som större än skillnaderna mellan kvinnor och män men det är viktigt att fortsätta analysera dessa data så att orimliga könsskillnader inte döljs av de tydliga socioekonomiska sambanden kring riskfaktorer och insjuknande i hjärtinfarkt och stroke. Ojämlikhet för högspecialiserad vård för patienter i de olika landstingen Under en följd av år har noterats att remitterandet för mycket angelägna ingrepp som klaffoperationer, lungcanceroperationer, kirurgi för aortaaneurysm liksom kranskärlskirurgin inte är rimligt fördelade utifrån befolkningarnas storlek i de olika landstingen. De här sjukdomarna är också starkt relaterade till ålder. Trots att Västernorrland och Norrbotten har den äldsta befolkningen i regionen så remitteras lägst andel patienter. Nedan följer bilder på olika operationer per 100 000 invånare för de olika landstingen för 2015. Invånarna i Västerbotten och Jämtland har haft en högre andel opererade per 100 000 13
invånare under en rad av år, medan det verkliga behovet av operationer med hänsyn till åldersstruktur snarast borde vara det omvända, d.v.s. andelen bör om något vara mindre i Västerbotten och större i Västernorrland och Norrbotten. Inget tyder på att det finns överbehandling avseende klaffkirurgi, aortakirurgi eller lungkirurgi i Västerbotten. Under 2015 infördes i maj PCI-verksamhet dygnet runt i Jämtland. Om detta lett till att färre patienter remitterats till Umeå för kirurgi är för tidigt att uttala sig om. Hjärtoperationer per 100 000 inv 2015 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Klaffop + TAVI per 100 000 inv. 2015 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten För klaffoperationer och TAVI ses en över tid väsentligen oförändrad bild med en tämligen jämn fördelning mellan länen. En topp för Norrbotten 2015 beror delvis på ett relativt stort antal patienter som TAVI-behandlades. 14
Aortakirurgi per 100 000 inv. 2015 12 10 8 6 4 2 0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Aortakirurgin uppvisade en antydd minskning totalt jämfört med föregående års medelvärde. Övrig thoraxkirurgi inkl lungkirurgi per 100 000 inv. 2015 35 30 25 20 15 10 5 0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten För övrig thoraxkirurgi och lungkirurgi är fördelningen mera jämlik än tidigare. Multidisciplinära konferenser Under hösten 2015 anslöts Sundsvall också till de multidisciplinära videokonferenser som genomförs varje vecka. Det betyder att Sunderbyn, Östersund och Sundsvall har möjlighet till bedömning och värdering av olika patienttillstånd på samma sätt som Umeå haft under många år. Denna rond får nu sägas vara välfungerande och etablerad och ger invånarna i norra regionen möjlighet till jämlika bedömningar som i förlängningen ger möjlighet till jämlik vård avseende hjärtkirurgi. 15
4. Regionvård vid Cancercentrum Vid Cancercentrum fick under år 2015 2132 patienter från Norra regionen regionvård. Av dem vårdades 442 individer inneliggande. De kostnadsmässigt största diagnos-/åtgärdsgrupperna redovisas i tabell 5 med antal vårdtillfällen. Tabell 5. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom regionvården vid Cancercentrum 2015, antal vårdtillfällen samt könsfördelning. Produkt Kostnad Vtf Kvinnor Män Stamcellstransplantationer 22 014 018 38 13 25 Strålbehandling 16 650 145 116 56 60 Akut leukemi utan stor operation 9 705 198 21 11 10 Kemoterapi i slutenvård 9 700 659 217 88 129 Funktionssvikt och avstötning av transplanterade organ och vävnader 7 307 430 18 9 9 Maligna tumörer mage/tarm 5 241 333 41 20 21 Lymfom/leukemi 4 053 078 40 11 29 Patologiska frakturer i muskler/ben/bindväv 2 827 465 34 13 21 Maligna tumörer öron/näsa/mun/hals 2 563 874 20 9 11 Tumörer i nervsystemet 2 026 258 23 9 14 Delsummor 82 089 458 568 239 329 Andel av totala vtf 73% Kvalitetsredovisning av regionvården Nationellt pågår arbete med att systematisera uppgifter i patientens journal för att underlätta dataöverföring till register. Målet är att kunna göra detta automatiskt, för att undvika tidsödande dubbelregistrering. Det dryga 30-talet kvalitetsregister som gäller cancer visar i allt högre utsträckning realtidsdata och ger tillgång till sammanställda och snabbare data via websidor och fördefinierade rapporter. Detta innebär att informationen bättre kan utgöra grund för förbättringsarbeten och stöd i beslutsprocesser. De flesta register har idag definierade målvärden som en kvalitetsindikator, exempelvis för ledtid från diagnos till behandling. Medicinska kvalitetsmått finns också i dessa register men fortfarande saknas i många kvalitetsregister patientens upplevda kvalitet. Cancercentrum arbetar systematiskt med avvikelser och har en grupp som månatligen träffas för att diskutera händelser och se eventuella mönster. Journalgranskning enligt en nationell metod används också för att hitta eventuella vårdskador som inte rapporterats. Preventivt arbete för att förhindra fall och infektioner görs och gruppen tar initiativ till rutiner som kan säkerställa kvalitet i arbetet. Kliniken deltar även i de nationella mätningar som regelbundet görs gällande fall, VRI och vårdhygien. Alla resultat från avvikelsehantering, händelseanalyser och de nationella mätningarna redovisas för all personal vid arbetsplatsträffar. Det regionala samarbetet sker inom ramen för det regionala chefssamrådet för cancervården, via videomöten eller direkta kontakter. 16
Standardiserade vårdförlopp Arbetet med standardiserade vårdförlopp (SVF) enligt det nationella uppdraget fortsatte och intensifierades under 2015. Fem vårdförlopp startade: akut myeloisk leukemi (AML), prostatacancer, matstrups- och magsäckscancer, huvud-halscancer samt urinvägs- och urinblåsecancer. Alla SVF definierar maximal tid från diagnos till behandling, men även mellan processer inom vårdkedjan. Under slutet av 2015 meddelades ytterligare 13 diagnoser där SVF ska införas. Arbetet med alla dessa standardiserade vårdprocesser präglas av multidisciplinärt arbete och beslut vid gemensamma konferenser. Det förändrar och intensifierar det regionala samarbetet och kommer patienterna tillgodo i form av kortare ledtider. Data för de definierade målvärdena redovisas i den årliga rapport som RCC norr sammanställer och avvikelser blir där föremål för analyser och diskussioner vid regionala möten med läkare och andra vårdgivare. I figur 4 nedan ses en översikt av målindikatorer för 21 av regionens kvalitetsregister. 17
Figur 4. Översikt av målindikatorer för 2014-2015 i hela regionen. Siffrorna under staplarna visar antal patienter som indikatorvärdet bygger på. I denna översiktsfigur redovisas inte indikatorn tid från biopsi till cancerbesked för prostatacancer, på grund av att den baseras på mediandagar och inte procent. 18
Högspecialiserad vård och behandling Cancercentrum bedriver högspecialiserad vård som baseras på metoder som inte finns på andra platser i regionen, t.ex. stamcellstransplantationer och avancerad strålbehandling. Nya behandlingar och metoder introduceras och testas i mindre skala för att därefter föras ut i regionen. Nyttjande av ny teknik med vård och kontakter på distans gör att resandet kan minska. Även introduktion och systematisk uppföljning av nya, oftast dyra, läkemedel sker med Cancercentrum som bas men i nära samarbete med regionklinikerna. Verksamheten består av allt mer avancerad behandling av svårt sjuka patienter samt hantering av cancer som en kronisk sjukdom och de speciella behov som följer med detta. Även där är kontakt på distans med hjälp av ny teknik en bra möjlighet. Profilområde Strålbehandlingen i Umeå har en lång tradition av forskning och är ett profilområde. Där ges c:a 160 180 behandlingar/dag och avdelningen tar emot c:a 2000 nya patienter/år. Forskning pågår för att ytterligare utveckla metoder för att kombinera avancerade tekniker för behandling och diagnostik. Cancercentrum nyttjar sedan 2014 en högmodern PET-MR, där kombinationen används för forskning och utveckling. Tidig behandlingsutvärdering med funktionella undersökningsmetoder som just PET-MR är ett av klinikens utvecklings och fokusområden. Hösten 2015 fick den första patienten i landet behandling vid den nationella gemensamma protonstrålbehandlingen i Uppsala, Skandion. Alla patienter i regionen som bedöms ha nytta av protonstrålning erbjuds detta med den nationella samarbetsmodellen som kallas distribuerad kompetens och vidareremittering sker från strålbehandlingen på Nus. Cancercentrum deltar också aktivt i andra nationella samarbetsprojekt med andra kliniker, med industrin och med Vinnova. Vid Cancercentrums hematologiska sektion bedrivs högspecialiserad vård av patienter med blodsjukdomar, där majoriteten består av olika former av blodcancer. Patienter med blodcancer vårdas i hela regionen med några undantag; intensivbehandling av akuta leukemier (görs ej i Jämtland, patienterna skickas till Nus) samt genomförande av stamcelltransplantationer (SCT), donatorlymfocytinfusioner (DLI) samt extracorporeal fotoferesbehandling (ECP, görs på blodcentralen, en liten del av patientens vita blodkroppar belyses med ultraviolett ljus och ges åter till patienten), vilka alla sker endast på Nus. Vården av leukemi- och transplantationspatienter ställer speciella krav då det rör sig om patienter med mycket grav immunbrist. På hematologsektionen, Nus, finns tillgång till 12 isoleringssalar med övertrycksfilter där vård av gravt immunsupprimerade patienter bedrivs. Hematologjour finns tillgänglig dygnet runt. Stamcellstransplantationer med stamceller från egen benmärg (autolog-sct) och från donatorer (allogen-sct) genomförs framförallt på patienter med olika typer av blodcancer men kan också vara aktuellt för patienter med neurologisk sjukdom, såsom multipel skleros. Verksamheten består av klinisk vård, stamcellsskörd samt laboratorieprocess, som alla är ackrediterade. Hela förloppet kräver koordination och samordning av såväl förberedelser för patienten som samarbete med nationella och internationella donatorregister. Vid donation med obesläktad givare innebär transplantationsförloppet att sektionens koordinatorer hämtar stamceller, ofta utanför Sverige. Laboratoriemedicin är involverad i utredning av besläktade donatorer samt skörde- och laboratorieprocesserna. Ackrediteringen utgör en viktig kvalitetssäkring och innebär bland annat kontinuerlig översyn och självkontroller (s.k. audit) av verksamhetens alla delar samt årliga uppföljningar med möjlighet till jämförelse över tid. 19
Transplantationsverksamheten Stamcellstransplantationer (SCT) Figur 5 nedan visar en ökande trend för allo-sct medan auto-sct ligger på en relativt oförändrad nivå. Enligt figur 6 tenderar de regionala skillnaderna att utjämnas. Sedan 2013 genomförs veckovisa telemedicinska terapikonferenser för diskussion avseende patienter med blodcancer. Hematologer från hela regionen deltar. Där diskuteras även patienter som är, eller kan bli, aktuella för stamcelltransplantation. Att tidigt identifiera eventuella transplantationskandidater i regionen är en viktig del i att utjämna regionala skillnader. Alla dokument som styr transplantationsprocessen finns på VLL:s hemsida och är därmed tillgängliga för hela regionen. Under 2015 har kliniken utfört 60 SCT, varav 34 autologa och 26 allogena (18 med obesläktad, så kallad registergivare, åtta syskongivare, varav fem s.k. haploidentiska). En metodutveckling där möjligheten att använda så kallad haploidentiska donatorer (donatorer vars vävnad matchar till hälften el till viss del) infördes i januari 2015. Metoden innebär möjlighet att finna en donator även i de fall där varken registergivare eller sedvanlig syskondonation är möjlig. Metoden är dock mer resurskrävande, såväl för donatorn som organisatorisk då donationen måste ske via benmärgsskörd. Även eftervården för patienten är ofta mer komplex jämfört med vanlig allogen stamcellstransplantation på grund av större risk för komplikationer. Sammanfattningsvis har enheten genomfört 49 perifera stamcellsskördar (på 30 patienter) och sex benmärgsskördar (fem för egna transplantationer, en för registergivare). Behandling med extracorporeal fotoferes (ECP) har utförts vid 191 tillfällen, på sex patienter. 50 Akut leukemi Autolog tx Allogen tx 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 5. Fördelningen av autologa och allogena stamcellstransplantationer 2004-15 20
Antal transplantationer per 100000 inv per län i norra regionen 30 25 20 15 Auto 2006-2010 Auto 2011-2015 Allo 2006-2010 Allo 2011-2015 10 5 0 Norrbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland Figur 6. Antal transplantationer per 100 000 invånare och län i Norra regionen Donatorlymfocytinfusioner (DLI) Vid återfall efter allogen-sct kan terapi med donatorlymfocyter (DLI) ges. Processen liknar den vid SCT och är för patienten förknippad med stor risk att utveckla GVHD (transplantatmot-värd-sjukdom) när immunceller från donatorn angriper mottagarens egen vävnad. Under 2015 genomfördes 20 DLI på nio patienter jämfört med elva DLI på åtta patienter under 2014. Extracorporeal fotoferes (ECP) Sedan 2013 finns på Nus möjligheten att behandla GVHD med ECP. Terapin genomförs på blodcentralen och tar cirka 3 timmar i anspråk. En behandlingsomgång innebär två på varandra följande dagars ECP. Initialt ges behandlingen varje vecka men glesas ut när god effekt uppnåtts. Vid kronisk GVHD kan ECP ges cirka en gång per månad. För polikliniska patienter innebär terapin behov av övernattning på patienthotellet. Sedan metodens införande har samma antal patienter per år nyttjat behandlingen medan andelen givna behandlingar ökat drastiskt. För flera patienter är behandlingen långvarig och kan behöva pågå i flera år. 5. Regionvård vid Neurocentrum Vid Neurocentrum fick 2015 cirka 2 605 patienter från Norra regionen regionvård (sluten + öppen vård). Det handlar om all form av neurokirurgi vid skalltrauma, hjärnblödningar, tumörer och vattenskalle, men även implantation av elektroder vid Parkinsons sjukdom, vissa psykiatriska tillstånd, epilepsi och smärta. Avancerad behandling av MS, epilepsi, Parkinsons sjukdom samt rehabilitering av förvärvad ryggmärgsskada sker i Umeå. Av tabell 5 framgår de kostnadsmässigt största åtgärderna. Antalet vårdtillfällen sjönk med ca 5 procent 2015 och även regionintäkterna minskade. Inom neurokirurgin ses en trend mot totalt sett lägre volymer och en intern fördelning som går från större intrakraniella ingrepp mot mindre implantationskirurgi. 21
Tabell 6. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom regionvården vid Neurocentrum 2015, antal vårdtillfällen samt för kvinnor och män. Produkt Kostnad Vtf Kvinnor Män Intrakraniell kir för tumör 19 250 359 106 52 54 Annan kraniotomi med/utan trauma 15 226 768 74 35 39 Kir för kroniskt subduralhämatom 9 898 440 121 29 92 Annan intrakraniell kärlkir 9 611 424 23 16 7 Intrakraniell shuntkirurgi 8 415 538 67 24 43 Implant/byte nervstimulator 7 761 152 56 28 28 Degenerativ sjd nervsyst 7 373 086 135 47 88 Rehab ryggmärg 4 351 424 8 3 5 Andra op efter skada 3 785 030 27 12 15 Spec kärlsjd hjärna exkl TIA 3 163 377 43 28 15 Delsumma 88 836 598 660 274 386 Andel av totala vtf 62% Kvalitetsredovisning av regionvården Medicinsk kvalitet kan indelas i olika delar som bör ges olika prioritet. Att man får rätt diagnos och behandling, att man undviker biverkningar och komplikationer och slutligen att man har en god tillgänglighet och ett bra bemötande och nöjda patienter. De sistnämnda kvalitetsmålen gäller för all sjukvård och följs via avvikelsehanteringssystem, patientnämnd och patientenkäter. Neurocentrum deltar i en rad nationella register. I Svenska Neuroregistret, tidigare Svenska MS-registret, har kliniken hundra procents täckningsgrad för MS. För Parkinsons sjukdom är täckningsgraden 40 procent 2014. På sikt kommer sannolikt även epilepsi att ingå i registret. Registren för epilepsikirurgi, hypofystumörer och även RIKS-Stroke, Swedvasc och register för intracerebrala kärlmissbildningar levererar data relativt långsamt. WebRehab, ett register där man bl.a. registrerar ryggmärgsskadade, är under uppbyggnad och har för låg täckningsgrad nationellt och lokalt för att vara användbart för närvarande. Under 2013 fattades beslut om att lokalmässigt samla den stereotaktiska funktionella neurokirurgin. Därmed skapas en av mycket få sammanhållna enheter för denna verksamhet i världen vilket innebär nya möjligheter avseende nationellt och internationellt samarbete inom utbildning och forskning. Hypofyskirurgi bedrivs i samarbete med neurokirurg, öron-näsa-halsspecialist och endokrinolog. Data insamlas till ett kvalitetsregister som drivs av endokrinologerna. Alla resultat tyder på att operationsresultaten tydligt förbättrats genom åren och är av hög internationell standard. Skallskade- och neurointensivvården vid NUS har under de senaste 20 åren kraftigt förbättrats och kliniken rapporterar idag de absolut bästa resultaten internationellt. Ledaren för forskargruppen för traumatiska hjärnskador vid kliniken är engagerad i flera internationella vetenskapliga arbetsgrupper. Forskning bedrivs aktivt och kliniken ingår i världens största skallskadestudie (Center-TBI), som är EU-finansierad. 22
Analys av Öppna Jämförelser Neurocentrum har visionen bästa möjliga sjukvård för alla neurologiskt sjuka i Norrland. MS-sjukvården är på god väg att uppnå den, och har uppnått den för Västerbottens läns landsting. Vad gäller täckningsgrad i kvalitetsregister (100 procent), andel behandlade MS-patienter i skovfas med över 15 års duration och tillgång till MS-vård (87 procent) ligger Neurocentrum högt över riksgenomsnittet. Data från Svenska Neurologiregistret visar att betydligt färre MS-patienter under de senaste tio åren övergår i progressfas, en effekt av modern behandling. Kompetensstöd lämnas till regionen i form av regelbundna telemedicinska konferenser. Detta har inneburit att ytterst få regionpatienter med MS-diagnos remitteras för sluten vård vid Nus. Region Jämtland Härjedalen har hittills utnyttjat de telemedicinska konferenserna mest. Regionlandstingen erbjuds även stöd i arbetet med Svenska Neuroregistret. 6. Regionvård vid Barn- och Ungdomscentrum Regionvården vid Barn och Ungdomscentrum (BUC) Västerbotten utgörs framför allt av vård av barn med misstänkta cancersjukdomar (Barnonkologi) samt för tidigt födda barn (<28 graviditetsveckan). Dessutom bedrivs en akut jourtransportverksamhet dygnet runt för för tidigt födda barn och med transporter inom norra regionen samt vid behov till andra universitetssjukhus i landet. Dessutom finns väl utvecklade samarbeten inom en rad andra områden vilket beskrivs nedan. Under 2015 skedde cirka 380 vårdtillfällen för barn från Norra Regionen vid Barnkliniken vid Nus. 60 procent av vårdtillfällena och 49 procent av vårddagarna utgjordes av vård för barn med cancer. Medelvårdtiden för barn med cancer var cirka 4 dagar. Vid neonatalavdelningen vårdades sammanlagt 97 barn med en sammanlagd vårdtid av 725 dagar. Medelvårdtiden var cirka 12 dagar. Det totala antalet vårdtillfällen för barncancervård och neonatalvård var ganska likt utfallet 2014 men den totala mängden vård för barn från regionen var nästan 40 procent mindre under 2015 än under 2014 (antalet vårddagar var 2015 2362 jämfört med 3819 året innan). Orsakerna till minskningen har diskuterats i chefssamrådet som anser att det är en slumpmässig variation då remitteringsrutiner inte har ändrats. Av tabell 7 framgår de kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna. 23
Tabell 7. De kostnadsmässigt största diagnoserna/åtgärderna inom regionvården vid Barn- och Ungdomscentrum 2015, antal vårdtillfällen samt för flickor och pojkar. Produkt Kostnad Vtf Flickor Pojkar Nyfödd under 1000g 7 161 791 9 1 8 Kemoterapi leukemi 6 788 979 95 44 51 Akut leukemi utan stor op 4 457 567 8 3 5 Nyfödd 1000-1499g 3 650 311 6 2 4 Nyfödd >2499g med annat probl 2 875 827 13 4 9 Intrakraniell kir/tumörkir 2 704 094 13 4 9 Strålbehandling 1 802 374 22 18 4 Nyfödd 1500-2499g multiprobl 1 201 079 4 1 3 Bindvävssjukdomar o vaskuliter 917 824 7 7 0 Amput för sjd musk/ben/bindväv 861 987 1 1 0 Delsummor 32 421 833 178 85 93 Andel av totala vtf 46% Öppenvård Inom öppenvården erhöll BUC 151 remisser från norra regionen. Över hälften har rört bedömning av barn med komplicerade hjärtfel. Regionvården vid BUC har sådan karaktär att väntetider inte är aktuella. Patientflöden och samarbete inom regionen Samarbetet mellan barnklinikerna inom norra regionen är mycket gott. Klinikerna har telefonkontakt med varandra flera gånger varje dag för att diskutera patientärenden och även regelbundna videokonferenser inom till exempel barnendokrinologi och barnhjärtsjukvård. Cheferna vid regionens barnkliniker träffas också minst två gånger per år i det regionala medicinska chefssamrådet då man diskuterar gemensam policy gentemot universitetssjukhusen söderut och även hur samarbetet inom regionen kan förbättras. Ett formaliserat samarbete har påbörjats mellan barnklinikerna i norra regionen och Barnnjursektionen vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Gemensamma riktlinjer har utarbetats kring vad som kan göras på hemorten och vad som måste göras på Huddinge. Avstämningar görs vid regelbundna videokonferenser. Varje år arrangeras också regiondagar i barnonkologi, neonatologi, barnendokrinologi med flera ämnen. Från sommaren 2015 etableras varje vecka kontakt mellan medicinskt områdesansvariga neonatologer för att bedöma det aktuella vårdplatsläget för neonatologi i hela norra regionen. Kvalitetsredovisning av regionvården Barn som behandlas för cancer får låga nivåer av vita blodkroppar, är extremt infektionskänsliga och drabbas ofta av infektioner från kroppens egna bakterier. Under 2015 har 4 patienter haft VRI. Detta motsvarar cirka 33 procent vilket är ungefär vad man kan förvänta sig. Under 2014 hade totalt 10 barn haft VRI vilket motsvarar 25 procent av inneliggande vid mättillfällena. Motsvarande siffror för 2013 var 14 patienter och 34 procent. Det siffror som presenteras visar att de låga talen är svårt att följa statistiskt men erfarenhetsmässigt ligger kliniken ungefär på samma nivåer som övriga barncancercentra. 24