PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Relevanta dokument
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Vad är nationella riktlinjer?

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Sveriges Kommuner och Landsting

Psykosologisk och psykosocial behandling vid beroende av alkohol och narkotika

Psykosociala metoder och stöd

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

(4) Jf!LSocialstyrelsen

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017

Äldre och alkoholberoende Uppsala

MET (Motivational Enhancement Therapy)

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

MET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Beroendegruppen. våra tjänster. Senast reviderad:

Inledning

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Att mäta tankar, känslor och beteende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

CERA ett kunskapscentrum för forskning och utbildning i ANDTS-frågor

Behandling vid samsjuklighet

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Sveriges Kommuner och Landsting

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

Gränsdragningsproblem

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Behandlingsplanering

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, Sveriges Kommuner och Landsting

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Team Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Transkript:

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Psykologisk och psykosocial behandling Vid behandling av missbruk och beroende innehåller både den psykologiska och psykosociala behandlingen ett psykosocialt synsätt och samtalskontakten utgör basen för behandlingen. Psykologisk behandling fokuserar dock mer på intrapsykiska processer, medan psykosocial behandling snarare fokuserar på den sociala situationen och sammanhanget. Psykosocial behandling kan också innefatta åtgärder som information, rådgivning, hänvisning och kontakter med närstående.

Några centrala rekommendationer Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda motivationshöjande behandling (MET) prio 1 erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention (ÅP) prio 2 community reinforcement approach (CRA) prio 2 12-stegsbehandling prio 2 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda psykodynamisk eller interaktionell terapi prio 4 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast inom ramen för forskning och utveckling erbjuda webbaserad behandling, mindfulness meditation, Acceptance and Commitment Therapy (ACT)

Motivational Enhancement Therapy Fokus ligger på att Du som behandlare arbetar med att stödja patientens förmåga att fatta ett välgrundat beslut om förändring med fokus på alkoholvanor.

Bakgrund MET bygger på den forskning och kliniska praktik kring motiverande samtal (MI) som utvecklades på 1980-talet där man påvisade att korta insatser med fokus på klientens egna målsättning och motivation till förändring var mer framgångsrik än längre och konfrontativa insatser. Genom en rad olika projekt utvecklades MET och i Project MATCH (90-talet) studerades tre olika interventioner (MET, KBT och en anpassad 12-stegsinsats). Slutsatserna visade att resultatet var liknande oavsett vilken insats klienten genomgått men att MET var kortare och därmed mer kostnadseffektivt än de andra två insatserna.

Fyra skäl till att använda MET Studier visar på att patienter minskar/slutar sin konsumtion Lika effektiv som mer omfattande behandlingar vad gäller att minska/sluta konsumtionen Passar olika stadier av ett behandlingsförlopp Kräver ingen specialistutbildning för att genomföra* * MEN ska vara förtrogen/praktisera MI, god kunskap i beroendelära och ha grundläggande utbildning i människovårdande yrke. Forskning visar att behandlarens skicklighet i MI har ett klart samband med patientens förändring av alkoholkonsumtionen.

Hur genomförs MET? Session 1 Introduktion och noggrann utredning 1-2 veckor Session 2 Återkoppling av session 1, gärna i närvaro av närstående 1-2 veckor Session 3 5 Stödja patientens förmåga att fatta ett välgrundat beslut om förändring (4 veckors mellanrum) Motiverande samtal Intervjufrågor (ASI, DOK) Aktuell alkoholkonsumtion (alkokalender) Beroendets svårighetsgrad (AUDIT, DSM-V) Alkoholrelaterade konsekvenser (ALKOHOL-E, Short Index of Problems) Psykisk hälsa (GAD 7, MADRS, SCL 90, CORE OM) Biologiska markörer (CDT, Peth, gamma-gt) Faktablad om alkohol

Riskbruk alkohol Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innehåller rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna: - tobaksbruk - riskbruk av alkohol - otillräcklig fysisk aktivitet - ohälsosamma matvanor

Cannabis Centralstimulantia Opiater** Bör Kan Bör Kan Bör Kan Kognitiv beteendeterapi (KBT)* 3 4 3 Community Reinforcement Approach (CRA) 3 4 12 stegsbehandling 3 Psykodynamisk terapi 5 Motiverande samtal (MI) 5 6 Haschavvänjningsprogrammet (HAP) 6 * KBT som tillägg vid bensodiazepin nedtrappning (prio 2) ** i samband med läkemedelsassisterad behandling

Vägledning inför val av insats 1. Begränsad rådgivning är effektiv vid riskbruk Det innebär att kostsamma och tidskrävande terapiformer bör inte prioriteras vid riskbruk 2. Mer omfattande missbruk eller beroende kräver längre (och fördjupande) behandlingsinsatser Det innebär att korta och begränsade insatser troligtvis inte kommer att vara speciellt effektiva för att på sikt hjälpa personen att bli fri från sitt beroende

Vägledning inför val av insats 3. Vid behandling av personer med samsjuklighet är det nödvändigt att såväl missbruket som den psykiska problematiken och andra livsproblem behandlas samtidigt Det innebär att behandling som bara fokuserar på det ena eller andra problemet inte är speciellt effektivt för att på sikt hjälpa personen att bli fri från sitt beroende och/eller psykiska problematik