Högsbogårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2016-januari 2017. På Högsbogårdsskolan går elever med många olika talanger och förmågor. Det är en liten skola med strax under 20 elever i årskurs 1-9 uppdelade på tre klasser. På skolan arbetar 16 personer. Eleverna som går i vår skola bor i olika stadsdelar och kommuner runt om Göteborg. Denna plan beskriver vårt arbete för att skapa trygghet och trivsel och hur vi arbetar mot kränkning och diskriminering. Planen gäller Högsbogårdsskolan och Högsbogårdsskolans fritidshem 2015-01-01 till 2016-01-01. Vision: Tro på varje elev Tilltala det friska Aldrig kränka viljan Främjande insatser för att skapa trygghet och trivsel De främjande insatserna har utarbetats av personalen. Relationer mellan eleverna Relationer mellan enskilda elever är viktiga för trivseln och glädjen i skolan. De flesta elever är beroende av personalen för att komma nära andra elever, både rent fysiskt genom att flera av eleverna behöver hjälp att förflytta sig och genom att de behöver ges tillfälle och tid till att lära känna varandra. Relationerna mellan eleverna ska stärkas genom att personalen tillsammans med eleverna anordnar gemensamma aktiviteter utifrån läroplanen som är både lärorika och kamratstärkande. Hela klassen/skolan ska göra kamratstärkande aktiviteter tillsammans såsom dans, friluftsdagar, gemensamma utflykter, bad, årstidsfester, och bowling.
I det sociogram som gjordes våren 2015 har personalen sett att det finns många positiva relationer mellan elever. Eleverna finner glädje i relationen med kompisarna, de är nyfikna på klasskamrater och de elever som kan, söker själva upp varandra. Dessa relationer ska stärkas ytterligare genom olika aktiviteter. Aktiviteterna skrivs in i en lista som bifogas till denna plan. Nytt sociogram skall göras i mars 2016 i olika grupperingar. Sociogrammen skall sedan analyseras. Analysen ligger till grund för vilka aktiviteter i vilka grupperingar som skall genomföras på skolan. Kommunikation och delaktighet Personalen ska stödja varje elev att utveckla minst ett sätt att kommunicera på. Personalen måste arbeta utforskande med varje elev för att upptäcka, främja och utmana elevens utveckling av kommunikation. När en ny elev kommer till skolan är det prioriterat att utveckla denna kommunikation. Personalen ska utveckla former tillsammans med eleven för att eleven ska kunna välja mellan två val för att skapa delaktighet och möjlighet att kunna styra sitt egen situation i så stor utsträckning som möjligt. Exempel på metoder för detta är att använda ipad som eleven själv kan trycka på. Personalen skall bekräfta elevens val tydligt. Eleven ska med stöd av personalen utveckla former för att kunna signalera gilla respektive ogilla. Att eleven utvecklar sin förmåga till gilla/ogilla är viktigt i elevens vardag i skolan, men även för att ge eleven verktyg inför framtiden att kunna hävda sin rätt och kommunicera sin vilja. Det är också viktigt att eleverna övar på att kommunicera sitt ogillande till omgivningen om de skulle fara illa på något sätt nu eller i framtiden. Ett exempel är att stanna upp under en positiv aktivitet för att ge eleven ett tydligt val och en uppmaning om att visa sitt gillande. Förutsägbarhet För de flesta eleverna är förutsägbarhet viktigt. Exempelvis hur eleven välkomnas på morgonen, toalettbestyr och matning. Det är även viktigt i de små detaljerna såsom hur remmarna sätts fast i rullstolen och hur kudden ligger bakom ryggen. För att ny personal och vikarier ska förstå de små detaljerna ska det finnas foton på eleverna i olika situationer. Varje elev har ett schema över dagens aktiviteter, schemat är utformat så att eleven med stöd av personal ska kunna förstå sitt schema för dagen, i så hög utsträckning som möjligt. På husmötet tas praktiskt information om eleverna upp. Det är den omvårdnadsansvarige som ansvara för detta. Syftet är att all personal skall i så hög grad som möjligt ha kunskap om elevernas behov.
Kartläggning av elevernas trygghet och trivsel Personalen har varit uppmärksamma i vardagen på elevernas signaler om glädje, oro och stress. Problem och risker som har uppmärksammats i dessa ovetenskapliga observationer har skrivits ner och personalen har formulerat förebyggande åtgärder. Se nedan målet om att Minimera rädsla och oro hos elever samt målet om Stabil och närvarande personalstyrka. Personalen har i mars 2015 gjort ett sociogram för att kartlägga positiva och negativa relationer mellan elever. Problem som uppmärksammats har skrivits ner och personalen har formulerat förebyggande åtgärder. Se nedan målet om att Stärka och skapa nya relationer mellan eleverna. I februari och september 2016 kommer varje vårdnadshavare att få frågan på ett utvecklingssamtal om deras barn trivs på skolan och är tryggt med personalen och om vårdnadshavarna känner sig trygga med att lämna sitt barn på skolan. Resultatet av detta med tillhörande åtgärder kommer att skrivas in elevens individuella utvecklingsplan om det gäller en enskild elev och i denna plan i april 2016 om det gäller alla elever. Läraren informerar rektor om ev.oro. Förebyggande åtgärder utifrån kartläggningen Utifrån de problem som vi har uppmärksammat i kartläggningen har vi formulerat tre mål. Mål 1 Minimera oro och rädsla hos elever Detta har vi sett Pga elevernas tidiga utvecklingsnivå kan de inte medvetet kränka varandra. Däremot kan elever genom sin egen oro eller sätt att kommunicera göra andra elever oroliga eller rädda. Personalen har uppmärksammat att flera elever då och då blir rädda för klasskamrater som plötsligt tjuter av glädje eller på olika sätt visar oro. Åtgärder 1. Välja klass- och gruppsammansättningar med omsorg och kunna ändra sammansättningen vid terminsstart eller vid behov. 2. Kartlägga vid vilka tillfällen som eleven exempelvis tjuter högt och stödja eleven i att hitta kommunikationssätt som inte skrämmer andra. Utvärdering 1. Observationer vid gruppaktiviteter för att bedöma om färre elever är oroliga och om eleverna är oroliga mer sällan. 2. Observationer vid gruppaktiviteter för att bedöma om eleverna lärt sig nya kommunikationssätt som inte skrämmer andra elever.
Fysiska incidenter är mycket sällsynta i nuvarande elevgrupp. 3. Morgonsamling på fritids för att ge en lugn inledning på dagen och skapa gemenskap. 3. Utvärdera varje år om klassammansättningen är dynamisk och trygg. Utvärdera också om personalgruppen fungerar med elevgruppens behov. 4. Sträva efter att alltid utvärdera små förändringar som görs för eleven enligt modellen Testa nytt i två veckor-utvärderaompröva-testa nytt i två veckor-utvärderaompröva Mål 2 Stärka och skapa nya relationer mellan eleverna Detta har vi sett Genom en kartläggning (sociogram) hösten 2014 av elevernas relationer med varandra har personalen sett att de allra flesta har positiva relationer med en eller flera av sina klasskamrater. Ett fåtal elever har mycket svaga relationer till andra elever. Åtgärder 1. För de elever som har svaga relationer med andra elever kommer personalen att successivt pröva att stärka relationer med en eller flera andra elever. Detta kommer att skrivas in och följas upp i elevens individuella utvecklingsplan. Utvärdering 1. Göra ett nytt sociogram i mars 2016 för att se om samma elever fortfarande har svaga relationer med andra elever.
Mål 3 Stabil och närvarande personalstyrka Detta har vi sett Eftersom eleverna inte kommunicerar med tal måste personalen vara uppmärksam på små signaler i kroppsspråk, rörelser, ljud etc. All personal måste därför vara här och nu i varje ögonblick. Pga personalbrist under kortare perioder har vi ibland tappat här och nu och haft tankarna framåt för fortsatt planering för dagen. Vi ser inga tydliga tecken på att eleverna far illa. Vi har dock märkt att enstaka elever har blivit oroliga, att kommunikationen med eleverna blir sämre och framförallt att det finns en risk att elever påverkas negativt. Åtgärder 1. Samarbete med vikariepoolen så att vikarierna har möjlighet att gå bredvid och lära sig. 2. Effektiv personalplanering i huset. 3. Överenskommelse mellan klassernas personal för i pressade lägen snabbt kunna träda in i situationen och hjälpa en kollega. Utvärdering 1. Nöjd medarbetarindex och dialog i personalgruppen. 2. Räkna antal dagar när verksamheten inte har full bemanning. Jämföra antal dagar innan begäran av utökade resurser och antal dagar efter begäran av utökade resurser. Rutin när en kränkning eller diskriminering skett I nuvarande elevgrupp ska vi vara uppmärksamma på följande tecken på att en elev inte mår bra: spänner sig i kroppen, låter, gråter, gnäller, självskadebeteende eller kastar sig baklänges i rullstolen. Om personalen ser tecken på att en elev mår dåligt ska personalen kommunicera detta med föräldrarna i kontaktboken. Obs vid misstanke om att barnet far illa i hemmet gäller särskilda regler för anmälan till Individ- och familjeomsorg. Om en personal misstänker att en elev har blivit utsatt för kränkning i skolan ska han/hon snarast anmäla detta till rektorn. Rektorn anmäler i sin tur till huvudmannen. Rektor ansvarar för att utredning, åtgärder, uppföljning och dokumentation genomförs. Rektor ansvarar för att vårdnadshavare informeras.
Utvärdering av 2015 års insatser Mål 1 Minimera oro och rädsla hos eleverna Utvärdering klass och personalsammanfattning.. Morgonrutinerna har förbättrats för att ge alla elever en lugnare och tryggare start på morgonen. Vid utvecklingssamtalen i februari och september diskuterades elevernas trygghet och risk för att bli kränkta med vårdnadshavarna. Då framkom att vårdnadshavarna i stort sett var mycket trygga med att ha sina barn på Högsbogårdsskolan men kände viss oro när det kom in vikarier. Mål 2 Stärka och skapa nya relationer mellan eleverna Skolan hargenomfört kamratstärkande aktiviteter enligt planen. Aktiviteterna har anpassats utifrån elevernas individuella förutsättningar. Eleverna har sett fram emot aktiviteterna och uppskattat dem. Återkommande sociogram klassvis och på fritidshemmet har gjorts för att kartlägga och följa upp åtgärder. Sociogrammen har gett många aha-upplevelser och inspiration för att utveckla elevernas relationer. I några klasser gjordes nya sociogram i september för att följa upp utvecklingen. Schemalagda aktiviteter i grupper om två och två utifrån resultatet på sociogrammet. Exempelvis vattenlek, spårvagnstur, kommunikationsgrupp, m.m. har genomförts med gott resultat. Medveten placering av elever utifrån vilka de trivs med sker vid olika typer av aktiviteter Gemensam motorikträning tillsammans med alla eleverna i klassen som ger möjlighet för eleverna att komma varandra nära. Mål 3 Stabil och närvarande personalstyrka Mätning av personaltäthet samt antal vikarier dokumenteras varje dag. Personaltätheten har ökat pga tillförda resurser. På föräldramötet i mars diskuterades Likabehandlingsplanen och risker för kränkningar. Vårdnadshavarna kände särskilt oro för de tillfällena då skolan tar in vikarier. Skolan har delvis genomfört att det finns foton på eleven i olika situationer för att vikarierande personal lätt skall förstå hur eleven exempelvis skall sitta och vill hjälpmedel som skall användas.
Lista över kamratstärkande aktiviteter: dans, skolvis, klassvis eller i tvärgrupper drama, skolvis, klassvis eller i tvärgrupper gemensamma utflykter såsom friluftsdagar, bad, biblioteksbesök, studiebesök årstidsfester, bowling årstidsfester Ansvarig för denna plan är rektor Ulrika Verner Bilaga 1
DOKUMENTATION AV TRAKASSERIER, DISKRIMINERING, MOBBNING ELLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING. Datum: Uppgiftslämnare: Anmälan av ärende. Anledning: Kort beskrivning av händelsen: (Vem har iakttagit. Tid. Plats. Vilka deltog. ) Blanketten lämnas snarast till rektor.
DOKUMENTATION AV TRAKASSERIER, DISKRIMINERING, MOBBNING ELLER ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING. Datum för inkommen anmälan: Datum då anmälan börjar behandlas: Plan för utredning: Namn Namn 1. kontaktar i syfte att 2. kontaktar i syfte att 3. kontaktar i syfte att 4. kontaktar i syfte att Vårdnadshavare informerade ( datum ) av ( namn ) Datum för sammanställningsmöte: Beslutade åtgärder: Ansvarig för åtgärderna: Datum för uppföljning: Ansvarig för uppföljning: Datum för uppföljning: Ansvarig för uppföljning: