Näringslivsanalys Härjedalens kommun Anders Wigren och Lina Sjölin Inregia AB, April 2004 på uppdrag av Inlandsdelegationen
Förord Denna rapport handlar om den ekonomiska tillväxten i Härjedalens kommun ur ett branschperspektiv. Tanken är att rapporten ska ingå som ett underlag för det tillväxtorienterade utvecklingsarbetet med näringslivsfrågor i kommunen. Inlandsdelegationen har initierat och finansierat uppdraget. Rapporten har utarbetats av undertecknad under mars månad 2004. Lina Sjölin och Tina Schagerström har hjälpt till med framtagning statistiken. För att resultatet av den här rapporten ska komma till maximal nytta i kommunens fortsatta utvecklingsarbete kan det vara lämpligt att närmare studera drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt samt att resultaten anknyter till dessa drivkrafter. Det är först när det går att se vilka drivkrafter som behöver sättas i rörelse för att få igång den ekonomiska tillväxten i kommunen som ett lokalt processarbete blir meningsfullt. Förhoppningsvis kommer rapporten att kunna ligga till grund för intressanta diskussioner om näringslivets tillväxtförutsättningar i Härjedalens kommun. Stockholm i april 2004 Anders Wigren, Inregia AB 3
Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 1. Tillväxten i Härjedalens kommun 7 Befolkning 7 Sysselsättning 8 Bruttoregionprodukt 8 2. Näringsstrukturen 10 Sysselsättning på branschnivå 10 Arbets-, kapital- och kunskapsintensiva branscher 12 3. Tillväxt i ett sektorsperspektiv 14 Sysselsättning 14 Förädlingsvärde 20 4. Utbildning och tillväxt 25 Bilaga 29 4
Sammanfattning Härjedalens kommun är en av många kommuner i Sverige som har haft en snabb minskning av antalet invånare under 1990-talet. Mellan 1993 och år 2002 minskade befolkningen i kommunen med 8 procent. Antalet sysselsatta i kommunen har varit oförändrat mellan 1993 och 2001. Jämfört med riket, där sysselsättningen ökade med drygt nio procent under perioden, var detta en svag utveckling. Även bruttoregionalprodukten växte långsammare i kommunen jämfört med riket men snabbare jämfört med Jämtlands län. Jämfört med kommunerna utanför storstadsregionerna har tillväxten av BRP varit genomsnittlig i Härjedalens kommun. I kommunen har de areella näringarna historiskt haft komparativa fördelar. Om detta vittnar att andelen sysselsatta i de areella näringarna är betydligt högre i kommunen än i riket. Industrin är relativt liten i Härjedalens kommun och den offentliga sektorn sysselsatte år 2001 en högre andel än i riket men en något lägre andel jämfört med länet. När industrin och den privata tjänstsektorn delas in efter vilken produktionsfaktor som är den mest kritiska, arbetsintensiv, kapitalintensiv och kunskapsintensiv visar det sig att näringsstrukturen i kommunen liknar näringsstrukturen i riket när det gäller arbetsintensiv och kapitalintensiva sektorer. I kunskapsintensiv industri och kunskapsintensiv tjänstesektor är andelen sysselsatta lägre i kommunen jämfört med riket. Detta tyder på att förutsättningarna för dessa branscher historiskt har varit sämre i kommunen än på många andra håll i riket. Tillväxten av antalet sysselsatta i kommunen har varit svag i samtliga sektorer utom i den kunskapsintensiva industrin och kunskapsintensiva tjänster. Dessa två sektorer har haft en mycket stark tillväxt av antalet sysselsatta i riket under 1990-talet och den snabba tillväxten av antalet sysselsatta i kommunen i dessa branscher har haft positiva effekter på den totala sysselsättningstillväxten i kommunen. Men den starka tillbakagången av övriga sektorer gör att netto har antalet sysselsatta inte påverkats mellan 1993 och 2001. Under 1990-talet har det således ägt rum en stark strukturomvandling som inneburit att kommunens näringsliv har fått en struktur som är gynnsam ur ett framtida tillväxtperspektiv. Tillväxten i förädlingsvärdet (summan av företagens bruttovinster och lönesumma) har varit svag i industrin i kommunen. Särskilt i den kunskapsintensiva industrin har produktivitetstillväxten varit långsam i kommunen. 5
En orsak till den svaga produktivitetstillväxten i industrin i kommunen kan vara den låga utbildningsnivån i arbetskraften. På grund av att en stor andel av arbetskraften är lågutbildad i kommunen har tillväxten av såväl antalet sysselsatta som förädlingsvärdet i kommunen varit relativt hög i arbetsintensiv industri. I branscher som har en högre utbildningsnivå än genomsnittet för alla industribranscher har sysselsättningstillväxten i kommunen varit relativ svag. Med tanke på att tillväxten i kommunen har ägt rum i den kunskapsintensiva industrin och den kunskapsintensiva tjänstesektorn bör en höjning av utbildningsnivån hos arbetskraften i kommunen stå högt upp på dagordningen för det fortsatta tillväxtarbetet i kommunen. 6
1. Tillväxten i Härjedalens kommun Den ekonomiska tillväxten kan mätas på flera sätt. De vanligaste måtten är sysselsättningsutvecklingen och tillväxten i bruttoregionalprodukten, BRP, (värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region). Tillväxten är även relaterad till kommunens befolkningsutveckling. Vi börjar därför med att studera denna. Befolkning Vid årsskiftet 2002/2003 bodde ungefär 11 300 personer i Härjedalens kommun. 1993 var folkmängden ungefär 12 300, under en nioårsperiod hade befolkningen minskat med 8 procent. I Jämtlands län minskade befolkningen under perioden med 6 procent. Mellan 1993 och år 2002 ökade befolkningen i riket med 2 procent. Denna ökning var emellertid framför allt koncentrerad till storstadsområdena. Ser vi på riket*, d v s Sverige utom Stor-Stockholm och Stor-Göteborg var befolkningen i stort sett oförändrad mellan 1993 och år 2002. I Figur 1 visas befolkningsutvecklingen mellan 1993 och år 2002 indexerat med 1993 som bas, för Härjedalens kommun, Jämtlands län, riket och riket*. Figur 1 Befolkningsutvecklingen i Härjedalen, Jämtlands län och riket indexerat 1993=100 110 105 100 95 90 85 80 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 År Härjedalen Jämtlands län Riket Riket* 7
Sysselsättning I Figur 1 visas sysselsättningsutvecklingen i Härjedalens kommun, Jämtlands län och riket mellan 1993 och 2001. Kurvorna visar utvecklingen indexerat med år 1993 som basår. År 2001 fanns det ungefär 4 800 jobb i Härjedalens kommun. Ungefär lika många var jobben år 1993. Åren däremellan hade sysselsättningen i kommunen ökat och minskat under två perioder med en sysselsättningstopp år 1995 och en annan år 1998, då sysselsättningen var uppe i 5 020 respektive 5 040 jobb. Även i Jämtlands län var antalet sysselsatta i stort sett oförändrad 2001 jämfört med 1993. Mellan 1993 och år 2001 ökande sysselsättningen i riket med 9,6 procent. En stor del av rikets sysselsättningsökning var liksom befolkningsökningen koncentrerad till storstadsområdena. Om vi bortser från dessa och istället betraktar det som vi betecknar som riket* var sysselsättningsökningen 5,5 procent. Figur 2 Sysselsättningsutveckling indexerad 1993=100 110 108 106 104 102 100 98 96 94 92 90 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 År Härjedalen Jämtlands län Riket Riket* Bruttoregionprodukt Bruttoregionproduktens utveckling visas i Figur 3. Mellan 1993 och 2000 ökade bruttoregionprodukten i Härjedalens kommun med 32 procent 1. Det är en starkare utveckling än för Jämtlands län, där BRP ökade med 15 procent under samma period. I riket var ökningen av BNP 43 procent. Om man bortser från storstadsområdena var den 34 procent. 1 Branscherna El-, gas- och värmeverk, Vatten- & reningsverk samt Övriga fastigheter har uteslutits ur beräkningen på grund av abnorma värden för Härjedalens kommun. 8
Figur 3 Utveckling av bruttoregionprodukten, indexerat 1993=100 150 140 130 Härjedalen1 Jämtlands län Riket Riket* 120 110 100 90 80 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År Jämfört med kommunerna utanför storstadsområden har tillväxten av BRP i kommunen legat på genomsnittet mellan 1993 och 2000. Med tanke på att antalet sysselsatta netto inte har ökat mellan 1993 och 2001 har tillväxten av det totala förädlingsvärdet varit snabb. Tillväxten i det totala förädlingsvärdet består av två komponenter: tillväxten i antalet sysselsatta och tillväxten i arbetsproduktiviteten. Eftersom antalet sysselsatta under 1990-talet har varit oförändrat i kommunen beror hela tillväxten i förädlingsvärdet på tillväxten i arbetsproduktiviteten. Som framgår längre fram i rapporten pågår det en omfattande strukturomvandling i kommunen. Denna strukturomvandling har sannolikt bidragit till en högre tillväxt netto i BRP än den bidragit till tillväxt av det totala antalet sysselsatta i kommunen. 9
2. Näringsstrukturen Den kunskapsgenerering och de innovationsprocesser som leder till ekonomisk tillväxt äger rum i ett samspel mellan industrin, tjänstesektorn, den areella och den offentliga sektorn. Det är därför intressant att se hur sysselsättningen fördelar sig på dessa sektorer i Härjedalens kommun, samt att jämföra denna fördelning med hur det ser ut för Jämtlands län och riket, se Figur 4. Figur 4 Näringsstrukturen i Härjedalen, Jämtlands län och riket år 2001 Riket 2 18 34 43 2 Jämtlands län 4 13 42 38 3 Härjedalen 7 11 40 38 3 0% 20% 40% 60% 80% 100% areell industri offentlig tjänster övrigt Härjedalen är en ganska representativ jämtlandskommun sett till näringsstrukturen. Tjänstesektorn står för en exakt lika stor andel av jobben i Härjedalen som i Jämtlands län, 38 procent. Industrisektorn och den offentliga sektorn står för något mindre andelar än i länet 11 respektive 40 procent jämfört med 13 respektive 42 procent. Medan den areella sektorn är större i Härjedalen än i länet, 7 procent jämfört med 4 procent. Jämför med riket är Härjedalens areella och offentliga sektorer stora, och industri och tjänstesektorerna relativt små. Sysselsättning på branschnivå Som konstaterats ovan är den areella sektorn jämförelsevis stor i Härjedalen. Totalt 7 procent av jobben i Härjedalens kommun finns inom de areella branscherna. I Figur 5 kan vi se att den största areella branschen är Skogsbruk. Denna bransch sysselsätter 3,9 procent av kommunen. Det är en stor andel både om man jämför med Jämtlands län och med riket. 10
Om andelen sysselsatta inom branschen en kommun överstiger motsvarande andel i riket talar vi om att kommunen har en specialisering mot branschen. I Figur 5 kan vi se att Härjedalens kommun är specialiserad mot Skogsbruk, Gruvor & mineralutvinningsindustri och Jordbruk. Figur 5 Andel av den totala sysselsättningen som är anställd inom de areella branscherna (år 2001) 4.5 4.0 3.9 % av sysselsättningen 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 2.0 0.4 Skogsbruk 2.1 0.3 0.2 Gruvor & minneralutvinning 2.1 1.5 1.3 Jordbruk 0.0 0.0 0.0 Fiske Härjedalen Jämtlands län Riket Den största industribranschen i Härjedalen är Maskinindustrin, som står för 2,4 procent av jobben. Jämfört med riket är den en marginellt större andel. Andra branscher kommunen är specialiserad mot är Annan trävaruindustri och Övrig tillverkningsindustri. Figur 6 Andel av den totala sysselsättningen som återfinns i de industribranscher som är störst i Härjedalen (år 2001) 3.0 % av sysselsättningen 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 2.4 1.6 2.3 2.1 1.9 1.8 1.8 1.8 1.1 1.1 1.2 1.3 1.0 1.0 0.9 0.6 0.7 0.7 0.0 Maskinindustri Metallvaru Annan trävaru Förlag; grafisk- & annan repro Övrig tillverkning Annan elektro- & tele Härjedalen Jämtlands län Riket 11
Inom den privata tjänstesektorn är Uthyrning & företagsservice den största branschen, med 9,2 procent av sysselsättningen, jämfört med 10,1 procent i riket och 8,5 procent i länet. Härjedalen kan alltså inte sägas vara specialiserad mot denna bransch. Däremot är kommunen specialiserad mot branscherna Hotell & restaurant, Övriga landtransporter och Flygbolag. Se Figur 7. Figur 7 Andel av den totala sysselsättningen som återfinns i de tjänste branscher som är störst i Härjedalen 14.0 % av sysselsättningen 12.0 10.0 8.0 6.0 4.0 2.0 0.0 10.1 9.2 8.5 7.4 8.9 11.4 6.4 3.3 2.4 5.0 5.3 4.2 3.1 3.1 2.6 1.5 0.5 0.3 Uthyrning & företagsservice Parti- & detaljhandel Hotell & restaurang Byggindustri Övriga landtransporter Flygbolag Härjedalen Jämtlands län Riket Arbets-, kapital- och kunskapsintensiva branscher Ur tillväxtsynpunkt är det viktigt att studera utvecklingen av sysselsättning och förädlingsvärde med hänsyn tagen till vilken insatsfaktor som är den mest kritiska. Det är vedertaget att analysera utvecklingen i industri och tjänstesektorn för tre kritiska produktionsfaktorer: arbetsintensiva branscher där arbetskraft med relativt låg utbildningsnivå är viktiga produktionsfaktorer, kapitalintensiva branscher där maskiner är viktiga produktionsfaktorer och kunskapsintensiva branscher i vilka medarbetarnas kunskaper är viktiga produktionsfaktorer. Genom att kombinera de tre insatsfaktorerna med två sektorer (industri och tjänster) analyseras utvecklingen i sex sektorer samt en sjunde övrig sektor. I sektorn övriga ingår bland annat den offentliga sektorn och de areella näringarna (utom Gruvor och mineralutvinning, som i denna indelning faller under kapitalintensiv industri). För exakt definition av ingående branscher se bilaga. 12
Observera att detta är sätt att sortera in branscher som bygger på generella antaganden på riksnivå. Att en bransch sorteras in under t ex kunskapsintensiva tjänster behöver inte betyda att kunskap är den viktigaste insatsvaran för branschen i den specifikt studerade kommunen. I Figur 8 kan vi se att en jämförelsevis stor del, 45 procent, av Härjedalens sysselsättning faller under gruppen övrigt, detta beror på kommunens stora offentliga och areella sektorer. Precis som Jämtlands län totalt sett så har Härjedalen relativt små kunskapsintensiva industri- och tjänstesektorer. I övrigt är fördelningen av sysselsättningen över de olika sektorerna relativt lik rikets. Figur 8 Fördelning av sysselsättningen i Härjedalens kommun, Jämtlands län och riket på arbetsintensiva, kapitalintensiva och kunskapsintensiva industrirespektive tjänstebranscher, samt övriga branscher år 2001 % av sysselsättningen 50 40 30 20 10 0 5 7 6 19 18 20 2 1 3 8 7 8 9 5 5 18 14 15 45 47 36 Arbetsintensiv industri Arbetsintensiva tjänster Kapitalintensiv industri Kapitalintensiva tjänster Kunskapsintensiv industri Kunskapsintensiva tjänster övrigt Härjedalen Jämtland län Riket 13
3. Tillväxt i ett sektorsperspektiv I detta kapitel ska tillväxtmönstret under 1990-talet analyseras för att ge en bild av näringslivsdynamiken i Härjedalens kommun. En viktig del i dynamiken i en region är i vilken utsträckning som näringslivet hänger med i strukturomvandlingen. Ekonomisk tillväxt drivs av att ny teknologi och nya produkter skapas genom investeringar i olika former av kunskapsbildning, kunskapsspridning och processer där ny och gammal kunskap omvandlas till nya produkter och produktionsprocesser. En rad strukturella faktorer kan främja eller hindra de tillväxtskapande processerna i en region. När nya produkter och teknologier introduceras slås gamla sämre produkter och teknologier ut. Det betyder tillväxten har en plus och en minussida. I en region blir det därför viktigt att det finns drivande krafter på plussidan och att produktionsfaktorer och kunskaper kan föras över från minussidan till plussidan. Sysselsättning Tabell 1visar olika sektorers bidrag till den totala tillväxten av antalet sysselsatta mellan 1993 och 2001 i Härjedalens kommun och i riket, enligt indelningen i arbets-, kapital- och kunskapsintensiva industri- och tjänstebranscher. En branschs bidrag till den totala sysselsättningstillväxten beror på dels hur många procent sysselsättningen ökat/minskat och dels på hur stor branschen är i utgångsläget (hur stor del av den totala sysselsättningen som branschen står för). Totalt minskade antalet jobb i Härjedalen med 0,4 procent mellan 1993 och år 2001, medan sysselsättningen i riket ökade med 9,6 procent. I riket härrörde en stor del av sysselsättningstillväxten från den kunskapsintensiva tjänstesektorn (7,9 av 9,6 procent). Även i Härjedalen utvecklades denna bransch starkt under perioden (8,5 av 0,4 procent). Dessvärre hade övriga sektorer utom kunskapsintensiv industri en negativ utveckling i detta avseende under perioden. Den kunskapsintensiva industrin stod för 2,8 av 0,4 procent. Framför allt var det sektorn övrigt, som bekant omfattar den areella och offentliga sektorn, som stod för sysselsättningsnedgången i kommunen. Denna sektor bidrog med 5,9 procent till sysselsättningstillväxten. Även på riksplanet minskade denna sektor. 14
Tabell 1 Sektorernas bidrag till den totala sysselsättningstillväxten mellan 1993 och 2001, i Härjedalen respektive riket Härjedalen Riket Skillnad Arbetsintensiv industri -0.5 0.7-1.3 Arbetsintensiva tjänster -1.5 2.6-4.1 Kapitalintensiv industri -2.3-0.2-2.0 Kapitalintensiva tjänster -1.6 0.0-1.6 Kunskapsintensiv industri 2.8 1.2 1.7 Kunskapsintensiva tjänster 8.5 7.9 0.6 Övrigt -5.9-2.7-3.3 Totalt -0.4 9.6-10.0 De areella och offentliga sektorerna har dragit ner antalet sysselsatta i hela riket, med 12,7 respektive 5,0 procent. Det motsvarar ett bidrag till den totala sysselsättningsökningen med 0,3 respektive 2,0 procent. I Härjedalen minskade antalet jobb inom den offentliga sektorn med 5,5 procent och inom den areella sektorn med 19,0 procent, vilket motsvarar bidrag till den totala sysselsättningsförändringen med 2,3 respektive 1,7 procent. I Tabell 2 redovisas hur antalet sysselsatta förändrades mellan 1993 och 2001 i den areella, industri, offentliga och privata tjänstesektorn relativt sett, samt hur denna förändring bidrog till den totala sysselsättningsfördelningen, för Härjedalen och för riket. Hur bidraget fördelade sig illustreras även i Figur 9. I tabellen kan vi se att industrisektorn hade en relativt sett stark utveckling i riket. Antalet jobb i denna sektor växte med 16,7 procent jämfört med 9,2 procent på riksplanet. Eftersom industribranschen står för en mindre andel av jobben i Härjedalen än i riket motsvarar denna ökning ett något mindre bidrag till den totala sysselsättningstillväxten, 1,6 procent jämfört med 1,7 procent. Tabell 2 Sysselsättningsförändring per sektor, samt sektorns bidrag till den totala sysselsättningsförändringen, mellan 1993 och år 2001, i Härjedalen och riket. Härjedalen Riket Skillnad Relativ förändring Sektorns bidrag Relativ förändring Sektorns bidrag Relativ förändring Sektorns bidrag areella -19.0-1.7-12.7-0.3-6.3-1.4 industri 16.7 1.6 9.2 1.7 7.5-0.1 offentlig -5.5-2.3-5.0-2.0-0.5-0.3 tjänster 9.8 3.4 27.0 10.1-17.2-6.7 övrigt -30.1-1.4 2.6 0.1-32.8-1.4 Totalt -0.4-0.4 9.6 9.6-10.0-10.0 15
Vidare kan vi se att sektorn övrigt hade en svag utveckling under perioden. Övrigt omfattar i denna indelning Okänd näring tillsammans med branscherna El-, gas- & värmeverk och Vatten- & reningsverk. Dessa minskade tillsammans med ungefär en tredjedel, vilket gav ett bidrag till den totala sysselsättningstillväxten med 1,4 procent. Störst positiv bidrag gav tjänstesektorn, som växte med 9,8 procent och bidrog med 3,4 procent till den totala sysselsättningtillväxten. Figur 9 Sektorns bidrag till den totala sysselsättningsförändringen, mellan 1993 och 2001, i Härjedalen och riket. 12.0 10.0 8.0 6.0 10.1 9.6 % 4.0 3.4 2.0 0.0-2.0-4.0-1.7 1.6 1.7 0.1 Härjedalen -0.4-0.3 Riket -1.4-2.3-2.0 areala industri offentlig tjänster övrigt Totalt I Tabell 3 till Tabell 8 redovisas olika branschers bidrag till den totala sysselsättningstillväxten i Härjedalens kommun (-0,4 procent) och riket (9,6 procent), uppdelat efter tillhörighet när det gäller viktigaste insatsvaran (kunskap, kapital eller arbete). Först en sammanfattande figur som visar samma information som Tabell 1, d v s hur olika sektorers bidrag till sysselsättningsutvecklingen fördelade sig. 16
Figur 10 Sektorn (efter viktigaste insatsvara) bidrag till den totala sysselsättningsförändringen, mellan 1993 och 2001, i Härjedalen och riket. % 15.0 10.0 5.0 0.0-5.0 2.8-0.5 Härjedalen -1.5-2.3-1.6 8.5 Arbetsintensiv industri Arbetsintensiva tjänster Kapitalintensiv industri Kapitalintensiva tjänster Kunskapsintensiv industri Kunskapsintensiva tjänster Övrigt Totalt 2.6 0.7 1.2 0.0-0.4-0.2 Riket 7.9-2.7 9.6-5.9-10.0 En stor del av sysselsättningsökningen på riksplanet härrörde från kunskapsintensiva tjänstebranscher, 7,9 av 9,6 procent. Även i Härjedalen utvecklades de kunskapsintensiva tjänstebranscherna starkt under perioden, de bidrog med 8,5 procent till sysselsättningsökningen, denna starka utveckling drogs emellertid ned av en negativ utveckling i fram för allt sektorn övrigt. Den arbetsintensiva industrin bidrog totalt sett med 0,5 av Härjedalens sysselsättningstillväxt på 0,4 procent. Dessa 0,5 procent är ett resultat av en positiv utveckling inom Metallvaruindustrin (bidrag: 0,8 procent) och en negativ utveckling framför allt i branschen Övrig tillverkningsindustri (bidrag: -0,6 procent), men även branscherna Sågverk & träimpregneringsverk, Annan trävaruindustri och Livsmedels- & dryckesvaruindustri Tabell 3 Bidraget till den totala sysselsättningstillväxten mellan 1993 och 2001, från branscher inom Arbetsintensiv industri Härjedalen Riket Skillnad Annan trävaruindustri -0.2 0.1-0.4 Gummi- & plastvaruindustri 0.0 0.1-0.1 Livsmedels- & dryckesvaruindustri -0.2 0.0-0.2 Metallvaruindustri 0.8 0.4 0.3 Sågverk & träimpregneringsverk -0.3 0.0-0.3 Textil-, beklädnads- & lädervaruindustri 0.0-0.1 0.1 Tobaksindustri 0.0 0.0 0.0 Övrig tillverkningsindustri -0.6 0.1-0.7 Totalt Arbetsintensiv industri -0.5 0.7-1.3 17
De arbetsintensiva tjänsterna bidrog med 1,5 procent. Av dessa härrörde 1,4 procent från Parti och detaljhandel. Även inom Hotell & restaurant och Byggindustri och minskade jobben. Bilserviceverkstäder hade en positiv utveckling, och gav ett bidrag på 0,7 procent till sysselsättningstillväxten. Tabell 4 Bidraget till den totala sysselsättningstillväxten mellan 1993 och 2001, från branscher inom Arbetsintensiva tjänster Härjedalen Riket Skillnad Bilserviceverkstäder 0.7 0.1 0.6 Byggindustri -0.2 0.7-0.9 Hotell & restaurang -0.5 0.7-1.2 Parti- & detaljhandel -1.4 1.1-2.5 Totalt Arbetsintensiva tjänster -1.5 2.6-4.1 Den kapitalintensiva industrin bidrog med 2,3 procent. Huvuddelen av dessa härrörde från Gruvor & minneralutvinningsindustri (-1,6), men även branscherna Massaindustri och Stål- & metallverk hade en negativ utveckling under perioden. Branschen Jord- & stenvaruindustri bidrog positivt, med 0,3 procent. Tabell 5 Bidraget till den totala sysselsättningstillväxten mellan 1993 och 2001, från branscher inom Kapitalintensiv industri Härjedalen Riket Skillnad Gruvor & minneralutvinningsindustri -1.6 0.0-1.5 Ind f stenkols-, petroleumprod & kärnbränsle 0.0 0.0 0.0 Jord- & stenvaruindustri 0.3-0.1 0.4 Massaindustri -0.4 0.0-0.4 Pappers- & pappersvaruindustri 0.0-0.1 0.1 Stål- & metallverk -0.6 0.0-0.6 Övrig kemisk industri 0.0 0.0 0.0 Totalt Kapitalintensiv industri -2.3-0.2-2.0 De kapitalintensiva tjänstebranscherna i Härjedalen bidrog totalt med 1,6 procent. Flygbolag och Järnvägsföretag hade en positiv utveckling under perioden, övriga branscher i denna sektor bidrog negativt. 18
Tabell 6 Bidraget till den totala sysselsättningstillväxten mellan 1993 och 2001, från branscher inom Kapitalintensiva tjänster Härjedalen Riket Skillnad Flygbolag 1.1 0.2 0.9 Järnvägsföretag 0.1-0.2 0.2 Post- & budbilsföretag -0.5-0.1-0.4 Rederier 0.0 0.0 0.0 Resebyråer, speditörer -0.2 0.3-0.6 Telekommunikationsföretag -0.3-0.2-0.1 Övriga fastigheter -0.2-0.4 0.2 Övriga landtransportföretag -1.6 0.3-1.9 Totalt Kapitalintensiva tjänster -1.6 0.0-1.6 De kunskapsintensiva industribranscherna bidrog tillsammans med 2,8 procent, vilket är mer än i riket. Samtliga branscher bidrog positivt. Tabell 7 Bidraget till den totala sysselsättningstillväxten mellan 1993 och 2001, från branscher inom Kunskapsintensiv industri Härjedalen Riket Skillnad Annan elektro- & teleproduktindustri 0.8 0.7 0.2 Förlag; grafisk- & annan reproindustri 0.1-0.2 0.3 Ind f läkemedel, rengöringsmedel & toalettartiklar 0.0 0.2-0.2 Industri för instrument & ur 0.0 0.1-0.1 Industri för kontorsmaskiner & datorer 0.0-0.1 0.1 Maskinindustri 1.0 0.1 0.9 Transportmedelsindustri 0.9 0.4 0.5 Totalt Kunskapsintensiv industri 2.8 1.2 1.7 De kunskapsintensiva tjänsterna hade en stark utveckling under perioden, och bidrog till sysselsättningstillväxten med 8,5 procent. Precis som på riksplanet var det framför allt branschen Uthyrnings- & företagsservicefirmor som stod för den positiva utvecklingen. Banker, Försäkringsbolag och privat Utbildning, hälso- & sjukvård, omsorg bidrog negativt. 19
Tabell 8 Bidraget till den totala sysselsättningstillväxten mellan 1993 och 2001, från branscher inom Kunskapsintensiva tjänster Härjedalen Riket Skillnad Banker -0.4 0.0-0.4 Försäkringsbolag -0.1 0.0-0.1 Renhållning, kultur, sport mm 2.1 0.5 1.6 Utbildning, hälso- & sjukvård, omsorg -0.1 2.1-2.2 Uthyrnings- & företagsservicefirmor 7.0 5.4 1.7 Totalt Kunskapsintensiva tjänster 8.5 7.9 0.6 Som konstaterats tidigare bidrog sektorn Övrigt, negativt till sysselsättningstillväxten i Härjedalens kommun, -5,9 procent. Framför allt handlar det om neddragningar i Allmän administration och Hälso- & sjukvård. Tabell 9 Bidraget till den totala sysselsättningstillväxten mellan 1993 och 2001, från branscher inom gruppen övrigt Härjedalen Riket Skillnad Allm adminst. Mm offentl prod -4.7-1.5-3.1 Hälso- & sjukvård offentl prod -1.2-2.5 1.3 Utbildning offentl prod 0.6 0.8-0.1 Handikapp- & intresseorganisationer 0.9 0.8 0 El-, gas- & värmeverk -0.6-0.1-0.5 Vatten- & reningsverk 0 0 0 Fiske 0 0-0.1 Jordbruk -0.2-0.3 0.1 Skogsbruk 0.1 0 0.1 Okänd näring -0.8 0.1-0.9 Totalt Övrigt -5.9-2.7-3.3 Förädlingsvärde Hittills har analysen handlat om tillväxten av antalet sysselsatta. Ur ett tillväxtperspektiv är det viktigt att analysera i vilken grad strukturomvandlingen i näringslivet bidrar till ökade inkomster. Förädlingsvärdet är summan av värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. Den består av två komponenter, löner och bruttovinster. Vi koncentrerar oss här på förädlingsvärdet som genereras av industrin. I Figur 11 kan vi se att jämfört med riket är fördelningen av det totala förädlingsvärdet relativt jämnt fördelat mellan de olika sektorerna av industrin för Härjedalens del. 39 procent genereras av den arbetsintensiva delen, 27 av den kapitalintensiva och 34 procent av den kunskapsintensiva. 20
Det har skett stora förändringar i detta avseende i Härjedalen sedan 1993. Andelen av förädlingsvärdet som genererats av den kapitalintensiva industrin hade minskat från 57 procent, och andelarna som genererats av se arbetsintensiva och kunskapsintensiva delarna hade ökat från 22 procent vardera. Efter förändringen har fördelningen kommit att mer likna rikets. Figur 11 Fördelning av förädlingsvärdet inom industrin, 1993 och 2000, i Härjedalen och riket 70 60 50 57 48 52 40 % 30 20 22 22 39 27 34 27 27 24 21 10 0 1993 2000 1993 2000 Härjedalen Riket Arbetsintensiv industri Kapitalintensiv industri Kunskapsintensiv industri I Figur 12 och Tabell 10 visas hur förädlingsvärdestillväxten för industrin fördelade sig mellan dess olika sektorer (arbetsintensiv, kunskapsintensiv, kapitalintensiv). Totalt minskade förädlingsvärdet från Härjedalens industrisektor med 20 procent mellan 1993 och år 2000. I riket växte det med 67 procent. I den stora orsaken till Härjedalens minskning i förädlingsvärde är den kapitalintensiva industrin. Denna del av industrin bidrog med 35 procent. Denna nedgång kunde inte helt kompenseras av den arbetsintensiva industrins bidrag på 10 procent, och den kunskapsintensiva industrins bidrag på 5 procent. 21
Figur 12 80 60 40 Sektorns bidrag till förädlingsvärdesväxten i industrin mellan 1993 och år 2000, i Härjedalen och i riket. 38 67 20 % 0-20 10 Härjedalen 5-20 17 11 Riket -40-35 -60 Arbetsintensiv industri Kapitalintensiv industri Kunskapsintensiv industri Totalt Tabell 10 Sektorns bidrag till förädlingsvärdesväxten i industrin mellan 1993 och år 2000, i Härjedalen och i riket. Härjedalen Riket Skillnad Arbetsintensiv industri 10 17-8 Kapitalintensiv industri -35 11-47 Kunskapsintensiv industri 5 38-33 Totalt -20 67-87 I Tabell 11 till Tabell 13 visas hur förädlingsvärdestillväxten fördelades per bransch inom de olika sektorerna av industrin. Inom den arbetsintensiva industrin (Tabell 11) som totalt bidrog med 9,5 procent till förädlingvärdestillväxten var det framför allt Metallvaruindustrin men även Livsmedels- & dryckesvaruindustri, Övrig tillverkningsindustri och Annan trävaruindustri som bidrog positivt. Sågverk & träimpregneringsverk bidrog negativt med 2,1 procent. 22
Tabell 11 Branschens bidrag till förädlingsvärdesväxten i den arbetsintensiva industrin mellan 1993 och år 2000, i Härjedalen och i riket. Härjedalen riket Skillnad Annan trävaruindustri 0.3 1.8-1.5 Gummi- & plastvaruindustri 0.0 2.0-2.0 Livsmedels- & dryckesvaruindustri 1.7 3.0-1.3 Metallvaruindustri 6.5 6.8-0.3 Sågverk, träimpregneringsverk -2.1 1.0-3.0 Textil-, beklädnads- & lädervaruindustri 0.0 0.4-0.3 Tobaksindustri 0.0 0.1-0.1 Övrig tillverkningsindustri 3.0 2.2 0.8 Arbetsintensiv industri 9.5 17.2-7.7 Totalt bidrog den kapitalintensiva industrin med 35,4 procent till förädlingsvärdestillväxten. Denna stora minskning härrörde från Gruvor & mineralutvinningsindustri (-20,8) och Stål- & metallverk (-16,5). Jord- & stenvaruindustrin utvecklades positivt under perioden. Tabell 12 Branschens bidrag till förädlingsvärdesväxten i den kapitalintensiva industrin mellan 1993 och år 2000, i Härjedalen och i riket. Härjedalen riket Skillnad Gruvor & mineralutvinningsindustri -20.8 0.1-20.9 Ind f stenkols-, petroleumprod & kärnbränsle 0.0 0.6-0.6 Jord- & stenvaruindustri 1.9 0.9 1.1 Massaindustri 0.0 2.8-2.8 Pappers- & pappersvaruindustri 0.0 3.6-3.6 Stål- & metallverk -16.5 1.8-18.3 Övrig kemisk industri 0.0 1.7-1.7 Kapitalintensiv industri -35.4 11.4-46.8 Den kunskapsintensiva industrin bidrog med 5,4 procent till förädlingsvärdestillväxten i Härjedalen. Detta var ett resultat av en positiv utveckling inom branscherna Annan elektro- & teleproduktindustri och Förlag; grafisk- & annan reproindustri och en negativ utveckling inom branscherna Industri för instrument & ur samt framför allt Maskinindustri. 23
Tabell 13 Branschens bidrag till förädlingsvärdesväxten i den kunskapsintensiva industrin mellan 1993 och år 2000, i Härjedalen och i riket. Härjedalen riket Skillnad Annan elektro- & teleproduktindustri 6.3 7.4-1.1 Förlag; grafisk- & annan reproindustri 4.5 3.5 1.0 Ind f läkemedel, rengöringsmedel & toalettartiklar 0.0 6.0-6.0 Industri för instrument & ur -0.2 1.5-1.7 Industri för kontorsmaskiner & datorer 0.0 0.0 0.0 Maskinindustri -5.2 8.6-13.8 Transportmedelsindustri 0.0 11.3-11.3 Kunskapsintensiv industri 5.4 38.3-32.9 24
4. Utbildning och tillväxt Forskningen om ekonomisk tillväxt pekar ut olika typer av skapande av ny kunskap och spridning av ny kunskap som viktiga drivkrafter bakom tillväxten av både sysselsättning och förädlingsvärde. Dessa två processer är nära kopplade till arbetskraftens utbildningsnivå. För att i grova drag kunna se hur utbildning och tillväxt hänger samman i Härjedalen har andelen högutbildade, som här definieras som personer med minst tre års högskoleutbildning, beräknats för de olika sektorerna: areell, industri, offentlig och tjänster. Se Tabell 14. Andelen högutbildade är låg i Härjedalens kommun jämfört med både länet och riket. Endast 5 procent av de som jobbar i kommunen är högutbildade, jämfört med 14 procent i Jämtlands län och 17 procent i riket. Andelen högutbildade är låg i samtliga sektorer. Tabell 14 Andel högutbildade per sektor i Härjedalen, Jämtlands län och riket år 2001 areell industri offentlig tjänster totalt Härjedalen 1 1 14 3 5 Jämtlands län 4 5 24 7 14 Riket 4 9 28 13 17 För att ge en översiktlig bild av sambandet mellan utbildning och tillväxt har tillväxten i antal sysselsatta, förädlingsvärdet och produktiviteten mellan 1993 och 2000 beräknats för industribranscher med en högre andel högutbildade jämfört med genomsnittet för alla industribranscher i Härjedalens kommun, och i riket för industribranscher som har en högre andel högutbildade jämfört med genomsnittet för alla industribranscher i riket. I Figur 13 visas sambandet mellan utbildningsnivå och sysselsättningstillväxt. I riket har sysselsättningstillväxten varit starkare i industribranscher som har en högre andel högutbildade än genomsnittet för alla industribranscher i riket. I Härjedalens kommun har sysselsättningstillväxten varit starkare i industribranscher med lägre utbildningsnivå än genomsnittet för alla industribranscher i Härjedalen. Härjedalen utvecklas på ett annorlunda sätt än riket med en hög tyngdpunkt mot industribranscher med låg utbildningsnivå. 25
Figur 13 Sysselsättningsutveckling mellan 1993 och 2000 i hög- och lågutbildade industribranscher, för Härjedalen och riket 35 30 29 25 20 % 15 15 10 8 9 5 0 Härjedalen Riket Hög utb.nivå Låg utb.nivå I Figur 14 visas tillväxten i det totala förädlingsvärdet i industrin. Det totala förädlingsvärdet är ett mått på marknadsvärdet på den förädling av insatsvaror som äger rum i företagen. Förädlingsvärdet består av två komponenter, bruttovinsten och lönesumman. Förädlingsvärdet bestämmer således långsiktigt nivån på vinster och löner i regionen. I riket var tillväxten i förädlingsvärdet mellan 1993 och 2000 starkare i industribranscher med en relativt hög utbildningsnivå. I Härjedalen var tillväxten i förädlingsvärdet starkare i industribranscher som har en lägre utbildningsnivå än genomsnittet för alla industribranscher i kommunen. Det betyder att i Härjedalen skapas en allt större andel av det totala förädlingsvärdet i industribranscher som har en låg andel högutbildade. I riket skapas en allt större del av det totala förädlingsvärdet i industribranscher som har en hög andel högutbildade. 26
Figur 14 Tillväxten av det totala förädlingsvärdet mellan 1993 och 2000 i hög- och lågutbildade industribranscher, för Härjedalen och riket 90 70 50 75 59 % 30 10 9-10 -30-16 Härjedalen Riket Hög utb.nivå Låg utb.nivå I Figur 15 visas produktivitetstillväxten mellan 1993 och 2000 det vill säga tillväxten i förädlingsvärdet per anställd. I riket har produktivitetstillväxten varit starkare i de industribranscher som har en relativt hög andel högutbildade. I Härjedalen har precis som när det gäller sysselsättningstillväxt och förädlingsvärdestillväxt utvecklingen när det gäller produktivitet varit starkare i relativt sett lågutbildade industribranscher. Att tillväxten i huvudsak äger rum i industribranscher med låg utbildningsnivå beror sannolikt på att en mycket stor andel av arbetskraften har låg utbildningsnivå. I kommunen har den kunskapsintensiva industrin och den kunskapsintensiva tjänstesektorn haft en stark tillväxt i kommunen under 1990- talet. Men tillväxten har sysselsatt personer med relativt låg utbildningsnivå. Detta kan leda till att näringslivets exponering för konkurrens från låglöneländer kommer att bli stark i framtiden. För att komma runt detta problem bör utbildningsnivån i arbetskraften i kommunen höjas på sikt. 27
Figur 15 Produktivitetstillväxten mellan 1993 och 2000 i hög- och lågutbildade industribranscher, för Härjedalen och riket 60 50 40 30 53 46 % 20 10 0-10 Härjedalen Riket -20-30 -23-16 Hög utb.nivå Låg utb.nivå 28
Bilaga Definition av vilka branscher som ingår i de olika sektorerna. Ohlsson-Vinell Arbetsintensiv industri Arbetsintensiva tjänster Kapitalintensiv industri Kapitalintensiva tjänster Kunskapsintensiv industri bransch Livsmedels- & dryckesvaruindustri Tobaksindustri Textil-, beklädnads- & lädervaruindustri Sågverk, träimpregneringsverk Annan trävaruindustri Gummi- & plastvaruindustri Metallvaruindustri Övrig tillverkningsindustri Byggindustri Bilserviceverkstäder Parti- & detaljhandel Hotell & restaurang Gruvor & minneralutvinningsindustri Massaindustri Pappers- & pappersvaruindustri Ind f stenkols-, petroleumprod & kärnbränsle Övrig kemisk industri Jord- & stenvaruindustri Stål- & metallverk Järnvägsföretag Övriga landtransportföretag Rederier Flygbolag Resebyråer, speditörer Post- & budbilsföretag Telekommunikationsföretag Övriga fastigheter Förlag; grafisk- & annan reproindustri Ind f läkemedel, rengöringsmedel & toalettartiklar Maskinindustri Industri för kontorsmaskiner & datorer Annan elektro- & teleproduktindustri Industri för instrument & ur Transportmedelsindustri 29
Kunskapsintensiva tjänster Banker Försäkringsbolag Uthyrnings- & företagsservicefirmor Utbildning, hälso- & sjukvård, omsorg Renhållning, kultur, sport mm Övrigt El-, gas- & värmeverk Vatten- & reningsverk Jordbruk Skogsbruk Fiske Handikapp- & intresseorganisationer Allm adminst. Mm offentl prod Utbildning offentl prod Hälso- & sjukvård offentl prod Okänd näring 30