2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen - Karl Marx 1813-1883, Friedrich Engels 1820-1895 - granskningen av den litteratur som finns om Marx teori om ideologin ger vid handen, att hans skrifter blivit tolkade på mycket olika sätt. * brokigheten är större än det är vanligt när man skriver om sociologins andra klassiker. Orsaker [1-2: Michèle Barrett: The Politics of Consciousness. Theory, Culture & Society, vol. 9 (1992)]: 1) Det är inte ofta som Marx uttryckligen tar upp ideologitemat. Det gör han mest i sina tidigare arbeten => olikheterna i tolkningen handlar för det mesta egentligen om vad som Marx kunde ha skrivit om ideologier 2) Marx använder begreppet ideologi på lite olika sätt i sina olika skrifter, även motsättningar finns mellan de olika användningarna => det gäller att välja mellan olika skrifter och konstruera en sådan Marx som passar en 3) Marx betonade att hans teori hade som uppgift att stöda politisk aktivism. De senare marxistiska tänkarna har även de velat ge sin teori en emancipatorisk (frigörande) politisk uppgift. Samhället förändras, därmed även kraven som politisk aktivism ställer för teoretisk diskurs => tänkarnas olika uppfattningar om politisk strategi betingar även olika uppfattningar om hurdan teori som bäst motsvarar sas den marxistiska andan. - Marx skrev ingen bok om KS, men hans materialistiska historieuppfattning handlar egentligen i sin helhet om förhållandet mellan tanke, handling och deras materiella villkor. Hans polemik med unghegelianerna och de sk utopiska socialisterna gick ut på att det inte är idéerna som förorsakar ändringar i de materiella förhållandena utan tvärtom. - Vi börjar med att betrakta Marx (och Engels ) arbeten och de tolkningar som man gett dem. Senare blir det tal om andra tänkare med rötterna i marxismen, främst Antonio Gramsci. Men det kommer alltså senare. - Förordet till Till kritiken av den politiska ekonomin (1859) är en av Karl Marx allra mest citerade skrifter. Han redogör här kortfattat för de viktigaste begreppen i den materialistiska historieuppfattning som han och Friedrich Engels utarbetade under 1840-talet: I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter. Summan av dessa produktionsförhållanden bildar samhällets ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en juridisk och politisk överbyggnad reser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det samhälleliga medvetandet. Det materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga livsprocessen över huvudtaget. Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande. [...] Med förändrande av den ekonomiska grundvalen genomgår hela den oerhörda överbyggnaden en mer eller mindre snabb omvälvning. Då man betraktar sådana omvälvningar måste man på ständigt skilja mellan den materiella omvälvningen i de ekonomiska produktionsbetingelserna, vilka kan naturvetenskapligt exakt konstateras, och de
juridiska, politiska, religiösa, konstnärliga eller filosofiska, kort sagt ideologiska former, i vilka människorna blir medvetna om denna konflikt och utkämpar den. Lika litet som man bedömer en individ efter det, som han tänker om sig själv, lika litet kan man bedöma en sådan omvälvningsepok efter dess medvetande. Man måste tvärtom förklara detta medvetande ur det materiella livets motsägelser, ur den konflikt som råder mellan de samhälleliga produktivkrafterna och produktionsförhållandena. (min kursiv) - Ideologi = föreställningar, som inte baserar sig på verkligheten. I vissa fall kan de visas vara falska genom att analysera verkligheten med naturvetenskapligt exakta metoder, dvs genom samhällsvetenskaplig forskning av positivistisk typ. - Ur textvsnittet står det att finnas utgångspunkterna för två olika teorier om ideologi: 1) det samhälleliga medvetandets former är motsvarigheter till samhällets ekonomiska struktur (basen => överbyggnaden); basen, eller produktionssättet består av produktivkrafterna (= människorna, maskinerna osv) och produktionsförhållandena (= privategendom, lönearbete); 2) människornas samhälleliga vara bestämmer deras medvetande. - i allmänhet söker de marxistiska teorierna förena dessa två utsagor, men det finns ändå en viss motsägelse: finns det ett allmänt samhälleligt medvetande, som omfattas av alla samhällsmedlemmarna (och som återspeglar den styrande klassens intressen), eller är det så, att eftersom människornas samhälleliga vara är olika så är deras medvetanden också olika? * I Louis Bonapartes adertonde brumaire (1852) skriver Marx så här: En överbyggnad av olika känslor, illusioner, tankesätt och världsåskådningar står på fundamentet av olika typer av egendom, av olika existensvillkor. Klassen som helhet skapar och omformar dem utgående från sin materiella bas och de motsvarande samhälleliga
relationerna. Den enskilda individen blir delaktig i dem genom tradition och uppfostran. (cit. Abercrombie s. 17, min översättning) => det samhälleliga varat handlar alltså om människans position i produktionsprocessen. - samtidigt är det tydligt att M & E menar, att det till vilken grad kunskapen är determinerad av de sociala villkoren är olika beroende på vad det är för typ av kunskap man talar om * de politiska och ekonomiska teorierna är direkt determinerade av klasspositionen, medan de estetiska och filosofiska föreställningarna har ett mer indirekt samband med den. Den naturvetenskapliga och logiska kunskapen ser ut at vara (nästan?) autonom. - Det kausala sambandet mellan klasspositionen och medvetandet utgörs av klassintressen. => de samhälleligt determinerade föreställningarna är sådana, som stöder den typ av samhällelig utveckling som står i intressen av den klass som skapat dem * samtidigt är människorna enligt M & E inte alltid medvetna om sina verkliga objektiva intressen => möjligheten av falsk medvetenhet # t ex arbetarklassens medlemmar kan i ett kapitalistiskt samhälle komma att omfatta en sådan världsåskådning som gynnar borgarklassen - (I viss mån?) finns det alltså, förutom att medlemmar av de olika samhällsklasserna ser olika på världen, även en i samhället dominerande gemensam världsåskådning (M&E: Den tyska ideologin, 1845 (S-E Liedmans översättning: s. 166)): Den härskande klassens tankar är under varje epok de härskande tankarna, dvs den klass, som är den härskande materiella makten i samhället, är samtidigt dess härskande andliga makt. [...] De härskande tankarna är ingenting annat än det ideella uttrycket för de härskande materiella förhållandena, de materiella förhållandena uttryckta i tankar; alltså de föhållanden som just gör denna klass till den härskande, alltså tankarna om dess herradöme. * det finns två möjligheter att tolka den tanken: 1) De härskande tankarna endast ser ut att förfoga över den andliga makten, eftersom de andra klassernas tankar inte tillåts få allmän spridning. Produktionen och distributionen av kunskap (t ex universiteten, massmedierna) kontrolleras av den härskande klassen => ett intresse hos forskarna i underjordiska idéer, i tillblivelsen av en revolutionär intelligens; 2) Den härskande klassen är i stånd att sprida sin egen världsåskådning på ett så effektivt sätt, att de andra inte mer klarar av att formulera oppositionella idéer som skulle återspegla deras egna intressen i stället för den härskande klassens. Den har makten över utbildningssystemet => idéer som privategendomens oantastlighet, nationens prioritet över klassintressen ar kommit att omfattas även av arbetarklassens medlemmar = falsk medvetenhet, som skapats av den härskande ideologin }=> när man jämför de olika tolkningsmöjligheterna blir frågan alltså: hur enhetligt eller pluralistiskt är egentligen medvetandet i ett kapitalistiskt samhälle? Hur orubblig, allenarådande är den härskande ideologin? - Marx & Engels kunskapssociologi kan sägas främst vara en teori om ideologi. En möjlig definition hos M& E: ideologi = moralen, religionen, estetiken, filosofin, metafysiken och de andra tankeformerna som inte baserar sig på empirisk kunskap och som inte kan bestyrkas empiriskt => en bestämd skillnad mellan empirisk vetenskap och ideologi (jf. August Comtes positivism skilde mellan empirisk vetenskap och metafysik!)
* man har även menat, att ideologibegreppet hos Marx alltid syftar på falsk medvetenhet. Jf. Bacon: idolerna är fördomar som förvränger vår uppfattning av verkligheten. Det är kanske ändå en ståndpunkt som snarare kan tillskrivas Engels. # Marx skriver om ideologi mest som om motsatsen till empirisk kunskap, som inte nödvändigtvis behöver strida mot den objektiva verkligheten. Ideologin kan förvränga verkligheten även genom att vara abstrakt, samhälleligt determinerad och kontrollerbar av den härskande klassen - ett specifikt tema som förekommer särskilt hos den unge Marx i hans ekonomiskfilosofiska manuskript från 1844 och i Kapitalets första del som togs upp av senare marxistiska tänkare som Georg (György) Lukács (1885-1971) är alienationen och förtingligandet. *Alienationen betyder hos Marx att människan, genom att hennes arbete blir en vara som säljes och köpes, blir för det första främmande för resultaten av sitt eget arbete. För det andra blir hon främmande för sitt eget väsen, eftersom det står i människans natur att man uttrycker sin personlighet genom arbetet. För det tredje blir man främmande för sina medmänniskor, eftersom man tvingas konkurrera med dem om arbetsplatser mm på den kapitalistiska arbetsmarknaden. * Marx talar om förtingligandet = varufetischismen som en process, varigenom människorna, som genom sitt arbete själva skapat ett föremål, kommer att betrakta resultatet av sitt arbete som någonting främmande, självständigt från dem själva. # Förtingligandet blir även en del av människorelationerna, eftersom de relationer som finns mellan olika aktörer på den kapitalistiska varu- och arbetsmarknaden kommer att uppfattas som relationer mella olika ting, som har olika bytesvärde, inte som relationer mellan de människor vars arbete bytet egentligen handlar sig om. * Lukács: Analogt med det som sker på varumarknaden tenderar människorna att förtingliga även andra typer av relationer människor emellan. Institutioner, normer och praktik har blivit skapade av människor, men ändå uppfattas deras herradöme över människorna själva som någonting objektivt. # Trollkarlens lärling [Goethe; Paul Dukas musik => Musse Pigg i Disneys tecknade film (Fantasi?) MP skulle bära vatten från brunnen till en bassäng/grop, hittade i trollkarlens bok trolldomsorden som fick kvasten att göra det; när han ville få den att sluta, kunde han inte mera få den att lyda; högg i bitar med en yxa => ur varje bit växte en ny kvast som bar vatten. (Till slut kom dock trollkarlen hem och räddade MP ur knipan.)] = objekten har makten över dem som skapat dem, inte tvärtom! * Lukács har utvecklat temat även vidare. Kom att verka i det socialistiska Ungern; menade, att förtingligandet kan vara ett problem även i ett socialistiskt samhälle. * temat har även diskuterats av icke-marxistiska tänkare som Peter L. Berger (som det blir tal om senare). - på sätt och vis kan problemet med förtingligandet sägas gälla även sociologin som vetenskap: vi talar om ett samhälle och olika fenomen i det som påverkar människan. Är vi i stånd att uppfatta dem också som resultatet av människornas eget handlande? - Vi betecknade ideologin som en del av överbyggnaden. Samtidigt bör vi lägga märke till, att produktionsförhållandena egendomen, anställningsvillkoren osv. påverkas av lagstiftningen (som ju var en del av överbyggnaden). Marx anmärker om det i Kapitalet => det kausala sambandet mellan bas och överbyggnad är inte bara enriktat. * ett annat exempel: för att revolutionen kunde äga rum, måste arbetarklassen väckas till rätt klassmedvetenhet => en ändring av medvetenheten är ett villkor för en ändring i produktionssättet
* Enligt Engels betyder det, att även överbyggnaden kan påverka basen, medan ekonomin sist och slutligen är avgörande * Jf Marx diskussion av det asiatiska produktionssättet. Med begreppet beskrev Marx de jordbruksbaserade samhällena i främst Kina, Indien och Mellanöstern. Till skillnad från feodalismens uppdelning av makten mellan kung och adel, hade härskaren i det asiatiska produktionssättet mycket större makt. Marx menade att dessa samhällen var statiska, eftersom de hindrade uppkomsten av en borgarklass som kunde hävda sig och till slut införa kapitalismen (men detta är en omtvistad fråga förekom i en serie tidningsartiklar. Empiriskt tycks inte hålla streck). => M ansåg det i alla fall möjligt, att sättet på vilket makten var uppdelad och hur produktionen var organiserad kunde hindra produktivkrafternas utveckling - Sammanfattningsvis om Marx ideologiteori: 1) Ideologin återspeglar de i samhället rådande produktionsförhållandena; 2) beroende på typen av kunskap det handlar sig om (jf t ex ekonomisk teori och estetik) har ideologin även en viss relativ autonomi (frågan om autonomins omfång förblir dock öppen olika tolkningar, t ex Gramsci <=> Althusser); 3) produktionen av ideologi härskas av den som har makten över den materiella produktionen; 4) ideologin rättfärdigar de existerande villkoren, emedan den slätar över de inom samhället förekommande konflikterna och riktar uppmärksamheten bort ifrån dem; 5) i det mån som ideologin avlägsnar sig från den empiriska verkligheten blir den en källa av falsk medvetenhet, som innebär bl a ett förtingligande av den mänskliga aktiviteten.