- utvecklingen har gått så, att utopierna i allt högre grad har börjat ta den konkret existerande verkligheten i beaktande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- utvecklingen har gått så, att utopierna i allt högre grad har börjat ta den konkret existerande verkligheten i beaktande"

Transkript

1 3) det konservativa tänkandet - att teoretisera lämpar sig inte för det konservativa tänkandet. Man vill behålla det som är, inte skapa framtidsvisioner - pga den utmaning som den framåtskridande industrialismen och kapitalismen hade ställt, tvingades de konservativa att formulera sina principer. Det som finns till, blir man ofta medveten om först när en fara ligger. Hegel: Rättsfilosofin, förordet (1820): Minervas uggla [= symbolen för visdomen] börjar sin flykt först när nattens skuggor samlas => det existerande livets former blir man medveten om först efteråt. Handlingen finns före tanken, inte tvärtom - konservatismen blev utopisk för att den verkliga utvecklingen ledde i annan riktning 4) den socialistiska och kommunistiska utopin - innehåller olika riktningar men kan ändå behandlas som en helhet - ser sig tvungen att kämpa mot 3 konkurrerande tänkesätt: 1) det liberala tänkandet det ska radikaliseras; 2) kiliasmen, representerad av anarkismen; 3) konservatismen en mera avlägsen motståndare. - medan liberalismen är abstrakt, talar om idéer som förverkligas i en avlägsen framtid, visar socialismen ett konkret sätt att nå dem * påstår att utvecklingen är resultatet av en historisk nödvändighet * den materiella världen består inte av hinder för förverkligandet av en idealvärld, utan är ett medel för det => man förenar konservatismens jordnärhet och determinism med liberalismens principer. En jämförelse av fyra utopiska mentaliteter (tabell av ML) kiliasmen liberalismen konservatismen socialismen Tidsperspektivet nu i framtiden nu i framtiden Frihet/determinism fri fri determinerad determinerad det transcendenta ========================================= det materiella - utvecklingen har gått så, att utopierna i allt högre grad har börjat ta den konkret existerande verkligheten i beaktande - utopi och nutiden * enligt M har utopierna nästan spårlöst försvunnit ur det nutida politiska livet [fast på och 1970-talen: maoismen, undergroundrörelserna] * det ser ut som om alltid när en ny social grupp införlivas i det politiska livet, tar den också över delar av den tidigare rådande gruppens världssyn (jf de från liberalismen och konservatismen härstammande elementen i den socialistiska utopin => indeterminismen, friheten försvinner * socialismen hade avslöjat de tidigare världssynen som ideologiska, socialt determinerade. Men nu har även socialismen själv blivit utsatt för likadan kritik => man blir alltmer medveten om politikens karaktär som en konkurrens mellan olika intressegrupper # jf 1) Weber: den legal-rationella auktoriteten blir basen för politisk legitimitet i det moderna samhället => även politiken blir ett slags administration. Endast den karismatiska auktoriteten kan ge utvecklingen en annan vändning

2 # 2) Habermas: den borgerliga offentligheten, som ursprungligen var ett autonomt forum för diskussion över olika politiska värderingar och mål, har blivit ett av de ekonomiska intressen beroende sätt att handla fram kompromisser mellan intressegrupper - Mannheim: Utopins försvinnande skapar ett statiskt tillstånd, där människan inte mera är någonting annat än ett objekt. Vi möts vid den största möjliga paradoxen: när människan har nått större möjlighet än någonsin tidigare att på ett rationellt sätt styra sin existens, förlorar hon samtidigt sina ideal. [...] Efter en lång och smärtfull, men heroisk utveckling, på den högsta toppen av sin medvetenhet, när historien inte mera är ett resultat av det blinda ödets nycker utan i alltmer högre grad en skapelse av människan själv, förlorar människan med utopierna även sin förmåga att förändra historien och att förstå den. (s. 236) - en metodologisk anmärkning: M. är medveten om, att de människor vars mentalitet han betraktar som representerande de olika utopiska mentaliteterna inte nödvändigtvis tillskrev sina tankar och handlande en likadan mening som den nutida betraktaren. * skiljer mellan tre olika slags mening: 1) den objektiva mening som en handling har (dvs vad det är som man helt konkret gör); 2) den subjektiva mening som handlingen uttrycker ur själva aktörens synpunkt; 3) den dokumentära mening som handlingen vittnar om, kanske utan att aktören själv är medveten om den, men som tillskrivs av forskaren. # att hitta de dokumentära meningarna är en central del av Mannheims metod: genom att påvisa att olika kulturfenomen har samma dokumentära mening kan de visas vara delar av samma mentalitet (t ex klassicismen i konsten + den liberalistiska politiken) * OBS: som ni märkte i texten, medger M att mentaliteterna kunde grupperas på andra sätt också [numera kunde både liberalismen och socialismen uppfattas som versioner av modernismen, som å sin tur kunde kontrasteras med en postmodernism ] - Reaktionerna och kritiken mot Mannheims kunskapssociologi kan delas itu det finns de som tycker att han går för långt i sitt flörtande med relativismen, och de som menar att han inte går långt nog * en känd kritiker var (sir) Karl Popper, som i boken The Poverty of Historicism behandlade M:s teorier som ett exempel på historicistiskt tänkande, som går ut på att man inte erkänner förekomsten av lagbundenheter i samhällslivet. Genom att M nekar möjligheten av att nå kunskap som inte är beroende på ens position i samhället gör han vägen fri för irrationalism och mysticism. Enligt P. är den vetenskapliga diskussionen i stånd att producera objektiv kunskap, för att den är öppen och för att det finns gemensamma kriterier för falsifierandet av oriktiga påståenden # men det är ju förstås ett empiriskt påstående hur öppen är vetenskapen egentligen? Vetenskapshistoriker och -sociologer som Thomas S Kuhn och Paul Feyerabend har ifrågasatt det - annan typ av kritik: man bör gå längre än M gjorde. Det har sagts å ena sidan av den nyare marxismen, å andra sidan av den fenomenologiska sociologin (däribland socialkonstruktionismen) 1) M förblir otydlig i sin behandling av klass- (grupp-)intressen. Vari består egentligen sambandet mellan vissa intressen och viss mentalitet? t ex kunde den framåtskridande borgarklassen ha anammat någon annan världssyn än liberalismen, bara den var i opposition med den rådande ordningen, eller fanns det ett inre samband mellan världssynens innehåll och klassens intressen? 2) M säger, att syftet är att forska i alla former av medvetande. I själva verket koncentrerar sig på teorier som framställts av de intellektuella, och som framställts skriftligt (<=> det som inte

3 sagts ut, som finns med som implicit bakgrund; eller som finns till som praktiskt handlande, inte i ord; eller den rutinerade vardagliga kunskapen hur man postar ett brev osv) 3) Om ideologier återspeglar samhälleliga gruppers intressen och inte är objektiva, hur kommer det sig att de härskande gruppernas ideologier godkänns och tros av även andra? Dvs, på vilket sätt upprätthålls den ledande positionen av en ideologi? 4) Medvetandet, dvs människornas tänkande, styrs av de samhälleliga omständigheterna. Men det finns även en motsatt process, där subjektet (människan) själv förser sin omgivning med mening och handlar därefter. 4. Kunskapssociologiska teman i Antonio Gramscis författarskap - Oktoberrevolutionen (i november 1917) ledde till att det var några nya problem som blev viktiga för marxismen. Dvs i Väst- och Centraleuropa; i USA blev marxismen aldrig riktigt inrotad, inte heller i England. I Ryssland (och i stora drag inte heller i det östra Centraleuropa som efter kriget blev del av det sovjetiska imperiet) var det omöjligt att utveckla en kritisk marxism: eftersom marxismen antogs vara basen av det rådande samhällsskicket, kunde man inte presentera några alternativa tolkningar av Marx lära. - Marx hade ju förutspått, att den socialistiska revolutionen skulle först äga rum i de mest avancerade kapitalistiska samhällena (Västeuropa och USA) pga att antagonismen mellan samhällsklasserna skulle först ställas på sin spets just där. Så blev inte fallet, Ryssland var ett agrart rike med liten arbetarklass. Om revolutionen är det oundvikliga resultatet av produktivkrafternas utveckling, borde den vara förutsägbar. => mellankommande variabler? * en förklaring erbjöds av Vladimir Iljitj Lenin (Uljanov) ( ): Imperialismen som kapitalismens högsta fas. Pga kolonierna hade de industrialiserade kapitalistiska ländernas borgarklasser fått uppskov. * frånvaron av revolutionär medvetenhet var en annan förklaring: arbetarna var inte medvetna om sina sanna intressen. Varför det var så, diskuterade den italienske marxisten Antonio Gramsci i sin teori om ideologisk hegemoni. - AG ( ) föddes på Sardinien i en ämbetsmannafamilj. Fadern avskedades från sitt arbete och satt i fängelse i 6 år (politik? oegentligheter i ämbetsutövningen?). * familjen Gramsci härstammade från Albanien. Sardinien: inflytanden från hela Medelhavsområdet, relativt isolerat från fastlandet och den italienska politiken. Agrart, folklig religion osv. Gramsci är också medveten om att de politiska ideologierna inte är ensamma om att påverka människornas tänkande. * AG började lönearbetet som elvaåring, var sjuklig (möjligen pga en olyckshändelse som liten blev han puckelryggig, under 150 cm lång. Annan möjlighet: tuberkulos i ryggraden). Kom in i gymnasiet och flyttade till brodern som var fackföreningsaktiv i staden Cagliari. Började studera vid universitetet i Turin år 1911: språkvetenskap, litteratur, ekonomi och juridik. * blev politiskt aktiv och skrev i socialistiska tidningar. Tillsammans med andra grundade den socialistiska veckotidskriften L Ordine Nuovo Var också med om att grunda det italienska kommunistpartiet 1921 => blev ett slags ikon för eurokommunisterna, vilket också gör att tolkningarna om vad han menade och till vilken grad hans tänkande skilde sig från Lenin blev ett tema som var mycket känsligt för förändringarna i det politiska klimatet

4 levde i Moskva som medlem av Kommunistiska Internationalens italienska delegation. Gifte sig med en medlem av det ryska kommunistpartiet, violinisten Julka Schucht. Fick två söner i Italien blev vald i den italienska Deputeradekammaren (dvs riksdagen) - i november 1926 blev G arresterad av Mussolinis regering. Domaren: Man måste förhindra denna hjärna från att verka i minst 20 år. Insjuknade i fängelset, flyttades 1935 ut från fängelset till ett sjukhus där han låg under ständig polisbevakning, dog där under sin tid som journalist skrev han mycket om dagspolitiska frågor; den viktigaste delen av hans arbete utgörs av 29 häften som han skrev i fängelset mellan Publicerades efter II Världskriget. (Oftast läser de icke-italienskkunniga den urval som publicerades på engelska 1971 = Selections from Prison Notebooks = anteckningsböcker från fängelset. En fullständig engelsk utgåva är på väg, 1. och 2. bandet kom ut 1992 och Finns även olika urval i svensk och finsk översättning; en innehållsförteckning på engelska i adressen visar hurdana teman G behandlade * teman: den marxistiska filosofin, Italiens historia, revolutionens förutsättningar; folkkultur, religion, språk... - problem med tolkningen av anteckningsböckerna uppstår av två olika orsaker: 1) de blev inte skrivna med tanke på publicering => tankarna finns inte samlade på ett ställe, utan man måste sas sluta sig fram till dem med hjälp av fragment på många olika ställen 2) använde sig av eufemismer och indirekta uttryck för att fängelsemyndigheterna inte skulle förstå vad han skrev om. T ex Iljitj = Lenin; Bronstein = Trotskij. Också: praxisfilosofin = marxismen (?); den underordnade gruppen = arbetarklassen (?). Frågan blir, om han inte faktiskt tänkte på andra begrepp som skilde sig från de äldre marxistiska? Man märker t ex, att den underordnade klassen hos honom också omfattar landsbygdsproletariatet och småodlarna, inte bara det industriella proletariatet. * den danske forskaren Gert Sørensen (1993: Gramsci og den moderne verden. København) har formulerat frågan som spørgsmålet om praxisfilosofiens autonomi i hur stor grad är Gramscis teori ett från marxismen fristående tankesystem? Citerar Gramsci (s. 186): Praxisfilosofin [...] behandlar den historiska och samhälleliga människan som en helhet och avböjer all slags idealistiska synsätt, som betraktar den empiriskt existerande verkligheten som avspeglingar av idéer [...], såsom också den traditionella materialismen i den mening som ordet blivit använt fram till de senaste åren [min kursiv]. => kritiken riktar sig mot idealism, men även mot positivismen. Problemet blir att man måste orientera sig mellan materialismen och idealismen, att ta reda på förhållandet mellan tanke och handling - ställde sig kritisk mot de tidigare marxistiska teoretikers oförmåga att formulera sina tankar på ett sätt som skulle visa marxismens samband med arbetarnas faktiska levnadsförhållanden. Kommer fram i den kritik av Nikolaj Ivanovitj Bucharins ( ) lärobok Den historiska materialismens teori: en handbok i populär sociologi som han skrev i fängelset: * eftersom boken är avsedd att läsas av människor som inte är professionella filosofer, är framställningssättet felaktigt. Innehåller en förenklad version av en abstrakt teori som skapats av de intellektuella. I stället borde man visa vad filosofin har för samband med det vardagliga tänkandet, visa sammanhangen med det som de vanliga människorna själva tänker om i samhället

5 * Gramsci framställer sin delning av de intellektuella i två grupper: 1) de traditionella, professionella, akademiska intellektuella; 2) de organiska intellektuella, som är artikulerare av de olika samhällsklassernas idéer och intressen. I själva verket är alla människor intellektuella, eftersom de besitter ett intellekt [* Jf här Mannheims behandling av de intellektuella: de kan antingen sluta förbund med andra klasser eller förbli frisvävande och därmed mer objektiva. G och M tycks rekommendera motsatta möjligheter] * för G är filosofin ingenting neutralt, tekniskt, analytiskt, utan nära förbunden med människans strävan att lösa praktiska problem, att nå konkreta mål. Revolutionen måste inte endast uppfattas som en historisk nödvändighet, utan som resultatet av människornas handlande. Praxisfilosofin blir till genom konkret forskning i historien om det förflutna, och genom skapandet av den nya historien i dag. [...] Trots att bolsjevikerna inte agerade i samklang med Kapitalets förutsägelser, har de inte gett upp det som är levande i boken. [...] De har inte förvandlat mästerverket till en tom samling trossatser. I sitt eget liv förverkligar de den del av marxismen som är odödlig, som fortsätter arvet från den tyska och italienska idealismen, och som i Marx egna arbeten är dold under en yta av materialism och positivism. }=> G:s uppfattning om teorins uppgift kan sammanfattas med att det är de praktiska behoven som avgör hurdan teorin måste vara. Jf. Mannheims relationism! Jf också Habermas framställning av de olika kunskapsintressen som alltid står i bakgrunden för all forskning! - För G var förhållandet mellan kunskap och makt den centrala frågan. Om det är som M&E skrev i den tyska ideologin 1845: Den härskande klassens tankar är under varje epok de härskande tankarna, dvs den klass, som är den härskande materiella makten i samhället, är samtidigt dess härskande andliga makt. så på vilket sätt är de där tankarna härskande? Hur når och befäster man den härskande positionen? - Det är för att svara på dessa frågor som G utvecklade sin teori om hegemonin - Redan Hegel anmärkte, att staten inte upprätthålls av den fysiska makten allena, utan även av det att människorna har något slags gemensam uppfattning om den samhälleliga ordningen. - G skiljer mellan två olika typer av makt: 1) dominansen (dominio), eller den direkta makten som baserar sig på att man vid behov har möjligheten att upprätthålla ordning med hjälp av polis- och militärstyrkor; 2) hegemonin (egemonia), som betyder att den härskande klassen besitter en intellektuell och moralisk ledarposition. * Med det menade han att den skaffat sig medel att dominera de underordnade grupperna med ett minimum av våld, nämligen genom att få dem att tro att den rådande maktordningen i samhället var naturlig, god och förnuftig den härskande klassens särintressen kom att se ut som om de handlade om hela samhällets gemensamma intressen. Denna vanföreställning fick de underordnade grupperna att låta bli att kämpa för förändring. - Hegemonin grundades i medborgarsamhällets institutioner: skolan, universiteten, kyrkan, tidningarna, t o m fackföreningarna. Där tog man för given och förde vidare föreställningen om att maktordningen i samhället var naturlig och oundgänglig eller att det inte alls handlade om makt. De som vuxit upp med dessa institutioner fick man på så sätt att medverka till sin egen underordning. * i och med den kapitalistiska statens utveckling har hegemonins betydelse vuxit och den direkta dominansens betydelse förminskat i motsvarande grad. # det blir också en av förklaringarna varför revolutionen gick att genomföras i Ryssland, men inte i de mer utvecklade länderna i Västeuropa: Gramsci jämförde

6 förhållandena i Väst och i Ryssland här anslöt han sig till likadana tankar som framförts av Trotskij (Bronstein): I Ryssland var staten allt, det civila samhället var outvecklat och formlöst, men inte i Västeuropa: när staten vacklade avslöjades med en gång det civila samhällets robusta struktur. Även i en tid då hela samhällsformationen skakades av en djup kris kunde den härskande klassen i de utvecklade kapitalistiska länderna gripa tillbaka på politiska och organisatoriska resurser som saknades i Tsarryssland. I Väst utgjorde staten endast den främsta löpgraven, och medborgarsamhället var det egentliga fästningsverket. * Av det följer, att arbetarklassens strategi i Väst måste koncentrera sig på att bryta ned hegemonin genom att skapa en mothegemoni, dvs erövra den intellektuella och moraliska ledarpositionen

Karl Mannheim (forts.): En jämförelse av fyra utopiska mentaliteter (tabell av ML)

Karl Mannheim (forts.): En jämförelse av fyra utopiska mentaliteter (tabell av ML) Karl Mannheim (forts.): En jämförelse av fyra utopiska mentaliteter (tabell av ML) kiliasmen liberalismen konservatismen socialismen Tidsperspektivet nu i framtiden nu i framtiden Frihet/determinism fri

Läs mer

principiellt olika tankesystem

principiellt olika tankesystem - Mannheim ansåg kunskapssociologin syssla med att avslöja olika teorier och ideologier som återspeglingar av klassintresset. Genom den politiska debatten hade en likartad skeptisk attityd redan blivit

Läs mer

2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen

2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen 2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen - Karl Marx 1813-1883, Friedrich Engels 1820-1895 - granskningen av den litteratur som finns om Marx teori om ideologin ger

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

HISTORIA - HISTORIESYN

HISTORIA - HISTORIESYN HISTORIA - HISTORIESYN Historiesyn - olika satt att tolka historien Vad en historiker maste gora for att fa veta vad som har hant ar att skaffa kallmaterial, kritiskt granska det och sedan tolka materialet.

Läs mer

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär

Läs mer

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream. Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Klas Gustavsson Antonio Gramsci

Klas Gustavsson Antonio Gramsci Klas Gustavsson Antonio Gramsci Antonio Gramsci föddes 1891 i det fattiga Sardinien. Gramsci har blivit en av de mest omskrivna marxistiska tänkarna och är än idag föremål för stora kontroverser. Trots

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen Före 1600 Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

3. Karl Mannheims kunskapssociologi

3. Karl Mannheims kunskapssociologi 3. Karl Mannheims kunskapssociologi Läsning: Karl Mannheim (1936): Ideology and Utopia. An Introduction to the Sociology of Knowledge. NY&London: Harcourt Brace Jovanovich, ss 292-309 (kap. V:4-5) - Karl

Läs mer

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Vad är anarkism? en introduktion

Vad är anarkism? en introduktion Vad är anarkism? en introduktion Anarkismen kan sammanfattas som en politisk filosofi, en rad praktiska metoder, samt en historisk rörelse. Som politisk filosofi kan anarkismen definieras som ett motstånd

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Läs mer

Filosofin som revolutionärt vapen

Filosofin som revolutionärt vapen 1 Louis Althusser Filosofin som revolutionärt vapen 1968 Intervju med L. A. av dåvarande Pariskorrespondenten för italienska KP:s tidning L'Unità, Maria Antonietta Macciocchi, publicerad i och översatt

Läs mer

Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer.

Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer. 1 Föreläsning 25/1 2011 Jonas Upplägg: 1 Sociologiskt perspektiv Utvikning: Durkheim 2 Kritiskt perspektiv Marx Kritisk teori 1 Sociologiskt perspektiv Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande

Läs mer

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7 Förvaltningstraditioner Karlsson kap 7 1 2 Globalisering New Public Management har spritt sig över hela västvärlden Men det betyder inte att offentlig förvaltning ser likadan ut över hela världen Skillnaderna

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK

I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK I. INTRODUKTION TILL REVOLUTIONÄR POLITIK 1. KLASSKAMPEN OCH SOCIALISMEN Marx/Engels: Kommunistiska manifestet http://www.marxists.org/svenska/marx/1848/04-d037.htm Engels: Socialismens utveckling från

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Konservatism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 7: Konservatism. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 7: Konservatism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Edmund Burke, Reflections on the Revolution in France (1790). Brittisk-irländsk filosof, debattör och politiker. Besökte

Läs mer

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln Triangelhandeln del 1 av 2 även känd som den transatlantiska slavhandeln Vad kostar ett människoliv Sätt er i små grupper med tre elever i varje. Frågor att diskutera och besvara Vilka varor ingick i

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Daniel Sjöman Politisk Teori

Daniel Sjöman Politisk Teori :Politisk teori 2 Daniel Sjöman 2014-03-10 930423-9719 PM Del 1 egen fråga Tes Min tes är att den så kallade omsorgsetiken skulle brytas ned i ett kommunistiskt samhälle. Analys och förklaring av tesen

Läs mer

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort:

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort: 1. Varför skriver man? - Det finns många olika typer av text (och orsaker till att man skriver dem). När det gäller sociologiskt skrivande handlar det sig främst om antingen teoretiska texter eller framställning

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora.

Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora. Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora. Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I.

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort: Visa vad som är nytt:

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort: Visa vad som är nytt: 1. Varför skriver man? - Det finns många olika typer av text (och orsaker till att man skriver dem). När det gäller sociologiskt skrivande handlar det sig främst om antingen teoretiska texter eller framställning

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

380201.1 FÖRDJUPAD SOCIOLOGISK TEORI, del 1 (5 sp): kunskapssociologi

380201.1 FÖRDJUPAD SOCIOLOGISK TEORI, del 1 (5 sp): kunskapssociologi SOCIOLOGI 380201.1 FÖRDJUPAD SOCIOLOGISK TEORI, del 1 (5 sp): kunskapssociologi MIKKO LAGERSPETZ januari-mars 2009 föreläsningsanteckningar Inledningsvis...2 1. Kunskapssociologin som sociologins delområde

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

två olika teorier om ideologi:

två olika teorier om ideologi: - Ideologi = föreställningar, som inte baserar sig på verkligheten. I vissa fall kan de visas vara falska genom att analysera verkligheten med naturvetenskapligt exakta metoder, dvs genom samhällsvetenskaplig

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS)

EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS) EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS) Sociologer har inte alltid intresserat sig för känslor. Sociologer som t.ex. Talcott Parsons (1902-1979) ansåg att känslor inte spelade någon roll

Läs mer

Tankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017

Tankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017 Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017 Tankar om människan Att arbeta med uppgiften: 27/2 (se film), 3/3 (lektion), 6/3 (lektion),

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 1917 7 nov (25 okt): Ryska revolutionen 1918 12 Jan: det självständiga Ukrainska folkets republik utropas 20 Jan: Ryska ortodoxa kyrkan skiljs formellt

Läs mer

SCHOPENHAUER ( )

SCHOPENHAUER ( ) SCHOPENHAUER (1788-1860) PÅVERKAD AV KANT FÖRNEKAR LIKSOM FICHTE OCH HEGEL EXISTENSEN AV ETT TING-I-SIG DET FINNS BARA EN VÄRLD, OCH DEN ÄR TOTALITEN, VARAT, DET ABSOLUTA I. VÄRLDEN ÄR (MIN) FÖRESTÄLLNING

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan Heterogen samling inte ekonomer Adam Smith (1776) J S Mill (1848), Marx (1868) Malthus, Ricardo, Say Framväxande industrikapitalism reaktion

Läs mer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 120820 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 18,5 eller 17 eller 19,5

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att vara-riktad-mot föremål i min omvärld. Martin Heidegger Martin Heidegger (1889-1976) var elev till Husserl och har tagit starka intryck av dennes fenomenologiska filosofi. På viktiga punkter avvek dock Heidegger från sin lärare. För Husserl

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Marx, socialismens utveckling och rötter. Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013

Marx, socialismens utveckling och rötter. Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013 Marx, socialismens utveckling och rötter Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013 Disposition 1. Socialismen och bofinken 2. Två olika ansatser politisk teori och idéhistoria 3. Marx 4. Socialismens

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm

Läs mer

Den proletära internationalismens nödvändighet och objektiva rötter

Den proletära internationalismens nödvändighet och objektiva rötter 1 Den proletära internationalismens nödvändighet och objektiva rötter av Pierre Frank (1968) Begreppet proletär internationalism växte fram redan under arbetarrörelsens första period i början av 1800-talet

Läs mer

Marxism, modernism & det nya århundradet

Marxism, modernism & det nya århundradet 1 Ur Fjärde Internationalen 1/1994 Marxism, modernism & det nya århundradet Intervju med Michael Löwy Efter stalinismens fall har en omfattande debatt uppstått inom vänstern om den traditionella marxismen

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare 4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Det politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin

Det politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin Det politiska spelet Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin BENGT JOHANSSON STAFFAN KUMLIN ELIN NAURIN LENA WÄNGNERUD UNIVERSITÄTS8IBLI0THEK KIEL - ZEMTRAL8IBLI0THEK - Studentlitteratur

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Om det teoretiska arbetet svårigheter och resurser

Om det teoretiska arbetet svårigheter och resurser 1 Louis Althusser Om det teoretiska arbetet svårigheter och resurser Ur Häften för kritiska studier 4-1968 I all korthet skulle jag vilja framställa några av de svårigheter som möter varje arbete som söker

Läs mer

du har rationella skäl att tro.

du har rationella skäl att tro. Om viljans frihet 1 I en värderande analys tar vi ställning till om olika argument är bra eller inte, dvs. om argumenten är hållbara och relevanta. Huruvida ett argument är hållbart eller relevant har

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Guds egenskaper och natur

Guds egenskaper och natur Guds egenskaper och natur I diskussioner och debatter rörande kristen tro kommer man osökt in på frågor rörande universum och Gud som dess skapare. Som människor färgas vi givetvis av den världsbild vi

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011 årgång 15

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011 årgång 15 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2011 årgång 15 Bokförlaget thales diskussion om Sven-Eric Liedmans recension av Svante Nycanders Liberalismens idéhistoria (Tidskrift för politisk filosofi, nr 1 2011).

Läs mer