Kaj Lindqvist Aktuella reformer Ekonomi
Reformer Kommunstrukturen/ Landskap Social- och hälsovårdsreform Totalreform av kommunallagen Statsandelsrefom Utvärdering av kommunernas uppgifter 4.5.2015
Finlands regering 2007-2011: Centerpartiet (statsminister, kommunminister) Samlingspartiet, Svenska folkpartiet och De gröna 2011-2015: Samlingspartiet (statsminister, kommunminister) Socialdemokraterna, Svenska folkpartiet, Kristdemokraterna Vänsterförbundet (utträdde) och De gröna (utträdde) 2015-2019 Centerpartiet (statsminister, kommunminister) Samlingspartiet och Sannfinländarna 3
Strukturreformer/sammandrag 2007-2011: Kommun- och servicestrukturreformen - 20 000 invånare för bassocial- och hälsovården - Ansvaret på en kommun, värdkommun eller samkommun 2011-2015: Starka primärkommuner (misslyckades) - Kriterier och utredningsskyldighet Social- och hälsovårdsreform (misslyckades) Nytt statsandelssystem och ny kommunallag 2015-2019: Landskapsförvaltning - Integrering av hela social- och hälsovården - 18 landskap från 1.1.2019 - (5 universitetssjukhus) - 3 mrd. euro inbesparing är målet 4
Varför reformer Utmaningar: Befolkningens stigande ålder/oroväckande försörjningskvot Den offentliga ekonomins hållbarhet/skuldbördan ökar Stora demografiska skillnader mellan regioner Tillgången på arbetskraft Metoder att möta utmaningarna: Förbättring av produktiviteten (ex. konkurrenskraftsavtal) Höjning av sysselsättningsgraden längre arbetskarriärer Omläggning av kommun- och servicestrukturen Minska kommunernas åligganden 5
Kaj Lindqvist Hur ser det ut idag?
Norden i siffror Danmark Sverige Norge Finland Island Kommuner 98 290 428 313 74 127 21 15 16 3 Regioner 5 10 landsting 10 regioner 19 fylken Samkommuner (kommunala) Invånartäthet Specialsjukvård Regioner Landsting Staten Sjukvårdsdisktrikt (samkommun) Staten
28.4.2016 Kommunsammanslagningar 2000-2016 År 2016 313 2015 317 2014 320 2013 320 2012 336 2011 336 2010 342 2009 348 2008 415 2007 416 2006 431 2005 432 2004 444 2003 446 2002 448 2001 448 2000 452 Antal kommuner
Antal kommuner enligt kommunstorlek år 2013 Antal invånare Kommuner sammanlagt 320 st. år 2013 Över 100 000 40 001-100 000 20 001-40 000 Kommuner sammanlagt Svensk- och tvåspråkiga (exkl. Åland) Åland 10 001 20 000 6 001 10 000 2 000 6 000 Under 2 000 Kommunstorlekens aritmetiska medeltal 16 879 och median 5 868 4.1.2013/hp
Invånarantal enligt kommunstorlek och %- andelar av landets befolkning (2013)
Kommunerna 2016 Kommungränser MML, 2015 Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Vaasa Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Korsnäs Malax Malax Malax Malax Malax Malax Malax Malax Malax Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Korsholm Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Nykarleby Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Esbo Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Helsingfors Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Borgå Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Vanda Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Lohja Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Sibbo Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Grankulla Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Sjundeå Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Kyrkslätt Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Ingå Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lovisa Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Lappträsk Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Mörskom Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pyttis Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Pargas Turku Turku Turku Turku Turku Turku Turku Turku Turku Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Närpes Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Kaskö Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Vörå Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Pedersöre Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Kristinestad Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Brändö Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Raseborg Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Hangö Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kronoby Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kumlinge Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kimitoön Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Kökar Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Sottunga Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Föglö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Vårdö Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Lemland Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Mariehamn Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Jomala Sund Sund Sund Sund Sund Sund Sund Sund Sund Finström Finström Finström Finström Finström Finström Finström Finström Finström Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Saltvik Geta Geta Geta Geta Geta Geta Geta Geta Geta Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Hammarland Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Eckerö Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Jakobstad Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Larsmo Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby Karleby
Offentliga konsumtionsutgifter enligt uppgift år 2014, md Källa: Statistikcentralen 14 13 12 11 Kommuner och samkommuner Socialskyddsfonder Staten 10 9 8 7 6 Offentliga konsumtionsutgifter sammanlagt 50,8 md därav: -kommuner och samkommuner 33,4 md (65,8 %) 82 % 81 % 83 % 5 4 51 % 29 % 3 2 1 21 % 71 % 0 Försvar Näringslivfrågor Allmän offentlig förvaltning Samhällskydd och rättsskipning Miljöskydd Utbildning Bostadsförsörjninoch Hälso- och samh.- sjukvård utveckl. Fritid, kultur, religion Social trygghet 9.3.2016/MP
Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2015 Löner 35 % Socialavgift. och pensioner 10 % Social- och hälsovård 49 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) (Daghemsvård och familjedagvård för barn har flyttats till undervisningsoch kulturverksamhet ) Skatteinkomster 47 % därav: kommunalskatt 40 % samfundskatt 3 % fastighetsskatt 3 % Materialinköp 9 % Köp av tjänster 24 % Understöd 6 % Låneomkostn. 5 % Investeringar 10 % Övr. utgifter 1 % 17.12.2014 /hp Undervisningsoch kulturverks. 29 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Övriga uppgifter 17 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) Finansiering och övr. utgifter 5 % Statsandelar 17 % Verksamhetsinkomster 24 % därav: försäljningsink. 13 % avgifter 5 % övr. inkomster 6 % Upplåning 8 % Övr. inkomster 4 % Kommunernas och samkommunernas beräknade externa inkomster och utgifter ca 46,1 md enligt resultaträkning och finansieringskalkyl 13 Källa: BSB/Kommunförbundet
Samkommuner slgt 145 år 2015 (år 2007 slgt 222) Hälso- och sjukvården: 29 Socialvården: 29 Bildningen: 41 Samhällsteknik: 30 Affärsverk: 11 Affärsverkssamkommuner: 10 Övriga: 5 14
Samarbetsformer enligt kommunallagen Kommuner och samkommuner kan med stöd av avtal sköta sina uppgifter tillsammans. Former för offentligträttsligt samarbete Gemensamt organ en kommun är ansvarig kommun (tidigare värdkommun) Gemensam tjänst Avtal om skötsel av myndighetsuppgift Samkommun Samkommuner gemensam tjänst, avtal eller affärsverkssamkommun 15
Sjukvårdens speciella ansvarsområden och sjukvårdsdistrikten 2013 (19.st.) HYKS erva Helsingfors och Nyland (HUS) Södra Karelen (EK) Kymmene(KYM) KYS erva Norra Savolax(PS) Södra Savolax (ES) Iöstra Savolax (IS) Centrala Finland(KS) Norra Karelen (PK) OYS erva Norra Österbotten (PP) Lappland Länsi-Pohja (L) (LP) Kainuu (KAI) Centrala Österbotten(KP) TAYS erva Birkaland(P) Södra Österbotten(EP) Tavasteland(PH) Vasa (V) TYKS erva Egentliga Finland (VS) L LP PP KAI KP V PS PK EP KS S VS P ES IS KH PH EK KYM HUS KL/MLI 7.2.2013 Kommungränser: Statistikcentralen
Organisering av socialoch hälsovården 2014 304 kommuner sammanlagt på fastlandet 89 kommuner ordnar själv tjänster 215 kommuner ordnar via samarbetsområden, sammanlagt 62 områden o o 31 samkommuner (130 kommuner) 31 värdkommuner (85 kommuner) Kommunen ordnar Samkommun ordnar Värdkommun ordnar 13.8.2014 Kia Leidenius Kartbotten: Statistikcentralen 2011 23.8.2011
Landskapsförbunden 1.1.2014 Sammanlagt 18 + 1 01 Nyland 02 Egentliga Finland 04 Satakunta 05 Tavastland 06 Birkaland 07 Päijät-Häme 08 Kymmenedalen 09 Sydkarelen 10 Södra Savolax 11 Norra Savolax 12 Norra Karelen 13 Mellersta Finland 14 Södra Österbotten 15 Österbotten 16 Mellersta Österbotten 17 Norra Österbotten 18 Kajanaland 19 Lappland 21 Åland 15 14 16 13 19 17 18 11 12 04 06 10 09 21 02 01 08 18 6.7.2016 Kuntarajat: Tilastokeskus Karttakuva Jaana Halonen, Kuntaliitto
Statens lokalförvaltning
Regionförvaltningsverken 1.1.2014 1. Lappland 2. Norra Finland 3. Västra and Inre Finland 4. Östra Finland 5. Sydvästra Finland 6. Södra Finland 1 2 3 4 5 6 Aluerajat MML, 2012 Karttakuva Kuntaliitto/JAH 20
NMT Centralerna 1.1.2014 1 Nyland 2 Egentliga Finland 3 Satakunta 4 Tavastland 5 Birkaland 6 Sydöstra Finland 7 Södra Savolax 8 Norra Savolax 9 Norra Karelen 10 Mellersta Finland 11 Södra Österbotten 12 Österbotten 13 Norra Österbotten 14 Kajanaland 15 Lappland 12 11 15 13 10 8 14 9 3 5 7 2 4 1 6 Aluerajat MML, 2012 Karttakuva Kuntaliitto/JAH 21
NTM-centralerna: Uppgifter: Finansierings- och utvecklingstjänster för företag, stöd i sysselsättningsfrämjande syfte och arbetskraftsutbildning, jordbruks- och fiskeriärenden, invandrarärenden och EU:s strukturfondsprojekt Underhåll av landsvägar, vägprojekt, trafiktillståndsärenden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik och skärgårdstrafik Miljövård, styrning av områdesanvändning och byggande, naturvård, uppföljning av miljöns tillstånd, utnyttjande och skötsel av vatten-resurserna. Ansvarsområden: Näringar, arbetskraft och kompetens Trafik och infrastruktur Miljö och naturresurser Styrande ministerier och ämbetsverk: Arbets- och näringsministeriet Inrikesministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Kommunikationsministeriet Landsbygdsverket Livsmedelssäkerhetsverket Miljöministeriet Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Trafikverket Undervisnings- och kulturministeriet 22 [pvm] Etunimi Sukunimi titteli Tapahtuma
Kommun- och servicestrukturreformen 2008-2012
Kommun- och servicestrukturreformen (Paras) 2007-2012 5 Bildande av kommuner och samarbetsområden KOMMUN SAMARBETSOMRÅDE Pendlingsområdet eller någon annan funktionell helhet, som har ekonomiska förutsättningar och tillräckliga personalresurser för att tillhandahålla och finansiera servicen. Samarbetsområde som består av en funktionell helhet, som har ett gemensamt organ enligt 77 i kommunallagen eller uppgifterna sköts av en samkommun Befolkningsunderlag: För primärvården och anknytande socialvårdsuppgifter behövs minst omkring 20 000 invånare För yrkesutbildningen behövs minst omkring 50 000 invånare Avvikelser möjliga under följande omständigheter: 1. Skärgård eller långa avstånd (vägförbindelsen mellan kommuncentrumen minst 40 km) 2. De finsk- eller svenskspråkiga invånarnas språkliga rättigheter behöver tryggas 3. Samernas språkliga och kulturella rättigheter behöver tryggas Det går inte att visa den 27.09.2013 24
Tillhandahållande av tjänster ANSVAR FÖR TILLHANDAHÅLLANDET kommunen värdkommun (samarbetsområde) samkommun (samarbetsområde/skn med brett befolkningsunderlag) SERVICEPRODUKTIONEN I EGEN REGI resultatenhet affärsverk SAMKOMMUN traditionell samkommun affärsverkssamkommun ANNAN KOMMUN AKTIEBOLAG Kommunens eget gemensamt för flera kommuner KÖPTA TJÄNSTER företag samfund SYSTEM MED SERVICE- SEDLAR 25
Vad planerades åren 2012-2015 (OBS FÖRVERKLIGADES INTE bl.a. eftersom förslagen stred emot grundlagens bestämmelser, vilket konstaterades våren 2015)
Regeringens kommunpolitik 2011- obs Regeringen kommer att genomföra en riksomfattande kommunreform som syftar till en livskraftig kommunstruktur i starka primärkommuner. En stark primärkommun består av naturliga pendlingsområden och är tillräckligt stor för att självständigt kunna sörja för basservicen, med undantag för den specialiserade sjukvården och krävande socialvårdstjänster. En stark primärkommun kan framgångsrikt bedriva näringspolitik och utvecklingsarbete och den kan effektivt bemöta utmaningen i allt mer splittrade samhällsstrukturer. I och med att kommunstrukturen blir starkare och mer helgjuten minskar behovet av samarbetsstrukturer mellan kommunerna, vilket förtydligar och förenklar förvaltningen och stärker den lokala demokratin. 27 13.9.2011 27
Strukturgruppens förslag till kommunindelning 2015 Jämförelse med kommunindelningen 2012 Strukturgruppens förslag fram till år 2015: 66 kommuner på fastlandet Läget år 2012: 320 kommuner på fastlandet Obs! Arbetsgruppen föreslog flera utredningsinriktningar för en del kommuner. I kartan anges bara en.
Tre huvudkriterier för en stark primärkommun = utredningskriterier 1) Service- och befolkningsunderlaget; för att garantera egen kommunal serviceproduktion och närservice Minst 20 000 invånare för ordnandet av social- och hälsovården. Åldersklass på minst ca 50 barn. 2) Arbetsplatssjälvförsörjnings-, pendlings- och samhällsstrukturkriterierna a. Arbetsplatsförsörjningen minst 80 % (antalet arbetsplatser i förhållande till arbetande arbetskraft). b. Pendling till centralkommunen är högst 35 % i stora stadsregioner (Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg och Åbo) och högst 25 % i andra pendlingsområden - eller c. Samhällsstrukturkriteriet sammanfattar ett område där behovet av samordnad markanvändning, boende och trafik är allra störst. 3) Ekonomikriteriet; för att säkra kommunens bärkraft Kriskommun (nyckeltalet har underskridit de gränsvärden som anges i statsrådets förordning med stöd av 63 a i statsandelslagen för kommunalbasservice). Kommunens ekonomi håller på att krisdrabbas (närmar sig gränsvärdena eller det kumulerade underskottet i balansen är minst -500 e/inv. och visar även nästa år ett underskott). 2.4.2014
Utredningsskyldighet En kommun bör utreda en sammanslagning om den uppfyller ett av de fyra utredningskriterierna» Serviceunderlaget, dvs. befolkningsfaktorer» Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser, samt pendling och samhällsstruktur» Ekonomin» Helsingfors metropolområde (14 kommuner) Även om kommunen inte uppfyller någon kriterium, måste den delta i en sammanslagningsutredning, om andra kommunerna inte kan uppnå en funktionell helhet på något annat sätt. Kommunen kan delta i utredningar på flera utredningsområden
Nytt förslag (FÖRKASTADES OCKSÅ) 5 social- och hälsovårdsområden:» Baserar sig på de nuvarande specialupptagningsområdena.» De är samkommuner med ansvar för att ordna vården. Kommunerna är representerade i områdets högsta organ. Max 19 samkommuner med produktionsansvar (3-5/vårdområde):» Samkommunerna ansvarar för produktionen; själva, genom samarbete, köpta tjänster eller servicesedlar.» Produktionsansvaret kan även vara på en ansvarskommun om kommunerna enhälligt kommer överens om det. Finansiering:» Kommunerna finansierar vårdområdenas verksamheten enligt kapitationsprincipen (invånarantalet) 20 % samt ålderssturkturen och sjukfrekvensen 80 %.» Vårdområdena finansierar produktionen av service.» Ca hälften av kommunerna får dyrare kostnader och hälften billigare. För majoriteten under +/- 200 /inv. 4.5.2015
Vad händer 2015-2019?
Självstyrande områden = Landskap - 18 landskap från 1.1.2019 - Landsskapsval januari 2018 - Ingen beskattningsrätt
Arbetsfördelningen mellan kommunerna, de självstyrande områdena och staten Främjande av lokal identitet och demokrati Främjande av den lokala livskraften Främjande av välfärd och hälsa Undervisnings- och kulturtjänster Tekniska tjänster Tjänster som hör till kommunens allmänna kompetens Övriga tjänster Regional demokrati, delaktighet och inflytande Integrerade social- och hälsovårdstjänster Brand- och räddningsväsendet Landskapsförbunden En del av NTM-centralernas uppgifter Eventuellt miljö- och hälsoskyddet Regionförvaltningens roll klarnar under de närmaste veckorna och månaderna Närings-, trafik- och miljöcentralerna Regionförvaltningsverken Arbets- och näringsbyråerna Polisen, tullen och rättsväsendet Skattebyråerna FPA etc. På basis av regeringens linjedragningar som offentliggjorts 9.11.2015 34
Kommunernas uppgifter efter reformen 35
De självstyrande områdenas uppgifter efter reformen På basis av regeringens linjedragningar som offentliggjorts 9.11.2015 36
? Offentliga sektorn VALFRIHET Privata sektorn Tredje sektorn
Köptjänster från privata sektorn inom social- och hälsovården
Inköp av kundtjänster från privata sektorn; Andel av driftskostnader 1) 1997 ja 2014, % Uppgift: Social- och hälsovård total 4,7 11,8 Barnskydd institutions- och familjvård samt andra tjänster för barn och familj 17,8 42,8 Missbruksvård 31,9 41,8 Andra tjänster för åldringar och handikappade 2) 21,8 32,3 Institutionstjänster och anställningsaktiviteter för handikappade 10,9 16,3 Institutionstjänster för åldringar Tandvård, primärhälsovård 0,8 8,8 7,4 6,8 1997 2014 Primärhälsovård, exkl. tandvård 1,9 5,1 Hemtjänst 4,4 4,9 Specialistvård 1,7 3,5 0 10 20 30 40 50 % 1) Driftskostnader = operativa utgifter (inkl. interna poster) + avskrivningar + kostnadernas fördelningsposter. 2) mm. åldringarnas och handikappades dagvård, dag-/servicecentralen, servicehus, grupphem och övriga åldringarnas och handikappades boendeservice, åldringarnas och handikappades familjvård, handikappförmåner samt stöd för närståendevård. 2.12.2015/hp Källa: Statistikcentralen och Kommunförbundet
TACK! Kaj Lindqvist