Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Handlingsplan GEM förskola

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetsplan för Ängen,

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Arbetsplan läsåret

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Läroplan för förskolan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Plan för småbarnsfostran

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Vad betyder begreppet lek för oss?

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

En bra start i liv e t!

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Arbetsplan Violen Ht 2013

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Verksamhetsbeskrivning för Solbergaskolans förskoleklasser

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

okal arbetsplan Förskola:Götgatan

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Familjedaghem. En bra start i livet!

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Verksamhetsplan för Enskedefältets skolas förskoleklasser. Läsåret

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan för förskolan

Arbetsplaner Förskolan Gläntan, avd Hajen läsåret

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Västra Vrams strategi för

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Avdelningsplan! för! Solstrålen/! Regnbågen!

Transkript:

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn och lärande. Det innebär att det är lika betydelsefullt att barnen får utveckla både sina sociala och kognitiva förmågor. Den skolförberedande verksamhetens uppgift är att medverka till att uppfylla skolans övergripande mål. Att skapa en positiv och trygg atmosfär i gruppen är en förutsättning för vidare kunskapsinhämtning. L.E.G.O. Lärande, engagemang, glädje och omsorg vara en del av vårt dagliga och personliga ledarskap. Är det förhållningsätt och de värdeord som omfattar alla som arbetar på skolan. Det ska gå som en röd tråd i alla möten och i den dagliga verksamheten. Barnens första år i skolan präglar mycket av hur de kommande åren kommer att gestalta sig för dem. Därför är det viktigt att barnen från början får goda arbetsvanor och en positiv syn på sin förmåga att lära. Barnen behöver samtidigt lära sig hur vi ska vara mot varandra för att skapa en trivsam miljö. I vårt arbetssätt strävar vi efter att väcka barnens intresse och lust att lära på egen hand och även tillsammans med andra barn. Vi vill använda barnen och gruppen som en resurs i lärandet. Detta betyder att vi vill låta barnen påverka innehållet i den skolförberedande verksamheten då vi samtidigt fostrar barnen till demokratiska medborgare. Med hänsyn till barnens mycket olika förutsättningar ska den skolförberedande verksamheten med ett väl genomtänkt arbetssätt ge alla barn bästa möjligheter att utvecklas. Vi ska dock lägga särskilt stor vikt vid att tillrättalägga lärandemiljön för de barn som har ett speciellt behov av detta. Att behärska det svenska språket är en viktig faktor vid kunskapsinhämtande. Därför arbetar vi mycket med barnens språkutveckling. Barnen ska kunna ta emot och ge uttryck för upplevelser och föreställningar i samspel med andra barn och vuxna, under växlande arbetsformer och grupperingar, för att förbereda dem för sin vidare skolgång.

Personalen ska medvetet arbeta för jämställdhet mellan pojkar och flickor och se till att de får samma möjligheter att utvecklas oberoende av könstillhörighet. I detta arbete ingår att lägga särskild vikt vid att uppmärksamma och arbeta med de sidor hos pojkar respektive flickor som vanligtvis är sämre utvecklade. Sexårsverksamheten och skolans lågstadium samverkar för att göra barnens övergång till första klass så smidig som möjligt. Strävansmål för förskoleklass. Lära barnen goda arbetsvanor vilket innebär att kunna: sitta still och lyssna räcka upp handen och invänta sin tur ta instruktioner arbeta koncentrerat respektera andras behov av arbetsro genomföra och avsluta ett arbete Barnen ska känna förtrolighet med skolans liv genom att: äta lunch och lära sig rutinerna i matsalen lära känna skolgården och vänja sig vid de äldre barnen lära sig rutiner i gymnastiksalen lära känna sin blivande lärare och fadder använda skolans bibliotek Ge barnen en god arbetsmiljö genom att erbjuda: Anpassa miljön efter barngruppens behov utvecklande material ett gott klimat mellan människor Svenska (förberedande läs- och skrivinlärning) Språket är grunden för all kommunikation. Därför är en av våra viktigaste uppgifter inom sexårsverksamheten att genom språkstimulerande verksamhet ge det enskilda barnet så gynnsamma förutsättningar som möjligt inför skolstarten. Vissa språkliga begrepp måste vara klara för att barnet ska kunna ta till sig kunskap och för att kunna delta i det sociala samspelet. Vi arbetar med den språkliga medvetenheten inspirerad av Bornholmsmodellen som är en metod där barnen med hjälp av stegvisa övningar tränar sig att lyssna till och använda språket, vilket i sin tur underlättar läs- och skrivinlärningen. Vi motiverar barnen genom att påvisa nyttan av att kunna kommunicera via det skrivna ordet.

Detta gör vi genom att: läsa för barnen samtala/lyssna skrivförberedande övningar låta barnen öva på att tala inför hela gruppen sång, rim och ramsor Förberedande matematikinlärning. Barnen förs in i matematikens värld genom lek och vardagssysslor. De ska se nyttan av att kunna räkna. Grunden för förståelse av matematik är att kunna begrepp såsom: antal, form, storlek, längd, höjd, bredd samt tid och avstånd. Vi arbetar med att klargöra dessa begrepp genom jämförelser och iakttagelser av företeelser i vår närmaste omvärld. Nytta, intresse och lust är vägledande för oss i vårt arbete. Detta gör vi genom att: arbeta med matematiska begrepp i vardagssammanhang konkret förankra matematiken i naturen utgå från barnens intresseområden och erfarenheter dokumentera ge enklare skriftliga matematikuppgifter Musik Många av våra traditioner hänger ihop med musik och musiklekar. Musik skapar glädje och får oss att känna samhörighet. Utövande av musik är ett utmärkt sätt att stärka en grupp. Vi sjunger, lyssnar och rör oss till musik. Livskunskap Livskunskapen innebär att barnen får leva sig in i och få förståelse för andras känslor. Detta ökar den empatiska förmågan. I livskunskapen lär sig barnen genom dramaövningar och samtal att använda både kropp och tanke för att uttrycka sig. Fantasin stimuleras och självkänslan stärks. Skapande I de flesta aktiviteter under den skolförberedande verksamheten kommer skapandet i form och färg in som en naturlig del. Vi skapar enskilt och i grupp. Barnen får möjlighet att prova på och experimentera med olika tekniker och material.

Motorik Att behärska sin kropp ger en inre trygghet. Genom att i sexårsverksamheten erbjuda en allsidig motorisk stimulans ges varje barn en chans att utveckla sin motoriska kompetens. Grovmotorik Grovmotoriken tränar vi både inomhus och utomhus. Vi har tillgång till skolgård, lekpark och skogen. I gymnastiksalen har vi förberedande idrott då barnen får prova på vanligt förekommande aktiviteter och redskap. Vi leker mycket lekar och avslutar passen med avslappningsövningar. De får också träna på praktiska saker som att duscha, hålla reda på sina saker etc. Finmotorik Vi ger barnen rikligt med tillfällen att öva upp sin finmotorik genom att erbjuda lämpligt material, övningar och utmaningar. Dessa tillfällen erbjuds både inom den skapande verksamheten, i vardagssituationer och i skrivförberedande övningar. Lek Leken är en viktig del av livet och en nödvändig och en förutsättning för att barnen ska kunna gå vidare i sin utveckling. I leken bearbetar barnen sina erfarenheter och tränar sin sociala förmåga. I lek med andra barn måste de samordna sina egna krav med kamraternas. De får genom detta lära sig att lyssna på andra, argumentera, reda ut konflikter och respektera regler. De vuxna kan följa lekens förlopp iaktta barnen enskilt och i grupp och ingripa om det skulle behövas. Det är inte självklart att alla barn kan leka utan hjälp från de vuxna. Det är vår skyldighet att stödja och uppmuntra dessa barn till dess de klarar sig på egen hand.