Del av Hole 1:85 m fl, (Långberget Sporthotell-Skidanläggning)

Diarienummer 2013-10-14 2010.0858.214 Samrådshandling Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för Del av Hole 1:85 m fl, (Långberget Sporthotell-Skidanläggning) Torsby kommun Värmlands län

Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR... 3 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 3 3 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB... 5 3.1 Markens lämplighet... 5 3.2 Värdefulla områden... 5 3.3 Riksintressen... 5 3.4 Natura2000... 7 3.5 Naturreservat... 8 3.6 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål... 10 3.7 Strandskydd enl. 7 kap. MB... 10 4 PLANDATA...11 4.1 Lägesbestämning och areal... 11 4.2 Markägarförhållanden... 11 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN...12 5.1 Översiktliga planer... 12 5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 14 5.3 Bostadsförsörjningsprogram näringslivsprogram etc... 17 5.4 Program för planområdet... 17 5.5 Samråd... 17 5.6 Miljökonsekvensbeskrivning... 17 5.7 Kommunala beslut i övrigt... 18 6 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR...19 6.1 Natur... 19 6.2 Markbeskaffenhet... 19 6.3 Bebyggelseområden... 21 6.4 Skyddsrum... 21 6.5 Vattenområden... 21 6.6 Gator och trafik... 21 6.7 Teknisk försörjning... 22 7 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE...28 7.1 Beskrivning av verksamheten... 28 7.2 Nuläge och nollalternativ... 28 7.3 Miljömål... 28 7.4 Miljökvalitetsnormer MKN... 30 7.5 Värdefull rekreationsmiljö... 31 7.6 Kulturmiljöer och fornlämningar... 31 7.7 Risk och sårbarhet... 31 7.8 Ekonomiska konsekvenser... 31 7.9 Jämlikhet och jämställdhet... 32 7.10 Sammanfattning... 32 8 GENOMFÖRANDE...33 8.1 Organisatoriska frågor... 33 8.2 Ansvarsfördelning Huvudmannaskap.... 33 8.3 Fastighetsrättsliga frågor... 34 8.4 Ekonomiska frågor... 36 9 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN...36 10 REVIDERING...36 2

1 HANDLINGAR Planhandlingar för samråd daterade 2013-10-14 består av: Plankarta med bestämmelser (grundkarta ingår) Plan- och genomförandebeskrivning Övriga handlingar av intresse: Markteknisk undersökningsrapport 2013-06-21 Saneringsplan Långberget 2011 daterad 2011-02-07 VA-utredning Långberget sporthotell och skidanläggning, med bilagor Torsby kommun, 2013-05-03 Behovsbedömning 2012-10-15 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Långbergets Sporthotell AB, vill genomföra en ny detaljplan för DEL AV DEL AV HOLE 1:85 M FL, (Långberget Sporthotell-Skidanläggning). Långbergets Sporthotell AB vill fortsätta att driva Långberget i stort sett i sin nuvarande form men också utveckla det till att på sikt bli en året-runt-öppen anläggning för sport och naturupplevelser. Syftet med planen är att möjliggöra byggandet av nya stugor och att husvagnsuppställning flyttas för att ge plats åt några av dessa stugor. Syftet är också att de servicefunktioner som i dag finns i direkt anslutning till hotellet ska också kunna etableras längre söderut inom planområdet till förmån för utveckling av hotellverksamheten på bergstoppen. Utveckling av boenden ska öka underlaget för Långbergets sport- och skidanläggning och dess servicefunktioner, hotell, restaurang, café och skidspår/vandringsleder. Den enda skidbacken med lift ligger med sitt krön vid hotellet och leder sydväst ner i dalen. 3

Då plantillstånd meddelades före den 21 september 2010 förutsätts att den äldre plan- och bygglagen SFS 1987:10 (PBL- plan- och bygglagen) tillämpas i planarbetet. Den nya detaljplanen bedöms vara av stor vikt och av principiell betydelse och har intresse för allmänheten. Detaljplanen förutsätts därför enligt 5 kap. 18, 20 och 21 andra st. samt 22-27 plan- och bygglagen genomföras med normalt planförfarande. Planen ska enligt PBL 5 kap. 18 grundas på ett program om det inte är onödigt. Programskede har bedömts onödigt eftersom den planering som gjorts i gällande detaljplaner också ligger till grund för den nya planen samt att den följer den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP 2010. Se avsnitt 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN. 4

3 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB 3.1 Markens lämplighet Området är sedan tidigare planlagt som område för rörligt friluftsliv med vandringsleder, skidanläggning med liftar, utförs- och längdskidåkning etc. I samband med ursprunglig etablering gjordes avvägningar om markens lämplighet för dessa friluftsverksamheter och anläggningar. Syftet med den nya planen och dess genomförande innebär inte någon radikal förändring av markanvändningen inom området. De ställningstaganden om markens lämplighet som gjorts i tidigare planering gäller fortfarande. 3.2 Värdefulla områden Enligt miljöbalkens 3 kap. 2-5 ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natureller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall, enligt miljöbalkens 3 kap. 6, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Föreslagen planering tar inte något sådant område som avses ovan i anspråk. 3.3 Riksintressen Enligt miljöbalkens 3 kap. 5-8 och 4 kap. kan områden av särskild betydelse i ett nationellt perspektiv klassas som riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot påtaglig skada. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som hotar riksintressena. Det övergripande ställningstagandet från Torsby kommun är att samtliga riksintressen ska skyddas och att verksamheter som påtagligt skadar ett riksintresses värden inte får komma till stånd. Planens genomförande anses vara förenligt med de gällande riksintressen som finns i området. 5

Riksintressen för naturvård 3 kap. 6 MB Planområdet ligger nära utpekat riksintresse för naturvård (Horstomyren). Riksvärdena för detta område: rikt strängflarkkärr. Ibland bildas i kärr ett mönster av upphöjda avlånga torvbildningar, som omväxlar med blöta sänkor så kallade flarkar. Denna typ kallas strängflarkkärr och finns annars huvudsakligen i Härjedalen och norra Norrlands inland. 6

3.4 Natura2000 På Långberget, på en höjd av cirka 470 m ö h, ligger Horsstomyrens Natura 2000-område vilket överlappar östra delen av Naturreservatet Horsstomyren-Storberget. Två naturtyper präglar området, dels myrmosaik och dels naturskog. Centralt i området ligger Horstotjärnen som i norr och söder omges av myrmarker av olika typ och med olika formelement. Det som främst uppmärksammas i myrmarken är ett system av välutvecklade flarkar, varav en del är mycket stora. Strängflarkkärrets nedre delar har bitvis rikkärrsvegetation, vilka hyser arter som dvärglummer, gräsull, kärrull, björnbrodd och ängs-/sumpnycklar. På gamla myrtallar, framförallt i nordvästra delarna, förekommer den rödlistade varglaven. I den länsomfattade myrinventeringen, 1980, klassades Horstomyren som en av de mest skyddsvärda myrarna i Värmland, vilket sedan låg till grund för att detta område, år 2000, blev naturreservat. Se punkt 3:5 nedan. Området är utpekat enligt Habitatdirektivet samt enligt Fågeldirektivet. Habitatdirektivet Dystrofa sjöar och småvatten, Aapamyrar, Västlig taiga och skogbevuxen myr. Dystrof sjö, också brunvattensjö eller humös sjö är en näringsfattig typ av sjö och är en sjötyp som är mycket vanlig i Sverige. Vattnet innehåller mängder av humuspartiklar som färgar sjön allt från brunröd till svagt gulbrun, allt utifrån hur mycket humuspartiklar som finns. Aapamyrar är en typ av myrar som är viktig i det eurosibiriska barrskogsbältet. Begreppet kommer från Finland och används vid inventering av myrar för Natura 2000- områden. Det omfattar en rad olika undertyper av kärr. Naturvårdsverket säger i Artoch naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000 om definitionen för aapamyrar: "Myrkomplex som domineras av kärr i de centrala delarna. Hydrotopografiska myrtyper som strängflarkkärr och olika typer av blandmyrar räknas automatiskt till aapamyrar. Andra myrtyper som kan ingå i dessa komplex är nordliga mossar av rostvitmossa-typ, topogena och soligena kärr, backkärr och sumpskog. Aapamyrar får till största delen sitt vatten från flödande smältvatten och närliggande mineraljordar. Aapamyrar är skyddsvärda och avsätts ofta i reservat. 7

3.5 Naturreservat Naturreservatet Horsstomyren-Storberget ligger omedelbart norr om Långbergets fritidsområde med den nu aktuella nya detaljplanen. Den nya detaljplanen ersätter en del av hittills gällande detaljplan. Ny icke planlagd mark tas inte i anspråk. Reservatet norr om Långberget är en i september 2011 beslutad utvidgning av Horsstomyrens naturreservat, som ursprungligen bildades i mars 2000. I närområdet finns flera andra naturreservat med liknande naturtyper. Inom en radie av två mil runt Hortsomyrens reservat ligger 11 beslutade naturreservat och flera påbörjade reservatsbildningar. I länets strategi för skydd av skog har särskilt viktiga kluster av naturvärden pekats ut som trakter, Horsstomyren-Storberget berör trakt för barrblandskog, granskog och för lövblandad barrskog. Vår och sommarbild Horstomyren (Foto: Linda Stöberg Länsstyrelsen Värmland) Naturreservatet Horsstomyren-Storberget bildades med syftet att: bevara de värdefulla livsmiljöerna grandominerad barrnaturskog och myrkomplex med däri ingående myrtyper som rikkärr, strängflarkkärr, backkärr, gungfly, soligena och topogena kärr, skogbevuxen myr och inslag av sumpskog. strukturer som till exempel död ved, gamla grova träd, lövträd, områden med hög markfuktighet och rörligt markvatten ska förekomma i för livsmiljöerna gynnsam omfattning. bevara de växt- och djursamhällen som är karakteristiska för dessa livsmiljöer i gynnsamt tillstånd, med t.ex. arter som långt broktagel, björnbrodd, dvärglummer, ängsnycklar, lunglav, skrovellav, varglav och lavskrika genom anordningar göra området tillgängligt, så att besökare ges möjlighet att uppleva ett opåverkat myrkomplex och ett större sammanhängande skogsområde med naturskogskaraktär, få information om områdets naturvärden och om de processer och strukturer som är viktiga för att bevara dem, samt göra besökare uppmärksamma på värdet av större sammanhängande skogsområden. Syftet uppnås genom att inget skogsbruk bedrivs i området, genom åtgärder enligt skötselplanen samt genom att området görs tillgängligt genom anordningar som ger besökare möjlighet att vandra, få överblick och information. Led till närliggande reservat anläggs för att ge besökare tillgång till ett större sammanhängande skogsområde. Områdets naturvärden bibehålls genom att exploatering, markavvattning och arbetsföretag i området förhindras. 8

Spindelblomster och korallrot (Foto: Anita Andersson Länsstyrelsen Värmland) Naturreservatet är i sig ett intressant besöksmål och besökare till reservatet kan nyttja den service som redan finns på Långberget, restaurang, boeende etc. I planen anges också en plats för parkering och information om Långberget och gärna i samarbete med Länsstyrelsen också information om naturreservatet. Kvarter för stugor har i planer tidigare och i nu aktuell plan getts namn som refererar till reservatets förkomst av intressanta djur och växter. Det finns i tidigare upprättade detaljplaner på Långberget kvarter som heter Knäroten och Grönbenan. I den nu aktuella planen ingår Grantickan, Lavskrikan, Varglaven (rödlistad=utrotningshotad) och Ljungpiparen. Eventuellt påbörjas 2013 ytterligare en detaljplan för ett kvarter Björnbrodden. Granticka (Foto: Anita Andersson Länsstyrelsen Värmland) 9

3.6 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer och mål kommenteras i kapitel KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE. 3.7 Strandskydd enl. 7 kap. MB Planen omfattar inga områden med strandskydd. 10

4 PLANDATA 4.1 Lägesbestämning och areal Området är beläget på en höjdrygg, Långberget 11 km öster om Sysslebäck. Planområdets areal är ca 27,7 ha och omfattar i sin helhet områden som sedan tidigare är planlagda enligt redovisning i nästa avsnitt TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN. 4.2 Markägarförhållanden Fastigheten Hole 1:85 (6,96 ha) ägs av Långberget Sporthotell AB. Inom denna fastighet finns sporthotellet, liksom en stor del av den utfyllnad som använts som husvagnsuppställning vintertid, skidbacke med lift, Varglaven, cafeterian Ripan, vinterparkering och blivande Ljungpiparen med vandrarhem och blivande camping. Planen förutsätter att delar av fastigheten tillförs mark från Hole 1:94. Hole 1:100 är en privatägd bostadsfastighet. Fastigheten Hole 1:16, är privatägd och utgörs av planområdets sydöstra del samt en mindre del i nordost. I nordligaste delen av planområdet finns inom planområdet del av fastigheten Fläskremmen 1:49 (1). Denna ägs av Naturvårdsverket och utgörs till största delen av mark med vägrätt för Trafikverket. I övrigt ägs enligt fastighetsförteckning marken inom planområdet av Torsby kommun, fastigheten Hole 1:94. Enligt fastighetsförteckningen skulle fastigheten ägas av Nordvärmland Fritid men kommunen har under 2012 övertagit fastigheten. 11

5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5.1 Översiktliga planer Kommunövergripande Översiktsplan ÖP 2010 En ny översiktsplan fick lagakraft 2011-03-25. I översiktsplanen redovisas det övergripande målet: År 2015 har vi i Torsby kommun en yngre befolkning. I tidigare gällande mål och riktlinjer redovisades också fem delmål varav ett var, År 2012 har vi i Torsby kommun en ytterligare utvecklad turism och upplevelsenäring, Uttrycket ytterligare utvecklad turism visar att turismen redan är etablerad liksom att många anläggningar för turism redan finns på flera olika håll i kommunen. Dessa befintliga anläggningar och verksamheter vill kommunen ge möjlighet att ytterligare utvecklas i alla delar av kommunen. Besöksnäringen är en bransch som växer i kommunen och anses vara en framtidsbransch. Det är en näringsgren som samtidigt ställer stora krav på investeringar i form av bland annat infrastruktur. Det bör finnas möjligheter att ytterligare utveckla de befintliga anläggningarna Branäs, Hovfjället, Långberget, Valberget och Mattila. Arbetet med att formulera nya mål och riktlinjer pågick under hösten 2011 och kommunfullmäktige antog 2012-01-23, Vision och mål 2020 vilka fick laga kraft 2012-02-22. Ett nytt övergripande mål är I Torsby kommun är det möjligt att förverkliga drömmar. Ett av tre delmål är nu att Torsby är en framgångsrik och attraktiv kommun, för invånare, företag och besökare. Med besökare syftar man på just turistnäringen. Man vill i kommunen också som delmål ha Hög planberedskap för expansion och nyetableringar. Översiktsplan för Långberget Ett arbete med översiktsplan för Långberget påbörjades i mars 1981 med ambitionen att den skulle antas i november 1981. Arbetet fullföljdes inte i och med att arbetet med en byggnadsplan påbörjades och presenterades i september 1985. Planen fick laga kraft den 15 juli 1988. Angående Långberget säger ÖP 2010: På Långberget finns sedan länge planberedskap för ytterligare byggande av fritidshus. C:a 75 planlagda men obebyggda tomter finns. Planerna är dock inte anpassade till dagens efterfrågan på större hus likt de i Branäs. I fritidshus, stugor, hotell och vandrarhem finns totalt 560 bäddar, varav ca 300 tillgängliga för korttidsboende. En ursprunglig inriktning på utförsåkning har med tider förskjutits till längdåkning. En fördjupad översiktsplan bör upprättas utifrån dagens behov och efterfrågan. 12

Denna fördjupning har inte genomförts. Långberget Sporthotell AB har i egen regi gjort en utredning. Syftet med denna utredning är att beskriva en vision 2015 för Långbergets sporthotell med en utvecklingsplan/genomförandeplan där hela eller delar av visionen förverkligas successivt utefter företagets strukturella och finansiella möjligheter. Utredningen utgör också ett underlag i arbetet med en ny detaljplan för Sporthotellet som kan möjliggöra en framtida utveckling av hotellområdet. Utredningen resulterade i en PM: Långbergets Sporthotell i Torsby kommun Framtida utvecklingsplaner, 2009-12-19, ur vilken följande citat hämtats: Långberget ligger högt upp bland bergen, mitt i den Nordvärmländska naturen. Den höga höjden 630 meter Över havet gör Långberget till en av de snösäkraste platserna i mellansverige. Långberget erbjuder 63 km välpreparerade längdspår i olika svårighetsgrader från 2-25 km långa. En slalombacke direkt utanför hotellet erbjuder fin skidåkning utför för gäster som är i början på sin skidkarriär, både barn och vuxna. Övriga aktiviteter vintertid är vinterfiske, snöscootersafari, skidskola, m.m. Anläggningen är certifierad som officiellt Vasaloppscenter och anordnar ett antal vasaloppsläger varje säsong. Långbergets enskilda läge inbjuder också till spännande aktiviteter och fina naturupplevelser sommartid. Sporthotellet omges av "oändliga" områden med skog och berg. Områden som är hemvist för många vilda djur. Aktiviteter sommartid är vandring, mountainbike, fiske, älg-och bäversafaris, bad, bärplockning, kanotturer m.m. Utredningen redovisar tre affärsidéer att ligga till grund för planering av området: Långbergets Sporthotell skall utvecklas till en komplett upplevelseanläggning, där alla familjemedlemmar ska finna något som intresserar. Långbergets Sporthotell skall tillhandahålla mycket goda förutsättningar för ett aktivt friluftsliv såväl sommar som vinter. Långbergets sporthotell ska erbjuda differentierade boende- och matalternativ som ökar gästernas valmöjligheter. 13

5.2 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet omfattar en del av byggnadsplan 258 och detaljplanerna 275 och 291 i sin helhet. De kan efter att den nya planen fått laga kraft utgå helt. Mot västra delen av planområdet gränsar detaljplan 310. Kommunstyrelsens samhällsutskott har också gett positivt planbesked för en ny detaljplan mellan den nu aktuella planen och detaljplan 306. Om den kommer till stånd förslås detta kvarter kallas för Björnbrodden. Ev. ny plan Björnbrodden Ny plangräns 14

5.2.1 Planer som berörs inom den nya detaljplanen Planområde Byggnadsplan för Långberget Laga kraft 15 juli 1988 Utdrag ur detaljplanekartan för dpl 258 Nr 258: Lantmäteriets beteckning 1 1737-P88/7, Byggnadsplan för Hole 1:94 m fl (Långberget), Torsby kommun, Värmlands län Syftet med planen var att ge Långbergets sporthotell en utbyggnadsmöjlighet men även skapa flera tomtplatser för fritidshus i västsluttningen nedanför hotellet. Planen fick laga kraft 1988-07-15. Nr 275: Lantmäteriets beteckning 1737-P91/14, Detaljplan för del av Hole 1:94, Torsby kommun, Värmlands län. Planens syfte är att möjliggöra fritidsbebyggelse med ca 10 parhus om vardera 120-14 m² byggnadsarea i stället för som i tidigare plan 20 lägenheter på totalt 800 m² med i snitt 40 m²/lgh. Huvudsyfte var att möjliggöra viss utökning av byggrätten inom området. Planen fick laga kraft 1991-01-16. Denna plan förutsätts helt utgå när den nya planen får laga kraft. 15

Utdrag ur detaljplanekarta för detaljplan nr 291 Nr 291: Lantmäteriets beteckning 1737-P01/6, Detaljplan för Hole 1:16 och 1:85 m fl, Torsby kommun, Värmlands län Nordvärmlands friluftsområde ek förening som drev skidanläggningarna på Långberget hade för avsikt att uppföra en byggnad med omklädningsrum och toaletter samt en sekretariatsbyggnad i anslutning till start- och målområde för längdskidspåren. Byggnaderna skulle byggas inom område som i då gällande detaljplan var avsedda för parkering. Området var punktprickat. Detaljplanen hade inte fullföljts i detta avsnitt. Planens syfte var att möjliggöra uppförande av omklädnings- och sekretariatsbyggnader samt i övrigt anpassa regleringen av markanvändningen till aktuella förhållanden. Planen fick laga kraft 1998-10-20. Denna plan förutsätts helt utgå när den nya planen får laga kraft. 16

5.2.2 Planer som gränsar mot den nya detaljplanen Nr 310: Lantmäteriets beteckning 1737-P12/6, Detaljplan för Hole 1:94 m fl (Grönbenan), Torsby kommun, Värmlands län Planens syfte är att möjliggöra en exploatering anpassad till de senaste årens planläggning med fritidshus både på Långberget och inom Branäs. Det innebär att möjliggöra en generell exploateringsgrad i proportion till fastighetsarea samt allmänt mer generella planbestämmelser. Planen ges därmed en mer flexibel utformning för att möta den ökande efterfrågan på större hus. Det ska också bli möjligt att utvidga fastigheterna som i gällande plan medges till storlekar på i medeltal c:a 400 m². Ökad tomtstorlek kan genomföras dels genom viss utökning av planområdet i sydost med ca 450 m² naturmark i detaljplan Detaljplan nr 306 för Hole 1:129 och del av Hole 1:94 och dels genom att ta i anspråk de stråk med naturmark som finns mellan tomter inom hittills gällande plan och i norr inom detaljplan nr 258. Planen fick laga kraft 2012-10-17. 5.3 Bostadsförsörjningsprogram näringslivsprogram etc. Bostadsförsörjningsprogram Det i maj 2008 upprättade bostadsförsörjningsprogrammet förutsätter inte fastboende på Långberget. Bostadsförsörjningsprogrammet sträcker sig t.o.m. 2012 och ett nytt program kommer att upprättas under 2013. Detta bedöms inte innebära några förändringar vad avser den aktuella detaljplanen. 5.4 Program för planområdet Det framtagna nya detaljplaneförslaget följer i allt väsentligt tidigare planering. Miljöbygg- och räddningsnämnden har bedömt att planarbetet kan genomföras utan föregående program och samråd del 1. 5.5 Samråd Miljö-, bygg- och räddningsnämnden föreslås att 2013-10-24 godkänna samrådshandlingar för samråd. Förslaget kommer sedan under tiden från och med 2013-10-21 till och med 2013-11-21 att vara på remiss. 5.6 Miljökonsekvensbeskrivning Vid behovsbedömning noterades att planens omfattning är begränsad och så även dess genomförandes sammanvägda miljöpåverkan varför en separat MKB inte får anses motiverad. Den sammanvägda bedömningen är att någon fullständig och separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 5 kap. 18 Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) inte behöver upprättas. Miljökonsekvenser beskrivs som del i kapitel 8 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE i den här planbeskrivningen. 17

5.7 Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsens samhällsutskott i Torsby kommun beslutade 2010-09-21 att ge plantillstånd för upprättande av Detaljplan för del av Hole 1:85 m fl (Långberget Sporthotell-Skidanläggning). Miljö- bygg- och räddningsnämnden beslutade 2012-10-25 att godkänna upprättad behovsbedömning och att normalt planförfarande ska tillämpas. 18

6 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 6.1 Natur 6.1.1 Mark och vegetation Området, som sluttar mot sydväst med nivåer mellan ca +550 och +623 är i dag inspråktagen för hotellbyggnad på högsta punkten skidbacke, lift, spår av olik slag samt fritidshusbebyggelse. Nedanför backen finns Ripan, cafeteria. I icke exploaterade delar av området finns skog, busk- och myrmarker. 6.2 Markbeskaffenhet Geoteknisk undersökning För den del av området som tidigare inte planerats för bebyggelse men använts som uppställning av husvagnar i anslutning till hotellet har Långberget Sporthotell AB låtit utföra en geoteknisk utredning. Platsen för blivande kvarteret Lavskrikan utgörs av en utfyllnad med massor som blev över i samband med byggandet av sporthotellet. Uppställning husvagnar på utfyllnad 19

Baserat på utförda provgropar består undergrunden under ett lager mulljord av fyllning med varierande innehåll, men i huvudsak bestående av grus, sand och morän. I en punkt underlagras mulljorden av naturlig sandig siltig morän på berg. Fyllningen underlagras av morän på berg. I delar av området underlagras fyllningen av siltig sand på morän. Vid grävning har stopp mot berg erhållits på nivå varierande mellan ca +610,9 - +617,1, vilket motsvarar djup på mellan ca 0,6-2,5 m under markytan. En stabiliserad grundvattenyta påträffades 0,4-1,8 m under markytan i utförda provgropar vid undersökningstillfället. Ogynnsammaste inverkan av grundvattennivå för aktuellt dimensioneringsfall tillämpas. Förekommande naturligt avlagrade jordar kan hänföras till Tjälfarlighetsklass 3 d.v.s. "Måttligt tjällyftande jordarter", enligt Anläggnings AMA 10. Nya stugor föreslås grundläggas på grundplatta på minst 0,3 m packad fyllning av bergkrossmaterial eller gruskrossmaterial. Vid dimensionering av byggnader skall förutsättas att förekommande naturliga jordar kan hänföras till Tjälfarlighetsklass 3 d.v.s. "Måttligt tjällyftande jordarter". 6.2.1 Förorenad mark 6.2.2 Radon Inga verksamheter med risk för förorening av mark har förekommit inom området. Radonmätning av porluft i jorden har inte utförts. Då området också på kommunens radonriskkarta är klassat som lågriskområde bedöms radonriskerna vara små. 6.2.3 Fornlämningar Inom området finns inga kända fornlämningar. 20

6.3 Bebyggelseområden 6.3.1 Offentlig och kommersiell Service Befintlig bebyggelse består bl.a. av Sporthotellet på områdets högsta nivå ca 623 m.ö.h. Hotellet byggdes i början av 1960-talet. I anslutning till hotellet finns servicebyggnader för skötsel av t.ex. pistmaskin, snöskotrar etc. Denna verksamhet förutsätts omplaceras till dalen inom fastigheten Hole 1:16. I dalen finns också vandrarhem, servicebyggnad och cafeteria Ripan. Förutom intern service inom Långberget finns offentlig och kommersiell service i Sysslebäck ca 12 km från området. Vägen till Sysslebäck ägs av Trafikverket och är asfalterad i hela sin sträckning. 6.3.2 Tillgänglighet Området nås via befintligt gatunät. 6.4 Skyddsrum Skyddsrum krävs inte. 6.5 Vattenområden Det finns inga vattenområden inom planområdet. 6.6 Gator och trafik 6.6.1 Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Befintligt gatunät i anslutning till planområdet bedöms vara ändamålsenligt och behöver inte byggas ut. 6.6.2 Kollektivtrafik Området har inte tillgång till kollektivtrafik. 21

6.6.3 Parkering, varumottag, utfarter Parkering efter behov anordnas inom kvartersmark. Behov av parkering ska redovisas och prövas i samband med bygglovshandläggning. 6.7 Teknisk försörjning 6.7.1 Vatten och avlopp 6.7.1.1 VA-utredning-sanerings- och åtgärdsplan VA-anläggningarna, avloppsreningsverk, brunnar och ledningsnät, på Långberget ägs av Torsby kommun. Torsby kommun övertog (köpte) Långbergets va-anläggningar av Fritid i Nordvärmland AB år 2004. Torsby kommun är ansvarig för avloppsreningsverket samt tillhörande ledningsnät i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare. För drift och skötsel svarar Tekniska avdelningen. Långbergets avloppsreningsverk byggdes 1981 och samtidigt byggdes stamledningar från reningsverket till de olika bostadsområdena. Ledningssystemet, vattenverk och avloppsreningsverket var vid övertagandet i stort behov av åtgärder för att motsvara de skärpta krav som ställs på en allmänförklarad vaanläggning. Åtgärder har sedan dess vidtagits främst på renvattenanläggningarna men även på avloppsanläggningarna. Vid fortsatt utbyggnad enligt både de sedan tidigare gällande detaljplanerna och den nya planen kommer utbyggnad med nya utbyte av ledningar samt ny borrad brunn att behövas. Kommunen kommer att genomföra sådana åtgärder och belasta nya kunder med de anslutningsavgifter som behövs för att finansiera åtgärderna. Arbetet med saneringen av ledningsnätet kommer att ske fortlöpande under kommande år. Tidpunkt för åtgärder anpassas till utbyggnadstakten av boende och övriga byggnader i behov av vatten och avlopp. Både i gällande plan och i den nya planen finns möjligheter för utbyggnad av hotellet. I den nya planen kan utbyggnaden bli större eftersom servicefunktioner öster om hotellet förutsätts flyttas ner i dalen. Husvagnar hänvisas att flytta från toppen av berget vid hotellet ner till dalen till ett område i anslutning till befintligt vandrarhem. Ett begränsat antal stugor (8 stugor) byggs sedan inom det nya kvarteret Lavskrikan. Det sedan tidigare planerade området Grantickan har i gällande plan planerats för ca 10 parhus om vardera 120-140 m² byggnadsarea. I den nya planen illustreras i stället att området bebyggs med 17 fritidshus. Anläggningen försörjer/betjänar till största delen fritidshus som utnyttjas främst säsongsvis. På Långberget finns också ett hotell som idag är anslutet till det kommunala spillvattennätet, men som har eget dricksvatten. Hotellet har önskemål om att i framtiden även ansluta sig till det kommunala dricksvattennätet. På Långberget finns flera detaljplaner antagna som medger ytterligare byggnation av stugor. I några av dessa områden är VA-ledningar redan framdragna till varje tomt. 22

En VA-konsult har av Torsby kommun på uppdrag utfört en översiktlig utredning (2013-05-03) för att ta fram vilka åtgärder på ledningsnät, vattenverk och reningsverk som måste vidtas för att klara en framtida utbyggnad i Långbergsområdet, både avseende ny detaljplan för Långbergets sporthotell och skidanläggning samt för anslutning av hotellet till det kommunala dricksvattennätet. De åtgärder indelat i två etapper som föreslås kommer i kostnadsläge juni 2013 att kosta drygt 15 miljoner kronor. Nedan redovisas i sammandrag utredningens beskrivning av anläggningarna och förslag kommande åtgärder. För detaljerad information hänvisas till utredningen. 6.7.1.2 Vattenförsörjning Till det kommunala vattenledningsnätet är fritidshus, camping, vandrarhem och serviceanläggningar anslutna. Detta motsvarar ca 600 pe vid högsäsong. Servisavsättningar till ett femtiotal ännu ej bebyggda fastigheter finns anlagda. Hotellet har egen vattenförsörjning. De åtgärder som utförts efter kommunens övertagande av VA-anläggningarna har främst skett inom renvattensidan, för att säkerställa god livsmedelskvalite hos vattnet från befintliga brunnar (4 st). Vattenreningsverk Befintligt vattenverk byggdes om 2004 utifrån principförslag framtaget 2003 där råvattnet föreslogs tas från brunn borrad 2003 intill vattenverket. Råvattnet i denna brunn uppvisade höga halter mangan, något höga halter fluor och ett av proverna innehöll hög järnhalt. Dessutom antogs höga halter svavelväte med tanke på de höga manganhalterna. Befintligt vattenverk är därför byggt för 99 % manganreduktion samt reduktion av svavelväte. Den brunn som provborrades 2003 togs dock aldrig i drift utan idag används huvudsakligen en brunn med ett råvatten av god kvalitet samt en ny brunn borrad 2008. Vattenverket är dimensionerat för en vattenproduktion av 156 m³/dygn. Nuvarande maximala vattenförbrukning är ca 70-80 m³/dygn och medelförbrukningen vid högsäsong ligger på 40-45 m3/dygn. Råvatten pumpas till vattenverket från två brunnar med en pump i vardera brunnen. Råvattnet leds därefter till en luftare för reduktion av svavelväte samt till viss del järn och mangan. Luftaren är idag ej i drift. Efter luftaren finns möjlighet till dosering av kaliumpermanganat (KMn04) för manganoxidation samt dosering av natronlut för alkalisering, men inget av detta sker idag. Vattnet leds till ett snabbfilter (med sand och akdolit) för höjning av ph och alkalitet. Vid KMn04-dosering används filtret för avskiljning av oxiderat mangan. Vattnet leds därefter till lågreservoar varifrån distribution sker ut på ledningsnätet via två pumpar samt två hydrofortankar. Enligt Principförslag 2003 är ombyggt vattenverk dimensionerat för anslutning av hotellet. Idag är dock inte hotellet anslutet. 23