Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB)
Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när och av vem? Avgränsning för passet: Ej civilt försvar/höjd beredskap Samhällstörningar Begreppen olycka och kris i regleringarna Ev. frågor som kvarstår?
Upplägg Kort om MSB Operativt uppdrag Värdlandstöd/förstärkningsresurser Prioritering ur olika perspektiv Att verka för samordning, inriktning och prioritering Hur? Frågor/diskussion
Kort om MSB Vi är cirka 900 anställda MSB bedriver verksamhet i Stockholm, Karlstad och Kristinehamn samt på våra verksamhetsställen i Sandö, Revinge och Rosersberg där vi bedriver utbildning Vi är en myndighet som sorterar under Justitiedepartementet Vår generaldirektör heter Helena Lindberg
Avdelningen för utveckling av samhällsskydd Internrevision Myndighetsledning Generaldirektör Överdirektör Myndighetsledningens stöd och strategisk ledningsfunktion Controllerverksamhet EU-och Natosamordning Övrigt stöd Avdelningen för utveckling av beredskap Avdelningen för samordning och insats Avdelningen för verksamhetsstöd
Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Verksamhetsområde 1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. Myndigheten ska [ ] arbeta med samordning mellan berörda aktörer i samhället för att förebygga och hantera olyckor och kriser [ ]
Målen för krisberedskap enligt regeringen Att minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet, Att värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar.
Principer för samhällets krisberedskap Ansvarsprincipen: den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under kriser. Ansvaret inbegriper ett ansvar att vid behov samverka med andra aktörer. Närhetsprincipen: den aktör som befinner sig närmast händelsen ska arbeta med att förebygga och hantera den. Högre samhällsnivåer har i huvudsak en stödjande roll. Likhetsprincipen: strukturer för att (förebygga och) hantera kriser ska bygga på och i möjligaste mån likna de strukturer som används i vardagen.
MSB:s förslag på nya principer för samhällets krisberedskap (Ur skogsbrandsuppdraget) Ansvarsprincipen: den som har ett ansvar i normala situationer har motsvarande ansvar inför och under olyckor och kriser. Samverkansprincipen: aktörer som berörs av en kris ska samverka med varandra för att säkerställa god samordning och effektivt resursutnyttjande. Handlingsprincipen: aktörerna ska agera proaktivt och vidta nödvändiga åtgärder även i osäkra situationer med brist på information.
MSB:s operativa uppdrag Stöd till samordning av o åtgärder o kommunikation med allmänhet och media Bistå med material och expertis Skapa förutsättningar för effektiv användning av samhällets samlade resurser Bistå med lägesbilder och rapportera till regeringskansliet
MSB:s arbete med resurser inom samhällsskydd och beredskap Att i en händelse stödja aktörer med förstärkningsresurser (våra egna) Att förvalta, utveckla nya och avveckla förstärkningsresurser (våra egna) Att se till att samhällets samlade resurser används effektivt Kontaktpunkt för vissa internationella avtal. Internationella insatser
MSB:s egna förstärkningsresurser Andra statliga resurser Privata och frivilliga Internationella resurser
VÄRDLANDSSTÖD
Värdlandsstöd - Host Nation Support Det stöd som behöver ges till inkommande hjälp från andra länder Kratta manegen... för att ta emot internationell hjälp. Övriga åtgärder ett land behöver vidta för att ta effektivt kunna ta emot hjälp
Vägledning Krishanteringssystemet i Sverige Avtal kring internationellt stöd Finansiering MSB:s stöd vid händelser Mottagande av internationellt stöd Checklistor Bilagor
Vägledningen Baseras på riktlinjer från EU Frivilliga - men vi förväntas följa dem Civila resurser Länsstyrelserna målgrupp
Avtal kring internationellt stöd Avtal och samarbeten med andra länder om internationellt stöd Om Sveriges resurser inte räcker till: I första hand hjälp från grannländer I andra hand från EU
Nordred Nordiskt räddningstjänstavtal Reglerar förhållanden för bistånd över gränserna Räddningsledaren kan själv begära stöd från aktör i annat nordiskt land
EU:s Civilskyddsmekanism EU:s civilskyddssamarbete Frivilligpoolen register med resurser MSB och KBV kontaktpunkter mot ERCC Andra myndighetsavtal i bilaga
Förstärkningsresurs Värdlandsstöd
Uppgifter för förstärkningsresursen Stödja den hjälpsökande aktören med koordinering av den internationella hjälpen Stödja de inkommande hjälpresurserna i kommunikation med de svenska kontakterna samt med logistik
Korta fakta om förstärkningsresurs värdlandstöd Skalbar designas utifrån behov Resursen ska även kunna aktiveras i händelser innan/utan förfrågan av internationell hjälp Anspänningstid 6 timmar Förfrågan ställs till MSB TiB Utlarmningssystem av personal (telefon, sms, e-post) Kommunikations- och kontorsmateriel samt personlig utrustning skickas från MSB:s lager i Kristinehamn Kommer kopplas till förstärkningsresurs samverkan och ledning
PRIORITERING
I hanteringen av olyckor och kriser kan det uppstå situationer där flera aktörer efterfrågar samma resurs. Utgångspunkten är att hanterande aktörer ska komma överens om resursfördelningen vid olyckor och kriser. Det kan dock uppstå situationer där aktörerna är oeniga om vems behov som är störst.
Lagen om skydd mot olyckor De rättsliga möjligheterna att prioritera resurser skiljer sig åt beroende på om resurserna behövs för en pågående räddningsinsats eller inte. Under en räddningsinsats har räddningsledaren långtgående mandat att begära resurser (6 kap. 1, 2 och 7 LSO). Statliga myndigheter och kommuner är skyldiga att bidra med efterfrågade resurser om de har lämpliga resurser för uppgiften och det inte allvarligt hindrar deras verksamhet (6 kap. 7 LSO).
Om räddningsledare från flera olika kommuner begär samma resurs och inte kan komma överens om fördelningen har länsstyrelsen, eller annan myndighet som regeringen utser, möjligheten att ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst i berörda kommuner. Länsstyrelsen eller utpekad myndighet kan då fördela resurserna mellan de olika räddningsinsatserna. Om kommuner från olika län begär samma resurs och inte kan komma överens om fördelningen kan de berörda länsstyrelserna komma överens om vem av dem som tar över ansvaret för räddningstjänst och kan därmed prioritera resurserna. (4 kap. 10 LSO; 4 kap. 33 FSO). (I FSO är utgångspunkten i 33 en situation som fodrar omfattande insatser i kommunal räddningstjänst)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 6 Kap 7 En statlig myndighet eller en kommun är skyldig att med personal och egendom delta i en räddningsinsats på anmodan av räddningsledaren och vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen på anmodan av den myndighet som ansvarar för saneringen. En sådan skyldighet föreligger dock endast om myndigheten eller kommunen har lämpliga resurser och ett deltagande inte allvarligt hindrar dess vanliga verksamhet. 8 Statliga myndigheter, kommuner och enskilda skall på begäran av en myndighet som ansvarar för räddningstjänst eller sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen lämna upplysningar om personal och egendom som kan användas i räddningstjänsten eller vid saneringen.
Utöver de befogenheter som räddningsledaren har saknas det tydligt mandat att kräva resurser från andra myndigheter. Staten har en möjlighet att prioritera hur man skickar hjälp, även vid begäran enligt LSO Exempel MSB:s förstärkningsresurser kopplat till MSB:s uppdrag. Offentliga aktörer ska enligt förvaltningslagen hjälpa varandra inom ramen för den egna verksamheten (6 förvaltningslagen).
Vid kris De offentliga aktörerna som anskaffat resurserna har gjort det med egna behov i åtanke inom antingen sitt geografiska område eller sakområde. Det finns ingen reglerad generell plikt att dela med sig av resurser men man kan dra paralleller till generella regler om t.ex. effektiv resursanvändning inom det allmänna och myndigheters skyldighet att samverka och lämna stöd till varandra. (Myndighetsförordningen, Förvaltningslagen, KBF) Det slutliga beslutet tas i grunden av resursägaren. (Men andra aktörer kan bistå med sin komptens och sin uppfattning om prioriteringar) Det kan uppstå situationer där aktörerna inte kommer överens om resursfördelningen.
Vid kris, forts. Vid en kris kan regeringen besluta att en länsstyrelse ska prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande (6 krisberedskapsförordningen). MSB har enligt sin instruktion i uppgift att stödja samordningen av krishanteringsåtgärder och se till att aktörerna får tillfälle att använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser effektivt vid en allvarlig olycka eller en kris. MSB har dessutom ett särskilt ansvar att kunna bistå med stödresurser vid allvarliga olyckor och kriser (7 MSB:s instruktion).
Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap 6 Varje länsstyrelse ska inom sitt geografiska område i fråga om sådana situationer som avses i 8 andra stycket vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån. Länsstyrelserna ska efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande.
Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap Länsstyrelserna ska vidare verka för att - regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs, - nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt, - under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, och - informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under sådana förhållanden samordnas.
Om mandatet i 6, KBF Ett sätt att i förväg peka ut möjlig ansvarig och ett möjligt sätt att hantera de här frågorna - möjliggör förberedelser. Vad som behöver göras och hur det går praktiskt är kopplat till händelsen - lagen säger inget om vilka specifika resurser eller kompetenser som avses utöver att det handlar om statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. Det finns en koppling till internationella resurser och de avtal och riktlinjer som finns på det område: Det är det önskvärt att det finns ett system för att hantera den hjälpen som ställs till förfogande. Det står länsstyrelsen fritt att via ordinarie kanaler efterfråga ett beslutet om behovet finns Regeringen beslutar. Regeringen kan också fatta ett sådant baserat på tillgänglig information om händelsen (t.ex. den lägesraportering myndigheterna lämnat).
Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 54 Länsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanhållande inom sitt geografiska område och före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. [ ]
Särskilt ansvar för krisberedskapen 10 De myndigheter som anges i bilagan till denna förordning, länsstyrelserna samt i övrigt de andra myndigheter som regeringen meddelar föreskrifter om eller beslutar efter förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris, förebygga sårbarheter och motstå hot och risker.
Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap Samverkan och samordning 5 Varje myndighet, vars ansvarsområde berörs av en krissituation, ska vidta de åtgärder som behövs för att hantera konsekvenserna av denna. Myndigheterna ska samverka och stödja varandra vid en sådan krissituation.
Förvaltningslag (1986:223) Samverkan mellan myndigheter 6 Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.
Myndighetsförordning (2007:515) Allmänna uppgifter 6 [ ] Myndigheten skall verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. [ ]
Avslutningsvis Länsstyrelsens roll och MSB:s roll på nationell nivå Utgångspunkt i befintliga mandat och uppdrag Det tydligare mandatet i KBF riktat mot Länsstyrelsen skulle kunna underlätta om oenighet råder i en omfattande hantering. Resursägarens rätt att besluta avsaknaden av generell rättighet att kräva en resurs från staten. Staten behöver göra en bedömning av var dess resurser sätts in! Överblick över behoven regionalt och nationellt genom lägesraportering och arbete med samordning och inriktning. - LST och MSB torde vara lämpade att ha en åsikt om prioriteringar - Helhetssyn hos inblandade aktörer Bidrar till samordning och inriktning och skapar förutsättningar att tillgodose helheten vid behov av prioriteringar. Förslag om förtydligande av mandat har framförts ivissa sammanhang.
HUR?
Pågående utveckling Operativt Beslutsstöd Det pågår ett arbete mellan MSB och FHS att utveckla ett operativt beslutsstöd. Det handlar om att praktiskt stödja beslutsfattare att besluta till hur begränsade resurser ska prioriteras. Målet med beslutsstödet är att den aktörsgemensamma hanteringen av samhällstörningar ska bidra till att minska konsekvenserna av samhällsstörningar genom ett så effektivt användande som möjligt av samhällets samlade resurser.
Exempel på förberedelser från Länsstyrelsen i Örebro
Tack!