Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hallonbackens förskola 27 aug 2013
Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-08-27 16:36: Det är klart att n blr godkända med en sådan fn rapport! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar utvecklng er verksamhet! Gratts tll 98% ekologsk mat!!!! Bravo! N har jättefna blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört många spännande experment och upptäckter. N har verklgen lyckats fånga barnens ntresse och nyfkenhet att vlja att delta och utforska. N är en förskola som är på god väg mot en Hållbar utvecklng. Det verkar som att n har ett gvande Grön Flagg -arbete både för barn och vuxna! PS Vll n vara snälla och gå n på era Grön Flagg-sdor och uppdatera fakturaadress och ref nr. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: En gång månaden har v arbetsplatsträff där samtlg personal medverkar. Då är Grön Flagg arbetet en stående punkt då alla har möjlghet att framföra sna synpunkter. Två gånger under termnen har grön Flagg rådet träffats, dels för att dskutera upplägget och för att sammanställa och dskutera hur vårt arbete blev slutändan. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Inför varje nytt område v har arbetat med ( 4-6-årngar) har v presenterat området för barnen på olka sätt. tex. genom en saga. V har tagt reda på vad barnen kan och utgått från det. Barnen har vart engagerade, men v upplever att det är v som får komma med olka förslag på vad v kan göra. Det beror trolgen på att barnen nte är så gamla och nte har så stora erfarenheter av mljöarbete. Med de yngre barnen har v "vävt" n grön flagg de vanlga samlngarna och tema arbete. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Vår mat Konsumton
a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Matens väg: Barn ålder 1-2,5år Barnen var med och tllverkade en bondgård av en Tv-låda (återanvändnng). V ntervjuade barnen om vlka djur som bor på en bondgård. V tog ett djur taget och lärde oss olka fakta om just det djuret. Tex V tttade på en flm om bonden Åse (barnkanalen.se). Hon berättade om sna kor och vsade hur man mjölkar dem. Sedan letade v upp blder på kor,mjölkmaskn,mjölkblen,mejeret,affären och ett matbord. Barnen fck berätta vlken "färg" de har på mjölken hemma samt smaka mjölk. V har vd flera tllfällen återkommt tll flmen och blderna. Barnen har fått mjölka vår egen ko (pnne med kons anskte och plasthandske som juver). V har även arbetat med hönorna och deras ägg. V tog reda på hur äggen kommer från redet tll matbordet. Avslutnngsvs fck de äldre barnen(2,5år)baka en sockerkaka. Baknngen var en sorts reflekton av temat(hönans ägg,kons mjölk etc) Barn mellan 3-4 år har också tllverkat en bondgård och arbetat med den som tema. De har arbetat på ett lknande sätt men anpassat verksamhetan och nnehållet efter de barnens ålder och erfarenheter. Ett annat sätt v arbetar på är att de äldsta barnen på förskolan (4-5år) pantar flaskor och åker tll torget för att handla frukt och grönsaker. De äldre barnen lämnar förskolans gård ett par gånger veckan. De går bla. tll en skog där de bedrver uteverksamhet. Detta nnebär bla. att de lagar sn egen mat över öppen eld. Grönsakerna som köpts får barnen skala och hacka för att användas matlagnngenoch frukten blr tll en härlg fruktsallad. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? se ovan. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Konsumton Återvnnng a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Ålder 3-4 år V började med att fråga barnen vad det fnns för olka sorters sopor, och var man kastar dem. När v besökte mljöhuset tog v foto på de blder som vsar vad som kastas var. V lamnerade fotona och använde dem som dskussonsunderlag vd samlngarna. Barnen har fått ta med sg olka sorters materal hemfrån som de med hjälp av fotona själv sorterat och därefter kastat respektve tunna. Under termnens gång har barnen vd flera tllfällen fått följa med tll mljöhuset för att återvnna. V har pratat om olka materals kretslopp och vart soporna tar vägen när v har kastat dem. v har använt oss av blder för att vsa kretsloppet ( flmerna som v hade httat på nätet var anpassade för skolbarn. Barnen har även pantat flaskor och sedan handlat frukt för pengarna. I samlngarna har v dskuterat mycket vad skllnaden är mellan att återvnna och återanvända. I slutet av vårt tema fck barnen tllverka eget papper. Detta gjorde de genom att rva äggkartong som de sedan lade blöt några dagar. De fck själva använda stavmxer för att göra det tll en massa som de sedan hällde ut en nätklädd ram. När pappret hade torkat färdgt fck de rta på det. Arbetet med återvnng har haft en naturlg gång vår daglga verksamhet då v varje dag antngen återanvänder eller återvnner. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? se ovan c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Konsumton Återanvändnng av våra resurser a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? På vår förskola har v många syskon. Barnen får ofta ärva sna syskons urvuxna kläder vlket ju är jättebra. Men vad händer med kläder, leksaker mm. när det nte används mer. Tllsammans med barnen dskuterade v detta. De flesta barnen hade erfarenhet av "lopps" och v bestämde att v skulle ha en sådan på vår förskola. Tllsammans med sna föräldrar skulle barnen ttta hemma om de hade något att ta med tll loppsen. Det man själv nte använder kan någon annan ha nytta av! V bestämde också att saker som blev över skulle v skänka tll Erkshjälpen. Pengarna som v fck n skulle v skänka tll någon välgörenhetsorgansaton. På den stora dagen hjälpte barnen tll med att förbereda genom att plocka fram bord, stolar, lägga upp kläder, leksaker mm. De skrev prslappar och skyltar och under själva loppmarknaden satt de äldre barnen kassan. Det blev en väldgt rolg eftermddag med mycket föräldrar, v fkade, skrattade och glades åt kommersen. Många saker bytte ägare och barnen var väldgt nöjda. V dskuterade tllsammans med barnen olka alternatv tll vad v skulle använda pengarna tll. Barnen enades om att barn fattga länder skulle bl glada om de fck lek och skolmateral. Hos UNICEF kan man köpa olka paket som går tll barn. V satsade på böcker, fotbollar och skolmateral och medcn. På vår förskolegård har barnen många olka lekmateral som v tagt vara på som vanlga fall skulle ha kastats. En hel del har v fått av föräldrar som tex. renoverat ett kök. V har gamla bräder, lastpallar plaströr, dskbänkar, gamla köksskåp, avlagda kastruller, olka köksredskap, stubbar, pnnar kottar kastanjer mm. Allt som fnns på gården får barnen själva bestämma över vad de vll använda det tll. Det byggs kojor, görs experment med vatten, man leker restaurang osv. Barnens fantas får flöda frtt och det fnns lekmateral för alla åldrar. När v arbetar med olka teman försöker v alltd att nspreras skapandeprocessen genom att använda "skräpmateral. I vårt småkrypstema blev kapsyler tll spndelkroppar, stenar blev nyckelpgor osv. Barnen har tagt med sg materal hemfrån, som tex. toarullar, kartonger, burkar mm. Detta använes tll skulpturbyggen som blev mycket fantasfulla. Av en gammal docksäng blev det en naturnstallaton.fantasn flödar verklgen hos våra barn, det gäller att låta dem släpp loss. V har dskuterat med barnen om återvnnng och att återanvända saker. Barnens tankar om att återvnna saker är saker som man stoppar tunnor som man sedan gör samma saker gen av tex. kartonger, papper glas och metall. Deras tankar om årteranvändng är att man kan pyssla med olka saker, att förvara pärlor gamla burkar, använda flaskor att ha blommor, använda syskonens avlagda kläder. Man kan också återanvända kärnor från olka frukter. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? se ovan
c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat?
Lkabehandlnsplan Vårt kök fortsätter stt arbete med att servera ekologsk mat. V är snart framme vd målet 100%. Under våren uppnåde v 98% vlket gör oss bäst hela Sverge!!!!! Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Informaton på föräldramöten Studebesök Andra aktvteter/övrgt att tllägga: V engarerar våra föräldrar vårt förskolegårdsarbete. Under våren har v haft en "fxardag då v bla. fck hjälp med att göra vårt trädgårdsland större. Föräldrarna hade även plantor med sg hemfrån som de generöst delade med sg av tll oss. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnens tankar om att återvnna saker är saker som man stoppar tunnor som man sedan gör samma saker gen av tex. kartonger, papper glas och metall. Deras tankar om årteranvändng är att man kan pyssla med olka saker, att förvara pärlor gamla burkar, använda flaskor att ha blommor, använda syskonens avlagda kläder. Man kan också återanvända kärnor från olka frukter. När v stter vd matbordet hör v ofta kommentarer om var maten kommer från. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V tycker att det är lätt att engagera barnen mljöfrågor, de är nyfkna och det lgger de nära. föräldrarna har vart postva och berättat om barns kommentarer krng det v arbetat med. T.ex. berättar barnen var mjölken kommer från, eller kontrollerar så att föräldrarna sorterar rätt. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Eftersom större delen av vår verksamhet pågår utomhus och vår närmljö så värnar v mycket om den, v har under åren gått på olka fortbldnnger som handlat om mljöarbete. En av pedagogerna har under sn utbldnng haft kurser som handlat om hållbar utvecklng samt mljö (ekolog). c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V har under många år arbetat med uppföljnng och utvärderng av all vår verksamhet. Detta har därför nte vart något nytt för oss. Under alla år har v alltd tyckt att det enbart kommt postva saker ur vårt grön Flagg arbete så v gör som v alltd gjort, Grön flagg arbetet nkluderas vår vardag och eftersom v hela tden får nya barn nom vår verksamhet så blr det ett " kretslopp" av vårt arbete.