Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2016 2016-10-12
Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort engagemang i frågan om rätten till kommunikation flera projekt (föräldrar, skola, sjukvård & tandvård). Deltagit i Socialstyrelsens expertgrupp utmanande beteende
DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning Utredning och handledning Utbildning och information Utveckling och forskning Kommunikativ tillgänglighet
Förälder till Alfred 23 autism och utvecklingsstörning
Samtalsmatta en viktig resurs för kommunikativa rättigheter - en metod som möjliggör att uttrycka åsikter och känslor med hjälp av visuellt stöd Tydlig struktur och ram för öppna frågor Kan användas vid olika åldrar och olika kommunikativa och kognitiva svårigheter
En samtalsmatta Visuell skala samtalsämne frågeställningar
Innehåll Kommunikation - livsviktigt Kommunikation och utmanande beteende Rätten till kommunikation Barnkonventionen FNs konvention för personer med funktionsnedsättning Kommunikativa rättigheter Kommunikationsstöd AKK som verktyg för att avhjälpa och förebygga utmanande beteende 2016-10-12
Forts innehåll Konkreta exempel på kommunikationsstöd/akk för att Skapa en kommunikativ miljö Ge individuellt stöd genom gemensam problemlösning Måluppfyllelseskalor 2016-10-12
Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att överleva Det är i mötet med andra som vi människor blir till vi blir någon Viktigaste faktorn för delaktighet och livskvalitet
Kommunikationens och språkets tre sidor Att förstå andra språk & kroppskommunikation Att uttrycka sig - tal vår mest avancerade motorik! 150 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo, många med utvecklingsstörning har dyspraxi, svårt att styra rörelser med viljan Att kommunicera med sig själv: planera, strukturera, föreställa sig, reglera känslor
Samspel vid kommunikationssvårigheter Är svårt! När en person pratar mindre, har färre och svårtolkade signaler..så. Kommunicerar vi mindre med personen När vi väl kommunicerar är vi mer styrande och dominanta. Det klassiska är att vi frågar väldigt mycket och ofta svarar själva! Ger mindre utrymme för personen skapar en negativ cirkel! Går att bryta genom handledning-utbildning!
Utmanande beteende = kommunikation Otroligt frustrerande att inte förstå kunna uttrycka sig: fråga, protestera, bli hörd Om inte språk eller AKK/kommunikationsstöd finns är det helt naturligt och logiskt att använda kroppen Att så tidigt som möjligt börja använda AKK/stöd är därför det säkraste sättet att förebygga utmanande beteende och utveckla språk!
Socialstyrelsens rapport Går att beställa i tryck eller ladda ned som pdf Kommunikation och kommunikationsstöd ett centralt tema https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelk atalog/attachments/19946/2015-12-3.pdf
Forskningsstöd för AKK vid utmanande beteende Walker & Snell 2013. Effects of Augmentative and Alternative Communication on Challenging Behavior: A Meta-Analysis. Augmentative and Alternative Communication, 2013; 29(2): 117 131 54 studier med sammanlagt 111 deltagare sammanställdes. Visade att AKK ger goda resultat: i olika åldrar och i olika typer av insatser/upplägg. Bäst för FCT (där man först analyserar beteendets funktion) och yngre barn.
Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper skall påverka lagstiftning och policyarbete i Sverige Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning
Barnkonventionen garanterar barnets rätt till Inflytande Information Lika värde Må bra Omfattar barn med funktionsnedsättning
FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Antagen jan 2009 50 artiklar, varav de 4 första reglerande, 26 sakartiklar, 20-50 genomförande http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/13221 5
FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas Artikel 2: AKK skall också räknas som kommunikation inte bara tal Man bestämmer själv AKK-sätt inte verksamheten Användning av AKK ska befrämjas Det ska finnas kunskap om AKK i alla skolformer
Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer http://www.asha.org/njc/bill_of_rights.htm http://www.dartgbg.org/public/anpassningar/ratten_att_k ommunicera.pdf Lite mer konkret utmärkt att utgå från i olika kommunikationsinsatser vid utformning av stöd - men är inget som är antaget av riksdagen
AKK - Alternativ och Kompletterande kommunikation =Kommunikationsstöd Eftersom tal är så svårt behöver många personer med funktionsnedsättning AKK i sin kommunikativa miljö För att förstå eller att uttrycka sig och oftast båda delarna! Tar aldrig bort möjlighet till tal ökar förutsättningar för tal!
AKK-sätt Kroppskommunikation; gester, mimik, blick, hållning, röst Föremål Tecken Foton/bilder/filmer/symboler/skrift Talande hjälpmedel/datorer Alla AKK-sätt är bra och det bästa är om vi kan erbjuda kombinationer bild det mest generella varför vi satsat mer på det i kommunikativ miljö projekt
Universal Design och AKK Kommunikativ miljö-projekt Kunskapsbas/kurser och färdiga material AKKtiv föräldrautbildning hemmet KOMPIS skola & förskola KomHIT sjukvård och tandvård nationell resurs www-kom-hit.se
AKKtiv föräldrautbildning KomIgång grundutbildning: 8 tillfällen: kommunikation, strategier, lek & ASK KomIgång kartor på DARTs hemsida: http://www.dartgbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmaterial/tm_bild_sy mbolmaterial_komigang_kartor/tm_bild_symbolmaterial_ komigang Här beställer du boken: http://www.vgregion.se/sv/habilitering-och-halsa/om- Habilitering-och-Halsa/informationsmaterial/bocker/
KOMPIS förskola/skolmljö Modell för att skapa kommunikativ miljö Utbildning utformad för att genomföras i ett arbetslag: 6 tillfällen görs av handledare som gått kurs på DART 2 dagar. Kommunikationskartor i olika format att ladda ner från www.bildstod.se eller DARTs hemsida (InPrint) : http://www.dartgbg.org/tips_material/tm_bild_symbolmate rial/tm_bild_symbolmaterial_kompis
Exempel träningssärskola Barn&ungdomar med autism&utvecklingsstörning Fokus på att omgivningen använder AKK fra bild som ett andra språk bildkartor i olika aktiviteter Vi ser hur en flicka successivt utvecklar kommunikation med bilder - pekprat
KOMPIS-förskola..\Filmer pekprat förskola\mjölkpecs.wmv
Projekt KomHIT Kommunikationsstöd i vårdsituationer Syfte: tillgodose rätten till kommunikation enligt Barnkonventionen och Funktionshinderkonventionen och öka barnets aktivitet och delaktighet under sjukhusvistelse och tandvård Skapa nationella webbresurser: www.kom-hit.se här hittar du material och filmer av intresse för dig som arbetar med AKK i skola. www.bildstod.se fritt verktyg för bildstöd
Gemensam problemlösning Måluppfyllelseskalor Metodik för att utforma individuell AKK i synnerhet vid problemskapande beteende 2016-10-12
Gemensam problemlösning & GAS Måluppfyllelseskalor Collaborative problem solving och GAS Väl beprövade metoder - evidensbaserat Anpassat till svenska förhållanden och arbete med personer med intellektuell funktionsnedsättning av Mats Granlund, Eva Björck-Åkesson och Cecilia Olsson Vidareutvecklat för användning vid AKK vid DART http://www.dartgbg.org/tips_material/tm_allmant_om_akk
Fall Mustafa 16 år Eget boende, stor personalgrupp Ingen skolgång Inget tal, tecken 2 personal kan lite Stabil personalgrupp (dock skoldel svajig), pedagogisk ledare, chef med på möten Pedagogisk ledare talar Ms modersmål, dock ej tecken, visuellt schema används
Kommunikationspass Nätverket arbetade också med: Pekprat med knippor samt KOMPIS- och KOMIgång-kartor Tecken: kurs, appar, kartor med Ritade tecken Pekprat med kommunikations- App Berätta om vad som hänt Särskilt utflykter mm med Appen Story-kit Visuellt schema gick från dags-översikt till månad
Pekprat: kartor och knippa
Kommunikationsapp Pekprat med tillgång till tal
Reda-ut-häfte Struktur och bilder som stöd vid att reda ut missförståndutmanande situationer
Exempel måluppfyllelseskala MÅL 1 Miljö och Ansvarig Marita, Malin, Kalle och?? +2 BÄSTA FÖRVÄNTADE UTFALL +1 BÄTTRE ÄN VÄNTAT Kommunikationen stöds och Mustafa får pekpratsmodell av personalen i flertalet aktiviteter Som nedan samt: 4)bad, 5) gympa, 6) puss&kram 0 VÄNTAT RESULTAT Kommunikationen stöds och Mustafa får pekpratsmodell av personalen i 3 aktiviteter: 1)lunch, 2)kommunikationsgrupp 3)laga mat -1 SÄMRE ÄN VÄNTAT Personalen tar fram och anpassar bildmaterial (kartor och knippa), främst genom KOMPIS, för att möjliggöra pekprat i olika aktiviteter. -2 MYCKET SÄMRE ÄN VÄNTAT UTFALL Mustafa använder sällan bilder i kommunikationen på skolan eftersom personalen inte så ofta pekpratar använder bilder i samspelet med Mustafa.
www.dart-gbg.org Tips och material samt information om kurser från hösten kommer vi att börja ge kurs i AKK vid utmanande beteende: gemensam problemlösning och måluppfyllelseskala KOMPIS handledarkurs 2 dagar ges också 2016-10-12