STANDARDISERING HOT ELLER MÖJLIGHET FÖR INNOVATIONSUTVECKLING? InfraSweden2030 Öppet Hus 2016 Fredrik Göthe (SIS)
SIS i Sverige 2016 Sveriges medlem i CEN och ISO och e4 av tre na8onella standardiseringsorgan Ideell förening, ägs av medlemmar företag, myndigheter, organisa8oner 1700 medlemmar Standardiserar bara det som samhället vill Projektleder drygt 300 svenska standardiseringskommi4éer och 170 interna8onella sekretariat Ca 4 500 experter deltar i SIS kommi4éer Publicerar ca 1 400 nya och reviderade standarder varje år
En film om Standarder 07/04/16 4
Hur hjälper standarder oss? Kriterier för 8llverkare vid framtagning av produkter Minskade produk8onskostnader Ökad kvalitet Säkra och funk8onella produkter Jämförbara och säkra testresultat baserade på gemensamma testmetoder Vägledning för nya innova8oner 5
Standarder ger innova;oner möjlighet 07/04/16
Standardisering hot eller möjlighet för innova8onsutveckling?
Varför gör vi det här? Vi gör det här för a4 få med standardisering in i innova8onsprocessen så 8digt som möjligt, och för a4 innova8oner bä4re ska omsä4as i lönsamma produkter krävs en bä4re samordning mellan innova8on och standardisering. Transpor8nfrastruktur som område spänner över e4 flertal sektorer som materialvetenskap, fordonsteknologi, informa8ons- och kommunika8onsteknologi samt väg- och järnvägsteknik vilket gör a4 det är många standarder som behöver kartläggas.
Bakgrund ;ll projektet Förekomsten och 8llämpningen av standarder är en vik8g del av verkligheten inom sektorn för transpor8nfrastruktur. Standarder kan båda vara en utmaning och stödja innova8oner Utvecklingen av standarder inom transpor8nfrastruktur har olika mognadsgrad beroende på vilken del av sektorn man analyserar.
Mål Kartlägga den svenska, europeiska och interna8onella standardiseringsprocessen med poten8ella utmaningar och möjligheter. Poten8ellt hi4a nya områden som behöver utvecklas för a4 gynna innova8onsutvecklingen Standardiseringstrender.
OmfaEning Befintliga SS, EN och ISO- standarder inom följande områden: Materialvetenskap, fordonsteknologi, informa8onsteknik samt väg- och järnvägsteknik
Hur kommer slutresultatet se ut?
Exempel: Informa;onsteknik Organisa;onskarta Standardserier Intelligenta transportsystem Samverkande ITS VägavgiZsupptagning GNSS Godstranspor8nforma8k Kollek8vtranspor8nforma8k Trafikan8nforma8k Säkerhetssystem Datautbyte e- call/e- safety Kort analys Casestudie Fler områden som är på gång (Trender) Analys av Standardiseringsprocessen
Exempel: Standardserie Electronic fee collec;on (EFC) - VägavgiVsupptagning EFC är samlingsnamnet för a4 beteckna ICT lösningar som samlar vägavgizer utan a4 fordonet behöver stanna. Tre huvudsakliga teknikerna för a4 möjliggöra de4a är; korthålskommunika8on (DSRC), autonoma GNSS baserade system samt automa8skt iden8fiering av registreringsskyltar via videobaserad laddning. Förutom standarder finns det EU direk8v på området som syzar 8ll a4 skapa e4 europeiskt system för elektroniska vägtullar.
Exempel: Analys Befintliga system som inte har den senaste tekniken kan begränsa harmonisering mellan gammalt och ny4. Offentliga upphandlingar måste göras för a4 uppdatera dessa äldre system vilket kan bli e4 hinder. Fordonsindustrin rör sig fortare än de stödsystem som måste upphandlas. Bristen på standarder för gränssni4en av dataöverföring mellan trafikledningen och fordon och/eller tjänsteleverantörer. Det måste finnas en smidig märkesoberoende interak8v kommunika8on. Det finns idag få analyser från verkligheten där man utvärderat hur befintliga standarder (ex DATEX II) stöder behovet och för a4 sedan bygga konkreta användningsfall. SyZet skulle vara a4 iden8fiera gapet och på så sä4 kunna ta fram nya standarder och specifika8oner.
Exempel: Case - trafiksäkerhet 1.3 miljoner människor beräknas omkomma i trafikolyckor varje år. Mot den bakgrunden har Sverige länge och framgångsrikt bedrivit e4 trafiksäkerhetsarbete med en långsik8g nollvision. Svenska innova8oner, som 8ll exempel 2+1- vägar, har haz en stor inverkan på de bra resultat som nollvisionen medfört varför Sverige konstant rankas bland topp 3 av världens na8oner vad gäller trafiksäkerhet. Det interna8onella erkännandet som nollvisionen inneburit har ge4 Trafikverket möjlighet a4 ini8era arbetet med a4 ta fram standarden ISO 39001 Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet. SIS har drivit sekretariatet sedan 2008. A4 Sverige varit ledande vid framtagandet av standarden ISO 39001 har även le4 8ll e4 ökat interna8onellt intresse för svenska innova8oner inom transpor8nfrastruktur och därmed stärkt svenska expormöretag
Standardiseringen lokalt och globalt Telecom Svenskt SIS Europeiskt CEN Globalt ISO El ITS SEK
Principerna Standardisering Öppenhet Konsensus Intressentstyrt Frivillighet 20
Sveriges påverkan interna;onellt SME Landsting och Kommuner Projektledare/ Ordförande Profession Sverige Kina Chair/ Secretary Brasilien Konsument Svensk kommitté Företag USA Internationell kommitté Frankrike Arbetstagarrepresentant Branschförening Tyskland Norge Påverkan/Utbyte
Tack för uppmärksamheten! fredrik.gothe@sis.se
Kommi4ér hos SIS
SG Forum iförvaltning SIS/TK 255 Vägtrafikinformatik SIS/TK 320 Väg- och järnvägsinformation SIS/TK 489 Metadata för geodata SIS/TK 546 Ledningssystem för verksamhetsinformation
SIS/TK 108 Renhetsteknik SIS/TK 198 Vatten- och avloppssystem SIS/TK 484 Ljussäkerhet SIS/NMC ECISS TC 108 Elektroplåt SIS/TK 116 Oorganiska ytbeläggningar SIS/TK 121 Bestämning av mikrostruktur i stål SIS/TK 129 Lättmetaller SIS/TK 134 Svetsteknik SIS/TK 142 Konstruktionsstål SIS/TK 145 Armering SIS/TK 177 Tätskikt SIS/TK 188 Stål- och samverkanskonstruktioner stål
SIS/TK 115 Terminologi och språkliga resurser SIS/TK 254 Järnvägar SIS/TK 280 Produkt- och processdata SIS/TK 566 Isolering för tempererade transporter
SIS/TK 556 Betongkonstruktioner SIS/TK 298 Konstruktion, tillverkning och kontroll SIS/TK 180 Murverk SIS/TK 185 Cement och byggkalk SIS/TK 190 Betong SIS/TK 191 Förtillverkade betongprodukter SIS/TK 192 Betongreparationer SIS/TK 497 Avgivning av farliga ämnen från bygg SIS/TK 556 Betongkonstruktioner SIS/TK 182 Trä SIS/TK 197 Byggakustik SIS/TK 201 Markbeläggningsprodukter SIS/TK 203 Eurokoder SIS/TK 269 Bygg- och förvaltningsdokumentation
SIS/TK 187 Ballast SIS/TK 202 Vägmaterial SIS/TK 209 Hållbarhet hos byggnadsverk SIS/TK 539 Schakt och fyllning för anläggningsbyggande SIS/TK 213 Planeringsgruppen, SIS bilstandarder SIS/TK 214 Dataöverföring mellan chassitillverkare SIS/TK 237 Fordonssäkerhet SIS/TK 237/AG 2 Active Safety SIS/TK 240 El-och elektronikutr. för vägfordon SIS/TK 248 Vägutrustning SIS/TK 517 El-och hybridfordon