OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl

Relevanta dokument
1. Med vilken provtagning kan Du vid detta läkarbesök avgöra om pojken behöver specifik behandling för sin sjukdom? (1p, del 2)

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp VT11 29 april 2011 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20p VT09 16 juni 2009 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp HT14 8 januari 2015 kl

Tentamen VT08

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp VT11 17 augusti 2011 kl

1. Vad misstänker du för virus? Vad är orsaken till att de skall behandlas? Motivera och redogör för patogenesen. (6p; del 2)

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp VT12 15 augusti 2012 kl

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20p VT09 29 april 2009 kl

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 2 december 2011 kl

2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II.

Kortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp HT14 28 november 2014 kl

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT13 29 april 2013 kl

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp HT16 2 december 2016 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT13 14 augusti 2013 kl

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT17 21 april 2017 kl

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20p VT10 15 juni 2010 kl

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

DUGGA DSM 1 (2LK093) VT2014

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Tentamen Attack och försvar (AoF) 20 hp

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20hp HT10 4 januari 2011 kl

TENTAMEN. 18 januari APEX och BVLP, ht 05

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT15 13 augusti 2015 kl

Inklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)

Antibiotikaresistens i blododlingar

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen

MabThera (rituximab) patientinformation

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Multiple choice frågor

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p

Skriftligt prov för speciell kompetens som sjukvårdstolk

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

En ny behandlingsform inom RA

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Antibiotikaresistens i blododlingar

Hud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp HT15 27 november 2015 kl

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

Antibiotikaresistens i blododlingar

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20p VT10 29 april 2010 kl

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp VT16 17 augusti 2016 kl

Deepti vill flytta fokus från huden

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Skriftligt prov för auktorisation som sjukvårdstolk

Antibiotikaresistens i blododlingar

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Antibiotikaresistens i blododlingar

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 63,5

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Antibiotikaresistens i blododlingar

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Antibiotikaresistens i blododlingar

Hur kan cancer utvecklas trots immunförsvaret? Helena Ishak Vad gör immunsystemet när en tumör utvecklas? Hur är immunsystemet uppbyggt?

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos

EQUALIS användarmöte patientnära analyser Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg

Icke-produktiva virusinfektioner

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR (AoF) 20 hp HT12 8 januari 2013 kl

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Rationell antibiotikaanvändning

TENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet

TENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT12 6 december 2012 kl

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Multiple choice frågor

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Studiehandledning. IBM240 Infektion, immunologi, tumörbiologi och hematologi med egenvård, 7.5 hp

Transkript:

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT09 8 januari 2010 kl. 13.00-19.00 Maximal poäng: 109 p (del 1: 57 p; del 2: 52 p) Godkäntgräns: 65 p (del 1+2; 60 %, samt över 50% på de enskilda delarna (1 och 2)) Kod: Namn: Personnummer: Signatur: Ge kortfattade svar på frågorna! Svara endast på det som efterfrågas! Frågorna är grupperade i två delar, vilket anges i frågan. Skriv svaren på utdelade papper! Om utrymmet inte räcker till för Ditt svar, fortsätt på samma blads baksida eller tag i undantagsfall ett separat blad (ett lösblad/fråga; märk detta tydligt med frågans nummer och din kod). Skriv kod på varje svarspapper! Hänvisa ej mellan olika frågor/svar eftersom det är olika rättare av frågorna. Lämna in denna första sidan (signerad) tillsammans med dina svar. Kvitto på betald terminsräkning samt legitimation skall uppvisas för skrivningsvakten. Nästa tentamenstillfälle är fredagen den 29 april 2010. LYCKA TILL! 1

De flesta DNA-virus ger upphov till långvariga infektioner, med eller utan en latent fas. I motsats till detta ger nästan inga RNAvirus persisterande infektioner. 1. a) Förklara varför RNA-virus vanligen inte kan vara latenta. b) Förklara varför det inte finns några RNA-virus med genom så stora som hos EBV. (3p; del 2) 2

En stor del av befolkningen har en latent Epstein-Barrvirusinfektion. Detta är en riskfaktor för utveckling av bl.a. Hodginsom Burkittlymfom. För att ett lymfom skall uppstå krävs dock genetiska förändringar hos den infekterade cellen. 2. a) Förklara varför Epstein-Barr-virus (EBV) infekterar B-lymfocyter men inte T-lymfocyter. b) Beskriv de utmärkande dragen för EBV-infektionens latenta fas och förklara hur EBV påverkar cellen så att risken för tumöromvandling ökar. c) Beskriv vilken kromosomal förändring som nästan alltid observeras hos Burkittlymfom, samt följden av denna förändring. d) Ett monospot test utfaller positivt. Förklara innebörden av resultatet och vad testet mäter. (9p, del 2) 3

Infektioner med vissa herpesvirus, HIV och influensa kan behandlas med antivirala medel. KOD: 3. a) Beskriv hur acyclovir bioaktiveras och förklara den aktiverade substansens verkningsmekanism. b) Förklara varför acyclovir är i huvudsak verkningslöst mot EBV i infekterade lymfocyter. c) Hur fungerar zidovudin mot HIV? Varför läker inte HIV-infektionen ut efter långvarig behandling? Förklara innebörden av kombinationsterapi. (8p, del 2) 4

4. a) Placera följande bakterier i rätt ruta nedan (felaktigt placering ger avdrag) (4p): Enterococcus faecalis Bordetella pertussis Bacillus cereus Streptococcus pneumoniae Salmonella enteritidis Bacteroides fragilis Clostridium difficile Haemophilus influenzae Aerob Grampositiv Gramnegativ Anaerob b) Vilken av de ovanståned bakterierna är den ledande orsaken till meningit och vilken är dess viktigaste virulensfaktor? (1p) c)vilken/vilka bakterier av de ovanstående har en zoonotisk bakgrund? (1p) (totalt 6p; del 2) 5

(forts. från FRÅGA 4) 5. a) På vilket sätt ställer man diagnosen bakteriell meningit i kliniken? Beskriv kortfattat vilka provtagningar och analyser som gör att Du kan ställa denna diagnos på en patient. (2p) b) Vid bakteriell meningit utvecklas ofta sjukdomen till septisk chock. Vad innebär detta ur organfunktionsaspekt - dvs vilka organ drabbas och hur kan Du objektivisera detta genom provtagningar? (2p) (totalt 4p, del 2) 6

6. Rita upp cellväggen hos en grampositiv och gramnegativ bakterie och namnge de olika strukturerna. Ange den viktigaste skillnaden mellan dessa bakterier? (2p, del 2) 7

En av dina släktingar har diabetes och har drabbats av ett sår på foten som inte vill läka. Man har tagit en odling, men din släkting uppfattade inte mer än att det rörde sig om grampositiva kocker som låg i hopar (klumpar). 7. a) Vilken bakterie rör det sig troligtvis om, och vilka virulensfaktorer har den som gör att den är en sådan skicklig sårbakterie? (2p) b) Din släkting fick ett recept på vanligt penicillin (fenoxymetylpenicillin) utskrivet. Varför kommer denna behandling inte att fungera? (1p) c) Som väntat fungerade inte antibiotikan. När din släkting söker igen, har svaret på odlingen kommit. Där står det att det växer MRSA. Vilken typ av resistensmekanism bär denna bakterie på? (1p) d) Vilken är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning av denna bakterie? (1p) (totalt 5p, del 2) 8

Det mikrobiologiska labbet har ringt ut ett blododlingssvar till kirurgavdelningen, och sjuksköterskan som tagit emot det kontaktar dig som jour. Svaret är följande: Växt av gramnegativa stavar i tre flaskor med följande preliminära resistensmönster: Cefalosporin R Kinolon R Trimetoprim-sulfa I Karbapenem S 8. a) Vad står de olika bokstäverna för? (1p) b) Vilket av de ovanstående preparaten har bredast spektrum, och varför är det mindre lämpligt att behandla med detta under en längre period? (1p) c) Vilken/vilka av preparaten attackerar cellväggssyntesen? (1p) d) Med vilka mekanismer kan resistens överföras mellan bakterier, och vilken bedömer du vara viktigast ur klinisk synpunkt? Motivera svaret. (2p) (totalt 5p, del 2) 9

(forts. från FRÅGA 8) 9. a) Vilket/a organ tror Du att de Gramnegatriva bakterierna i fråga 8 kommer ifrån? (1p) b) Vilket/a odlingsprov/er är relevanta på denna patient förutom blododling? Motivera kortfattat. (1p) c) Bakterier i blodbanan passerar hjärtklaffarna. Hur bedömer Du risken att patienten skulla kunna drabbas av en härtklaffsinfektion i detta fall? Motivera kortfattat. (2p) (totalt 4p, del 2) 10

10. Räkna upp de tillvägagångssätt som B-lymfocyterna använder för att bilda antikroppar med så många olika specificiteter (dvs. mekanismerna bakom antikropparnas diversitet). Svara kortfattat! (3p, del 1) 11

11. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå. (OBS, svara enbart på frågan!) (4p, del 1) 12

KRYSSFRÅGA X-kromosom-kopplad (X-linked) SCID (severe combined immunodeficiency) är en allvarlig sjukdom som beror på en defekt IL-2R gammakedja och ger upphov till problem i immunförsvaret. 12. Ange om nedanstående påståenden är korrekta/sanna eller felaktiga. Svara med kryss i rutorna för svarsalternativ Ja/Sant eller Nej/Falskt (rätt svar ger 0.5 p, men fel svar ger ett avdrag på 0.5 p). Är du osäker på svaret kan/bör du kryssa "Vet ej" (detta svar ger 0p). Totala poängen på frågan kan aldrig bli minus. (3p, del 1) PÅSTÅENDEN: a) Patienterna saknar NK-celler och T-celler och saknar därmed fungerande B-celler. Ja/Sant Nej/Falskt Vet ej b) Patienterna saknar NK-celler och T-celler men har fungerande B-celler. Ja/Sant Nej/Falskt Vet ej c) Patienterna får en enorm produktion av proinflammatoriska cytokiner som IL-1 och TNF-alfa. Ja/Sant Nej/Falskt Vet ej d) Denna sjukdom leder till ett defekt antikroppssvar. Ja/Sant Nej/Falskt Vet ej e) Inte heller IL-4R, IL-7R, IL-9R, IL-15R och IL-21R fungerar som de ska. Ja/Sant Nej/Falskt Vet ej f) Patienterna är oftast kvinnor. Ja/Sant Nej/Falskt Vet ej 13

Det adaptiva immunsystemet behöver signaler från det medfödda immunsystemet för att kunna uppbringa ett fullkomligt försvar mot inkommande patogener. Det adaptiva svaret är också mycket långsamt jämfört med det medfödda svaret. 13. Beskriv kortfattat ytterligare tre egenskaper som skiljer de två försvaren åt. (3p, del 1) 14

Vaccination mot influensa har varit högaktuellt under hösten. Förutom att ge ett primärt skydd mot sjukdom inducerar vaccinet med tiden minnes-t-celler. 14. Ange fyra egenskaper hos minnes-t-celler som skiljer dem från naiva eller primärt aktiverade T-celler (4p, del 1) 15

15. a) Vilka är symtomen vid Brutons sjukdom? b) Vid vilken tidpunkt debuterar symtomen vid sjukdomen. Förklara varför debuten sker just då. c) Beskriv behandling vid Brutons sjukdom (3p, del 1) 16

16. Beskriv hur tumörer kan undvika en attack från immunförsvaret. Ge exempel både på förändringar i tumörcellerna och i immunsystemet. (3p, del 1) 17

Immunhistokemi används som ett viktigt komplement i den kliniska diagnostiken. 17. Ange 3 olika typer av frågeställningar som kan besvaras med immunhistokemi. (3p, del 1) 18

18. Beskriv kortfattat den akuta fasen vid en allergisk reaktion. Rita en skiss. (3p, del 1). 19

Vid utredning inför njurtransplantation görs alltid en s.k. korstest. 19. Hur utförs denna test och hur tolkas resultatet? Varför behövs korstesten? (4p, del 1) 20

En flicka i 15-årsåldern kommer till distriktsmottagningen med ett inflammerat sår på handen. Hon har tidigare under morgonen fallit olyckligt när hon arbetade i stallet och skurit sig på en spade som stod uppställd mot väggen. 20. Vilken typ av inflammatoriska celler förväntar du dig ska finnas i den inflammerade vävnaden kring såret? (2p, del 1) 21

En kvinna i 40-årsåldern söker för hög feber (39.1 o C) och kraftig huvudvärk som varat i ett par dagar. Patientens C-reaktivt protein (CRP) nivå ( snabbsänka ) är 90mg/L. 21. a) Vilka faktorer medierar denna uppgång? b) Vilka celler producerar CRP? c) Vad anses CRP ha för funktion? d) CRP är ett viktigt akutfasprotein men det finns flera. Nämn två ytterligare akutfasproteiner. (3p, del 1) 22

En akut inflammation kan i vissa fall övergå i en kronisk inflammation. 22. Beskriv översiktligt skillnaderna mellan akut och kronisk inflammation och ange minst tre kännetecken för den kroniska inflammationen. (3p, del 1) 23

23. Nämn fyra sätt på vilka en protoonkgen kan aktiveras till en onkgen. (2p, del 1) 24

24. a) Vad händer med hemoglobin när erytrocyten är förbrukad? b) Hur lång överlevnadstid har en erytrocyt respektive en neutrofil granulocyt sedan de lämnat benmärgen? c) I vilken granulocytsort finns Charcot-Leyden kristallen? d) Det finns två huvudtyper av celler i thymus - vilka? e) Vilka funktioner har mjälten? f) Vad händer i germinalcentrum med B-cellen? (totalt 8p, del 1) 25

Zoonotiska virus är ofta RNA virus som inte kan kvardröja i kroppen. De följer strategin "Slå till och försvinn". (4p, del 2) 25. a) Nämn minst två zoonotiska virus som är vanliga i Sverige. b) Vilka möjligheter till prevention och terapi finns det mot dem? c) Vilka infektioner i nedanstående lista är inte uppenbart zoonotiska till sitt ursprung: West Nile virus Epstein-Barr virus Herpes simplex typ 2 Ebola virus St Louis Encephalitis virus HIV typ 1 HTLV-3 26

Sambandet mellan virulens, transmission och persistens hos smittämnen är en central och omdiskuterad fråga. (4p, del 2) 26. a) Varför finns det en tendens för pandemiskt spridda smittämnen att ha hög virulens? b) Ge två exempel på smittämnen som växlar virulens. c) Vilka molekylära förändringar hos dessa två smittämnen orsakar virulensväxlingen? 27

27. Hur kan amyloid (eller dess förstadier) skada ett organ? (3 p, del 1) 28

Maligna tumörer brukar klassificeras på olika sätt. KOD: 28. Beskriv kortfattat vad som menas med begreppen "grading" och "staging" (gradering och stadieindelning) av maligna tumörer. Varför är det så viktigt att karaktärisera tumörer på detta sätt? (3p, del 1) 29