ÅRSREDOVISNING PRIMAGRUPPEN 2001



Relevanta dokument
ÅRSREDOVISNING PRIMAGRUPPEN ÅR 2000

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Kvalitetsbokslut VC Fröslunda

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Samverkansrutin Demens

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

Vård- och omsorgsboende: Sofiagården - Somatisk/Demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

1 (5) Vår beteckning

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Projekt Tidig Samverkan

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

Fysioterapi/Sjukgymnastik

Samverkansrutin Demens

Multimodal smärtrehabilitering

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering

Uppdrag för sjukgymnastik i öppenvård

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Avtal om jourverksamhet. Landstinget i Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden. Svensk Privattandvård Aktiebolag mellan.

Din rätt till rehabilitering

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Kvalitetsbokslut 2013

Område Rehabilitering

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Rehabiliteringsgarantin

Ändra till startrubrik

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Neuroteam

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Uppföljning Eveo AB

Hur jämlik är vården?

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Sveus konferens 25 november Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Rörelse&Hälsa Leg. sjukgymnaster i Primärvården, Linköping

Uppföljning Macorena AB

Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) i samband med ersättningsetablering mm

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober TJÄNSTESKRIVELSE

Patientsäkerhetsberättelse

Multimodal rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin. Gnosjö vårdcentral Angelika Bansal kurator Ulrica Nilsson rehabsamordnare

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Förstärkning äldrepsykiatri

Årsanalys NSV Markaryd

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

ASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A.

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Neurologisk rehabilitering

29 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) och Petra Larsson (S) om vården för patienter med huvudvärk och migrän HSN

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun Antal sidor:12

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Patientsäkerhetsberättelse

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

Namn på vård- och omsorgsboende (går inte att redigera): Bejtona. Inriktning (går inte att redigera): Demens

Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård. Presentation för Örnsköldsviks Kommun, Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening

Utvidgad nationell tillgänglighetsuppföljning. Lisbeth Isaksson och Johan Assarsson

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Uppföljning Vårdcentralen Åsidan Nyköping

Vård- och omsorgsboende: Liseberg - Demens/Somatisk. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Älvsjö. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Vård- och omsorgsboende: Saltsjöbadens Sjukhus. Inriktning:Korttidsvård. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse

Transkript:

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSREDOVISNING PRIMAGRUPPEN 2001 SID MÅLSÄTTNING VERKSAMHETSUTVECKLING INGÅNGSLÄGE STRUKTUR 1 PROCESS - tillgänglighet 1 - samarbete/samverkan 1 - behandlingsformer/åtgärder 2 - fortbildning 2 - kvalitetsarbete 3 RESULTAT Statistikuppgifter - diagnoser 10 i topp 3 - neurologiska sjukdomar 4 - patientflöde 4 - besök och vårdepisoder 4 - behandling / vårdepisod 4 - patientgenomströmning 4 - väntetider 5 - återbud / uteblivna 5 - patientupplevd hälsa EQ 5D 5 - BSC -perspektiv 5 Bilagor: 1. tjänster,produktionsstatistik 2. Smärtrehabteam 3. besökstatistik /ålder och kön 4. diagnospanorama 5. patientflöde/remissinstanser 6. EQ 5D resultat 7. resultaträkning balansräkning -finansieringsanalys

PRIMAGRUPPEN VERKSAMHETSBESKRIVNING 2001 MÅLSÄTTNING - hög kvalite i den sjukgymnastiska behandlingen. - resurser satsas på patienter, som har bäst nytta av sjukgymnastik utifrån medicinskt behov. - acceptabel tillgänglighet - fortsatt utveckling av vårdkedjor och samverkan i form av bl.a. lokala rehabteam - systematisk kvalitetsutveckling - patienternas delaktighet SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET Antalet besök har ökat med ca 1000 sedan förra året och antalet unika patienter med 230. Under 2001 har behandling för neurologiska diagnoser och nackproblem ökat. Fler patienter har varit i behov av tolk. Smärtrehabteamet har avvecklats och övergott i privat regi. Samverkan med andra aktörer utvecklas ständigt.som ex. kan nämnas Wretaprojektet och att flera vårdcentraler startat lokala rehabteam med sjukgymnastmedverkan. Hälsoenkät EQ-5D används rutinmässigt för utvärdering av patientupplevd hälsa. Dagmarprojekt har pågått under året i samarbete med Hageby VC. Syftet är att få bättre handläggning av rygg nackpatienter, samt öka samverkan med vårdcentralen och försäkringskassan. Tillgängligheten är ett stort problem för oprioriterade patienter, mest kännbart i centrala Norrköping. Intagningstopp har använts på fyra enheter under året. Alltfler patienter söker direkt till sjukgymnast (35 %) UTVECKLING - Primagruppen deltar i Open Access/Bra mottagning för att ändra tidbokningsmetod för bättre tillgänglighet. Startade under hösten 2001 på två enheter. Målsättningen är att metoden ska införas på alla enheter from 2003. - Rehabiliteringsresurserna är i nuläget organisatoriskt splittrade,vilket ger ett dåligt resursutnyttjande. Förhoppningsvis kommer en bättre organisatorisk samordning inom rehabiliteringsområdet att ske framöver. INGÅNGSLÄGE År 2001 nåddes taket i den rörliga ersättningen vid 21.000 besök. Bokslutet visar 36.400 besök. Årets resultat - 569 tkr. Det egna kapitalet - 174 tkr. Norrköping 2001-02-15 Eva Lundqvist

Verksamhetschef STRUKTUR Primagruppen är en produktionsenhet, som ansvarar för primärvårdens sjukgymnastik i Norrköping, Söderköping och Valdemarsviks kommuner. Den geografiska spridningen är stor och omfattar enheterna Hageby, Skärblacka, Åby/ Kolmården, Vikbolandet, Söderköping och Valdemarsvik. Samtliga enheter är lokaliserade till vårdcentraler.verksamhetschefen har det övergripande ansvaret och för den dagliga verksamheten ansvarar 1:e sjukgymnast på respektive enhet. Primagruppen har kvalitetssamordnare, som ansvarar för kvalitetsarbetet. Antalet anställda uppgår till 33 personer exkl. Smärtrehabteamet, fördelade på 31.5 tjänster.(bil.1) I Primagruppens organisation ingår Smärtrehabteamet sedan 990701. Det är en samfinansierad enhet mellan försäkringskassan och primärvården och består av 2 arbetsterapeuter, 1 sjukgymnast och 1 kurator. Psykologresurs finns genom tjänsteköpsavtal. Enheten riktas mot patienter med komplex och långvarig smärtproblematik.verksamheten beskrivs i bil.2 och enhetens statistikuppgifter ingår inte i Primagruppens redovisning.from 2002 upphör verksamheten i landstingets regi. Besöken i Primagruppen fördelas på 66% kvinnor och 34 % män. Vanligast förekommande är åldrarna 45-64 år. Andelen besök i åldern > 65 år är 23 % och >75 år är 11 %. (bil.3) Innehållet i verksamheten regleras genom avtal med Hälso - och sjukvårdsnämnden. Dokumentation i datajournal sker på samtliga enheter. PROCESS TILLGÄNGLIGHET På samtliga enheter motsvarar öppettiderna vanlig kontorstid ofta från 7.30. Möjlighet till kvällstider finns. Tidbokning varierar mellan enheterna. Vanligtvis hela dagen i ytterområden medan centrala Norrköping har tidbokning 2 timmar fm och 2 timmar em. Akuta tider finns på samtliga enheter. Ingen enhet har stängt under sommaren. Väntetiden för akuta patienter är enligt målsättningen 1-3 dagar, vilket vi klarat på samtliga enheter. Förturspatienter har däremot väntat längre än 1 vecka. Väntetiden för oprioriterade patienter är enligt målsättning 4 veckor. Trycket är störst i centrala Norrköping där väntetiden under år 2001 pendlat mellan 6 7.5 veckor. (se stapeldiagram under Resultat ) SAMARBETE/SAMVERKAN Målsättningen att utveckla samarbetet sker i möten med kollegor inom kommunen och sjukhus och pågår ständigt.gemensamma rutiner och avgränsning av uppgifter revideras fortlöpande för ett optimalt omhändertagande i vårdkedjan. Närsjukvårdskliniken ViN är samarbetspartner för framförallt Primagruppens neurosjukgymnaster.

- Verksamhetschefen medverkar i olika samverkansgrupper/styrgrupper dels mellan kommun och landsting (Wreta-projektet) dels mellan primärvård och sjukhuskliniker. Verksamhetschefen ingår även i Primärvårdens centrala Q-råd och i Praktikplatsutskottet. - Primagruppen i Vikbolandet och Skärblacka deltar regelbundet i Hälsorådet. - Samverkan med Försäkringskassan/Vårdcentral genom Lokalt Rehabteam, där sjukgymnast alltid deltar finns på följande VC: Hageby, Sandbyhov, Vikbolandet, Söderköping och Valdemarsvik. - Gemensamma patientärenden/vårdplanering med distriktsköterska och arbetsterapeut förekommer regelbundet i Kolmården,Valdemarsvik och sporadiskt på Kungsgatans VC. - Avd.möte med vårdcentralens läkare 1gång /månad i Valdemarsvik och i Skärblacka BEHANDLINGSFORMER/ÅTGÄRDER Individuell sjukgymnastikbehandling är den vanligaste behandlingsformen. De flesta av patienterna får träning och råd /regim,som kompletterar den individuella behandlingen. Akupunktur och TENS är den överlägset vanligaste smärtbehandlingen. Gruppbehandling består av Basal kroppskännedom och har minskat ytterligare från 199 besök 2000 till 140 besök 2001. En av sjukgymnasterna inom området har startat i privat regi. Hembesöken har minskat sedan förra året. Antalet hembesök är ett mått som skiftar kraftigt år från år.en enda patients behov kan vara avgörande. FORTBILDNING 2001 Baskompetens: Mc Kenzie och Akupunktur ingår i basen. Fem sjukgymnaster har under året erbjudits fortbildning inom dessa områden. TENS -kurs har tre sjukgymnaster deltagit i. Fördjupning: Low Force ryggbehandling för en sjukgymnast Inom området basalkroppskännedom har en sjukgymnast fortbildats i Psykosomatisk sjukgymnastik Neurolog-gymnasterna har deltagit i: MS föreläsning Kognitiv Rehabilitering Övrigt: Allmän Medicinskt Centrum har anordnat Stresshanteringsdag (5 st ), Idrottskador (8 ) och Huvudvärk /yrsel (6 ) Forskningsmetodik 5 p. (2 ) Forskningsmetodik 5 p. (1 ) Yrsel /balans 5 p. (1 ) Whiplashföreläsning (1 ) Arbetsmiljöutbildning (1 )

Open Access/Bra mott. (4) Juridiskt yrkesansvar (5) Outlock (4) och Power Point (3 ) Kongresser: Sjukgymnastdagar (3) PV dag ( 4) Primagruppens interna fortbildningsprogram har fokuserat på Nervmobilisering och Höft /S1 leden. KVALITETSARBETE 2001 Primagruppen använder, Habo-modellen för att få struktur i kvalitetsarbetet. Kvalitetsplanen läggs från september till augusti, därmed har två olika planer varit aktuella under året.: # utformning av rådgivningsblanketter för akuta nack- respektive ryggbesvär. Syftet med arbetet var att få en bättre struktur på rådgivningen och att samma råd ges oberoende av vilken enhet i Primagruppen som kontaktas. Rådgivningens utformning ligger också väl i linje med aktuellt Dagmar-projekt # dokumentation av behandlingsförslag/ behandlingsriktlinjer för omhändertagande av patienter med axelbesvär respektive ryggbesvär i olika delar av sjukdomsförloppet. Syftet är att få dokumenterade riktlinjer för hur dessa patientgrupper behandlas enligt nuvarande vetenskapliga praxis RESULTAT STATISTIKUPPGIFTER De 10 vanligaste diagnoserna står för 61 % av besöken,vilket är en ökning med 13 % : Myalgi 426 patienter 2.864 behandlingar Lumbago 368 1.677 Ryggvärk UNS 364 2.187 Cervikalgi 337 2.026 Cervikobrakialt syndrom 322 2.443 Frakturer/Postopererade 309 1.860 Neurologi 270 2.214 Lumbago -ischias 249 1.798 Whiplash 242 1.430 Impingementsyndrom 180 1.446 Kommentar: de vanligaste diagnoserna är ungefär samma som 2000. Den största ökningen är patienter med nackproblem (myalgi, cervikalgi och cerv.brach. syndrom). Fullständig diagnoslista (bil.4)

Patientgrupper med neurologiska sjukdomar Antalet patienter med neurologiska sjukdomar är i stort sett samma som förgående år.noteras kan dock att antalet behandlingar ökat. Som exempel kan nämnas Strokepatienter. År 2000 var genomsnittet 5 behandlingar /patient. År 2001 är genomsnittet 9 behandlingar /patient. Vi tolkar detta som att patienter skrivs ut snabbare från sjukhuset,de är i behov av mer rehabilitering under längre tid. PATIENTFLÖDE Varifrån kommer våra patienter? ( bil.5) 2001 2000 1999 1998 # direkt till sjukgymnast utan läkarkontakt 34.4 % 32.7 % 27.0% 27.2% # utan remiss med läkarkont (bort 2000) - - 17.1 17.3 # från landstingets VC 42.6 45.6 38.2 31.9 # från privata läkare 4.7 4.2 2.1 2.0 # från ViN 10.6 12.3 9.6 9.6 # från FHV 1. 7 1.8 1.5 1.1 Kommentar: antalet patienter som söker direkt utan läkarkontakt ökar. Totala antalet besök uppgår till 36.413 varav 232 är hembesök bil.1 Frikortspatienter uppgår till 46 % Vårdepisoder (behandlingsserier) 2001 registrerades 4.364 påbörjade episoder. Antal behandlingar / vårdepisod: 2001 är genomsnittet 6.04 behandlingar. Patientgenomströmning, dvs de antal unika personer som har fått behandling: 1996 5.066 1997 4.657 1998 5.219 1999 4.982 2000 4.654 2001 4.820 Kommentar : 4.820 personer har under året fått behandling. Av dessa har 575 påbörjat sin behandling 2000 (11.9 %) Av de som påbörjat behandlingen 2001 har 16.2 % (691 pat.) fått mer än en behandlingsserie under de senaste 12 månader Väntetid oprioriterade patienter Veckor / kvartal 2001 8 7 6 5 4 3 2 Hageby Skärblacka Kolmården Vikbolandet Söderköping

Kommentar: väntetiden har minskat sedan förra året i centrala Norrköping och har varierat mellan 6 7.5 veckor. Orsaken är intagningsstopp vid två tillfällen. Även Skärblacka, Söderköping och Valdemarsvik har haft intagningsstopp i november /december. ÅTERBUD / UTEBLIVNA BESÖK Återbud Uteblivna Hageby 2.248 555 Skärblacka 302 22 Kolmården 354 42 Vikbolandet 337 30 Söderköping 468 79 Valdemarsvik 335 74 PATIENTUPPLEVD HÄLSA Under året har samtliga patienter skattat sin upplevda hälsa före och efter behandling enligt EQ 5D Hälsoenkät. Exkl. patienter är de under 18 år, patienter med språksvårigheter och de som endast fått en behandling. Enkäten omfattar ett antal frågor kring specifika problem och upplevd total hälsa.resultatet kan sökas ut på gruppnivå och utifrån olika variabler ex. diagnos, ålder,kön. (bil.6) BALANCED SCORE CARD Under år 2002 kommer BSC att implementeras i Primagruppen. Kund /medborgarperspektivt Avtalet med HSN har uppfyllts till 95 %. Undantag är tillgängligheten 90 % av Primagruppens verksamhet presenteras för befolkningen via egen hemsida och www adress. Processperspektiv 100 % av verksamheten har förbättningsplan för väntetider. 100 % rutiner för avvikelserapportering Utvecklingsperspektiv 100 % av verksamheten har mål och planer för kvalitetsarbete och metodutveckling Medarbetarperspektiv 95 % har under året haft PoU-samtal 70 % har individuell kompetensutvecklingsplan.