SOCIALPOLITIK I TEORI OCH PRAKTIK; FORSKNINGSÖVNING (A) SOCIALPOLITIK SOM DISCIPLIN: NÅGRA KOMMENTARER (B) ÖVNINGS- OCH EXAMINATIONSUPPGIFT (C) VETENSKAPLIGT SKRIVANDE - EN VETENSKAPLIG UPPSATS: UPPBYGGNAD - EN VETENSKAPLIG UPPSATS: INNEHÅLL - TOLV TIPS FÖR ATT KOMMA IGÅNG - NÅGRA VISDOMSORD
(A) SOCIALPOLITIK SOM DISCIPLIN: NÅGRA KOMMENTARER Stark koppling till praktik och arbete (samhället vi lever i): Social administration Ingredienser från flera discipliner: statsvetenskap, sociologi, nationalekonomi,... Egen disciplin eller ämnesområde med inslag från flera discipliner? Disciplin: Ställningstaganden från teoretisk ansats (inte från det innehåll som täcks) Empirisk tradition, men ingen uppenbar teorikärna Politiskt orienterade välfärdsanalyser, integration av flera teorier För mycket innehåll Vet för litet om för mycket Späds på med att lära ut ännu litet mer Verklighetskopplingen leder till behov av ständig uppdatering Negativa effekter på utlärning och inlärning Undervisningens mål begränsas, kunskaperna blir bristfälliga, analysmetoderna begränsas Problem i synnerhet på grund- och ämnesstudienivå Hur komma åt problemet? Mer ägg-och-höna-resonemang och mindre känna-till-allt-som-skrivits-profil Sträva mot målsättningarna inom den högre utbildningen av idag (1) Allmänna kunskaper: Hantera och organisera plats och tid (2) Innehållsspecifika kunskaper: Erhåller information och fortskrider själv därutöver (3) Metakognitiva kunskaper: Hantera nya problemsituationer utan handledning. (Baserat på: Irving, Z. & Young, P. (2005). When Less is More: The Dominance of Subject- Content in the Teaching of Undergraduate Social Policy. Social Policy & Society, 4, 1-9.)
(B) ÖVNINGS- OCH EXAMINATIONSUPPGIFT Exempel på tvetydiga orsakssamband (a) Utkomststödstagande och arbetslöshet (b) Arbetslöshet och morbiditet (c) Civilstånd och framgång på arbetsmarknaden (d) Hälsa och ekonomi Ni skall fokusera på (d): Sambandet mellan personers hälsa och ekonomiska situation Utgå från Smith, J. P. (1999). Healthy Bodies and Thick Wallets: The Dual Relation between Health and Economic Status. Journal of Economic Perspectives, 13, 145-166, samt Smith, J. P. (2004). Unraveling the SES-Health Connection, Population and Development Review, 30, Supplement, 108-132. Notera Figurerna 1 och 2 i Smith (2004): Ett uppenbart samband, men vad orsakar det? Ekonomers förklaring: Hälsan påverkar ekonomin Läkares (epidemiologers) förklaring: Ekonomin påverkar hälsan På traditionellt socialpolitiskt maner skall ni integrera dessa två synsätt, genom att (1) Först vara indelade i gruppen Ekonomerna respektive gruppen Medicinarna. En uppsats skrivs av respektive grupp (på basis av disciplinens ställningstaganden). Texten skrivs med egna ord, men baserar sig och hänvisar till vetenskapligt godkänd litteratur. Respektive grupp bör ha minst 10 stycken vetenskapligt godkända källor i litteraturförteckningen, samt kunna visa upp dem om så efterfrågas. Litteratur sökes lämpligast från nätet (Nelli, Google Scholar, Altavista, m.fl.). (2) Efter mellanseminarium, där respektive grupp presenterar och argumenterar för sina åsikter (och de andra fungerar som opponenter), sammanställs en gemensam uppsats där båda gruppernas ställningstaganden integreras. Denna gemensamma uppsats presenteras på ett slutseminarium där examinatorn fungerar som opponent. (3) Personliga vitsord ges på basis av närvaro, skriftlig och muntlig flit, samt kvalitet på mellan- och slutprodukter.
(C) VETENSKAPLIGT SKRIVANDE EN VETENSKAPLIG UPPSATS: UPPBYGGNAD Tre huvudsakliga sektioner (1) Titelsida, abstrakt, innehållsförteckning, tabell- och figurförteckning (2) Själva texten (se INNEHÅLL) (3) Litteraturförteckning och eventuella bilagor Korta uppsatser behöver inte innehålla abstrakt eller innehålls-, tabell- och figurförteckningar. I uppsatser som inte är slutprodukter (manuskript) kan tabeller och figurer företrädesvis sättas in efter litteraturförteckningen. De avskiljs då lämpligast med sidbrytningar, och deras tänkta placering i den slutliga texten indikeras med (Tabell X här) och (Figur X här). Instruktioner för källhänvisningar, litteraturförteckningar och uppsatsskrivande överlag hittar du under www.vasa.abo.fi/users/jsaarela/js_undervisning.html samt www.vasa.abo.fi/users/minygard/undervisning-filer/pro-%20och%20kandidatsemi.htm
EN VETENSKAPLIG UPPSATS: INNEHÅLL 1. Introduktion Bakgrund, motiveringar (Varför viktigt att studera? För samhället, inte för dig personligen) Syften och frågeställningar Vad förväntar vi oss att finna? Klargör och definiera (om nödvändigt) centrala begrepp Avgränsningar: Vad du fokuserar på och vad som utesluts ur analysen Disposition: Motivera uppsatsens innehåll en röd tråd 2. Teori Teoretiska referensramar, från en eller flera discipliner Varför ett potentiellt samband mellan faktor a och faktor b? Vad ligger bakom ett observerat fenomen? En viss abstraktionsnivå är nödvändig 3. Tidigare studier Vad har tidigare (empiriska) studier funnit gällande de teoretiska förväntningarna? Varför går eventuellt resultaten i olika studier isär? Hur skall man tolka och sammanfatta resultaten från tidigare studier? Skilj på teori och empiri (empirin används för att bekräfta/testa teorin) 4. Egen empirisk analys (givet att sådan utförs) Redogör för dina data: Innehåll, hur samlats in, likheter/åtskillnader från tidigare studiers Beskriv enkelt vilket tillvägagångssätt du har för att besvara syften och frågeställningar Variabelfördelningar, korstabeller, eventuell multivariat analys Redogör bara för det som är nödvändigt Krångla inte till saker: En utomstående läsare måste förstå vad, hur och varför Tolka resultaten med ett levande (icke tekniskt) språk 5. Diskussion och konklusioner Besvara syften och frågeställningar, utan alltför många upprepningar (variera språket) Bind ihop helheten Diskutera, kommentera och ge förslag till fortsatta studier på området Poängtera i positiva ordalag det du åstadkommit (inga negativt laddade ursäkter)
TOLV TIPS FÖR ATT KOMMA IGÅNG (1) Börja i tid och samla ihop all nödvändig information: Referenser, utkast, data, tabeller, figurer, etc. (2) Kom ihåg vart du riktar dig: Kort temauppsats, kandidatuppsats, magisteruppsats, etc. (3) Börja skriva: Sätt det till pappers och fokusera på huvudpunkterna utan att bry dig om ofullständiga meningar och grammatikfel (4) Skriv snabbt: Fundera inte på ord, stavning, kommatering etc., lämna luckor och förkorta ifall nödvändigt (5) Skriv med egna ord: Då förstår läsaren bättre vad du menar (6) Skriv utan att redigera texten: Försök inte få allting stilistiskt korrekt den första gången (7) Håll dig till den ursprungliga planen: Använd arbetsrubrikerna från ditt första utkast för att fokusera på det du vill ha sagt (8) Skriv längre uppsatser i delar: Försök inte skriva allting på en gång, utan se varje sektion som en liten essä, titta på dina anteckningar för att hitta målet för varje sektion (9) Sätt utkastet åt sidan: Låt utkastet vila en dag, så att du blir en ny människa (10) Revidera manuskriptet i sin helhet: Var beredd att ändra texten och dispositionen flera gånger, du skall inte se den som dess författare utan som dess opponent (11) Revidera för att klargöra och korta av: Ändra enskilda stycken och meningar med fokus på att vara tydlig, korta av utan att förlora sakinnehållet (12) Var konsekvent: Skrivsätt respektive kosmetik skall genomgående ha samma karaktär.
NÅGRA VISDOMSORD Det dunkelt tänkta blir det dunkelt skrivna Det primära är att få tankarna till pappers Om inget finns skrivet finns inget att ta ställning till Ingen inläsning och inga utkast är förgäves Man blir aldrig fullärd bara bättre Målsättningen är att utvecklas