2014-09-17 Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 25 september kl 9.30-12 Plats: Regionförbundets kansli, Uppsala Ärenden 1. Öppnande 2. Protokollsjusterare 3. Föredragningslista Uppländsk Drivkraft 4. Turismakademin fr o m 2015 5. EU:s socialfond programperioden 2014-2020. Östra Mellansveriges regionala handlingsplan 6. Central Balticprogrammet 2014-2020 Uppsala läns deltagande i Steering och Monitoring Committees Välfärd och FoU-stöd 7. Utvärdering av TKL och FoU-stöds ledningsgrupp Yttranden 8. Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan 9. Näringsdepartementet. Förslag Nationell strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem, ITS 10. Håbo Kommun. Samrådsförslag Bostadsförsörjningsprogram för 2015-2018 med utblick mot 2030 11. Föreningen Trelänsleden. Bevarande av färjeförbindelsen Hovnäs-Botebo 12. Uppsala kommun. Kulturmiljöprogram för Uppsala kommun Internt
13. Slutförvarsprojektet. Ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om medel från Kärnavfallsfonden 14. Delårsbokslut per den 30 juni 2014, samt uppföljning av handlingsplaner Information/Rapporter 15. Regiondirektörens studieresa till Sydkorea (muntlig) 16. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 (muntlig) 17. Erbjudande om samlokalisering med landstinget from 2016 (muntlig) Anmälningar Regeringskansliet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft Landsbygdsdepartementet. Uppdrag om riktade insatser inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län 2014-2025 med miljökonsekvensbeskrivning. Uppsala Innovation Centre. Årsberättelse för 2013 Länsstyrelsen Västmanlands län. Regionalt utvecklingsprogram för Västmanland- Mångfaldsdriven tillväxt för åren 2014-2020 Miljödepartementet. Uppdrag om kommunikationssatser om ekosystemtjänster Miljödepartementet. Uppdrag att ta fram riktlinjer och genomförandeplan avseende regionala handlingsplaner för regional infrastruktur Regionförbundet. Delegationsbeslut
Förbundsstyrelsen 2014-09-25 2014-09-11 Dnr: RFUL 2014/178 Catharina Blom 018-18 21 03 Turismakademin fr o m 2015 Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att regionförbundet går ur Turismakademin fr o m verksamhetsåret 2015, samt att förbundets verksamhetsstöd därmed upphör fr o m 2015. Ärende Turismakademin bildades 2007 som ett resultat av ett arbete för att öka turismen i Uppsala län ( Tillsammans mot elitserien ). Förbundsstyrelsen beslutade den 13 september 2007 att gå in som konstituerande part i den ideella föreningen Turismakademin. Turismakademin har som ändamål att inom länets besöksnäring verka för en professionell kompetensutveckling och systematisk omvärldsbevakning samt erbjuda effektiva mötesplatser. Detta ska leda till en positiv utveckling för ett stort antal turismaktörer, ökad affärssamverkan och därmed ökad tillväxt. Konstituerande parter var regionförbundet, Uppsala kommun, Uppsala Tourism AB (sedermera Destination Uppsala AB) samt Grafiskt utbildningscenter (GUC). Parterna förband sig att årligen bidra med minst 100 000 kr vardera. GUC gick in med 20 000 kronor och skulle dessutom svara för hemsida, logotype m m till ett värde motsvarande 80 000 kr. Förbindelsen gällde inledningsvis två år. Ambitionen var att antalet medlemmar då skulle vara 240 120 som betalade en medlemsavgift på 750 kr och 140 som betalade 2 500 kr. För att få verksamheten att gå runt förutsattes dessutom EU-medel, privat finansiering, uppdragsersättning och sponsormedel. I dag är regionförbundet den i särklass största finansiären. Verksamhetsstödet uppgår numera till 500 000 kronor. 2014 går förbundet därutöver in med 100 000 kr som överbryggning till den nya EU-programperioden. Uppsala kommun bidrar därutöver med 75 000 kr. Antalet medlemmar har stadigt legat runt 100. I dag är antalet 110, varav 69 betalar 750 kr och 21 betalar 2 500 kr och 4 (kommuner) betalar 8 000 kr. Övriga överväger f n fortsatt medlemskap. Turismakademin har bidragit till att Uppsala län som besökslän tagit flera steg framåt sedan utredningen Tillsammans mot elitserien. Det behövs fortsatt kompetensutveckling för att nå ambitionerna i den av förbundsfullmäktige antagna Strategin för en hållbar besöksnäring i Uppsala län till år 2020. Från den 1 januari 2014 har regionförbundet ansvar för länsturismfunktionen Visit Uppland. Bedömningen görs nu att de resurser som förbundet i dag lägger på Turismakademin kan utnyttjas mera effektivt om de läggs på Visit Uppland. Delar av medlen skulle tillsammans med ett uppdrag kring besöksnäringen kunna läggas på Almi 2015. 1 (1)
Förbundsstyrelsen 2014-09-25 2014-09-11 Dnr: RFUL 2014/113 Maria Didi 018-18 21 02 EU:s socialfond programperioden 2014-2020. Östra Mellansveriges regionala handlingsplan Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna innehåll och inriktning av Östra Mellansveriges regionala handlingsplan för socialfonden för programperioden 2014-2020 samt att ge ordförande Cecilia Forss (M) i uppdrag att i samråd med övriga regionalt tillväxtansvariga samt förvaltande myndighet inom Östra Mellansverige fatta beslut om den slutgiltiga versionen av ovan nämnda handlingsplan. Ärende Under 2014 har Östra Mellansveriges regionala handlingsplan för socialfonden 2014-2020 arbetats fram. Förankring av inriktning och innehåll har pågått kontinuerligt i samtliga ingående län; Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland. Utgångspunkten för fondens användning är att den ska utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken, och bidra till att nå Europa2020-målsättningarna. Förslaget till handlingsplan för Östra Mellansverige förhåller sig dessutom till ambitionerna i de regionala utvecklingsstrategierna. Prioriterade insatsområden är: att stärka tillgången på livslångt lärande och höja arbetskraftens kunskaper, att underlätta övergången från utbildning till arbetsliv, att underlätta tillgång till sysselsättning för arbetssökande, varaktig integration av ungdomar, samt aktiv inkludering för ökad anställbarhet Vissa justeringar av förslaget till handlingsplan kan komma att bli nödvändiga även i slutskedet av processen, gällande exempelvis indikatorer och kvantitativa mål. Ordföranden bör därför ges i uppdrag att i dialog med övriga parter göra eventuella justeringar i planen. Handlingsplanen ska överlämnas till ESF-rådet senast den 30 september 2014. Därefter ska den slutberedas av ESF-rådet för att slutligen beslutas av Övervakningskommittén, under hösten 2014. Detta kan innebära ytterligare förändringar i handlingsplanen. Därför krävs att ordföranden delegeras rätten att godkänna Östra Mellansveriges slutgiltiga version av handlingsplanen. Bilaga: Förslag till Regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden 2014-2020 i Östra Mellansverige (utkast 2014-08-25) Handlingsplan för socialfonden (ESF) i Östra Mellansverige 2014-2020, bakgrund och sammanfattning. 1 (1)
Förbundsstyrelsen 2014-09-25 2014-09-11 Dnr: RFUL 2014/ Maria Didi Handlingsplan för europeiska socialfonden i Östra Mellansverige 2014-2020. Bakgrund och sammanfattning. Bakgrund ett nationellt program och åtta regionala handlingsplaner Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste instrument för fler och bättre jobb. Fondmedlen riktas mot Europas humankapital anställda, ungdomar och jobbsökande. Under perioden 2014-2020 kommer cirka 13 miljarder kronor att riktas mot socialfondsinsatser i Sverige. Den 27 mars fattade regeringen beslut om ett förslag till nationellt socialfondsprogram 2014-2020. Utgångspunkten för fondmedlens användning är att de ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå Europa 2020-strategins mål om att fler kvinnor och män ska komma i arbete och att färre ska stå utanför arbetsmarknaden. Inriktningen föreslås vara: Kompetensförsörjning, 3,5 miljarder kronor Öka övergångarna till arbete, 8 miljarder kronor Sysselsättningsinitiativet för unga, 1,4 miljarder kronor Tekniskt stöd, 0,5 miljarder kronor Av det nationella programförslaget framgår att det inom varje programområde ska finnas en regional handlingsplan som möjliggör en närmare anpassning av det nationella programmets inriktning till regionala förhållanden. Den 15 maj tog regeringen beslut om att uppdra regionalt tillväxtansvariga i programområde Östra Mellansverige det vill säga regionförbunden i Sörmland, Uppsala, Örebro, och Östergötland samt Länsstyrelsen i Västmanland att utarbeta ett förslag till regional handlingsplan. Samordningsansvaret tilldelades Regionförbundet Örebro. Föreslagen inriktning för Östra Mellansveriges handlingsplan för socialfonden 2014-2020 Handlingsplanens inriktning utgår från framtagna regionala utvecklingsstrategier för länen inom Östra Mellansverige, samt en gemensam socioekonomisk analys. Prioriterade insatsområden är att: Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8
2014-08-11 Dnr: RFUL 2014/ Programområde 1 Kompetensförsörjning stärka tillgången på livslångt lärande och höja arbetskraftens kunskaper, underlätta övergången från utbildning till arbetsliv, Programområde 2 Öka övergångarna till arbete underlätta tillgång till sysselsättning för arbetssökande, varaktig integration av ungdomar, aktiv inkludering för ökad anställbarhet Förankring av inriktning och innehåll har pågått under hela 2014 i olika nätverk och vid konferenser. Parter som involverats i förberedelserna av planen i länet inkluderar kommunföreträdare, samordningsförbundet, myndighetsrepresentanter, ideell sektor samt akademin. En särskild länsövergripande arbetsgrupp har också tillsatts för att komma med inspel till den regionala handlingsplanen. Dessutom har en nära dialog skett med förvaltande myndighet, ESF-rådet. Information har kontinuerligt förmedlats vid förbundsstyrelsens sammanträden. Tidplan Förslaget till regional handlingsplan för Östra Mellansverige ska överlämnas till ESFrådet senast den 30 september 2014. Därefter ska den slutberedas av ESF-rådet för att slutligen beslutas av Övervakningskommittén, under hösten 2014. Detta kan innebära att vissa justeringar av handlingsplanen blir nödvändiga även i slutskedet av processen. Därför krävs att ordförande delegeras rätten att, i samråd med övriga parter, godkänna Östra Mellansveriges slutgiltiga version av handlingsplanen. Genomförande De första utlysningarna förväntas kunna ske kring årsskiftet 2014/2015. Nytt för programperioden är att genomförandet kommer att specificeraas i årsplaner. Årsplanerna kommer bland annat att peka ut inriktning och preliminär budget för kommande års utlysningar för både socialfond och regionalfond. Syftet är att öka den strategiska ansatsen i fondernas nyttjande, och bädda för samanhållna strategiska projekt. Bakom årsplanerna står regionalt tillväxtansvariga, strukturfondspartnerskapet och förvaltande myndigheter (ESF-råd samt Tillväxtverket). Ytterligare ett nytt element är att regionförbundet kommer att få en tydligare roll i genomförandet av handlingsplanen. I samarbete med förvaltande myndighet kommer regionförbundet bland annat att delta i framskrivning av utlysningstexter, samt stå för idégenerering och mobilisering av tilltänkta projektdeltagare. 2 (2)
Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014-2020 i Östra Mellansverige 25 augusti 2014 1
Innehåll Inledning... 4 Beskrivning av regionen Östra Mellansverige... 5 Inledning... 5 Utbildning... 5 Arbetsmarknad och kompetensförsörjning... 6 Ohälsa... 10 Regionens utvecklingsbehov och inriktning för Europeiska socialfonden... 12 Regionala utvecklingsstrategier... 12 Örebro... 12 Uppsala... 12 Västmanland... 13 Sörmland... 13 Östergötland... 14 Länsvisa workshops... 14 Strukturell påverkan... 15 Programområden... 15 Programområde 1 - Kompetensförsörjning... 16 Investeringsprioritiet 10:3 Stärka tillgången till livslångt lärande och höja arbetskraftens kunskaper... 16 Mål 1.1... 16 Målgrupper... 17 Regionalt fokus... 17 Regionens prioriteringar... 17 Regionens kvantitativa målvärden... 17 Investeringsprioritet 10:4 Underlätta övergången från utbildning till arbetsliv... 17 Mål 1.2... 17 Målgrupp... 18 Regionalt fokus:... 18 Regionens prioriteringar... 18 Programområde 2 Öka övergångarna till arbete... 19 Investeringsprioritet 8:1 Tillgång till sysselsättning för arbetssökande... 19 Mål 2.1... 19 Målgrupp... 19 Regionalt fokus... 20 Regionala prioriteringar... 20 Regionens kvantitativa målvärden... 20 2
Investeringsprioritet 8:2 Varaktig integration av ungdomar... 20 Mål 2.2... 20 Målgrupp... 20 Regionalt fokus... 20 Regionala prioriteringar... 21 ÖMS-regionens kvalitativa mål:... 21 Investeringsprioritet 9:1 Aktiv inkludering för att ökad anställbarhet... 21 Mål 2.3... 21 Målgrupp... 21 Regionalt fokus... 21 Regionala prioriteringar... 22 Horisontella principer... 23 Miljömässigt hållbar utveckling... 23 Främja lika möjligheter och icke-diskriminering, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt jämställdhet mellan män och kvinnor... 23 Transnationellt samarbete... 24 Östersjöstrategin... 24 Regionala principer för urval... 25 Vägledande principer i det nationella programmet... 25 Regionala principer... 25 Fondsamordning... 27 Arbetsprocessen... 27 Årsplanen... 27 Synergier med övriga sektorsprogram... 28 Hållbar stadsutveckling... 30 Framtagande av handlingsplanen... 31 Strukturfondspartnerskapet... 32 Uppföljning och återkoppling till strukturfondspartnerskapet... 32 Lärande kring handlingsplanen... 33 Bilaga 1... 33 Bilaga 2... 33 Bilaga 3... 33 Bilaga 4... 33 Bilaga 5... 33 Bilaga 6... 33 3
Inledning I Östra Mellansverige (ÖMS) har Strukturfondspartnerskapet (SFP), regionalt tillväxtansvariga (RTA) samt de förvaltande myndigheterna Tillväxtverket och ESFrådet (FM), sedan länge noterat svårigheter att nå mera långsiktiga effekter med Socialfondsprogrammet. Några av orsakerna till detta ser aktörerna beror på en för svag koppling mellan projektinitiativ och regionala utvecklingsstrategier (RUS) och regionala utvecklingsprogram (RUP), bristande förankring och engagemang av projektinitiativ hos relevanta aktörer samt överlag ett svagt ägarskap bland projektägarna. I syfte att utveckla och förbättra tillvaratagandet av Socialfonden i Östra Mellansverige (ÖMS) tog ESF-rådet i regionen våren 2013 ett initiativ genom vilket man utlyste särskilda förberedelseprojekt inför programperioden 2014-2020. Utlysningen riktade sig till ÖMS Regionalt tillväxtansvariga, som genom denna fick chans att skapa länsvisa förberedelseprojekt kallade spår 1. Till detta utlystes även ett så kallat koordinerande förberedelseprojekt som skulle verka inom hela ÖMS kallat spår 2. Sedan årsskiftet 2014 driver samtliga, i ÖMS ingående, län varsitt förberedelseprojekt. Redan under den regionala förankringen av den nu nämnda utlysningen såg samtliga parter; SFP, RTA samt FM, att resultaten av dessa förberedelseprojekt skulle kunna utgöra viktiga erfarenheter som skulle kunna vägas in i ÖMS regionala handlingsplan. ÖMS har också valt att påbörja ett mera strategiskt och utvecklande samarbete mellan alla tre parter; SFP, RTA och FM, i syfte att få större träffsäkerhet från insatser som görs via strukturfonderna. Längst har samarbetet mellan RTA samt ESF-rådet och Tillväxtverket kommit. Sedan ett drygt halvår har parterna också påbörjat dialog med Länsstyrelserna utifrån deras uppdrag att vara förvaltande myndighet för Landsbygdsprogrammet samt Havs- och Fiskerifonden. Även här ses goda utsikter för ett framåtsyftande och strategiskt samarbete under innevarande programperiod. 4
Beskrivning av regionen Östra Mellansverige Inledning Strukturfondsregionen Östra Mellansverige (ÖMS) består av fem län; Uppsala, Västmanland, Sörmland, Östergötland samt Örebro och har sammanlagt 52 kommuner. Sammantaget bor det 1 589 821 invånare i regionen. Befolkningsstrukturen präglas i hög grad av att det finns flera regionalt starka regioncentra, men relativt få mellanstora städer samt ett stort antal mindre kommuner. Funktionellt är flertalet län nära sammankopplade med Stockholm genom de lokala arbetsmarknadsregionernas utbredning. En rad pågående processer, både politiska, institutionella och infrastrukturella medverkar till att denna integration fortgår och tilltar i omfattning. Internationellt sett betraktas också dessa två strukturfondsregioner som en enda region vilket då innebär att här finns ca 3,7 miljoner invånare eller 39 % av hela den svenska befolkningen. Situationen på arbetsmarknaden i Östra Mellansverige är idag svårare än för bara 5 till 10 år sedan. Efter finanskrisen under förra programperioden ökade arbetslösheten markant för att därefter minska något. När läget på arbetsmarknaden började stabilisera sig hamnade arbetslöshetsnivån på en långt högre nivå än tidigare. Detta drabbade framförallt grupper som redan tidigare hade svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, så som unga, utlandsfödda, grupper med funktionsnedsättning och långtidssjukskrivna med flera. Östra Mellansverige står i korthet inför stora utmaningar för att på sikt kunna behålla sin tillväxt och konkurrenskraft. Dessa är: En åldrande befolkning, Befolkningsminskning i perifera delar vilket påverkar arbetskraftsutbud samt arbetstillfällen, En kraftigt könssegregerad arbetsmarknad Begränsade möjligheter till pendling, speciellt i ytterområdena av ÖMS-regionen Utbildning Arbetskraften Arbetskraften inom ÖMS, både sysselsatta och arbetslösa, har en förhållandevis god utbildningsnivå. Nivån ligger strax under riksgenomsnittet; Ca 36 % av arbetskraften, 20-64 år, har inom ÖMS en eftergymnasial utbildning. Inom åldersspannet 30-34 år är motsvarande andel 45 %. Riksgenomsnittet är 37 % respektive 48 %. Överlag är de könsmässiga skillnaderna i utbildningsnivåerna små. Variationerna pendlar mellan 1 2 %. Inom flertalet av ÖMS lokala arbetsmarknader så råder en tydlig könssegregering mellan män och kvinnor. Exempelvis är ca 80 % av alla tekniker med eftergymnasial utbildning män och ca 90 % av alla sjuksköterskor och förskolelärare kvinnor. Utrikes födda Samma sak gäller gruppen utrikes födda där mönstret mellan könen går igen; något fler kvinnor än män har en eftergymnasial utbildning vilket stämmer med det svenska 5
mönstret. Skillnaderna tilltar däremot när länen ställs emot varandra. Här kan andelen individer med eftergymnasial utbildningsnivå variera mellan 39 % till 53 %. Unga Unga som inte slutfört sin gymnasieutbildning går här under begreppet drop-outs. Denna grupp har i nuläget fått ökad uppmärksamhet inom politiken då gruppen över tid vuxit i omfattning. Till följd av avhoppen saknar dessa grupper de formella kvalifikationer och meriter som senare krävs för att komma ifråga för både enklare och mer kvalificerade jobb. Följden blir att dessa stängs ute från arbetsmarknaden vilket får varaktiga konsekvenser. Långtidsarbetslösa Den största andelen långtidsarbetslösa finns i åldersgruppen 40-64 år och dessa har en eftergymnasial utbildning. Långtidsarbetslösa med enbart grundskoleutbildning är flest inom åldersgruppen 25-39 år. Mönster/trender En stor utmaning bland de sysselsatta är att merparten högutbildade har samhällsvetenskaplig utbildning samtidigt som exempelvis efterfrågan inom län med avancerade teknikföretag hela tiden ökar sin efterfrågan på teknisk kompetens. Platsen Ett tydligt mönster, som inte bara omfattar ÖMS, är att individer helst utbildar sig i sitt närområde. Detta innebär att rätt utbildningsutbud kan finnas inom ÖMS men att utbudet ligger allt för avlägset relativt de sysselsatta som är i behov av just dessa utbildningar. Detta skapar en inneboende tröghet i matchningen där de sysselsatta med låg utbildning blir extra sårbara. Utsattheten blir sysselsatta större om dessa grupper befinner sig inom ett snabbrörligt näringsliv och på en arbetsmarknad där kraven på de anställda blir allt mer specifikt. Sammanfattning Utmaningen och möjligheten inom utbildningsområdet ligger här i att göra utbildningsutbudet mer tillgängligt inom de sammanhang där socialfondens olika målgrupper finns så att fler kan tillgodogöra sig ny och ändamålsenlig kompetens. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Sysselsatta Sysselsättningsgraden inom ÖMS var år 2011 ca 76 % vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Bilden blir något annorlunda om variationerna mellan länen tas med. Här blir skillnaderna större, mellan 72 % till 80 %, vilket är både högre och lägre än riket. Överlag har kvinnorna en lägre sysselsättningsgrad än männen. År 2011 låg kvinnornas sysselsättningsgrad mellan 4-5% lägre än männen. Sysselsättningsgraden är också beroende på var i världen man är född. Svenskfödda har i genomsnitt 25 % högre sysselsättningsgrad än födda utanför Europa. Samma sak gäller olika åldersgrupper där 20-24 åringar och 60-65 åringar har betydligt lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet. Bland de yngre står kvinnorna för en större 6
andel vilket delvis kan förklaras med föräldraledighet tillskillnad från den äldre gruppen där det inte finns någon förklaring kopplad till kön utan där förtidspension och hälsoskäl spelar en mer avgörande roll. Arbetslösa Arbetslösheten inom ÖMS ligger på en något bättre nivå än riksgenomsnittet, 8,2 % mot 8,8 %. Överlag är fler män än kvinnor arbetslösa men skillnaderna är inte stora utan varierar mellan 0,5 % till 1 % oavsett län. Även här tilltar skillnaderna när situationen i de enskilda länen ställs emot varandra. Utrikes födda är i mycket högre grad arbetslösa än de som är födda i Sverige. För män så är nivån 18 % i jämförelse med ca 8,5% och för kvinnorna är nivån 18,8% i jämförelse med 8 % vilket är mycket. Unga I åldersgruppen 18-24 utgör denna grupp ca 15 % av arbetslösa vilket är högt i jämförelse med ett ÖMS genomsnitt. Samtidigt är den verkliga arbetslösheten högre om inverkan från arbetsmarknaden i Stockholm lyfts ut. Då hamnar nivån upp mot 20% och i vissa fall även 30%. Bland dessa unga fanns långt fler arbetslösa män än kvinnor. Skillnaden mellan könen pendlar mellan 4 6 % under åren 1996-2012 inom ÖMS regionen. En förklarande faktor till situationen bland unga är den ökade andel som inte fullgör sina gymnasiestudier har i likhet med både arbetslösa och nyanlända hamnat i en typ av utanförskap som svårligen låter sig brytas. Avhoppen, som kan ske på olika sätt, alltifrån att eleven närvarar i klassrummet men inte fullföljer någon kurs till att individen befinner sig i situation helt utanför skolans kontroll, är i sig en utmaning som ingen enskild aktör kan ta ansvaret för. Både forskning och enskilda studier kan däremot visa att avhoppen oftast kan kopplas ihop med signaler från dessa individer som kommit fram under tidigare stadier under skolgången. När avhoppen sker har gymnasieskolorna själva ett stort ansvar men situationen i hemmet har många gånger stor inverkan på möjligheterna till att nå en mer varaktig förändring i form av en återgång till studier eller inträde på arbetsmarknaden. Därför är det betydelsefullt att kommunens sociala omsorg, AF med flera kopplas in i tidigt skede och inte först efter att avhoppet är ett faktum. Långtidssjukskrivna Långtidssjukskrivna utgör i en mening en delmängd inom gruppen långtidsarbetslösa och har många gånger snarlika förutsättningar. Därför löper de också risken att hamna i utanförskap. De befintliga stödsystemen är utformade så att de ser till en problematik i taget. Dessutom ställs de inför samma problematik som övriga grupper som hamnat i ett utanförskap, nämligen att individen ska förhindras från en problematik snarare än att ta tillvara individens egen förmåga och handlingskraft för att nå en förändring. Utrikes födda Den grupp som växer snabbast inom arbetskraften är de utrikes födda. Inom åldersspannet 50-54 år är andelen 17% vilket ska jämföras med 22% inom åldrarna 30-34 år. Ett tydligt mönster är att grupp har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Utrikes födda är därför överrepresenterade inom gruppen arbetslösa och i synnerhet bland de långtidsarbetslösa där andelen är 46 % vilket ska jämföras med att de totalt sett utgör 15 av arbetskraften. Det är också värt att notera att det tar upp mot 10 år för 7
gruppen utlandsfödda att nå samma sysselsättningsgrad som motsvarande grupper födda i Sverige. En positiv utveckling under de senaste åren är att andelen utlandsfödda svenskar i arbetsför ålder ökat som fått jobb. Här spelar tiden in som man varit i Sverige. Nyanlända Nyanlända grupper har en än mer komplex situation. Det överskuggande behovet är att snabbt ta till sig ett nytt språk och vinna social acceptans i nya sammanhang. Även i de fall som individen har rätt formella meriter och därtill erfarenhet inom ett yrke så blir bristerna i språket och valideringen av praktiska färdigheter lätt tillräckliga hinder för att individen ska stängas ute från arbetsmarknaden. Detta även i fall då det finns ett stort behov av just den yrkesgrupp personen i fråga har kompetens inom. Samspelet mellan berörda aktörer som tillsammans har ansvaret för dessa nyanlända saknar många gånger både en gemensam arena och en övergripande problembild. Därtill kan det saknas incitament till gemensam handling eftersom regelstyrningen av verksamheterna inte uppmuntrar till nya arbetssätt. Sammantaget försvårar detta möjligheterna för att påskynda utslussningen av dessa individer på arbetsmarknaden. Likaså försvåras förutsättningarna för jobbskapande kontakter med potentiella arbetsgivare. Mönster/trender Samspelet med aktörer som Arbetsförmedling och Försäkringskassan mer avgörande eftersom dessa har ett huvudansvar för denna målgrupp. Kommunerna spelar också en avgörande roll genom att stå för det sociala skyddsnätet i den stund arbetslösheten får sociala och ekonomiska konsekvenser. I takt med att instegsjobben minskade i andel och kraven på kvalificerande utbildning och tidigare meriter ökar bidrar samtidigt till att gapet mellan de arbetslösa och företagens möjligheter att få fatt på rätt kompetens försvåras. Möjligheten för arbetslösa att ta sig in på arbetsmarknaden genom att stegvis nå allt mer kvalificerade jobb i kombination med att tillgång till relevant vidareutbildning under resans gång, är en gemensam utmaning för alla inblandade parter En tydligt begränsande faktor kopplad till tillgången på rätt utbildning i rätt tid. Är personen anställd inom en bransch som exempelvis är konjunkturkänslig så kan behoven snabbt skifta och därtill hänga samman med tillgången på tillfällig arbetskraft som kan hoppa in och ta vid när ordinarie ska utbildas. Sysselsättningsgraden och nivån på arbetslösheten hänger i grunden samman med faktorer som konjunktursvängningar och näringslivets konkurrenskraft. Viktigt i sammanhanget är även om och i så fall hur regionens utbildningsanordnare och näringslivet samarbetar. Detta påverkar möjligheterna till en effektivare matchning på arbetsmarknaden. Vanligen finns i de allra flesta fall även en djupare problematik bakom varje utpekad målgrupp. Ansvariga aktörer hittar inte varaktiga former för att kunna ta ett samlat grepp kring målgrupperna. Styrande system i form av lagar, direktiv, rutiner samt hävd och vana hindrar eller begränsar möjligheterna att implementera lyckade projekt inne i berörda organisationer för att nå mer varaktiga effekter. Liknande systemkollisioner och strukturella trögheter återkommer i många sammanhang. Bekymmersamt är att det finns en rad positiva erfarenheter i projekt och satsningar som kunnat uppvisa goda resultat, men att dessa fått mycket begränsade effekter på de etablerade systemen och strukturerna. En av anledningarna är att möjligheterna att välja förenklade lösningar inom de organisationer och sammanhang som haft det 8
yttersta ansvaret för utpekade grupper har varit starkt begränsande. Externt finansierade projekt har därför i flera fall kommit att bli nödlösningar på allvarliga brister eller mycket angelägna frågor. Befintliga system har helt enkelt inte förmått hantera dessa utmaningar genom intern omställning av egen verksamhet eller genom samhandling mellan berörda institutioner och näringslivet. Platsen Majoriteten av den högutbildade arbetskraften inom ÖMS finns inom och runt om de större städerna; Linköping/Norrköping, Uppsala, Örebro, Västerås och Eskilstuna. Här är utbudet av kvalificerade jobb inom olika branscher som störst. En viktig anledning är att dessa städer också är universitets- eller högskoleorter. Detta faktum är i många arbetsgivares ögon en garant för både god och långsiktig kompetensförsörjning i meningen ny arbetskraft med färska kunskaper alltid finns tillgängligt. Då arbetstillfällena liksom städernas befolkning växer, så ökar också inflyttningen av kompetent arbetskraft. Detta sker samtidigt som sysselsatta kan bli bofasta allt längre ifrån arbetsplatser i takt med att pendlingsavstånden kan öka genom effektivare kommunikationer. Samtidigt påverkas kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden av den rådande branschsammansättningen. Det finns exempelvis fler sysselsatta med viss utbildningsinriktning på vissa håll än andra. En annan förklaring är att de offentligt finansierade utbildningssystemen har ett utbyggt utbildningssystem som finns på fler platser när det gäller vård/pedagogik än teknik/naturvetenskap. En del av förklaringen är att det inom alla lokala arbetsmarknader finns skolor och vårdboenden i behov av lärare och undersköterskor, men det finns inte lika självklart ett motsvarande allmänt behov av tekniker och naturvetare eftersom de i högre grad fångas upp av det lokala näringslivet. Exempelvis kan andelen av arbetskraften med kompetens inom teknik/naturvetenskap variera mellan 3 10 % mellan olika lokala arbetsmarknaderna, vilket kan jämföras med den arbetskraft som har kompetens inom pedagogik där andelen bara varierar mellan 5-7%. Av dessa skäl är utbudet av kompetent arbetskraft och utbildningsanordnare inte lika omfattande på alla lokala arbetsmarknader. Detta innebär överlag att de enskilda verksamheterna har sämre förutsättningar att få till en fungerande kompetensförsörjning på de mindre lokala arbetsmarknaderna. Sammanfattning Möjligheterna på arbetsmarknaderna ligger i att bättre ta tillvara de nyanlända och utrikes födda för att slussa in dem på arbetslivet. På de mindre arbetsmarknaderna behöver också nya otraditionella lösningar prövas för att tillgodose olika verksamheters långsiktiga kompetensförsörjningsbehov. Unga som hoppat av skolan måste erbjudas vägar tillbaks och inte hindras av de formella utbildningsvägarna. Här kan det också handla om generationsväxling där det saknas köpare till företag. Det behöver också tas initiativ där mäns och kvinnors perspektiv och delaktighet används för att utveckla företag och verksamheter i nya riktningar med fokus på tillväxt och rekrytering. Därigenom kan man hitta positiva drivkrafter för att bryta könsbundna mönster på lokala arbetsmarknader. 9