På egen hand i konsten

På egen hand i konsten Modernismen och därefter - konsthistoriska nedslag i de senaste hundra åren Det här är en handledning som berättar om några målningar i länsmuseets konstsamling och hjälper till med ingångar till verken genom olika frågeställningar. Handledningen riktar sig till lärare med elever i förskola årskurs 6. Lycka till på rundvandringen! Låneexemplar

Örebro läns museum Örebro Läns museum är ett av Sveriges äldsta länsmuseer med rötter i en fornminnesförening från 1856. Länsmuseet speglar historien i Örebro län. Här i huset finns flera fasta utställningar Gudar och GPS som berättar om bondeliv från forntid till nutid i vårt län, Klenodkammaren med bl.a. en silverskatt från vikingatiden, Medeltidens kyrka som visar kyrkliga skulpturer, altarskåp mm, Modernismen och därefter som visar konst ur konstsamlingen. Här visas även tillfälliga utställningar av konst och kulturhistoria. Därutöver finns också Idrottshistoriska sällskapet med olika idrottshistoriska utställningar. Här i Örebro finns även Länsarvet som är museets kunskaps- och forskningscentrum med arkiv, foto- och föremålssamlingar. Länsmuseet har dessutom anläggningar i bl.a. Karlskoga, Nora och utanför Askersund.

Trivselregler Läs detta innan du går på egen hand med din klass i vår utställning. För att besöket ska bli så bra som möjligt, tänk på följande: Ansvar för gruppen Läraren ansvarar för klassen under besöket i museet. Vi rekommenderar att elevgrupper t.o.m. högstadiet går tillsammans med lärare. Skolmaterial Använd gärna länsmuseets skolmaterial eller fråga personalen i receptionen om vägledning. Det finns skrivplattor att låna i entrén. Använd inte väggar som skrivunderlag eftersom det blir märken. Använd endast blyertspennor i utställningssalarna om eleverna behöver teckna eller anteckna. Var försiktig i salarna Rör er lugnt i salarna och tänk på ljudnivån, tala i normal samtalston. Visa hänsyn till pågående visningar. Grupper under ledning av museets personal har företräde i utställningssalarna. Eftersom det är lätt att stöta till konstverk i salarna ska ryggsäckar, större väskor, paraplyer etc. lämnas i garderoben. Man får inte dricka eller äta i salarna. Varför får man inte röra konsten? Det är inte tillåtet att röra vid konstverken. Att försiktigt ta på något verk innebär stora skador genom att saltet och fettet på fingrarna alltid orsakar märken på alla material. Vi vill bevara konstverken för kommande generationer av museibesökare. Fotografering Det är inte tillåtet att filma eller fotografera i utställningssalarna. Upprepade blixtar är inte bra ur bevarandesynpunkt. Informera dina elever om ovanstående.

Modernismen och därefter konsthistoriska nedslag i de senaste hundra åren Utställningen Modernismen och därefter finns i Waldénsalen och visar nationella och regionala konstverk ur museets konstsamling. Lite konsthistoria Modernismens början brukar läggas till sent 1800-tal då modern konst började presenteras som ett slags oberoende kultur. Vid den här tiden skedde stora förändringar i samhället inom det industriella och tekniska området, liksom inom de humanistiska och naturvetenskapliga vetenskaperna. Det var en tid av förändring som bidrog till en ny syn på tillvaron och omvärlden, något som också visar sig i konsten. Inom konstarterna används termen modernism antingen för att ange vissa stilgrep eller som epokbegrepp där den betecknar ett tidsskede. Under modernismen sker det radikala förändringar inom konsten och ett nytt bildspråk växer fram. Fram tills nu har konstnärerna på olika sätt sökt avbilda verkligheten, men nu börjar de alltmer fokusera på färg, form och komposition, alltså ett formalistiskt synsätt. Konstnärerna bryter mot det traditionella akademiska måleriet. En orsak är att när kameran kom behövde man som konstnär inte längre avbilda sina motiv verklighetstroget. Man kunde istället fokusera på framställningssättet. Flera olika stilar uppkommer nu inom konsten. Det sena 1960-talet och tidiga 1970-talet uppvisar en ström av kritiska reaktioner mot en konst som upplevdes som alltför lagbunden, elitistisk och dogmatisk. Då sökte man på olika sätt bryta med den modernistiska konst som dittills dominerat 1900-talet. Det var en tid då frågor av politisk, ekologisk och filosofisk art präglade det intellektuella livet. Det sociala medvetandet var starkt hos många konstnärer. Den kritiska reaktionen gav inte upphov till ännu en ny stil. Istället rådde under 1970- talet en pluralism som även kännetecknar 1980- och 1990-talens konst. Följande konstnärer finns representerade i handledningen: Isaac Grünewald (1889-1946), Otte Sköld (1894-1958), Erik Olson (1901-1986), Karl Axel Pehrson (1921-2005), Barbro Bäckström (1939-1990).

Vad är konst? - Vad tycker du är konst? - Vad associerar du med konst? - Finns det några kriterier som du tycker ska uppfyllas för att det ska vara konst? Vi ser på konst på olika sätt beroende på vilken förkunskap eller erfarenhet som vi betraktare har. Ett konstverk får också en annan betydelse om det betraktas idag, jämfört med tiden det skapades. Vilka strömningar i samhället ligger bakom de olika konstverken och de olika konstriktningarna och hur har konsten påverkats av dessa? Diskussion kring konstverket hjälper oss att se det ur olika synvinklar. Genom att se på konstverk och tala om dem tränar vi vårt bildseende. Hur tolkar vi ett konstverk utifrån våra egna erfarenheter? Vilken upplevelse får vi av konstverket?

Isaac Grünewald (1889-1946) Ute och inne, Saint Aubin, olja på duk Isaac Grünewald föddes 1889 i Stockholm. Grünewald visste tidigt att han ville bli konstnär och han gick på olika skolor för att utbilda sig till konstnär. Efter att ha gått på skola i Stockholm reste Grünewald till Paris i Frankrike och såg spännande konst. I Paris träffade han konstnären Henri Matisse och såg hans livfulla och färgglada målningar i klara regnbågsfärger. Matisse hade en skola som Grünewald började på. Grünewald stannade i Paris i tre år, 1908-1911, sedan flyttade han tillbaka till Stockholm. Isaac Grünewald var ganska ung, endast 20 år, när han visade sina målningar första gången på en utställning. Målningarna hade starka färger och vackra linjer som böljade i bilden. Han använde både varma och kalla färger som fick mötas i bilden. Med hjälp av färger försökte Isaac måla känslor. Grünewald målade gärna bilder som visade fester och umgänge med vänner. Han målade även bilder från Stockholm. Här ser vi en målning som visar ett rum. Vad är det för rum/plats som Isaac har målat? Bor det någon här? Beskriv bilden. Vad säger titeln? Vad tycker du att det är för stämning i bilden? Vilka färger har Isaac målat med, vilka färger är varma och vilka är kalla? Skulle du vilja besöka rummet? Varför varför inte? År 1911 gifte sig Isaac Grünewald och med konstnärinnan Sigrid Hjertén (1885-1948). De reste bl.a. till Frankrike och målade och ibland målade de tillsammans i Stockholm. Målningen till vänster om Grünewalds målning har målats av Sigrid Hjertén. Jämför bilderna. Ser du några likheter mellan bilderna? Hur är bilderna målade? Är det tjockt med färg, tunt med färg, ser man penseldragen? Finns det många detaljer eller har bilderna få detaljer?

Otte Sköld (1894-1958) Bleu, olja på duk Konstnären Otte Sköld föddes i Kina där hans föräldrar arbetade som missionärer. År 1907 kom Sköld till Norrköping, han var då 13 år gammal. Där bodde han hos sin moster och morbror. Hos sina släktingar fick Otte Sköld en ganska sträng uppfostran. Precis som sina föräldrar reste Otte Sköld till andra länder. Han reste till bl.a. Italien, Frankrike och Danmark. I Danmark bodde han en tid i huvudstaden Köpenhamn. Där träffade han en kvinna som han senare gifte sig med. På sina resor träffade Sköld andra konstnärer och han tittade på hur de målade bilder. Han pratade också med andra konstnärer om hur man kunde måla på olika sätt. Han gillade även att besöka museer för att titta på målningar. Otte Sköld gick i skola, men han lärde sig det mesta om att måla själv. Här ser vi hans målning Bleu. Vad visar bilden? Beskriv bilden. Vilka färger har Otte Sköld använt? Vem är kvinnan i bilden? Hur gammal tror du att hon är? Tror du att konstnären kände kvinnan? Vad tycker du att kvinnan visar för känsla? Vad har hon för ansiktsuttryck? Hur sitter kvinnan? Försök att inta samma ställning/kroppshållning vad uttrycker den? Vad tänker kvinnan på, tror du? Otte Sköld provade många olika stilar och sätt att måla. Ett tag målade han bilder som var uppbyggda av rutor. Men under en längre tid målade han rätt så verklighetstroget och gärna med många detaljer. (Den stilen brukar kallas för nya sakligheten.) T.ex. målade han utsikter över staden Paris och målade av taken på husen. Han målade gärna varieté- och gatubilder, fönsterutsikter, nöjesliv och populära dansställen i storstaden Stockholm. Otte Sköld målade också gärna porträtt, och ett av dem ser vi här. Om du skulle måla ett porträtt av någon, vem skulle du då måla av? Vad skulle den personen visa för känsla, vilket ansiktsuttryck skulle du måla personen med?

Erik Olson (1901-1986) De tre comedianterna, olja på duk, 1938 Erik Olson var en konstnär som sysslade med många olika saker, han var målare, tecknare, grafiker, skulptör och teaterdekoratör. Erik var medlem i en grupp konstnärer som målade tillsammans. Erik Olson och hans vänner kallade sig för Halmstadgruppen. Namnet Halmstadgruppen kommer av att de bodde i staden Halmstad. Halmstadgruppen bildades 1929 av bröderna Axel och Erik Olson, deras kusin Waldemar Lorentzon, Sven Jonson, Esaias Thorén och Stellan Mörner. Erik Olson och hans konstnärsvänner var alla intresserade av konsten som fanns i andra länder och de reste bl.a. till Paris i Frankrike och tittade på konst. De tyckte det var särskilt intressant med målningar som man brukar kalla för surrealistiska. Erik och hans vänner började efter en tid också måla bilder som var surrealistiska. Att måla surrealistiskt betyder att konstnären inte målar bilder av verkligheten, utan de målar bilder av något overkligt. Surrealistiska målningar kan t.ex. visa bilder av drömmar. Erik Olson målade gärna bilder av drömmar, eller bilder som ser overkliga ut och liknar drömmar. Han målade gärna sina fantasier. Erik målade hemlighetsfulla och mystiska bilder. Vad visar bilden? Beskriv bilden. Vad är det för plats? Är det inomhus eller utomhus? Hur ser rummet ut, vad finns i rummet? Berättar titeln något? (Comedianterna, komedianterna, betydelsen var ursprungligen kringresande skådespelare, men kan också betyda skådespelare, artist och konstnär.) Hur är ljuset? Går det att se vilken tid det är på dygnet? Vad är det för belysning? Kan du höra några ljud och känna någon lukt för ditt inre när du tittar på bilden? Föreställ dig att du är på platsen, hur tror du att det är? Vad tror du att bilden handlar om? Kan det vara en dröm? Om du skulle måla en bild av en av dina drömmar, vad skulle den bilden visa då? Hur är bilden målad? Är det tjockt med färg, tunt med färg, ser man penseldragen? Finns det många detaljer eller har bilden få detaljer? Vilka färger har konstnären använt?

Karl Axel Pehrson (1921-2005) Dödskallevinda, akryl på duk, 1988 Kar Axel Pehrson föddes den 30 oktober 1921 här i Örebro, han var yngst i en syskonskara på åtta barn. Under hans barndom var familjen ofta på sommarstället Uskavi i Bergslagen. Där fanns en orörd natur med skog som gav Karl Axel många spännande upplevelser. Karl Axel Pehrson blev tidigt intresserad av konst och målningar. När han gick i skola i Örebro var bild hans favoritämne. När Karl Axel var 15 år bestämde han sig för att bli konstnär. Hans mamma Emma gick med på detta och Karl Axel flyttade till slut till Stockholm och gick på tre olika konstskolor. Det blev flera år på skola för Karl Axel, 8-9 år, men han var bra och blev snart en berömd konstnär. Karl Axel Pehrson gillade former och han sparade på former. Det kunde vara former av saker som fanns i verkligheten, t.ex. formen på ett löv, en växt eller en skalbagge. Det kunde också vara påhittade former. Karl Axel sparade sina former i en bok som han kallade för Formboken. Formerna kunde han sedan plocka fram och använda i sina målningar. Karl Axel gillade att vara ute i naturen och leta efter skalbaggar, han var skalbaggssamlare, men han tyckte också att det var spännande att titta på olika växter. Karl Axel målade ofta landskap som han hade fått idéer till när han var ute i skogen och naturen. Han målade fantasilandskap med vackra blommor. En del landskap har djur och insekter som skalbaggar, fjärilar, fåglar, ödlor och okända djur med spännande namn, som Grigelpadda och Åsnekyckling. Målningen Dödskallevinda är en av många landskapsmålningar som Karl Axel Pehrson har gjort. Vad visar bilden? Beskriv landskapet. Är det verklighet eller fantasi, vad tror du? Vilka tankar väcker bilden hos dig? Hur är bilden målad? Är det tjockt med färg, tunt med färg, ser man penseldragen? Finns det många detaljer eller har bilden få detaljer? Vilka färger har konstnären använt? Hur är ljuset i bilden? När på dygnet är det, tror du? Hur är stämningen i bilden? Skulle du vilja besöka platsen? Varför varför inte?

När Karl Axel Pehrson målade lekte han med former och färger och skapade olika bilder. En del bilder visar inget som finns i verkligheten utan de visar bara olika färger och former. Dessa målningar har ofta få färger. Karl Axel försökte skapa rörelse, och han ville att man skulle kunna se yta och djup i målningarna. I utställningen finns en målning i den här stilen Bruten vertikal med ingredienser (1949). Vad visar bilden? Beskriv den. Vad har konstnären använt för färger och former? Kan du se om det finns djup och/eller rörelse i bilden? Vilka tankar väcker bilden hos dig?

Barbro Bäckström (1939-1990) Inåt-Utåt, järnduk Konstnären Barbro Bäckström arbetade mest som skulptör. Som skulptör formade och byggde hon saker i olika material. Barbro Bäckström föddes 1939. Hon växte upp på Vindö i Stockholms skärgård. Där bodde hon med syskon och föräldrar. Barbro Bäckströms föräldrar uppmuntrade henne till eget skapande och Barbro tyckte tidigt att det var roligt att forma figurer i lera. När Barbro Bäckström blev äldre gick hon på skola i Stockholm och hon utbildade sig till teckningslärare. Precis som många andra konstnärer gillade Barbro att resa, bl.a. reste hon till Egypten och Spanien. När Barbro var i Spanien fick hon en idé om att göra gardiner i sten. Hon tyckte det var spännande att se hur saker rör sig i vinden, t.ex. hur en gardin fladdrar i vinden. Barbro försökte sedan fånga vindens rörelse i skulpturer. Barbro kom på flera idéer till att göra skulpturer i naturen. Barbro Bäckström gjorde skulpturer i olika material metallnät, stål och asfalt mm. En av hennes skulpturer, Inåt-Utåt, ser vi på väggen här i utställningen. Vad föreställer konstverket, tror du? Beskriv konstverket. Vad är konstverket gjort av? Är det mjukt eller hårt, tror du? Hur är det gjort, tror du? Vad kommer du att tänka på när du tittar på figurerna? Skulpturen är gjord i järnnät och en skulptur som den här som sitter på väggen kan man kalla för relief. År 1968 gör Barbro Bäckström sina första experiment med järnnät. Och på 1970-talet gjorde Barbro många reliefer i järnnät och hon skapade flera skulpturer med delar av nakna människokroppar. För att forma kropparna använde hon kulhammare och mejsel, men det viktigaste verktyget var hennes egna fingrar. Man kan tro att Barbro tittade på en levande människa/modell när hon skapade sina skulpturer. Men hon hade alltid en uppslagen anatomibok, en bok som visar nakna människor, armar, ben och kroppar, i sin ateljé när hon arbetade. Barbro försökte visa mjuka former och rörelser då hon formade sina kroppar. Om du skulle göra en skulptur, vad skulle din skulptur föreställa? I vilket material skulle du göra skulpturen?

Information Johanna Björck, museipedagog, samordnare johanna.bjorck@olm.se 019-602 87 11 Besök gärna vår hemsida www.olm.se för att se alla våra visningar.