Denna analys behandlar direktavkastning och består av 3 delar. Den första delen är en förklaring till varför direktavkastning är intressant just nu samt en förklaring till vad direktavkastning är. Den andra delen är en studie som testar taktiken att enbart gå på nyckeltalet direktavkastning som parameter när man väljer vilket bolag man ska investera sina pengar i. Detta för att undersöka hur nyckeltalet påverkar avkastningen på lång sikt. Den tredje och avslutande delen består av en slutsats och analys utav den utförda studien. Direktavkastning Direktavkastning definieras som ett företags utdelning i SEK, i förhållande till aktiens pris och kan räknas ut med hjälp av följande formel: Direktavkastning = Utdelning i kronor Aktiekurs Ett exempel är om ett företags aktie kostar 100 SEK och delar ut 5 SEK ett år, man får då en direktavkastning på 5/100= 5 %. Att dela ut pengar till aktieägarna är inget måste för företaget utan det bestäms på bolagsstämman utav styrelsen för företaget och aktieägarna. Det finns både för- och nackdelar med att dela ut pengar. En möjlig fördel med utdelning kan vara att man skapar ett intresse hos investerare för företaget. Detta är bra eftersom att det alltid kommer behövas en stark ägarbas i företaget som är lojal mot det. Nackdelarna med utdelning är att företaget minskar sin kassa. Detta är pengar som man annars hade kunnat återinvestera i verksamheten och utveckla företaget genom exempelvis forskning eller marknadsföring. Just nu är det väldigt hett med direktavkastning vilket främst beror på dagens ränteläge och på de flesta banker kan man idag förvänta sig en ränta omkring 0 %. Denna ränta i ett läge med inflation gör att man i princip förlorar pengar på att ha dem liggandes där. Med det sagt så finns det enbart ett vettigt alternativ att lägga sina pengar på och det är börsen som i genomsnitt har haft en direktavkastning på 3 % de senaste fem åren. Företag som konsekvent ger hög direktavkastning brukar ses som säkrare investeringsalternativ på börsen. Detta på grund av att de företagen ofta är etablerade sen lång tid tillbaks, de har trogna kunder, ett välkänt varumärke och ett stabilt kassaflöde etc. Att företaget dessutom konsekvent delar ut sin vinst till aktieägarna tyder på att det går bra för dem och att det har gjort det ett tag vilket skulle kunna ge en bild av hur framtiden ser ut för företaget. Har företaget dessutom haft ett riktigt bra år eller en stor försäljning av exempelvis dotterbolag, fastigheter eller innehav i andra bolag så kan det välja att ha en extra utdelning till aktieägarna. Detta innebär att företaget delar ut ett engångsbelopp som även det bestäms under bolagsstämman.
För många investerare kan målet vara att få en passiv inkomst genom att äga aktier med hög direktavkastning. Om man exempelvis har investerat en miljon SEK i företag med en genomsnittlig avkastning på 5 % så skulle man få en passiv inkomst på 50 000 SEK per år. Vissa investerare har som mål att leva på den passiva inkomsten helt och hållet. I artikeln Portföljen som gör dig ekonomiskt oberoende skriven av Magnus Dagel publicerad i dagens industri så krävs det som minst 4,4 msek för att få en utdelning på 25 000 SEK i månaden [1]. För de investerare som enbart är ute efter direktavkastning så finns det aktier som enbart har som mål att dela ut pengar, dessa kallas preferensaktier. En preferensaktie är en aktie med en förutbestämd utdelning oberoende av hur stor eller liten vinst företaget gör. Preferensaktien har också företräde till tillgångar i företaget vid en eventuell konkurs/likvidation. Preferensaktier har till skillnad mot stamaktier ett förutbestämt inlösenbelopp om bolaget vill lösa in dem vilket gör att en preferensaktie kan liknas vid en obligation. Preferensaktiens direktavkastning bör vara högre än direktavkastningen från stamaktien men preferensaktien brukar inte kunna ta del av stamaktiens eventuella kursuppgång då utdelningen och inlösenbelopp är förutbestämt. Om man exempelvis tror att ett företags aktiekurs har stagnerat och inte kommer stiga särskilt mycket på lång sikt kan det vara säkrare att investera i dess preferensaktie då den antagligen kommer ha en högre avkastning i jämförelse med stamaktiens direktavkastning plus eventuell kursuppgång. Direktavkastning som underlag för investering Även om det är svårt att skapa sig en tydlig bild av ett företag endast baserat på tidigare utdelningar, eller bristen på sådana, så kan utdelningshistoriken vara intressant ur ett investeringsperspektiv. I denna rapport ska vi undersöka hur bra en investeringsstrategi endast baserat på direktavkastning skulle fungera ur ett långsiktigt perspektiv. Vi kommer att utföra två olika studier där två olika investeringsstrategier analyseras. Den totala avkastningen för de båda investeringsstrategierna kommer sedan att jämföras med den totala avkastningen om investeraren istället hade valt att investera sina pengar i SIX30RX, ett index för de trettio mest omsatta aktierna på stockholmsbörsen med återinvestering av utdelningarna. Detta kommer kunna ge en bättre bild om investeringsstrategierna är bra eller dåliga på längre sikt. Investeringsstrategi nummer ett Den första investeringsstrategin kan beskrivas som följande: Varje år väljs det bolag från OMXS30 med högst direktavkastning och i detta bolag investeras sedan en bestämd summa pengar. Denna process upprepas sedan en gång om året. I denna rapport kommer vi att utgå från den bestämda summan 10 000 SEK för varje grundinvestering samt den summan som tillkommer från årets utdelningar. Vi kommer göra en historisk analys över de senaste åtta åren med start i november år 2008. Pengarna kommer investeras den 11 november varje år, en helårsmultipel från det datumet denna analys utfördes.
Beräkningar för investeringsstrategi ett Investering 10 november år 2008: År 2007 hade SKF högst direktavkastning, 7,66%, genom att dela ut 10 SEK år 2008. Vi investerar 10 000 SEK till ett aktiepris på 76,75 SEK per aktie vilket resulterar i ca. 130 aktier. Denna aktie har stigit i värde till 160,10 SEK den 10 november 2016. Investering 10 november år 2009: År 2008 hade Skanska högst direktavkastning, 5,87%, genom att dela ut 5,25 SEK år 2008. Vi investerar 10 000 SEK samt utdelningen från tidigare år, dvs 455 SEK extra. Den totala investeringen blir 10 455 SEK till ett aktiepris på 116,8 SEK per aktie vilket resulterar i ca. 90 aktier. Dessa aktier har stigit i värde till 270,10 SEK den 10 november 2016. Detta tillvägagångssätt upprepas varje år fram tills den 10 november 2016. Tabell 1 Resultat Investeringsstrategi nummer ett Idag, den 11 november 2016, består vår aktieportfölj av följande aktier: SKF, Skanska, Lundin Petroleum, Tele2 samt Nokia Oyj till ett värde av 116 582 SEK samt en kassa på 5 588 SEK från årets utdelningar. De totala utdelningarna under perioden är 29 615 SEK. Hela portföljen är värd 122 170 SEK och den totala grundinvesteringen är 80 000 SEK. Avkastningen över den analyserade åttaårsperioden blir då 52,7 %. Investeringsstrategi nummer två Den andra investeringsstrategin liknar till stor del den första, men istället för att endast välja det bolag med högst direktavkastning så väljs de tre stycken bolag med högst direktavkastning. Detta bör ge en bättre riskspridning då investeraren sprider risken över ett större antal bolag. Även här investeras 10 000 SEK som grundinvestering i varje bolag samt en tredjedel av årets totalt utdelning. Den totala summan för varje grundinvestering per år är således 30 000 SEK samt den totalt utdelningen för året. Beräkningar för investeringsstrategi två Investeringarna följer samma mönster som den första investeringsstrategin och redovisas inte här utan finns att se i tabell 2. Samma tidshorisont på åtta år används, men då grundinvesteringen är 30 000 SEK per år blir den totala grundinvesteringen 240 000 SEK. Vad som är intressant är dock den procentuella avkastningen och inte den totalt mängden SEK i slutet av experimentet.
Tabell 2 Resultat Investeringsstrategi nummer två Idag, den 11 november 2016, består vår aktieportfölj av följande aktier: Handelsbanken, SKF, Telia, Skanska, Astrazeneca, Tele2, Lundin Petroleum, Swedbank, Nokia Oyj samt Nordea till ett totalt värde av 383 822 SEK samt en kassa på 20 861 SEK från årets utdelningar. De totala utdelningarna under perioden är 112 011 SEK. Det totala värdet är således 404 683 och grundinvesteringen var 240 000 SEK. Avkastningen blir då 68 %. Jämförelse med index Vi har nu sett att båda investeringsstrategierna ger positiv avkastning men för att kunna bedöma strategierna görs en jämförelse med SIX30RX. SIX30RX består av de trettio mest omsatta bolagen på stockholmsbörsen och innefattar till skillnad mot det mer populära omxs30 återinvesteringar av utdelningar. Ifall man på samma sätt som i föregående strategier hade investerat 10 000 SEK i SIX30RX den 11 november med start år 2008 så hade det totala värdet av portföljen varit 131 522 SEK idag och den totala investeringen hade varit 80 000 SEK. Totalt blir avkastningen 64,4% över de åtta åren.
Slutsats samt bedömning av direktavkastning som investeringsunderlag Båda investeringsstrategierna gav positiv avkastning, men den senare av de två strategierna gav både högre avkastning samt större riskspridning då portföljen innehåller fler bolag. Genom att investera i fler bolag varje år så minskar risken för att ett bolag skall sluta ge utdelningar vilket var fallet med Lundin Petroleum. Då grundinvesteringarna i portföljen från den första investeringsstrategin till en åttondel bestod av Lundin Petroleum så blev företagets brist på utdelningar betydligt mer märkbart jämfört med den andra portföljen där företaget endast tog upp en tjugofjärde-del av grundinvesteringen. Investeringsstrategi nummer två bedöms således vara den bättre av de två investeringsstrategierna. I en jämförelse med SIX30RX visas sig investeringsstrategi nummer två vara klart godkänt då den gav 5% mer avkastning jämfört med en investering i SIX30RX. Det är viktigt att poängtera att investeringsstrategi nummer två antagligen inte är en helt hållbar strategi i längden då resultatet kan bero på slumpmässiga händelser och i viss mån tur, speciellt då studien utfördes under en relativt liten tidsperiod (8 år). Studien stärker dock att investering i bolag med direktavkastning samt återinvestering av utdelningarna i längden kommer ge positivt avkastning och eventuellt högre avkastning än jämförelseindex. Leo Johansson Lara & Källhänvisning [1] Dagel, Magnus. Portföljen som gör dig ekonomiskt oberoende. Dagens industri. 2016-11-02 http://www.di.se/nyheter/magnus-dagel-portfoljen-som-gor-dig-ekonomiskt-oberoende/