Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Relevanta dokument
3.4 IDROTT OCH HÄLSA

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

RÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Lokal kursplan. Idrott och hälsa Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska:

Idrott och hälsa - Kunskapskrav

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Betygskriterier med specificerade krav, år 6 Idrott och hälsa

Idrott & Hälsa åk 6-9

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Samhälle och vinterliv

Idrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Arbetsbelastning och vinterliv

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa

Idrott & Hälsa åk 4-6

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Om ämnet Idrott och hälsa

Slutrapport Skapande Skola

Ny läroplan Föräldrainformation

KG 6-9 Mån V. 34

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

lgr 11 LGR 11 Nordanstigs Grundskolor Kursplaner - syfte - centralt innehåll - kunskapskrav

KG 6-9 Mån V. 34

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Rapport Skapande Skola

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Protokoll 1 (10) Se nästa sida.

KG F-4 (Un.) Mån 13.20

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

för samtalen och diskussionerna framåt

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Idrott och hälsa

Redovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa.

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan

Undervisningen i ämnesområdet estetisk verksamhet ska behandla följande centrala innehåll

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Bedömning i Friluftsliv. Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt

Undervisning och bedömning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa Erik Backman, Högskolan Dalarna

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Brukarråd 26/11. Djupedalskolan

Särskild Utbildning För Vuxna

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

Lokalpedagogisk planering för simning Eskilstunas grundskolor

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Strävansmål för de olika arbetsområdena.

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Transkript:

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Syfte: Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer. Säkerhet och hänsynstagande Genom undervisningen ska eleverna få förståelse för att deras beteende i samband med olika fysiska aktiviteter har betydelse både för egen och andras säkerhet.

I årskurserna 4 6 vidgas hänsynstagandet till att inte bara omfatta jaget utan även kamraterna och omgivningen för att undvika skador på personer och egendom. I ett sådant hänsynstagande ingår att stötta och uppmuntra varandra. Det kan vara att passa en boll lagom hårt eller att hålla någon i handen när man går balansgång på en bom. Likaså att vara rädd om redskap och lokaler i skolan. Centralt innehåll för årskurs 1-3 Rörelse Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammanfatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus. Enkla lekar och danser och deras regler Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Lekar och rörelse i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag och ryggläge. Hälsa och livsstil Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur och Friluftsliv och utevistelse Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning. Lekar och rörelse i natur och utemiljö Allemansrättens grunder Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur och Centralt innehåll för årskurs 4 6 Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Simning i mag-och ryggläge. Hälsa och livsstil Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.

Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Friluftsliv och utevistelse Att orientera i den närliggande natur-och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors uppbyggnad och symboler. Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur-och utemiljöer under olika årstider. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur-och Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med relativt god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser väl till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.