LOVISA ONNENLAHTI STRANDDETALJPLAN

LOVISA ONNENLAHTI STRANDDETALJPLAN Lantmätare Ab Öhman 2013

BEHANDLINGSSKEDEN Planen för deltagande och bedömning ingår i planläggningsöversikten 2012. Förslaget till påseende (MRA 27 )... Godkänt av stadsfullmäktige... 1 1.1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Planområdet och dess läge Området omfattar fastigheten Onnenlahti RNr 1:85 (434-450-1-85) i Kärpe by. Planområdet är beläget körvägen på ca 25 km avstånd söderut från Kuninkaanporttti vid riksväg 7 på fastlandssidan strax österom kommunrån mot Borgå. Områdets areal är 3,8 hektar och strandlinjen uppgår till ca 300 meter. Planområdet är beläget i Lillpernåviken mitt emellan Lovisa och Borgå. 1.2 Planens namn och ändamål Planens namn Onnenlahti stranddetaljplan Planens ändamål Fastigheten Onnenlahti är anskaffad i sin nuvarande ägo med avsikten att skada förutsättningar att utveckla tursistservice på området. Det ursprungliga Onnenlahti är utstyckat år 1964 och är sedan 1960-talet utbyggt som rekreationsområde för medlemmarna i Rakennustyöläisten Uudenmaan aluejärjestö. Byggnadsbeståndet är till vissa delar i dåligt skick, en del bör rivas. De större byggnaderna är ändamålsenliga att grundreparera. Om byggnadsbeståndet närmare nedan. Med stranddetaljplanen återställs områdets användningsändamål så, att byggnadernas användningsändamål och standard motsvarar dagens och kommande krav. Kundklientelet övergår från att vara en enskild förenings medlemmar till en allmän klientel som utnyttjar turist- och fritidsservice. Avsikten med stranddetaljplanen är att möjliggöra ett förnyande och utvidgning av byggnadsbeståndet så, att lönsamma ramar skapas för företagsverksamhet på området.

2 SAMMANDRAG 2.1 Planprocessens skeden Planläggningen inleddes på initiativ av markägaren. Planen för deltagande och bedömning ingår i planläggningsöversikten 2012. Planförslaget i enlighet med MBF 27 hölls till påseende...-... 2.2 Stranddetaljplan I planen anvisas 3 kvartersområden för turistverksamheter (RM), närrekreationsområde (VL1/yk), skogsbruksområde med miljövärden (MY/s) samt simstrand (VV/yk) och båthamn (LV/yk). Områdena med /yk-beteckning är avsedda för planområdets gemensamma bruk (samnyttjoområde). RM-kvarterens byggrätt är sammanlagt 910 vånings-m2. På närrekreationsområdet anvisas byggnadsytor för två ekonomibyggnader (sammanlagt 80 vm2), av vilka den ena är befintlig byggnad som fungerar som grilltak och den andra servicebyggnad med gemensam toalett. På området finns sammanlagt 10 byggnader eller konstruktioner, som skall rivas. Av de befintliga byggnaderna bevaras 5 (grilltaket, övervakarbostaden, båthuset, bastun och en fritidsbostad. 2.3 Genomförande Planens förverkligande sker i takt med utvecklandet av näringsverksamheterna på området. 3 3.1 UTGÅNGSLÄGE Utredning över planeringsområdets förhållanden Bebyggd miljö Byggnadsbeståndet i Onnenlahti semestercenter är uppförts åren 1962-83. Av byggnaderna härrör sig uppenbarligen bara båthuset från tiden före semestercentret. I byggnadstillsynens byggnadsregister finns uppgifter om byggnaderna enligt följande: Användingsändamål Färdigt år Våningsyta, m2 Anmärkning Fritidsbostad 1962 76 i stranden Fritidsbostad 1973 70 radhus Fritidsbostad 1974 42 övervakningsstuga Bastu 1981 89 Inkvarteringsbyggnader, 10 st 1983 90 9 m2 per byggnad Sammanlagt 367 I registret saknas Båthus? 60 Grillbyggnad? 40 Alla sammanlagt 467 Byggnaderna har inga spericella kulturhistoriska värden förutom båthuset i stranden. Tillstånd att bygga båthus beviljas numera i begränsad utsträckning och att bevara båthuset är därför viktigt. Fritidsbostaden och bastun i stranden är stockhus och i gott skick. Utöver byggnadsbeståndet finns det nedanför bastun en betongbrygga. Vägförbindelsen via enskild väg till området fungerar väl. Via fastigheten har två grannfastigheter (1:32, 1:84) sin tillfart. Vägnätet är i gott skick och betjänar planområdet som sådant.

Bild 1. I sluttningen i väster finns en fritidsbyggnad av typ radhus med 4 lägenheter. Den är i dåligt skick och opraktisk och kommer att rivas. Bild 2. Båthuset invid vattenlinjen bevaras. Bild 3. Bastun (det ljusa taket), som ligger ovanför betongbryggan, och fritidsbyggnaden i bakgrunden bevaras.

Bild 4. Bodarna i den östra delen av RM-kvarteret tas bort och området snyggas upp. Bildpar 5. Mittpartiet av närrekreationsområdet fotograferat mot sydost har under ett flertal år stått oanvänt. Gräset växer långt och slyet tar över. I gräset finns en utdömd minigolfanläggning. Bakom på det vänstra fotot skymtar båthamnen (LV).

Bild 6. Viken mot väster är fotograferad mot nordost. Bildpar 7. Grillbyggnaden är i gott skick, men kräver uppsnyggning. Bakom byggnaden iståndsätts en ny körled från infartsvägen till båthamnen.

Bildpar 8. Servicebyggnaden och kiosken vid infartsvägen rivs. Bild 9. De fem inkvarteringsbyggnaderna i öster på närrekreationsområdet rivs.

Bild 10. Övervakningsstugan i kvarter 2 bevaras och renoveras inom ramen för en förstorad våningsyta. Bild 11. Områdets vägnät är i gott skick. På bilden vägen i uppförsbacken öster om kvarter 1.

Naturförhållandena Största delen av området har i flera decennier varit föremål för mänsklig kulturpåverkan. Den låglänta ängen i mitten har fungerat som plan för fritidsverksamheter. Före denna tid kan man ha odlat ängen. Sydväst om ängen finns ett tallbestånd i bergig terräng. Det betydelsefullaste området ur natursynpunkt är det höga bergsområdet mot nordost. Området är glest bevuxet med tall. Det har landskapsmässig betydelse. Oppifrån berget är utsikten mot havet ståtlig. Området är skäl att bevaras i naturtillstånd. Även bergsområdet mot nordväst är betydelsefullt. Jere Salminen har gjort en naturutredning över området (naturtyper och växtlighet samt en skild del om sländor). Enligt utredningen finns det varken utrotningshotade arter eller särskilt skyddsvärda objekt eller områden inom planområdet. Ovan nämnda berg är områden som enligt skogslagen är speciellt viktiga livsmiljöer, som bör skyddas och vars särdrag inte får försvagas. 3.2 Planeringssituationen 3.21 Landskapsplan I landskapsplanen för Östra Nyland, som miljöministeriet har fastställt 15.2.2010, finns inga beteckningar för stranddetaljplaneområdet. Planprojektet är inte av landskapsmässig betydelse.. Landskapsplanen är inte i kraft på generalplaneområde utan styr generalplaneringen då den ändras. 3.22 Generalplan I delgeneralplanen för Pernå kust och skärgård är fastigheten anvisad som område för turistanläggningar (RM) och som skogsbruksområde med behov att styra friluftsliven och miljövärden (MU-1) samt skogsbruksdominerat område (M). RM-områdena i delgeneralplanen är anvisade i form av maximiantalet fritidsbostäder som tal per område. För Onnenlahti fastighet har inget tal anvisats i planen, eftersom området från tidigare varit bebyggt med ett större antal fritidsbyggnader och inkvarteringsbyggnader inom ramen för en stugby, som grundats av en fackföreningsrörelse. Byggrätten har på detta sätt tolkats motsvara den rådande situationen vid tidpunkten då generalplanen uppgjordes. Enligt delgeneralplanens planbestämmelser bör byggnaderna placeras på byggnadsplatsen så, att de inte väsentligt ändrar naturlandskapet. Träd borde inte fällas vid strand eller framför byggnader mot strand så, att landskapsbilden försämras. Byggnaderna bör till form, dimensioner, material och färg lämpa sig i landskapsbilden. Förverkligandet av områden med minst 10 bostäder borde enligt generalplanebestämmelserna ske med detaljerad planering som grund. Att uppgöra den nu aktuella stranddetaljplanen är därmed i enlighet med de allmänna genomförandeprinciperna i generalplanen.

Ett förstorat utdrag ur delgeneralplanen för Pernå kust och skärgård, där stranddetaljplaneområdet är avgränsat med rött. 3.23 Baskarta För planområdet är uppgjord ny baskarta. Kartan är godkänd av stadsgeodeten i Lovisa. 3.3 Naturförhållanden Området kan med avseende och naturförhållandena indelas i tre kategorier. Området i nordost är ett med glesa tallbestånd bevuxet landskapsmässigt betydelsefullt bergsområde. En liknande tärräng finns i områdets nordvästra del. Även i väster finns en liknande terräng, där inslaget av berg dock är mindre och det saknar landskapsmässig betydelse. Områdets mittparti är en låglänt äng ända ner till vattenlinjen, där det delvis växer vass. Den tredje typen utgör moränsluttningarna, där miljön är bebyggd ovanför infartsvägen och vid strandsluttningen i nordväst. Här växer det blandskog med barrträd som dominerande trädslag. Jere Salminen har gjort en naturinventering (naturtyper, växtlighet, sländor) år 2012. Enligt utredningen har området inga andra värden än bergen, som enligt 10 skogslagen är speciellt viktiga livsmiljöer, som bör skyddas och vars särdrag inte får försvagas. 4 STRANDDETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4.1 Inledande av planeringen och beslut Planläggningen har inletts på initivativ av markägaren. Planområdet ägs av Johanna och Marko Raikko. Programmet för deltagande och bedömning ingår i planläggningsöversikten 2012. 4.2 Deltagande och samarbete, planeringsskeden Arbetsmöte om planutkastet hölls med stadens representanter 15.8.2012. Myndighetsöverläggning hölls 31.8.2012. Planförslaget i enlighet med MBF 27 hölls till påseende...-... 5 STRANDDETALJPLANENS MÅLSÄTTNINGAR Målet med stranddetaljplanen är starta ett fritidscenter som fungerar på näringsekonomiska grunder. Det förutsätter att byggnadsbeståndet som styrs av delgeneralplanens beteckning gällande turistverksamheter och användningsformerna förnyas. Stranddetaljplanen styr byggandet på området så, att det befintliga byggnadsbeståndet kan grundrepareras, moderniseras och utvidgas. Det byggnadsbestånd som är i dåligt skick och oändamålsenligt rivs och ersätts med nya byggnader så, att även placeringen ändras. 6 BESKIVNING AV STRANDDETALJPLANEN 6.1 Planens struktur och dimensionering och förhållande till generalplanen Planområdets areal är 3,8 hektar och strandlinjen 300 m. I planen anvisas tre byggnadskvarter för turistverksamheter, vilkas byggrätt uppgår till 560, 250 och 100 vånings-m2. Områdets ståtliga bergsområdeshelhet anvisas som skogsbruksområde med miljövärden (MY/s). Det låglänta ängarna anvisas för rekreation som närrekreationsområde (VL/yk), simstran (VV/yk) och båthamn (LV/yk). Yk-tilläggsbeteckningen anvisar, att området är gemensamt för stranddetaljplaneområdet. I generalplanen har området anvisats som område för turistanläggningar (RM), skogsbruksområde med behov att styra friluftslivet och miljövärden (MU-1) och skogsbruksdominerat område (M).

I stranddetaljplanen har RM-området förminskats och preciserats i tre RM-kvarter. Den övriga delen at RM-området har anvisats för rekreation (VL-1, VV, LV) samt det nordvästra hörnet som skogsbruksområde med miljövärden (MY/s). Av generalplanens MU-1 i väster har en liten del införlivats i RM-kvarteret och den övriga delen ändrats till närrekreationsområde (VL-1). Generalplanens M-område har i sin helhet införlivats med stranddetaljplanens MY/s-område. Generalplanens områdesavgränsningar har således till vissa delar preciserats så, att områdets mera detaljerade särdrag har tagits i beaktande. I generalplanen tar man inte ställning till områdets dimensionering. Generalplanens dimenionering kan tolkas utgöra den dimensionering området hade förverkligat, då planen uppgjordes. Dess våningsyta har då uppgått till 467 m2. Stranddetaljplanens dimensionering möjliggör ett byggande av samma kartaktär, där byggnadernas antal är planerad till detsamma som tidigare men byggnadernas storlek höjts. Den totala våningsytan i stranddetaljplanen uppgår till 990 m2, dvs cirka det dubbla i förhållande till situationen i generalplanen. Turistserviceverksamhet kan inte bedrivas som näring i den form byggandet genomförts tidigare. Byggnaderna bör vara tillräckligt stora och ha en hög kvalitetsnivå. 6.2 Förverkligande av målsättningar som gäller kvaliteten i miljön Enligt naturinventeringen finns det inte på området sådana värden, som skulle förutsätta speciella skyddsreserveringar eller -bestämmelser. De enligt 10 skogslagen definierade bergsområdena är anvisade som skogsbruksområde med miljövärde och de skall bevaras i naturtillstånd. Vattenområdet utanför planområdet är inte föremål för förändringar. 6.3 Områdesreserveringar I planen har anvisats 3 kvartersområden för turistverksamheter (RM), vilkas våningsytor sammanlagt uppgår till 910 m2. I kvarteren får uppföras fritidsbostads- och servicebyggnader för turismverksamheter. I kvarter 1 anvisas de vid stranden befintliga byggnaderna, en fritidsbostad, en bastu och båthuset, med sina nuvarande byggnadsytor. Deras sammanlagda våningsyta är 225 v-m2. Ytterligare finns det för tillfället andra byggnader i kvarteret, vilkas våningsyta är ca 115 v-m2 och som kommer att rivas. I stället för dem tillåts ett byggande uppgående till 335 (560-225) vm2. I illustrationen i bilagan är denna byggrätt tänkt förverkligad genom att ersätta byggnaderna med nya fritidsbostäder. De nya byggnaderna är placerade bakom byggnadsgränsen i den bakre terrängen. I kvarter 2 anvisas byggrätten 100 v-m2, vilket gör det möjligt att förstora den befintliga byggnaden med 58 v-m2. I kvarter 3 ersätts de 5 inkvarteringsbyggnaderna, som rivs. De befintliga byggnadernas sammanlagda våningsyta är 45 m2. Byggrätten utökas med 205 v-m2 till 250 v-m2. I kvarter 3 är byggnadsytan högre belägen i terrängen än den nuvarande låglänta platsen. Maximistorleken på fristående bostadsbyggnad är i kvarter 1 och 2 100 vånings-m2 och i kvarter 3 70 vånings-m2. Byggnaderna bör förses med åstak. Färgsättningen bör vara dämpad och passa in i landskapet. Planområdets södra del anvisas för kvarterens rekreation. Huvuddelen betecknas som närrekreationsområde (VL-1/yk). På det här området finns en grillbyggnad, som bevaras och betecknas med en egen byggnadsyta. Den befintliga servicebyggnaden på området är i dåligt skick och skall rivas. I stället för den anvisas en byggnadsyta för en ersättande servicebyggnad. I viken mot väster anvisas simstrand (VV/yk) och på den plats där båtar för tillfället hålls småbåtshamn (LV/yk). Båthamnen har en färdigt muddrad infartsled och den behöver inte utvidgas. Alla rekreationsområden är i gemensam användning för planområdet. Planområdets nordöstra och nordvästra delar anvisas som skogsbruksområde med miljövärden (MY/s). Området bör bevaras i naturtillstånd.

7.2 Förhållande till målen för riksomfattande områdesanvändning Statsrådet har 13.11.2008 beslutat om målen för den riksomfattande områdesanvändningen. Planlösningen står inte i konflikt med målen. 7.3 Trafik och vattenförsöjning Avståndet längs enskild väg till landsvägen till Sarvsalö är en knapp kilometer. Vägen är i gott skick och uppfyller som sådan de behov det förverkligade stranddetaljplaneområdet har. Genom planområdet löper tillfartsvägen till två grannfastigheter. Planen inverkar inte på dessa vägrätter. Avfallvatten får inte ledas i havet, utan det bör behandlas på ett sätt som godkänns av stadens miljömyndighet. På området anläggs gemensamt avloppnät. Färdig brunn för bruksvatten finns i kvarter 2. 7.4 Inverkan på naturmiljön Stranddetaljplanen har inga skadliga inverkningar på naturmiljön. Områdets kvartersområden och rekreationsområdena har under en lång tid utnyttjats för semesterändamål. Bergsområdena i naturtillstånd bibehålls. Planområdet går inte ut över vattnet och vattenområdet utanför planen är inte föremål för förändringar. Hanko, 15.1.2013 Sten Öhman dipl.ing.