Föreläsning 3 Sis ht 2007 Ellen Breitholtz, institutionen för lingvistik, göteborgs universitet
Vilda barn Är språk medfött eller inlärt? Vilket språk pratar en människa som levt isolerad från andra människor? Finns det ett naturligt språk, och är vissa språk i så fall mer naturliga än andra?
Intresse för ursprungligt språk genom historien Filosofen och författaren Rousseau (1712-1778) och hans teori om den naturliga människan var viktiga motiv under romantiken Intresset för människans ursprung (parat med en uppfattning att det primitiva och vilda var eftersträvansvärt), motiverade vetenskapsmän och författare under slutet av 1700- början av 1800- talet att intressera sig för mänsklighetens ursprungliga språk, och vad som händer med ett barn som levt som en vilde, isolerad från människor.
Björnpojkar och vargflickor Carl von Linné rapporterar flera fall där barn uppfostrats av djur, bla en vargpojke i Tyskland på 1300-talet, en björnpojke i 1600-talets Litauen och en Irländsk fårpojke från ungefär samma tid. Huruvida dessa rapporter är sanna eller inte är svårt att avgöra - 1300-talet var ju länge sedan redan på 1700-talet! Men, det finns även senare fall, tex två flickor i Indien på 1940-talet som sägs ha uppfostrats av vargar. Det finns även flera exempel på barn som växt upp isolerade från andra människor. Även många av dessa fall är dock, liksom i fallen med de vilda barnen, dåligt dokumenterade. Det finns dock ett antal fall som vi vet mer om:
Victor I Frankrike år 1800 hittades en pojke i skogen av jägare. Han verkade vara i 11-12 årsåldern och hade bara på sig resterna av en skjorta. Hans utseende stämde bra överens med romantikens föreställning om vilden, som vid den här tiden var högaktuell. Han kunde inte använda mänskligt språk, de enda ljud han yttrade var djurliknande grymtningar. Sicard, föreståndare för ett institut för döv-stumma hörde talas om pojken och fick vårdnaden om honom. Sicard hade en teori om att många av de metoder som han framgångsrikt använt för att få döva barn att kommunicera, skulle kunna fungera också i fråga om den vilde pojken. Dessvärre grusades snart Sicards förhoppningar - pojken gjorde inga framsteg och Sicard gav upp.
Itard En eldsjäl vid namn Itard tog över den vilde pojken. Han gick annorlunda tillväga än vad Sicard gjort Till att börja med gav han pojken ett namn: Victor. Itard började jobba med Victors socialisering genom lekar och andra aktiviteter Victor började snart engagera sig i världen omkring honom, han började klä sig själv, bada, äta med bestick och uttryckte känslor och önskningar genom vad Itard kallade handlingsspråk d v s rörelser. Victor lärde sig dock inte språk i den utsträckning Itard hoppats, han använde endast några få ord, och det var oklart om han kunde använda dem utan kontextuella ledtrådar.
Victor lär sig skriftspråk Efter mycket arbete lyckades Itard tillslut få Victor att lära sig en hel del ord kopplade till specifika begrepp - genom skrivna kort med orden på. Victor använde först dessa kort för att själv kommunicera med omgivningen, och övergick såsmåningom till att själv skriva orden. Orden Victor lärde sig var, förutom konkreta ting som bok, handlingsverb som äta, dricka och kasta även stor och liten, varm och kall, som ju är relativa begrepp och därför kräver att man kan jämföra.
Tal igen Skriftspråk ansågs inte likställt med tal vid den här tiden, och Itard var därför missnöjd med Victors oförmåga att tala. Ytterligare försök gjordes alltså, men utan framgång. Victor förblev stum resten av sitt liv. Varför? Är det omöjligt att lära sig tala vid en viss ålder eller hade Victor någon medfödd eller senare skada som hindrade honom från att lära sig tala?
Genie Genie hittades i 70-talets LA. Hon var 13 år gammal och hade hållits inlåst under fruktansvärda förhållanden sedan hon var 20 månader Hon hade aldrig träffat andra människor än sina föräldrar. Den enda interaktionen hon upplevde var när pappan gav henne mat och när han slog henne med en käpp. Mamman hade varit alltför förtryckt av pappan för att våga hjälpa Genie. Tillslut hade hon dock lyckats fly och tagit dottern med sig. Genie började snart använda ord för att beteckna en mängd begrepp, men höll sig länge till enordsyttranden. Hon föreföll inte heller ha något begrepp om grammatiska strukturer.
Genies utveckling Under sina fem första år av frihet togs hon väl om hand av en fosterfamilj, och hennes språk utvecklades från enordsstadiet till telegrafstadiet. Denna förändring sker ju vanligen i 1-2årsåldern, för Genie kom den vid 14. Genie utvecklades socialt, deltog i aktiviteter och använde språk både för att be om saker, svara på frågor och berätta saker. Hennes grammatik förbättrades inte nämnvärt, men hon kunde ändå uttrycka komplexa skeenden. I början är ju barnets förmåga att förstå språk mycket större än förmågan att själv producera språk. Denna skillnad minskar normalt med tiden, men i Genies fortsatte den att vara relativt stor. Trots mycket träning, omsorg och uppmärksamhet lyckades Genie, liksom Victor, aldrig utveckla ett normalt mänskligt språk.
Isabelle Isabelle hade levt de första 6,5 åren av sitt liv med en mor som var stum sedan en olycka tidigt i barndomen. Modern hade aldrig utvecklat något språk, och levde, sedan hon vid 22 års ålder födde Isabelle, instängd i ett rum utan andra mänskliga kontakter än sitt barn. Modern lyckades dock fly och Isabelle omhändertogs av myndigheterna. Isabelle kommunicerade endast med primitiva gester, och fastän hon verkade förstå att ord var symboler som motsvarade vissa begrepp var prognosen för hennes språkliga utveckling negativ. Hon gjorde dock stora framsteg och bara 2-3 månader efter att hon omhändertagits kunde Isabelle producera fullständiga meningar. Efter 20 månader yttrade hon komplexa meningar som What did Miss Mason say when you told her I cleaned my classroom.
Chelsea Chelsea hade felaktigt diagnostiserats som mentalt utvecklingsstörd istället för hörselskadad, och hade därför inte exponerats för språk. När hon var 32 år gammal upptäcktes hennes hörselskada och hon fick hjälpmedel så att hon kunde uppfatta ljud näst intill normalt. Hon utvecklade ett relativt stort vokabulär och lärde sig använda språk i olika funktioner i samvaron med andra. Hennes syntaktiska förmåga utvecklades dock aldrig särskilt långt, hon producerade yttranden som The boat sits water on och banana the eat.
Helen Keller Född på 1880-talet, blev blind och döv vid en olycka vid 19 månaders ålder. När Helen var sju anställdes en kvinna som själv var synskadad för att lära flickan språk....och det lyckades! Först lärde Helen sig kommunicera genom att beröring (man skrev ord i hennes handflata), senare lärde hon sig till och med att tala genom att känna på sina egna och andras talorgan. Såsmåningom lärde Helen sig även att läsa och skriva Braille (blindskrift), tog examen vid universitetet med goda resultat och arbetade resten av sitt liv som föreläsare och författare.
Slutsatser Helen och Isabelle lärde sig språk helt och hållet, Victor, Genie och Chelsea gjorde det inte - Varför? De var relativt unga när språkträningen inleddes. Detta påverkar ganska säkert åtminstone talförmågan (Isabelle lärde sig tala normalt och Helen var döv, men lärde sig trots det att tala, fast inte helt normalt). Ett argument för det är att Victor lärde sig skriva bättre än tala. Helen och Isabelle fick kärlek och omsorg av familj respektive mor - Victor levde mer eller mindre ensam i vildmarken och Genie blev brutalt plågad och misshandlad.
Kritisk ålder Finns det en kritisk ålder efter vilken det inte längre går att lära sig ett första språk? Jämförelsen mellan Helen & Isabelle å ena sidan och Victor, Genie och Chelsea å andra sidan, indikerar att de sistnämnda var för gamla för att fullt ut lära sig språk. P g a osäkerhet i en mängd frågor är detta dock svårt att säga med säkerhet. Mer säkert är det dock att det ÄR möjligt att lära sig språk fullständigt vid 7 års ålder, annars hade inte Helen och Isabelle klarat det.
Djur och språkinlärning Kan djur lära sig tala? Använda språk överhuvud taget? Kan man säga att en hund som lyder kommandot sitt! kan språk?
Gua & Viki Ett forskarpar uppfostrade chimpansen Gua tillsammans med sin son, i tron att apan skulle lära sig språk av sig själv liksom ett människobarn om det bara utsattes för samma stimuli. I fallet Viki uppfostrade ett par apan som man uppfostrar ett litet barn, men gav henne dessutom aktiv språk- och uttalsträning. Gua visade bättre resultat än Viki. Varför? Gua hade ett mänskligt syskon Vikis föräldrar fokuserade för mycket på talproduktion och för lite på talförståelse.
Washoe På 60-talet hade man börjat misstänka att apornas talorgan helt enkelt inte var sådana att de kunde producera tal i någon större utsträckning. Försök gjordes därför att lära apor teckenspråk. Washoe lärde sig ca 130 ord och kunde använda dem i 2- och 3- ordsyttranden. Trots många års träning kom hon aldrig förbi nivån hos ett 2-3-årigt barn. Washoe flyttades efter flera år till ett forskningsreservat där aporna fick leva tillsammans men fortfarande fick viss träning, tex i att använda redskap. Föreståndarna för centret hävdar att de sett exempel på trepartssamtal mellan chimpanser, och att de apor som lärt sig tecken av människor sedan lär ut dem till yngre apor.
Nim Chimpsky Terrace, empirist, ville bevisa att Noam Chomsky har fel - Djur kan visst lära sig språk! Nim kunde inte lära sig syntax, d v s en specifik ordordning där olika positioner betydde olika funktioner i satsen (subjekt, objekt etc.) Terrace förklarade detta med att en chimpans behov kan uppfyllas genom enordsyttranden, och därför behöver de aldrig tillägna sig syntax. Detta motsägs dock av barns språkutveckling - de flesta av ett litet barns behov skulle också kunna förstås och uppfyllas genom enordsyttranden, ändå övergår barn relativt tidigt till flerordsyttranden! Nim blev omhändertagen och fick ömhet och omtanke, men han fick sin träning i en klinisk miljö och utan verksamhetsanknytning.
Gorillan Koko Framgångarna med Koko var större än tidigare, b l a skapade hon nya ord av sådana hon redan kunde, på ett semantiskt logiskt sätt. Exempel på ord som Koko hittade på är vit tiger för Zebra, ögonhatt för mask och fingerarmband för ring. Koko rapporteras även ha använt språk för att skämta, ljuga och berätta om saker som hänt i förfluten tid - något som bara människor troddes kunna. Trots att Koko vid 15 års ålder kunder över hundra tecken kom hon dock aldrig längre än ett 3-4-årigt barn.
Apor och artificiella språk: Lana & Sarah Färger och geometriska former på tangentbord. Olika kombinationer betydde specifika ting eller handlingar. Lana var tvungen att trycka på knapparna i rätt ordning för att få det hon ville. Lanas meningar utryckte visserligen korrekt syntax, men hon hade inte lärt sig dem enligt syntaktiska regler, utan lärt sig varje fras för sig, ungefär som när man lär sig en handfull fraser på ett främmande språk inför semestern. Med Sarah använde man istället magneter (ungefär som kylskåpspoesi ) med ord för substantiv, verb, adjektiv och även vissa grammatiska funktioner som FRÅGA. Sarah lärde sig tex att tala om saker som inte finns närvarande i talsituationen, och visade en del prov på viss syntaktisk skicklighet - resultaten är dock inte helt entydiga på den punkten.
Kanzi Bonoboapor, eller dvärgchimpanser, sägs vara mest lika oss människor i fråga om språk och kommunikation Bonobon Kanzi fick se skötarna trycka på knappar som symboliserade vissa ord, samtidigt som skötarna sa orden. När han själv tryckte på en knapp sa en talsyntes det ord som knappen motsvarade. Kanzi kom upp till en språklig nivå motsvarnade en 2,5-årig människa.
Delfiner I en studie som påbörjades i slutet av 70-talet lyckades en forskare få två delfiner att lära sig en typ av artificiellt språk. I ena fallet gester, i andra fallet ljud, fick symbolisera specifika begrepp, framför allt föremål och handlingsverb. Antalet ord som delfinerna lärde sig behärska var inte så stort, eftersom studien inte fokuserade på ordmängd. Däremot lärde sig delfinerna, som i princip de enda djuren, syntaktiska relationer.
Papegojan Alex Lärde sig att förstå och svara på frågor om över hundra olika föremål (även abstrakta kategorier som form, färg, material och kvantitet) Alex lärde sig också att be om olika föremål och att tacka nej till dem när han inte ville ha dem. På många sätt gjorde Alex större framsteg än aporna och till och med delfinerna, även om delfinerna gjorde större framsteg i fråga om syntax.
Djurs kommunikation i det vilda Apor och turtagning Apor har visat sig ha olika varningsrop för olika slags fiender tex. Bin och honungsdanser - endast i kommunikativt syfte, ej endast expressivt Fåglar har speciella ljud för olika funktioner
Varför kan inte relativt intelligenta djur lära sig språk? Chomsky: Om apor verkligen hade förmåga att lära sig avancerat språk - skulle de inte gjort det för länge sedan? Empiristerna: Djur saknar tillräcklig intelligens Rationalisterna: Djur saknar speciell språkförmåga