Årsredovisning 2013
Produktion: Tibro kommun Layout och textbearbetning: Christina von Brömssen Fotografer: Thomas Harrysson, Mikael Ljungström/Scandphoto, Anneli Malm/SLA, Christina von Brömssen Tryck och repro:
Innehållsförteckning Inledning Kommunalrådet har ordet... 4 Bokslut 2013 i korthet... 5 Organisation... 6 Målstyrningsmodell... 7 Förvaltningsberättelse Analyser Omvärldsanalys... 8 Ekonomisk analys... 9 Personalredovisning... 14 Mål- och kvalitetsuppföljning Kommunfullmäktiges mål... 16 Nämndernas mål... 20 Finansiella mål... 30 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen kommunledningskontoret... 31 Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsförvaltningen... 34 Byggnadsnämnden... 36 Barn- och utbildningsnämnden... 37 Kultur- och fritidsnämnden... 41 Socialnämnden... 44 Kollektivtrafiknämnden... 48 Affärsverksamhet... 50 Kommunala bolag... 52 Ekonomisk redovisning Redovisningsprinciper... 55 Resultaträkning... 57 Balansräkning... 58 Kassaflödesanalys... 59 Noter... 60 Driftredovisning... 66 Investeringsredovisning... 67
Kommunalrådet har ordet T ibro kommun har under året fortsatt arbetet med vår vision. En uppdatering genomfördes på Inredia med företrädare för föreningar, näringsliv, politiker och kommunens förvaltningar. Arbetet resulterade i en rapport, där 10 insatsområden identifierades. Dessa insatsområden ska bidra till Tibros utveckling framöver. Inredia har under året fungerat som en mötesplats för alla. Kommunfullmäktige har numera sina möten där. Under året har förhandlingar skett med näringslivsbolaget InTibro som från årsskiftet 2014 tar över driftansvaret för Inredia, allt för att stärka näringslivets inflytande över näringslivsutvecklingen i Tibro. Tibro kommun har i grunden en god ekonomi, men det har varit en minskning på intäktssidan för vårt gymnasium. Antalet elever på Fågelviksgymnasiet har minskat från 700 till 400 och en anpassning måste ske till denna utveckling. Den främsta orsaken till elevminskningen är att det totala antalet gymnasieelever minskat med 30 procent i Sverige de senaste åren. Kommunstyrelsen har tillsammans med barn- och utbildningsnämnden arbetat med att få en budget i balans och det arbetet fortgår även 2014. Budgetarbetet för 2014 startade i ett stramt läge med halverade statsbidragsuppräkningar. I budgetarbetet våren 2013 stod det snart klart att vi måste skjuta till mer medel till verksamheterna. Förslaget blev att höja kommunalskatten med 50 öre, vilket skulle ge en inkomstökning på 9 miljoner. Vid kommunfullmäktige i juni 2013 antogs budgetramarna med en skattehöjning på 50 öre. Det har genomförts en del större investeringar under 2013. Bland annat påbörjades en större tillbyggnad vid Ängens förskola. Det finns efterfrågan på nya avdelningar inom förskoleverksamheten även under 2014. Under året skedde en återbetalning av AFAförsäkringspengar på cirka 10 miljoner. Dessa pengar har använts till att bygga en gång- och cykelväg utefter Häggetorpsleden. Ett större underhållsarbete har också genomförts i Sporthallen, där golvet i B-hallen bytts. Under året stängde Swedwood sin produktion i Tibro. Arbetet med att få ner arbetslösheten pågår i olika projekt på vår arbetsmarknadsenhet. Flera mässor arrangerades under hösten där arbetsgivare och arbetssökande skulle finna varandra. Vid ett tillfälle kom 900 arbetssökande från Tibro och omgivande kommuner. Utfallet blev mycket bra. Satsningen på att minska ungdomsarbetslösheten fortsätter under 2014. Tibro kommun har sedan många år haft ett avtal med Migrationsverket om mottagande av flyktingar. Under hösten utarbetades ett avtal för ensamkommande flyktingbarn, med beslut i kommunstyrelsen i december. Tibro kommuns engagemang genom TTC med den sydafrikanska utvecklingscentrumet Furntech avslutades under året. Sida har finansierat projektet, som har skapat 6 nya skolor för arbetslösa och fortbildat anställda inom möbelindustrin i Sydafrika. Socialnämnden har stått i spetsen för det socioekonomiska arbetet som vi påbörjat inom Tibro kommun. Vidare har det skett en satsning på schemaläggning av egen tid för de boende på våra äldreboenden, som ger mer tid till samtal och möjlighet att tillgodose våra äldres önskemål om egna aktiviteter. Idrottskommunen Tibro har under året givit eko utanför kommungränsen. Framför allt märks Viktoria och Joshi Helgesson inom konståkning, såväl internationellt som hemma i ishallen i Tibro. Vår sjufaldige endurovärldsmästare Anders Eriksson har också synts i det offentliga livet. Han har medverkat vid flera event på Inredia och är en radioröst i P4 Skaraborg. Bokslutet för 2013 blir bättre än budgeterat. Fler har valt Tibro som bostadsort och gymnasiet fick inte det ekonomiska avdrag som aviserats från staten. Sammantaget gav dessa faktorer Tibro kommun ökade inkomster. Skatteutjämningsystemet gav oss också ett bättre utfall än den beräkning som gjordes inför budget 2013. Till sist vill jag tacka alla anställda som gjort fina insatser för oss här i Tibro. Viljan att göra en bra kommun bättre präglar både medarbetare och förtroendevalda. Till samtliga förtroendevalda vill jag tacka för ett gott samarbete för Tibros bästa. Claes Jägevall (fp) Kommunstyrelsens ordförande 4 Årsredovisning Tibro kommun 2013
Bokslut 2013 i korthet 2013 års resultat för kommunen är 14,7 mkr, vilket är 12,3 bättre än det budgeterade resultatet 2,4 mkr. En stor del av överskottet beror på att kommunen fått 10,4 mkr i tidigare betalda sjukförsäkringspremier från 2005-2006 återbetalda från AFA Försäkring. De två första kvartalsprognoserna visade dock stora negativa budgetavvikelser hos nämnderna och underskott för kommunen totalt. Störst underskott visade Barn- och utbildningsnämnden som 2012 hade ett budgetunderskott om -11,6 mkr. Även 2013 såg ut att ge ett stort underskott enligt kvartalsprognoserna, men det slutliga underskottet stannade vid -1,3 mkr. Jämfört med 2012 sänkte nämnden sina nettokostnader med 4,7 mkr. Det goda resultatet innebar att kommunen kunde självfinansiera årets investeringar, som uppgick till 20,2 mkr. Mest inves- teringspengar (8,9 mkr) satsades i tre nya förskoleavdelningar, en vardera på förskolorna Snickargården, Gläntan och Ängen (klar 2014). Kommunala bolag De kommunala bolagen visar även de starka resultat 2013, Tibrobyggen 1,0 mkr och Tibro Energi med koncern 4,6 mkr. Tibrobyggen stod i och med beslutet om köp av bostadsområdet Brittgården, där 261 lägenheter med tillhörande lokaler köps för 81,8 mkr, för kommunkoncernens största satsning under året. Sammanfattningsvis innebar 2013 en fortsatt sund och stabil ekonomi för Tibro kommun och dess bolag. Måluppfyllelse 2013 Under 2013 utvecklades sättet att redovisa måluppfyllelse i Tibro kommun. I årets årsredovisning presenteras det förväntade resultatet av arbetet med alla prioriterade mål och måluppfyllelsen relateras till det förväntade resultatet. I tabellen nedan redovisas alla prioriterade mål och hur väl de bedöms ha uppfyllts. En beskrivning av vad antalet sköldar står för finns på sidan 7 och utförliga beskrivningar av alla mål, förväntade resultat, strategier och måluppfyllelse presenteras på sidorna 16-30 i förvaltningsberättelsen. Prioriterade mål Kommunfullmäktige Utveckla våra mötesplatser för olika intressen och åldrar Stärka Tibro som en attraktiv kommun för barn och föräldrar Bidra till ett kreativt och nyskapande näringsliv Kommunstyrelsen kommunledningskontoret Ökad IT-tillgänglighet Ge goda förutsättningar för tillväxt Kommunstyrelsen samhällsbyggnad En kostenhet i balans Byggnadsnämnden Främja god bebyggd miljö och ge snabb service till medborgare och andra aktörer inom plan- och byggverksamheten Barn- och utbildningsnämnden Utveckla insatser för barn och elever i tidiga åldrar Ökad måluppfyllelse vid Fågelviksgymnasiet Uveckla elevhälsoinsatserna för barns och ungas rätt till god utveckling Kultur- och fritidsnämnden En rik fritid för alla Tydlig profil för sportparksområdet Satsning och profilering på arrangemang, festivaler, tävlingar o dyl. Utveckla ung kultur i Tibro Socialnämnden Ökad kvalitet på demensomvårdnaden för de demenssjuka i Tibro och deras anhöriga genom ett större individuellt brukarfokus De barn och ungdomar som får stöd från socialtjänsten ska uppleva bättre livskvalitet Måluppfyllelse Två sköldar? Tre eller fyra sköldar? Årsredovisning Tibro kommun 2013 5
Organisation Tibro kommuns organisation består av kommunstyrelsen, fyra egna facknämnder samt en kollektivtrafiknämnd, som är gemensam med grannkommunerna Hjo och Karlsborg. Kommunen har två helägda bolag samt deltar i fyra kommunalförbund. Tibro kommun bedriver verksamhet inom många områden och i olika driftsformer. Verksamheten leds av kommunfull mäktige, dess verkställande organ kommunstyrelsen, fyra nämnder och bolagens styrelser. Verksamheten bedrivs i tra ditionell förvaltning, i aktiebolag, en gemensam nämnd och i kommunalförbund. Varje nämnd verkställer kommunfullmäktiges beslut. I de helägda kommunala aktiebolagen tillsätter kommunfullmäktige styrelse och respektive styrelse utser verkställande direktör. I de aktiebolag där kommunen inte har ägandemajoritet har kommunen representanter i styrelsen vilka väljs av kommunfullmäktige. Fördelning av mandat i KF och KS Parti KF KS Socialdemokraterna 13 4 Folkpartiet 7 3 Moderaterna 6 2 Kristdemokraterna 4 1 Centerpartiet 3 1 Vänsterpartiet 1 0 Sverigedemokraterna 1 0 Totalt 35 11 Ledamöter i kommunfullmäktige 2013 Socialdemokraterna: Rolf Eriksson, Anne-Marie Wahlström, Per Gren, Susanne Johansson, Jan Holm, Hans Dahm, Gunnel Johansson, Maria Sundqvist, Björn Anderberg, Elinda Andersson, Bengt Ferm, Anders Hallgren, Thomas Carlsson Folkpartiet: Claes Jägevall, Ann Ohlsson, Alda Danial, Agneta Leffler Larsson, Siw Malmsten, Ingemar Ryefalk, Lena Åberg Moderaterna: Ann-Britt Danielsson, PeO Andersson, Bodil Olsson, Kenth Wengholm, Michael Hallgren, Per-Olof Qvick Kristdemokraterna: Annika Eclund, Stefan Larsson, Orvar Andersson, Annika Singelton Centerpartiet: Anna-Karin Johansson, Bengt Andersson, Jan Henningsson Vänsterpartiet: Cecilia Carlsson Sverigedemokraterna: Sven-Olof Andersson Ledamöter i kommunstyrelsen 2013 Socialdemokraterna: Rolf Eriksson, Anne-Marie Wahlström, Jan Holm, Daniel Blomqvist Folkpartiet: Claes Jägevall, Alda Danial, Claes-Gunnar Almeståhl Moderaterna: Ann-Britt Danielsson, PeO Andersson Centerpartiet: Anna-Karin Johansson Kristdemokraterna: Stefan Larsson 6 Årsredovisning Tibro kommun 2013
Målstyrningsmodell Tibro kommun har en målstyrningsmodell som utgår från den vision som kommunen antog i samverkan med Tibros förenings- och näringsliv 2005. Styrande för målstyrningen i kommunen är också den boendestrategi och den näringslivsstrategi, som utvecklades med visionen som grund och fastställdes av kommunfullmäktige 2006. Av visions- och strategidokumenten framgår att alla som bor och verkar i Tibro tillsammans ska sträva efter att utveckla Tibro till: En boplats som lockar och inspirerar. En mötesplats för allas intressen. En innovativ mötesplats för världens inredare. Kommunövergripande mål, nämndsmål och verksamhetsmål Kommunfullmäktige antar årligen ett antal prioriterade mål, som ska vara vägledande för kommunens arbete det kommande året. För varje mål har fullmäktige fastställt ett antal strategier, som övergripande beskriver hur kommunen ska agera för att förverkliga målet samt ett antal förväntade resultat. Nämnder, styrelser och verksamheter fastställer både egna prioriterade mål samt vilka åtgärder som ska vidtas för att de ska bidra till att kommunfullmäktiges mål förverkligas. I kommunens årsredovisning redovisar kommunledning, nämnder och styrelser årligen måluppfyllelsen för årets prioriterade mål. Följande begrepp används i målstyrningsmodellen: Mål Prioriterade mål som det är särskilt fokus på. Förväntat En beskrivning av hur vi mäter målresultat uppfyllelsen. Strategier En beskrivning av de huvudsakliga tillvägagångssätt, som valts för att uppnå målet. Måluppfyllelse En redovisning av hur de prioriterade målen uppnåtts. Utvärdering Redovisningen av kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter i årsredovisningen utgår från de mål och strategier som kommunfullmäktige antagit. Måluppfyllelsen för varje mål bedöms i en skala från ett till fyra. Värderingen redovisas med olika antal av Tibros kommunvapen. Ju fler kommunvapen desto bättre har verksamheten uppnått sina mål. Så här redovisas nivån på måluppfyllelsen: Gemensam värdegrund Målet är inte uppnått Målet är delvis uppnått Målet är i huvudsak uppnått Målet är uppnått Under perioden 2010-2012 genomförde Tibro kommun ett omfattande varumärkesarbete, som resulterade i en ny sammanhållen plattform för Tibro kommuns kommunikation, en varumärkesplattform med en grafisk profil, en kommunikationsstrategi och en ny logotype. Inom ramen för varumärkesarbetet fastställdes Tibros gemensamma värderingar, vår värdegrund: Jordnära och framtidsinriktad. Vi vill utveckla det vi har och det vi kan. Delaktighet och helhet. Vi samverkar för att skapa förutsättningar för framtiden genom att tillsammans lyfta blicken och tillvarata våra möjligheter. Äkthet, uppriktighet och ett väl utfört arbete. Det vi gör, gör vi grundligt, hållbart och med stolthet. Tibros värdegrund kan sammanfattas i fyra kärnvärden: Omtanke Självtillit Samverkan Handlingskraft De strategier och riktlinjer som finns i Tibro kommuns politiska styrdokument ingår också som en del i kommunens gemensamma värdegrund. För att Tibro kommun ska uppfattas som trovärdig ska både uppsatta mål och all verksamhetsutveckling präglas av vår gemensamma värdegrund. Tibros vision och värdegrund utgör ett samlat ramverk för all målstyrning i Tibro kommun. Årsredovisning Tibro kommun 2013 7
Omvärldsanalys Kommunsektorn har under den senaste 10-årsperioden uppvisat starka ekonomiska resultat. Under perioden 2003-2012 uppgick kommunernas samlade resultat till 2,4% av skatter och statsbidrag, vilket överskrider tumregeln om 2% som en långsiktigt hållbar resultatnivå. Lägger man till de kommunalt ägda bolagen så blir resultatnivån ännu högre. Även det gångna året ser ut att bli ett år med starka ekonomiska resultat för kommunerna. Bakom de senaste årens starka resultat ligger bland annat stora återbetalningar från AFA Försäkring och konjunkturstöd ifrån staten. Dessa tillskott är dock av engångskaraktär och när dessa tillskott upphör finns ett underliggande resultat som inte är fullt så starkt. I ett kort perspektiv ser den ekonomiska utvecklingen positiv ut. Efter 2013, som till stor del präglades av finansiell oro på grund av kriser med de offentliga finanserna runtom i världen är bedömningen i början av 2014 att såväl svensk ekonomi som världsekonomin långsamt börjar ta fart igen. I Sverige väntas arbetslösheten minska något under 2014 men det är först från 2015 och framåt som arbetslöshet, löneökningstakt och skatteintäkter påverkas mer markant. Arbetslösheten, inklusive personer i arbetsmarknadsprogram, har i Tibro de senaste åren legat kring 8,5% vilket är ett par procentenheter över nivåerna i riket och länet. När det gäller ungdomsarbetslösheten (åldern 16-24 år) så har denna i riket och länet varit cirka 10% de senaste två åren medan den i Tibro varit 13-14%. Både vad gäller ungdomar och övriga arbetslösa i Tibro så är andelen i åtgärder fler än i riket och länet, vilket gör att skillnaden i andel öppet arbetslösa är lägre. (Källa: AMS) Sveriges befolkning växer och ökningen 2013 (88 971 personer) är den största sedan 1946. En bidragande orsak till detta är invandringen från framförallt länder med oroligheteter som Syrien och Somalia. Invandringen till Sverige, 115 845 personer, är den högsta någonsin. Cirka ¾ av Sveriges befolkningsökning 2013 kommer från invandringsöverskottet. Även Tibro har en positiv befolkningsutveckling som till stor del beror på invandring. Vid årsskiftet 2013/2014 hade kommunen 10 754 invånare, vilket innebär en ökning med 81 personer under 2013. Födelsenettot, antalet födda minus antalet döda, var -1 så ökningen beror på inflyttning. Tibro hade 2013 ett positivt flyttnetto från övriga länet (+38), tappade till övriga riket (-29) och hade ett positivt inflyttningsnetto från utlandet (+74). (Källa: SCB) Den ökande invandringen kräver bland annat att kommunerna tar emot fler asylsökande. Tibro kommun har därför ingått ett avtal med Migrationsverket om ett asylboende med 10 platser för ensamkommande ungdomar. Den största ekonomiska utmaningen för kommunsektorn att möta de kommande åren är de volymökningar som sker i de åldersrelaterade verksamheterna förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Från att ha ökat ungefär en halv procent per år de senaste 10 åren, så kommer ökningen fram till 2020 vara dubbelt så snabb. Volymutvecklingen i riket framgår i ovanstående diagram hämtat ur Sveriges kommuner och landstings Ekonomirapporten från oktober 2013. (Källa: SKL) 8 Årsredovisning Tibro kommun 2013
Ekonomisk analys Viktiga händelser 2013 Tibro kommun redovisar ett positivt resultat 14,9 mkr för 2013. Även kommunens bolag visar starka resultat efter skatt, AB Tibrobyggen 1,0 mkr och Tibro Energi AB med koncern 4,6 mkr. Såväl kommunen som bolagen har en god ekonomi. När det gäller den ekonomiska utvecklingen för kommunkoncernen är följande händelser under året särskilt viktiga att lyfta fram. D. Kontroll: Med kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet av budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. RESULTAT Skatte- och nettokostnadsutveckling Diagram 1: Skatteintäkter och statsbidrag (röd linje) och verksamhetens nettokostnader (svart linje) 2009-2013 Kommunen blir medlem i Kommuninvest vilket innebär att kommunen och dess bolag kan erhålla billigare finansiering. På kort sikt betyder detta mest för Tibrobyggen som är den enhet i kommunkoncernen med de största lånen. AFA Försäkring beslutade att återbetala sjukförsäkringsavgifter för åren 2005-2006. Detta innebar en obudgeterad intäkt på 10,4 mkr. Barn- och utbildningsnämndens beslut om att från och med läsåret 2013/2014 påbörja minskningen av antalet program och inriktningar på Fågelviksgymnasiet. AB Tibrobyggens beslut om förvärv av bostadsområdet Brittgården, omfattande 261 lägenheter med tillhörande lokaler, för 81,8 mkr. Kommunfullmäktiges beslut i juni att 2014 höja skatten med 50 öre, vilket för kommunens del innebär cirka 9 mkr i ökade intäkter. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har beslutat om tre finansiella mål och tre verksamhetsmål (från 2014 är det två verksamhetsmål). Måluppfyllelsen för verksamhetsmålen dessa beskrivs mer utförligt i förvaltningsberättelsen på sidorna 16-30. Samtliga tre finansiella mål är mätbara och uppfylls 2013. Utöver att målen uppfylls för det enskilda året så har kommunen och koncernbolagen en sund och stabil ekonomi. Under 2009 drabbades hela världen av en finanskris som medförde en kraftig sänkning av skatteintäkternas tillväxt. Den utvecklingen märktes också i Tibro där ökningstakten av skatteintäkterna minskade. Även om 2013 inte innebar en dramatisk vändning i konjunkturen så ökade skatteintäkterna mer än de närmast föregående åren. I takt med att konjunkturen tar fart så väntas skatteintäktsökningen successivt förbättras under den kommande 3-4-årsperioden. Ökningen av verksamhetens nettokostnader har stannat av mellan 2012 och 2013. Om man bortser från engångsposter i form av AFA-återbetalningar (2012 och 2013) samt intrångsersättning från Naturvårdsverket (2012) så är ökningen marginell. En anledning till detta är att Barn- och utbildningsnämnden minskat sina nettokostnader med 4,7 mkr mellan 2012-2013. Diagram 2: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 2009-2013 Modell för finansiell analys Tibro kommun använder en finansiell analysmodell, som benämns RK-modellen för att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning. Målsättningen är att utifrån dessa parametrar identifiera finansiell status och därigenom försöka klargöra om Tibro har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: A. Resultat: Här görs en kartläggning av Tibro kommuns resultat och dess utveckling. Här redovisas även utveckling och finansiering av investeringar. B. Kapacitet: Här redovisas vilken finansiell motståndskraft Tibro kommun har på lång sikt. C. Risk: Under risk redovisas hur Tibro kommun är exponerad finansiellt. Här analyseras också borgensåtaganden och kommunens samlade pensionsskuld. Verksamhetens nettokostnad som andel av skatter och statsbidrag är ett viktigt nyckeltal, då det visar om skatter och statsbidrag är tillräckliga för att finansiera den löpande verksamheten. Ett riktmärke är att nyckeltalet inte bör överstiga 98%, vilket över tid ska ge utrymme för att skattefinansiera en normal investeringsvolym. Då Tibro kommun har relativt stora finansiella omsättningstillgångar, marknadsvärdet av aktier och obligationer som förvaltas Årsredovisning Tibro kommun 2013 9
av Alfred Berg var vid årsskiftet 134,3 mkr, så har kommunen över tid ett positivt finansnetto. Så länge dessa tillgångar finns kvar och de förväntas ge en rimlig avkastning så kan kommunen i motsvarande omfattning ligga över 98% och ändå uppnå ett resultat om 2% av skatter och statsbidrag. Under 2013 var nettokostnadsandelen 97,5 % men om man bortser från engångsintäkten från AFA Försäkring är andelen 99,8%. Detta stämmer väl med hur Tibro kommun budgeterat de senaste åren. Det finansiella målet om ett resultat på 6 mkr har i huvudsak uppnåtts genom att finansnettot budgeterats till cirka 5 mkr i nettointäkter. Med nuvarande diskussioner kring investeringar i framförallt skollokaler så är frågan om investeringsvolym och investeringstakt väsentlig för hur stort det placerade kapitalet och därmed finansnettot kommer att vara i framtiden. Årets resultat Diagram 3: Årets resultat, 2009-2013 Kommunen uppfyller balanskravet 2013 och har inga negativa resultat från tidigare år att återställa. Investeringar Diagram 4: Investeringar, 2009-2013 Investeringsbudgeten uppgick efter ombudgeteringar från 2012 till 36,2 mkr. Efter att kommunens marsprognos visat på ett stort underskott beslutade kommunfullmäktige att reducera budgeten med 10,1 mkr till 26,1 mkr. Under 2013 fanns inget enskilt riktigt stort investeringsprojekt utan mest medel riktades mot tillbyggnad av tre förskolor med vardera ytterligare en avdelning. Avdelningarna på Snickargården och Gläntan stod klara under året medan Ängens nya avdelning tas i bruk under våren 2014. Totalt investerades 20,2 mkr varav 8,9 mkr i de tre förskoleavdelningarna. Årets resultat 2013 uppgår till 14,7 mkr. Kommunen klarar därmed sitt finansiella mål om att resultatet ska uppgå till minst 6 mkr. Det är femte året i rad som kommunen uppvisar ett starkt resultat, som ligger över de 2% (motsvarande cirka 10 mkr) av skatter och statsbidrag som Sveriges kommuner och Landsting satt upp som ett riktmärke för en långsiktigt hållbar ekonomi. Tibro kommun har de senaste 5 åren ett resultatsnitt om 15,9 mkr eller 3,3% som andel av skatter och statsbidrag. I årets resultat finns en stor obudgeterad intäkt om 10,4 mkr i form av återbetalning av sjukförsäkringspremier för åren 2005-2006 från AFA Försäkring. Enligt lag ska förvaltningsberättelsen innehålla en så kallad balanskravsutredning för att se om kommunen uppfyller lagkravet om minst ett nollresultat. Balanskravsutredning, Tkr Årets resultat 14 690 Samtliga realisationsvinster -526 Vissa realisationsvinster 0 enligt undantagsmöjlighet Vissa realisationsförluster 0 enligt undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i värdepapper 0 Återföring av orealiserade 0 förlust i värdepapper Årets resultat efter 14 164 balanskravsjusteringar Självfinansieringsgrad av investeringar Diagram 5: Självfinansiering av investeringar i %, 2009-2013 Ett av Tibro kommuns finansiella mål är att investeringar ska självfinansieras, det vill säga att inga lån ska behöva tas upp för att betala investeringarna. Det höga resultatet tillsammans med en investeringsnivå som motsvarar ett normalår gör att kommunen 2013 finansierat investeringarna fullt ut med egna medel. Investeringsvolymen kan variera mycket från år till år beroende på om större projekt genomförs eller ej. Därför ska målet om självfinansiering också ses över tid. Sett över den senaste 5-årsperioden så har kommunen klarat av att egenfinansiera investeringarna. 10 Årsredovisning Tibro kommun 2013
KAPACITET Soliditet Diagram 6: Soliditet 2009-2013 exklusive och inklusive ansvarsförbindelsen avseende pensioner. Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Ju högre soliditet desto lägre skuldsättning har kommunen. Soliditeten har under 2013 förbättrats med några tiondelar och ligger på höga 71 %. Snittet i riket var 2012 49 %. Detta visar att Tibro i grunden har en sund ekonomi. Långfristiga skulder Till följd av ansträngd likviditet under våren tog kommunen upp ett lån på 25 mkr. Då både resultatet förbättrades och investeringsnivån sjönk jämfört med de första prognoserna så är likviditeten vid årsskiftet så god att lånet eventuellt kan återbetalas under 2014. Kommunalskatt Kommunens viktigaste finansieringskälla är kommunalskatten. En låg skattesats innebär en större möjlighet att möta ekonomiska utmaningar genom att öka intäkterna genom skattehöjningar. Under året har kommunfullmäktige beslutat höja skatten med 50 öre 2014 från 20,71 till 21,21. Tibro hade 2013 en relativt låg kommunalskatt jämfört med andra kommuner. I och med höjningen ligger skattesatsen i nivå med snittet (vägt medelvärde) i Västra Götaland 2014. Det är dock fortfarande endast 13 av 49 kommuner i Västra Götaland som har lägre skattesats. Skatter och statsbidrag Kommunens intäkter kommer huvudsakligen från skatter och statsbidrag. Mellan 2012 och 2013 ökade de totala intäkterna från skatter, utjämningssystem och statsbidrag med 14 mkr eller 2,9%. Under 2013 har riksdagen fattat beslut om ändringar i det kommunala utjämningssystemet. Förändringen av systemet för kostnadsutjämning gynnar Tibro kommun som när systemet är fullt infört om några år tjänar cirka 5 mkr per år. RISK Likviditet Kommunens kortfristiga betalningsberedskap är mycket god. Under våren 2013 var likviditeten ansträngd och under en kort period var kommunens checkkredit på 30 mkr nästintill fullt utnyttjad. Därefter har likviditeten stärkts på flera sätt; ett lån om 25 mkr togs upp i april, investeringsbudgeten sänktes genom fullmäktigebeslut i juni, resultatutvecklingen har varit positiv och Tibro Energi AB har i december löst sitt lån om 11 mkr hos kommunen. Kommunen hade vid årsskiftet en mycket god likviditet och har genom outnyttjad checkkredit, möjligheterna till lån genom medlemskap i Kommuninvest och stora omsättningstillgångar placerade i obligationer och aktier inga problem att bibehålla en mycket god betalningsförmåga. Finansiella tillgångar och avkastning Tibro kommun har haft ett stort finansiellt kapital som förvaltas efter en av kommunfullmäktige fastställd kapitalplaceringspolicy. Eftersom kommunen över tid har finansierat sina investeringar med egna medel har kapitalet successivt ökat hos kommunens kapitalförvaltare. Under året valde kommunen att uppta ett lån istället för att sälja av finansiella omsättningstillgångar. Marknadsvärdet för placerade medel var vid årsskiftet 134,3 mkr medan bokfört värde var 124,5 mkr. Avkastningen, uttryckt i förändring av bokfört värde, var lägre än vad kommunen budgeterat. Marknadsvärdet för kommunens placeringar steg sammantaget med drygt 8%. Avkastningen 2013 kom nästan i sin helhet från aktier (cirka 1/3 av totala tillgångarna) medan obligationer och andra räntebärande värdepapper (cirka 2/3 av totala tillgångar) gav låg avkastning. Borgensåtagande Kommunen har under 2013 ökat sitt borgensåtagande till de kommunala bolagen. AB Tibrobyggen och Tibro Energi har genom fullmäktigebeslut erhållit borgensramar. Aktuella borgensåtaganden 2013 2012 AB Tibrobyggen 128 611 141 137 Tibro Energi AB med koncern 5 500 500 Föreningar 1 864 2 068 Summa 135 975 143 705 Tibrobyggen har haft vissa lån mot säkerhet i fastigheter men dessa kommer nu att successivt fasas ut till förmån för lån med kommunal borgen. I och med Tibrobyggens köp av Brittgården i december så ökade kommunens borgensåtagande kraftigt. Även Tibro Energi har sedan december 2013 lån med kommunal borgen istället för lån direkt från kommunen. Kommunen tar av bolagen ut en borgensavgift om 0,25% för att få en konkurrensneutral verksamhet. Kommunen har även gått i borgen för föreningarna Tibro Film och Teater, Tibrobygdens Ridklubb samt Tibro Tennisklubb. Borgensåtagandena för föreningar uppgår totalt till 1,9 mkr. Årsredovisning Tibro kommun 2013 11
Pensionsskuld Diagram 7 visar kommunens ansvarsförbindelse avseende pensioner intjänade före 1998. Tibro kommuns pensionsförpliktelser uppgick vid årsskiftet till 268 mkr, vilket avser pensioner intjänade före 1998. Enligt kommunal redovisningslag ska dessa pensionsförpliktelser redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner intjänade från år 1998 redovisas över resultaträkningen och betalas in som en premie till KPA. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade före 1998 ska också redovisas som en kostnad. 2013 sänktes kalkylräntan på pensionsskulden, vilket medförde att kommunens pensionsskuld ökade då nuvärdet av de intjänade framtida pensionsförmånerna ökade. Redogörelse över pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning (Tkr inkl. särskild löneskatt) Avsättningar för pensioner 4 758 och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelser, d v s pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar 267 820 Finansiella placeringar avseende 0 pensionsmedel Återlånade medel 272 578 Att kommunen återlånat medel innebär att kommunen istället för trygga pensionerna genom särskild försäkring/placering har använt medlen i sin verksamhet. KONTROLL Prognossäkerhet På kommunnivå sker kvartalsvisa prognosuppföljningar. I jämförelse med bokslutet kan det konstateras att bokslutet hos de större nämnderna visat ett bättre resultat än vad som prognostiserats. Nedanstående tabell visar budgetavvikelse i de tre kvartalsprognoserna samt i bokslutet. De stora förändringarna i avvikelse på finansförvaltningen beror på att beskedet om AFA-pengarna kom under året. Förändringen mellan sista prognosen och bokslutet beror på att de 2 mkr som avsatts från AFA-pengarna för rivning/sanering av fastigheter inte hann användas under 2013. Socialnämnden meddelade i samband med septemberprognosen Styrelse/nämnd/förvaltning, Tkr Avvikelse 1303 Avvikelse 1306 Avvikelse 1309 Avvikelse bokslut Kommunfullmäktige 0-45 0 256 Kommunstyrelsen 1 250 1 968 2 000 2 423 KS kommunledningskontor 0-1 061-1 000-1 054 KS samhällsbyggnadsförvaltning -1 700 550 400 1 670 Barn- och utbildningsnämnd -15 537-5 426-5 426-1 332 Kultur- och fritidsnämnd 0 0-100 -113 Socialnämnd -1 968-1 687-657 1 403 Kollektivtrafiknämnd 0 173 290 449 Finansförvaltning 0-2040 6 400 9 262 Summa, verksamhetens -17 955-7 568 1 907 12 964 nettokostnader Skatteintäkter -5 007-4 209-4 195-4 874 Utjämning, statsbidrag och fastighetsavgifter 6 131 6 126 6 126 6 310 Finansiella intäkter 0-1 900-1 900-1 296 Finansiella kostnader 0 400 100-814 Årets resultat -16 831-7 151 2 038 12 290 12 Årsredovisning Tibro kommun 2013
att utfallet av bland annat statsbidragsansökningar kunde innebära ett bättre utfall än prognosen i bokslutet. Prognossäkerheten hos nämnderna behöver generellt förbättras. Särskilt hos barnoch utbildningsnämnden som för andra året i rad har stor förändring mellan septemberprognos och slutligt utfall. Ett led i detta arbete är att Fågelviksgymnasiet i början av 2014 anställt en ekonom. Utfallet av skatteintäkter och finansnetto har i stort följt de prognoser som getts under året. Finansnettot blev sämre än prognostiserat, men osäkerheten kring denna prognos var känd och resultatet påverkas av vilka vinster som förvaltaren väljer att realisera. Ekonomistyrning De senaste åren har inneburit goda resultat för Tibro kommun men bakom de goda resultaten finns delvis engångsintäkter och år med god avkastning på kommunens finansiella tillgångar. Samtidigt har det funnits återkommande underskott inom vissa verksamheter. Därför har ekonomistyrningen 2013 haft fokus på att få dessa verksamheter i budgetbalans. Störst har underskotten varit i Barn- och utbildningsnämndens, BUN:s, verksamheter. 2012 visade BUN ett underskott med -11,6 mkr efter att juniprognosen pekat på -5,7 mkr. Det är främst gymnasieskolan som haft problem med att hålla budgeten. Därför genomfördes i början av året en extern utredning, vars syfte var att visa på vägar till ekonomisk balans för gymnasieskolan. En viktig del i utredningen var att utbudet av program, inriktningar och val måste anpassas till ett sjunkande elevtal. Barn- och utbildningsnämnden beslutade därför inför höstterminen 2013 om omfattande förändringar i Fågelviksgymnasiets utbud. När marsprognosens stora underskott blev känt beslutade BUN om ett åtgärdsprogram som omfattade alla större verksamhetsområden. Åtgärdsprogrammet innehöll delvis åtgärder av tillfällig karaktär i syfte att begränsa underskottet 2013. En annan verksamhet med långvarigt budgetunderskott är kommunens kostverksamhet vid äldreboendena. Tre äldreboenden med egna tillagningskök och totalt cirka 115 dagsportioner gör att kostnaderna är jämförelsevis höga. En höjning av avgifterna från och med augusti bidrog till att begränsa underskottet 2013 till -1,0 mkr. Nuvarande verksamhet är inte finansierad, varför ytterligare åtgärder krävs under 2014. Årsredovisning Tibro kommun 2013 13
Personalredovisning I Tibro kommuns personalredovisning redovisas statistik om kommunens anställda, aktuell sjukfrånvaro samt information om kommunens strategiska personalarbete. Redovisningen avser månadsanställd personal, där inget annat anges. Antal anställda Tibro kommun har totalt 950 anställda, vilket gör att kommunen är Tibros största arbetsgivare. Av dessa är 40 chefstjänster. Det innebär att antalet anställda per chef i genomsnitt är 24 personer. Antalet anställda i Tibro kommun, tillsvidare och visstidsanställda, har minskat under 2013 med 3,5 %. Av samtliga anställda i kommunen är andelen kvinnor och män oförändrad. Tabell 1: Antal anställda 2011 2012 2013 Anställda 987 984 950 Kvinnor (%) 80 80 80 Män (%) 20 20 20 Urval: Samtliga månadsavlönade på avtal 01 (AB) som är tillsvidare- eller visstidsanställda. Om en person har flera anställningar räknas han/hon endast en gång. Den förvaltning som minskat mest i antal anställda är Barn och Utbildning (23 anställda). Samhällsbyggnad är den enda förvaltningen som har utökat antalet anställda (2 anställda). Tabell 2: Anställda per förvaltning i % Förvaltning 2011 2012 2013 Barn & Utbildning 41 41 39 Socialtjänsten 39 40 41 Samhällsbyggnad 13 12 13 Kultur & Fritid 2 2 2 Kommunledningskontoret 5 5 5 100 100 100 Urval: Samtliga månadsavlönade på avtal 01 (AB) som är tillsvidare eller visstidsanställda. Om en person har flera anställningar räknas den endast en gång. Årsarbeten Tabellen nedan visar att antal årsarbeten har fortsatt att minska under året. Den procentuella minskningen 2012 var 2,2 % och 2013 är den 2,5 %. För att minska underskottet har arbetsprövning införts vid vakans. Arbetsprövningens syfte är undersöka om arbetsuppgifterna i första hand kan fördelas på befintlig personal istället för nyrekrytering. Tabell 3: Antal årsarbeten 2011 2012 2013 Årsarbeten 977 955 931 Urval: Antal arbetade timmar motsvarar arbetstid enligt anställningsavtal + över-/fyllnadstid - frånvaro och inkluderar även tid utförd av timavlönade. Ett årsarbete är 1 700 timmar. Sysselsättningsgrad Andelen heltidsanställda är i stort sett oförändrad i förhållande till förra året. Tabellen visar att männen har högre sysselsättningsgrad än kvinnorna. 97 % av männen arbetar 75 % eller mer medan motsvarande siffra för kvinnorna är 89 %. Tibro kommun har som mål att tillgodose de anställdas önskemål om sysselsättningsgrad och det arbetet har fortsatt under året. På exempelvis Socialtjänsten har samtliga yrkesgrupper, förutom personliga assistenter och sjuksköterskor, önskad sysselsättningsgrad. Övriga förvaltningar ser kontinuerligt över vilka anställda som önskar högre sysselsättningsgrad. Tabell 4: Fördelning av sysselsättningsgrad i % den 31 december respektive år 2013 100 % 75-99 % <74 % Kvinnor 55 34 11 Män 86 11 3 Samtliga 61 30 9 2013 100 % 75-99 % <74 % Kvinnor 55 35 10 Män 88 12 0 Samtliga 62 30 8 Urval: Samtliga månadsavlönade på avtal 01 (AB) som är tillsvidare eller visstidsanställda anställda. Varje person har räknats endast en gång även om den har flera anställningar. Personalomsättning Kommunledningskontoret har haft den högsta personalomsättningen (19 %) och lägst har den varit på Samhällsbyggnad (3,4 %). Totalt har 71 personer slutat sin anställning under året. På Barn och utbildning har den största förändringen av antal anställda skett. Vid årets slut har antalet tillsvidareanställda minskat med 9,4 % (totalt 23 anställda). Det beror till stor del på en strukturell anpassning till lägre elevtal. Under året har totalt 18 tjänster i kommunen utannonserats, varav den större delen är tidsbegränsade. Tabell 5: Förändring av antal tillsvidareanställda per förvaltning Förvaltning Förändring under året Kommunledningskontoret Minskat med 4 personer Samhällsbyggnad Ökat med 2 personer Barn & Utbildning Minskat med 23 personer Socialtjänsten Minskat med 4 personer Kultur & Fritid Ingen förändring Urval: Antalet tillsvidareanställda som har slutat i förvaltningen under perioden. Under 2013 fyllde 6 anställda 65 år eller mer. Bedömningen är därmed att antalet pensionsavgångar varit få, dock ökar antalet anställda i åldersgruppen 65-67 år under 2014. Det innebär att rekryteringsbehovet, på grund av pensionsavgångar, bedöms öka under 2014 och kommer att fortsätta öka de nästkommande åren. Inom fem år blir 15,7 % av de anställda 65 år eller äldre. 14 Årsredovisning Tibro kommun 2013
Tabell 6: Personalomsättning i % fördelat på förvaltning Förvaltning Omsättning 2012 Omsättning 2013 Kommunledningskontoret 9,2 19 Samhällsbyggnad 10,3 3,4 Barn & Utbildning 7,4 10,7 Socialtjänsten 6,7 5,9 Kultur & Fritid 16,2 11,1 Urval: Personalomsättning är antalet tillsvidareanställda som har slutat i förvaltningen under perioden/ genomsnittligt antal tillsvidareanställda i förvaltningen. Åldersfördelning Andelen tillsvidareanställda i respektive åldersgrupp är i stort sett oförändrad från 2012. I gruppen tillsvidareanställda är 16,4 % 60 år eller äldre. Den största åldersgruppen är 50-59 år (31 %) och gruppen 40-49 år är nästan lika stor (29,5%). Däremot har det skett en förändring av åldersfördelningen bland de visstidsanställda. Andelen anställda som är 29 år eller yngre och 50 år eller äldre har ökat. Andelen visstidsanställda som är mellan 30-49 år har minskat med 7 %. Tabellerna nedan visar att andelen tillsvidareanställda under 29 år är betydligt lägre än andelen visstidsanställda i samma åldersgrupp. Ett motsatt förhållande är det i åldersgruppen 50 år eller äldre. Ungefär hälften av de tillsvidareanställda är 50 år eller äldre. Medelåldern hos kommunens tillsvidareanställda är 48 år. Medelåldern för kvinnor är också 48 år och för män 50 år. Tabell 7: Åldersfördelning tillsvidareanställda i % den 31 december respektive år Ålder 2011 2012 2013-29 år 4 5 5 30-49 år 47 48 47,5 50 år och äldre 49 47 47,5 Tabell 8: Åldersfördelning visstidsanställda i % den 31 december respektive år Ålder 2011 2012 2013-29 år 26 32 34 30-49 år 55 49 42 50 år och äldre 19 19 24 Urval: Samtliga månadsavlönade på avtal 01 (AB), som är tillsvidare eller visstidsanställda anställda. Varje person har räknats endast en gång även om han/hon har flera anställningar. Sjukfrånvaro I Tibro kommun har den totala sjukfrånvaron inte förändrats. Som tabellen nedan visar kvarstår den på samma nivå (4,3 %) som 2012. Kvinnorna har en högre sjukfrånvaro än männen och skillnaderna kvarstår från tidigare år. SKL gör varje år en sammanställning av sjukfrånvaron och den senaste är från 2012. Den visar att Tibro kommun har den lägsta totala sjukfrånvaron i Västra Götaland (tillsammans med Essunga kommun). Genomsnittet för riket är 5,5 % i samma mätning (www.skl.se). Av den totala andelen sjukfrånvaro i Tibro kommun är 49,2 % långtidsfrånvaro. De som är långtidssjukskrivna har varit frånvarande på grund av sjukdom i mer än 60 dagar. I kategorin 30-49 år har långtidsfrånvaron ökat med 6,6 % jämfört med föregående år. I åldersgruppen 50 år och äldre har den också ökat, men inte i lika stor omfattning (2,7 %). I Sverige har den en totala sjukfrånvaron för kommunalt anställda i åldersgruppen 30-49 år också ökat, vilket tyder på att det är en nationell trend. Tibro kommun låg 0,7 % under genomsnittet vid den senaste mätningen 2012 (www.skl.se). Tabell 9: Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 2013 Alla -29 år 30-49 år 50 åräldre Kvinnor 4,8 2,9 5,1 5,0 Män 2,5 0,6 2,2 3,2 Totalt 4,3 2,4 4,5 4,6 Varav långtidsfrånvaro % 49,2 21,2 49,6 53,7 2012 Alla - 29 år 30-49 år 50 åräldre Kvinnor 4,4 2,6 4,9 5,2 Män 2,5 1,3 2,4 3,3 Totalt 4,3 2,3 4,3 4,7 Varav långtidsfrånvaro % 45 24 43 51 Urval: Samtliga anställda vikarier, feriearbetare och övrigt tillfälligt anställda ingår i underlaget enligt lagen om kommunal redovisning. De anställda som inte har fler än 5 sjukdagar på ett år ingår i friskgruppen. Tabellen nedan visar att 66 % av de anställda har en mycket god hälsa. Det är en ökning från 2012 med 2 %. I antalet anställda motsvarar det en ökning på 19 personer. Tabell 10: Andel anställda med 5 sjukdagar eller färre på ett år i % 2011 2012 2013 Andel utan sjukfrånvaro 68 64 66 Urval: Samtliga månadsavlönade på avtal 01 (AB) som är tillsvidare- eller visstidsanställda anställda. Hit räknas exempelvis vikarier. Medellön Den totala medellönen i Tibro kommun har ökat med 3,5 % under 2013 jämfört med året innan, då ökningen var 2,0 %. Den genomsnittliga medellönen för kvinnor har ökat med 3,3 % och motsvarande siffra är 5,7 % för männen. Medelönen för män är 16 % högre än medelönen för kvinnor. Löneskillnaden har därmed ökat 3 % från 2012. Lönekartläggningen för 2013 visar att Tibro kommun har ett högt löneläge i jämförelse med närliggande kommuner inom flera yrkesgrupper, men det förekommer avvikelser. Årsredovisning Tibro kommun 2013 15
Tabell 5: Medellön i kr 2011 2012 2013 Kvinnor 24 262 24 781 25 595 Män 27 884 28 093 29 704 Samtliga 24 940 25 439 26 360 Urval: tillsvidareanställda, heltidslöner Personalarbetet Arbetsmiljö Tibro kommun fortsätter arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket innebär att arbetsgivaren ska planera, genomföra och följa upp verksamheten så att arbetsmiljökraven uppfylls. Under året som gått har nya chefer och skyddsombud deltagit i arbetsmiljöutbildning. Cheferna har också genomgått den lagstadgade utbildningen Våld i nära relationer. Chefsutbildning Under året har utbildning genomförts om lönekriterier och lönesamtal, där vi bland annat belyst det det faktum att en löneförhöjning inte ska vara generell och diskuterat vad det är som ska utgöra grunden för en löneförhöjning. Tibro kommun har inlett i samarbete med Hjo och Karlsborg när det gäller utbildning för blivande chefer. Det gör vi bland annat för att skapa bättre förutsättningar för kommande chefsrekryteringar och för att visa att Tibro kommun är en attraktiv arbetsgivare. Förebyggande hälsoarbete Medarbetarna har erbjudits hälsoförebyggande utbildningar. Det har också erbjudits möjlighet till olika föreläsningar inom hälsofrämjande området på APT. Utbildning för de cirka 50 hälsoinspiratörerna har fortsatt under året. Pensionsinformation Som ett led i Tibro kommuns personalpolitik har alla anställda i Tibro kommun erbjudits pensionsinformation om såväl den allmänna pensionen som tjänstemannapensionen. Cirka 10 procent av de anställda deltog i informationsträffarna. Jämställdhet Under året har vi även haft utbildning i jämställdhetsfrågor för nämndernas presidier och ledningsgruppen. Vi arbetar också mycket aktivt med lönekartläggning inom Tibro kommun. Vi jämför oss med övriga Skaraborg och andra jämförbara kommuner i Sverige. Samverkan med de fackliga organisationerna Tibro kommun har tillsammans med de fackliga organisationerna utvärderat samverkansavtalet. Huvudskyddsombuden inbjuds till Central samverkan, som genomförs minst 4 gånger per år under ledning av kommunchefen. En av träffarna är en heldag, där även den politiska ledningen inbjuds för diskussion. 16 Årsredovisning Tibro kommun 2013
Mål- och kvalitetsuppföljning Kommunfullmäktiges mål Den påbörjade satsningen på publika arrangemang i Tibro fortsatte under 2013. Turistprojektet Möjligheternas marknad drogs i gång för att utveckla besöksnäringen och kommunen, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet inledde en gemensam offensiv mot ungdomsarbetslösheten. Foto: Christina von Brömssen och Anneli Malm/SLA. 2013 blev ännu ett händelserikt år i Tibro. Det är glädjande att kunna notera att Tibros attraktionskraft ökar till följd av det målmedvetna arbete som sker i syfte att förverkliga Vision Tibro 2017. Det bör kunna vara en bidragande orsak till att Tibro i december månad kunde räkna 10 724 invånare. En hög notering som visar på en positiv befolkningsutveckling under året. En annan tydlig trend kan också noteras under året. Arbetet med att utveckla publika evenemang och besöksnäringen börjar ge frukt, vilket innebär att Tibro i allt högre grad etablerar sig som evenemangs- och besöksort. Den vision som antogs av kommunfullmäktige 2005 uppdaterades under året. En stor grupp med engagerade människor från kommunen, förenings- och näringslivet lade ner ett antal timmar på att tillsammans värdera och uppdatera Vision Tibro 2017. Det arbetet resulterade i att tio visionsbärande insatsområden fastställdes. Insatsområden som både kommunen och andra aktörer ska fortsätta utveckla och fördjupa. Årets arbete i kommunens verksamheter ansluter till kommunfullmätiges tre övergripande mål med underliggande strategier. Mål 1: Utveckla våra mötesplatser för olika intressen och åldrar Förväntat resultat: Få fler besökare till Tibro. Få nöjdare Tibrobor. Fortsatt utveckling av intressanta områden i Tibro. Strategi 1: Utveckla våra befintliga mötesplatser för Tibrobor och besökare Den 5-8 juni genomfördes Tibros andra UPPåNER-festival på vår nygamla mötesplats Ånaplan. Intresset var även denna gång stort och bland artisterna märktes namn som Louise Hofsten och Gladys de Pilar. Festivalen var helt gratis för Tibrobor och andra besökare och kunde genomföras tack vare ett stort engagemang från kommun, företag och föreningar. Festivalen blev nationellt Årsredovisning Tibro kommun 2013 17
Det erbjöds ett stort utbud av olika aktiviteter för barnfamiljer på mini-zoo under juli 2013. Bland annat gästades djurparken av en kamel vid två tillfällen. Det utvecklade utbudet ingick i projektet Möjligheternas marknad. Foto: Axel Norén/SLA Den 26-27 februari genomfördes problemlösningstävlingen Drivhuset 24 i Inrediahuset. Under ett dygn arbetade 35 studenter från Högskolan i Skövde med sju uppdrag som var knutna till Tibro på olika sätt. Foto: Christina von Brömssen uppmärksammad som årets mest jämställda i Sverige. Diggiloarrangemanget genomfördes den 9 augusti på samma arena och drog en publik på drygt 6 800 personer. Det blev ett mycket lyckat arrangemang, som ledde till ett erbjudande från Diggiloarrangörerna att även få genomföra Diggilo 2014 i Tibro. Inom ramen för besöksutvecklingsprojektet Möjligheternas marknad stärktes marknadsföringen av Tibro som besöksort och vårt största besöksmål, mini-zoo, stärktes genom en satsning på dagliga aktiviteter för barnfamiljer under juli månad. Det finns många exempel på hur förvaltningarna arbetar för att utveckla Tibros alla mötesplatser. Några exempel är socialförvaltningens planer och utvecklingsarbete kring Äldrecentrum, samhällsbyggnadsförvaltningens och belysningsgruppens satsning på ljusvandringar och kultur- och fritidsförvaltningens utveckling av evenemangs- och utställningsverksamheten i biblioteket, Brittgårdshallen och Inredia. Ett digert och likaså estetiskt tilltalande kulturprogram har lanserats. Många evenemang för olika åldrar och intressen har gjort att Tibro har ökat sin attraktionskraft ytterligare. Mötesplatser kan ju också vara digitala och som ett led i att öka dialogen med kommuninvånarna lanserades den 8 januari Tibro kommuns officiella Facebooksida. Den 20 juni var det dags att ta kommunens nya webbplats i bruk. Även där kan nu invånarna på ett enkelt sätt lämna synpunkter och få svar på sina frågor. De har även tillgång till den omarbetade tillgänglighetsdatabasen. Den nya webbplatsen har fått en så kallad responsiv design som även är anpassad till mobiltelefoner och läsplattor, vilket gör den lätttillgänglig oavsett vilken kommunikationsutrustning som används. Därtill har informationen om aktuella evenemang i Tibro nu fått en mer central placering på kommunwebben. Strategi 2: Utveckla Inredia till en mötesplats för alla Efter en storstilad invigningsperiod under senhösten 2012 inleddes 2013 arbetet med att, med högt ställda ambitioner, skapa riktlinjer och strukturer för utvecklingen av Tibros nya besöksoch inredningscentrum Inredia. Samarbeten i Västra Götaland med Regionen, IDC, Högskolan i Skövde inleddes och fördjupades, liksom samarbeten med andra högskolor och regioner runtomkring. Förankringen av Inrediakonceptet i det lokala näringslivet ledde så småningom till en överenskommelse med det lokala näringslivsbolaget In Tibro AB, som tog över driften av själva Inrediahuset vid årsskiftet 2013-14. Bildandet av föreningen Inredias vänner har även skett under hösten. InTibro AB har också visat på en stark vilja att engagera sig i samhällsutvecklingen genom att arbeta med utanförskap, ungdomsarbetslöshet och utveckling av Tibros utbildningar vid sidan av ren affärsutveckling. Sammantaget kan sägas att utvecklingsförutsättningarna inför kommande år känns goda. En viktig gemensam utmaning blir nu att, tillsammans med föreningar och organisationer, fylla huset med ett myller av verksamhet och möten. Arbetet med en aktivitetskalender pågår och ett stort antal guidningar och informationstillfällen har genomförts för både personer och grupper från Tibro och andra delar av Sverige. Inredia har haft 524 bokade aktiviteter i huset under året och cirka 42 000 personer har besökt huset. Ett konkret exempel på hur Inredia möter högskolevärlden, akademin, är samarbetet i projektet Drivhuset 24 där 35 studenter från Högskolan i Skövde och Drivhuset under 24 timmar arbetade i sju olika grupper med lika många uppdrag med koppling till Tibro. Efter ett hektiskt dygn presenterades de olika lösningarna och en jury utsåg det bästa förslaget. Utemiljön på Inredia är klar efter den beställning som är gjord. Inredia som mötes- och utvecklingsarena marknadsfördes på Stockholm Furniture Fair i februari. Strategi 3: Arbeta för gemensam strukturerad utveckling av centrum och infarter Samhällsbyggnadsförvaltningen jobbar målmedvetet med att utveckla centrum och infarter så att Tibrobor och besökare kan glädjas åt fina planteringar och spännande belysningar i centrum. Under första halvåret 2013 har arbetet med en gestaltningsplan för Tibro tätort pågått. Planen lanserades under hösten och är tänkt att fungera som en ledstjärna i arbetet med att utveckla attraktiva områden. 18 Årsredovisning Tibro kommun 2013
Ett arbete med att QM-certifiera kommunen har påbörjats. QM-certifieringen innebär att samarbetet mellan kommunen, fastighetsägarna och handeln systematiseras för att senare leda till att kommunen kan nomineras till utmärkelsen Årets stadskärna. En arbetsgrupp bestående av politiker och tjänstemän har bildats med målet att Tibro ska nomineras till Årets Stadskärna 2016-17 har bildats. Gruppen var på studiebesök i Visby i maj. Två träffar med Svenska Stadskärnor har genomförts under hösten i förberedelsearbetet inför QM-certifieringen. Näringslivsenheten driver arbetet i flera olika nätverk med fastighetsägare, handlare, belysningsgruppen och nu senast med stadskärnegruppen. Måluppfyllelse: Eftersom det är första året som Tibros besöks- och inredningscentrum är i bruk finns ingen jämförbar besöksstatistik. Det är emellertid mycket som tyder på att antalet besökare ökade i Tibro under 2013. Inredia hade 42 000 besökare under året, UPPåNerfestivalen lockade 5 000 personer, Diggiloo 6 800 personer, höstens ljusvandringar 5 000 personer, julstämning 3 000 personer och Tibro Handels höstfest 1 500 personer. 25 000 personer besökte Tibro under juli månad, då satsningen 31 dagar i juli genomfördes som en del i besöksutvecklingsprojektet Möjligheternas marknad. Målet att få nöjdare Tibrobor har inte nåtts fullt ut. Medborgarundersökningen som Statistiska Centralbyrån, SCB, genomförde under 2013 visar att en större andel Tibrobor än tidigare skulle rekommendera Tibro som boendeort, men Tibroborna som deltog i den senaste medborgarundersökningen är något mindre nöjda med den kommunala servicen än de var 2011. Framförallt är det förtroendet för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och äldreomsorgen som minskat något. Förtroendet för kommunens skötsel av vatten- och avloppssystemen har ökat. Värt att notera är dock att Tibroborna generellt sett är mer nöjda både med den kommunala servicen, utbudet av utbildning och sitt boende än invånarna i jämförbara kommuner. När man summerar det arbete som gjorts för att utveckla våra mötesplatser får man anse att vi nått målet med råge. Vi har fortsatt utveckla användningen av Ånaplan som ett evenemangsområde, arbetat målmedvetet med att utveckla mötesplatsen Inredia och några av våra besöksmål, däribland mini-zoo. Exempel på utveckling av lokaler för äldre är Äldrecentrum och Bäcklidens äldreboende som har varit i fokus avseende uppfräschning och viss renovering. Anhörigstödsverksamheten har också utvecklats både vad gäller innehåll och lokaler. Ett arbete för att utveckla lekplatser har påbörjats. Befintliga lekplatser på förskolor och skolor har fått en uppfräschning och renovering samtidigt som den beslutade satsningen på lekplatsen i stadsparken fortskrider enligt plan. Mål 2: Stärka Tibro som en attraktiv kommun för barn och föräldrar Förväntat resultat: Fler barn och föräldrar flyttar till Tibro. Få nöjdare barn och föräldrar som redan bor i Tibro. Strategi 1: Utveckla efterfrågade boendeformer för människor i olika åldrar Boendesatsningarna som genomförts under året har främst varit inriktade på att lyfta fram befintliga boendealternativ och utveckla marknadsföringen av Tibro som boendeort. Inom ramen för visionsuppdateringen fastställdes att vi ska fortsätta skapa attraktiva boendemiljöer för olika åldrar och intressen samt fortsätta forma attraktiva miljöer, som både tilltalar invånare och lockar besökare. Som ett led i arbetet att utveckla boendeformer för människor i olika åldrar har Tibro kommun arbetat målmedvetet med att vidareutveckla samverkan mellan individ- och familjeomsorgen, IFO, och fastighetsägarna i Tibro avseende stödboende för familjer med psykiska funktionsnedsättningar och/eller missbruk. Den här typen av insatser bidrar till att även andra invånare trivs bättre i sitt befintliga boende. Det finns ett uppstartat och pågående samarbete mellan socialtjänsten och fastighetsägarna. 1:e socialsekreterare har månatlig kontakt med fastighetsägarna för att socialtjänsten ska kunna bemöta och stötta sociala problem kopplat till boende på ett tidigt stadium. Samarbetet mellan fastighetsägarna och IFO handlar ofta om att lösa situationer för personer med någon form av problematik/svårighet och det dyker upp förhållanden som kräver ansträngning från båda parter för att det ska vara möjligt att hitta lösningar. IFO har också ett antal andrahandsboenden, där man arbetar intensivt med den enskilde för att denne på sikt ska kunna få ett eget kontrakt. Strategi 2: Skapa en trygg hemvist för mångfald och olikheter Kommunen samverkar i nätverk kring mångkultur i samhället och arbetsmarknadsenheten har gjort särskilda satsningar för arbetslösa ungdomar och utrikesfödda i samverkan med Arbetsförmedlingen. Det socioekonomiska arbetet har fått en skjuts framåt under året. Flera möten har hållits i den arbetsgrupp som samverkar kring socioekonomi och ett koncept kring hur arbetet ska bedrivas har tagits fram. Samrådsgruppens roll kommer att stärkas ytterligare. Gruppen har en viktig roll i arbetet med att skapa en helhetssyn på arbetet med socialt utsatta barn och ungdomar i Tibro kommun. En arbetsgrupp, från berörda förvaltningar, håller på att ta fram en arbetsmodell för det fortsatta arbetet. Arbetsmarknadsenheten har intensifierat arbetet och gjort särskilda satsningar för arbetslösa ungdomar och utrikesfödda. Dessa har bland annat resulterat i att projektet Ung Vision, som omfattar ungdomar i åldern 18-24 år, har startat. Ett samverkansprojekt mellan Kultur och Fritid och Arbetsmarknadsenheten har under hösten lett till att 15 ungdomar som stått långt från arbetsmarknaden hjälpts vidare till utbildning, praktik eller arbete. Tibro kommun, Arbetsförmedlingen, Swedbank och InTibro startade under hösten 2013 ett samverkansprojekt. Projektet syftar till att minska ungdomsarbetslösheten i Tibro. Tibro kommun har skrivit ett samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen, där en koordinator anställts för att koordinera olika aktiviteter riktade till arbetssökande ungdomar. Under hösten har det genomförts en utbildningsmässa, en rekryteringsmässa, speedmeeting och rekryteringsresor till Malmö och Norge. Årsredovisning Tibro kommun 2013 19
I november gjorde Tibro kommun gemensam sak med fem industriföretag och fastighetsägare och mäklare och satsade på en monter på Underleverantörsmässan Elmia Subcontractor i Jönköping. Under parollen Är du stark nog att etablera dig i Tibro marknadsfördes Tibro som etableringsort. Foto: Christina von Brömssen På kommunens fritidsgårdar drivs ett fortsatt aktivt arbete för att minska utanförskapet. Strategi 3: Stärka barns och ungas inflytande i frågor som berör dem Den 7 maj antog kommunstyrelsen politiska riktlinjer för barns rättigheter i Tibro kommun. I samband med beslutet beslöts också att tillsätta en barnansvarig i varje nämnd. Syftet med riktlinjerna är att stärka barns och ungas rättigheter. En särskild barnrättsgrupp har tillsatts och det har avsatts medel för att gruppen ska kunna delta på de årliga Barnrättsdagarna i Örebro. Dagarna anordnas av Barnrättsakademin tillsammans med bland andra Stiftelsen Allmänna Barnhuset nationella konferenser med barnens rättigheter som övergripande tema. Att ha barns och elevers behov som utgångspunkt för förskolans och skolans arbete är viktigt. Elevers och föräldrars synpunkter på verksamheten följdes upp i slutet av vårterminen 2013. Värdegrundarbetet är ständigt pågående och en viktig del av förskolans och skolans styrdokument. De allra flesta av eleverna anger i enkäter att de har inflytande i frågor som rör dem i skolan. Det har under året vidtagits åtgärder inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan och skolan, som lett till en förbättrad dialog kring mål och kunskapsutveckling mellan elever, föräldrar och pedagoger, se information om Barn- och utbildningsförvaltningens mål på sidan 24. Strategi 4: Utveckla stödet till ett brett föreningsliv Tillsammans med föreningslivet har en långsiktig plan för hur stödet till föreningslivet ska utformas tagits fram. För att få fram underlag har diskussioner i nätverken förts och tillsammans med ett antal föreningar har avstämningar gjorts. Underlag har även hämtats in från intilliggande kommuner. Allt underlag är nu samlat och ett slutförslag kommer att läggas fram till budget 2015. Måluppfyllelse: När det gäller mål två kan man säga att vi delvis nått det förväntade resultatet. Befolkningen i Tibro har ökat under året och SCB:s medborgarundersökning visar att 90 procent av de som deltagit i enkäten är ganska eller mycket nöjda med Tibro som boendeort samt att 87 procent är ganska eller mycket nöjda med den kommunala verksamheten. Jämför man med 2011 års medborgarenkät så har andelen som är ganska eller mycket nöjda med Tibro som boendeort ökat något, medan de som är ganska eller mycket nöjda med den kommunala verksamheten minskat något. Förändringarna är dock marginella, de är inte statistiskt säkerställda. Ett gott arbete utförs varje dag för att barn och föräldrar ska trivas i Tibro. Alla förvaltningar har bidragit i arbetet mot utanförskap och ungdomsarbetslöshet. Under året har kommunen antagit riktlinjer för barns och ungas inflytande och särskilda barnrätts- 20 Årsredovisning Tibro kommun 2013