1
Bräddning - problemets omfattning i svenska tätorter 2
Bräddning Vad, när och varför? Problemets omfattning i Svenska tätorter: Ca 20 % av bräddavloppen står för ca 80 % av total bräddad avloppsvattenmängd Bräddfrekvensen är i medeltal ca 10-20 ggr/år medan de mest aktiva bräddavloppen träder i funktion 20-50 ggr/år Bräddning på ledningsnät varierar mellan 1-10% av den årliga avloppsvattenmängden till reningsverket 3
Vad är ett bräddavlopp? Bräddat avloppsvatten definieras i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS (1990:14) som... Avloppsvatten som vid enstaka tillfällen, t.ex. vid överbelastning avleds (bräddas) för att avlasta magasin, bassäng eller ledning I definitionen ingår inte nödutsläpp, då man måste rapportera men inte ta prover och mäta I Naturvårdverkets Allmänna Råd 1993 förtydligas detta...
Kombinerat system Är ursprungligen dimensionerat för att brädda vid 3-5 ggr medelspillvattenavrinningen När systemet rinner över... Erfarenheter från 5 års rapportering av bräddning till miljövårdsmyndighet 5
Sammanfattning VA-FORSK RAPPORT 2000-14 I Naturvårdsverkets allmänna råd 93: 6 ställdes krav på redovisning av bräddning. En enkät skickades ut till samtliga kommuner inom Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Skåne, Hallands, Värmlands och Västernorrlands län. Kommunerna, 88 st, representerar en befolkning av 2.67 milj. Totalt kom svar från 63 st. (72%) av de totalt 88 kommuner som erhållit ett enkätutskick. Befolkningen i de kommuner som svarat utgör 2.1 milj (79% av befolkningen i det totala urvalet). Det totala antalet avloppsanläggningar som representeras av svaren är 103 st. Angiven bräddning på ledningsnäten utgör i medeltal 0.12 % och bräddning vid reningsverken 0.27 % av den totala tillrinningen till avloppsverken. Detta är den totala bilden. Inom siffermaterialet finns det naturligtvis stora variationer. Det finns enskilda anläggningar inom alla storleksklasser med en total bräddning upp mot storleksordningen 10 % av den årliga tillrinningen Rapporterad summa av bräddning på ledningsnät och vid reningsverk 1994-98 som procent av total tillrinning, uppdelat efter anläggningsstorlek. Medianvärden. Summa bräddning vid reningsv och lednnät. Procent (%) av årstillrinning, Median Anl storlek, Mm 3 /år 1994 1995 1996 1997 1998 >4 1.18 0.72 0.60 0.69 0.86 2-4 0.34 0.34 0.16 0.24 1.81 1-2 0.96 0.71 0.47 0.52 0.90 0.5-1 0.67 0.14 0.16 0.11 0.30 <0.5 0.50 0.40 0.03 0.07 0.01 6
Dagens funktionskrav $Z M2 1. Källaröversvämning 2. Ytavrinning 3. Bräddning? Kombinerat system 10 år Bräddning? M5 $Z M1 $Z M3 $Z Dagvattensystem 10 år Ytavrinning > 100 år M4 $Z
Varför bräddavlopp? Källarövervämningar Tillskottsvatten Bräddning
VA-enhetens bedömningsgrunder för att ersätta skada Om en skada inträffar på grund av att kommunens va-anläggning inte uppfyller skäliga krav på säkerhet har huvudmannen (kommunen) enligt va-lagen ett särskilt ansvar mot abonnenten (vanligen fastighetsägaren) STORGATAN - 1-1-2000 00:05:00 acds20år120mb.prf Discharge 0.008 0.008 0.009 0.008 0.007 0.006 0.005 0.004 0.008 m3/s Bräddning? [m] 159.0 158.5 NBS0580 NBS0566 NBS0242 NBS0792 NBS0260 NBS0259 NBS0258 NBS0257 NBS0256 NBS0255 NBS0254 Källaröversvämning 10 års regn 158.0 157.5 157.0 156.5 156.0 155.5 Källargolv Källargolv 155.0 154.5 154.0 Brädd 153.5 153.0 152.5 0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 350.0 400.0 450.0 500.0 550.0 600.0 [m]
Kontrollberäkning av ledningsnätets funktion, enligt P 90 BERÄKNADE MAXIMALA BRÄDDFLÖDEN FÖR NEDERBÖRD (BLOCKREGN) MED ÅTERKOMSTTIDEN 10 ÅR OCH OLIKA VARAKTIGHETER 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 FLÖDE(l/s) Bräddledning vid vattendraget #S 10 min 20 min 30 min 40 min 60 min 90 min 120 min 180 min 240 min #S VOLYM (m3) 200 150 100 50 0 BERÄKNADE BRÄDDVOLYMER FÖR NEDERBÖRD (BLOCKREGN) MED ÅTERKOMSTTIDEN 10 ÅR OCH OLIKA VARAKTIGHETER Bräddledning vid vattendraget 10 min 20 min 30 min 40 min 60 min
En stor andel av avloppssystemen uppträder som ett kombinerat system 11
Tillskottsvatten källor 12
Flödeskomponenter till reningsverket (dygnsvärden) 0,60 Dagvatten Dagvatten Indirekt nederbördpåverkan (snabbare) Indirekt nederbördpåverkan (trögare) Basflöde (grund- o dränvatten) 0,50 Flöde (m3/s) 0,40 0,30 0,20 läck- och dränvatten 0,10 Spillvatten 0,00 00-01 00-02 00-03 00-04 00-05 00-06 00-07 00-08 00-09 00-10 00-11 00-12
Flödeskomponenter Basflöde (drän- o grundvatten) 34% Spillvatten 36% Dagvatten 7% indirekt nederbördspåverkan (trögare) 6% indirekt nederbördspåverkan (snabbare) 17%
Beräkning av tillskottsvattenflöden Trög Nederbördspåverkan Snabb nederbördspåverkan ( hårdgjorda ytor ) Ledningsnät
Hydrologisk modell - RDI Uppskattat urbaniserat avrinningsområde, totalt ca 4 900 ha Snö Cmelt=2,0 Trög nederbördspåverkan Snömagasin Regn Ytmagasin Umax=5 mm Rotzonsmagasin Lmax=200 mm Grundvattenmagasin Area= 2500 ha Avdunstning CQof=0.25 Overland flow Interflow Baseflow CKif=500 tim CKbf=4000 tim CKof=15 tim Snabb nederbördspåverkan Area= 200 ha Cmelt=2, 0 Snö Ytavrinningsmodell Tid Area Metod Snömagasin Regn Ytmagasin Avd. Koncentrationsti d ca 4 tim SRC Trögare avrinning FRC Snabb ytavrinning hårdgjorda ytor
Indata för kalibrering: Uppmätt avloppsvattenflöde till Slottshagens ARV samt uppmätt dricksvattenflöde Norrköping, dygnsvärden Uppskattning vid kalibrering: Spillvattenflödet uppgår till 90% av renvattenflödet
Tillskottsvattenkomponenter Norrköping 2008-2011 [m3/s] 2.1 2.0 1.9 1.8 1.7 1.6 1.5 1.4 1.3 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Time Series (Slottshagen cqof0.25 area Tof50Base.CRF) Tillskottsvatten Slottshagen 2008-2011 Slottshagen ARV TOT 25287969 Slottshagen ARV 24910032 Slottshagen ARV 16208358 Slottshagen ARV 13197071 11-3-2008 19-6-2008 27-9-2008 5-1-2009 15-4-2009 24-7-2009 1-11-2009 9-2-2010 20-5-2010 28-8-2010 6-12-2010 16-3-2011 24-6-2011 2-10-2011
Tillskottsvattenkomponenter Bräddtillfälle Bedömd påverkande hårdjord yta: ca 170-200 ha
Helhetsbild för hela avrinningsområdet
#0 #0 #0 #0 #0
Mål och åtgärdsstrategi Sätt ett tydligt och realistiskt mål, med delmål och planera in checkpoints. Beskriv nuvarande situation gällande belastning och funktion - gör en tillståndsbedömning för ledningsnätet (funktion/kondition) Formulera mål och funktionskrav för ledningsnät, reningsverk och recipient på kort och lång sikt Formulera åtgärdsförslag för att nå målen Fastställ en åtgärdsplan med tidplan Planera in checkpoints (3-5 år) för uppföljning av delmål och effekt av åtgärder 22
Förslag till moment som bör ingå i åtgärdsplanen Analys av tillskottsvattenmängder i tillrinningen t.ex. till ett reningsverk (avloppspumpstationer) Dokumentation av brädd- och nödutlopp på ledningsnätet samt recipientklassificering Analys av fördelning av tillskottsvattenmängder delområdesvis Prioritering av delområden för fortsatta undersökningar och åtgärder Lokalisering av tillskottsvatten i prioriterade områden Åtgärdsplanering 23
TILLSKOTTSVATTENVOLYMER - Fördelning 100% 90% Ackumulerat inläckage 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ackumulerad ledningslängd 2003-01-16/
INLÄCKAGEFÖRDELNING - Klassificering 2003-01-16/
Registrerade bräddningar 2 st, varaktighet ca 2 h 3 st, varaktighet ca 3 h 1 st, varaktighet ca 0.15 h 9 st, varaktighet ca 5 h
B e l a s tn in g s k a t e g o r i 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 1 1 U S G < 1.4 5 1.4 5-1.5 1-5 - 1. 6 1.6-1. 7 1.7-1. 8 5 1.8 5-2 2-2.2 2.2-2. 4 2.4-2. 6 2.6-3 > 3 L D M ( l/ m, d y g n ), T D A ( m 2 / m ) < 1 0 1 0-1 2 1 2-1 6 1 6-2 0 2 0-2 5 2 5-3 5 3 5-4 5 4 5-6 0 6 0-8 0 8 0-1 0 0 > 1 0 0 Bräddning 1-2 ggr/år 5 ggr/år 10 ggr/år > 20 ggr/år 2003-01-16/
Slutmål - en god recipient Krav på bräddning (bräddfrekvens/mängd/kvalitet) bestäms bl. a. utifrån recipientklassificering Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status
29