Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Relevanta dokument
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Fortsatt varierande kväveupptag

Liten mineralisering denna vecka

Lägre upptag i nollrutorna igen

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Sista mätningen för den här säsongen

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder har gett ökat upptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Lågt kväveupptag senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Oväntat högt kväveupptag

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Högt kväveupptag senaste veckan

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptaget har tagit fart

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Markens mineralisering medel jämfört med

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder ger snabb utveckling

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Nu är höstvetet i axgång

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Årets kvävemätningar har startat

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Kväveupptaget ökar ordentligt

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Utnyttja restkvävet i marken

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävestrategi i höstvete

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kvävepass med Gunsorna

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Kvävestrategi i höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Optimal N-giva på våren till höstraps

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Kvävestrategi i höstvete

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kvävestrategier i höstvete

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Kvävestrategi i höstvete

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Sortanpassad kvävegödsling

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kväveform och strategi i höstvete

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Transkript:

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra. Denna veckas mätning är därför den sista för säsongen i vårt område. Veckans mätningar visar att det totala upptaget i nollrutorna är i genomsnitt 40 kg per hektar, och i de gödslade delarna av fälten är det totala upptaget i genomsnitt 117 kg per hektar. Vi har nu gjort säsongens sista mätning med N-sensorn i nollrutor och fält. Mätningen gjordes den 15-16 juni. Under den senaste veckan har det varit varierande temperaturer och det har kommit mellan 2 och 12 mm regn vid fälten med nollrutor. Utvecklingsstadium i fälten var DC 49-57. På grund av att vetet nu är inne i axgång blir mätningarna mer osäkra. Vi fick sjunkande värden i några av fälten denna vecka. Det kan bero på att bestånden ändrar färg och utseende när axen växer ut, speciellt om grödan är ojämnt utvecklad med många olika stadier representerade samtidigt. Tidigare erfarenheter visar att färgförändringar i samband med axgång kan påverka mätningarna. Det totala upptaget i nollrutorna är nu i genomsnitt 40 kg per hektar (variation mellan 20 och 63 kg per hektar). Markleveransen i nollrutorna har varit i genomsnitt 25 kg per hektar sedan mätningarna började för två månader sedan. Det totala upptaget i de gödslade delarna av fälten ligger nu i genomsnitt på 117 kg per hektar (variation mellan 98 och 135 kg per hektar), och av det tillförda gödselkvävet har i genomsnitt 77 kg per hektar tagits upp (variation mellan 56 och 106 kg per hektar). Det motsvarar mellan 32 och 63 % av tillfört gödselkväve. Kompletteringsgödsling kan höja proteinhalten Komplettering med kväve är fortfarande möjlig men det förutsätter att det finns viss markfukt. Man bör även välja ett gödselmedel där kvävet är relativt snabbt tillgängligt för grödan. Ju senare man gör kompletteringsgödslingen desto större blir effekten på proteinhalten medan effekten på en avtar. Stora skillnader mellan platserna Variationen mellan fälten där vi mäter är stor. Det skiljer mer än 40 kg per hektar i upptag mellan den nollruta som tagit upp minst och den som tagit upp mest kväve. Det visar hur viktigt det är att göra en bedömning på varje plats, och det visar att det kan vara en hjälp att anlägga egna nollrutor på sina fält till nästa år. Grunddata om fälten Gård Jordart Förfrukt 1:a gödsling kg N/ha 2:a gödsling kg N/ha2 3:dje gödsling kg N/ha Total vårgödsling kg N/ha Västerås ML Raps Olivin 15-mar 80 25-apr 70 150 Enköpingsnäs ML Ärt Brons 13-mar 104 28-mar 27 21-maj 47 178 Svinnegarn ML Korn Julius 28-mar 108 30-apr 55 163 Enköping ML Korn Kranich 25-mar 80 14-apr 80 9 juni 40 200 Torstuna 1 ML Raps Olivin 06-apr 120 7-jun 45 165 Torstuna 2 ML H-vete Ellvis 05-apr 120 11-jun 47 167 Örsundsbro SL Raps Olivin 07-apr 92 02-jun 73 165 Uppsala N ML Korn Olivin 01-apr 120 26-maj 55 175 Björklinge 1 LL Raps Julius 05-apr 120 4 juni 55 175 Uppsala S ML Raps Olivin 10-apr 50 15-maj 80 130 1(12)

Överst: Nollruta med upptag 48 kg per hektar sedd ovanifrån (Västerås). Underst: Nollruta med upptag 29 kg per hektar sedd ovanifrån (Björklinge). 2(12)

Kväveupptag i samtliga nollrutor och fält i Uppsala och Västmanlands län, den 15 juni 2014. Kväveupptag i medeltal av samtliga nollrutor och fält i Uppland/Västmanland 2014. 3(12)

Västerås I Västerås visade veckans mätning återigen på ett ökat kväveupptag efter förra veckans nedgång. Västerås Jordart ph Mullhalt Kolumn1 Mellanlera mmh Biogödsel ibland Raps Olivin Stallgödsel Förfrukt våren Kvävegödsling (kg/ha) 29 mars 80 25 april (Biogödsel) 70 Kraftigt 6,5 ton/ha Västerås 16 juni 2014, DC 57. 4(12)

Enköpingsnäs I Enköpingsnäs visar mätningarna lägre värden på kväveupptag både i nollrutan, fältet och i maxrutan efter förra veckans uppgång. Förmodligen handlar det om osäkerhet i metoden vid axgång. Enköpingsnäs Kolumn1 Jordart ML ph 6,8 Mullhalt 3,8 Stallgödsel Nej Förfrukt Ärt Brons våren Kraftigt 8 ton/ha Kvävegödsling (kg/ha) Höst 10 13 mars 104 28 mars 27 Enköpingsnäs 15 juni 2014, DC 55. 5(12)

Svinnegarn Även i Svinnegarn har värdena minskat denna vecka jämfört med föregående vecka. Svinnegarn Jordart ML ph 6,8 Mullhalt mmh Stallgödsel Ja, lite Förfrukt Korn Julius våren Kraftigt 8 ton/ha Kvävegödsling (kg/ha) Rötslam 15 Höst ton/ha 28 mars 108 30 april 55 Svinnegarn 15 juni 2014, DC 57. 6(12)

Enköping I Enköping har kväveupptaget ökat med ca 5 kg per hektar både i fältet och i nollrutan. Fältet kompletteringsgödslades med 40 kg per hektar (Axan) som spreds med N-sensor den 9 juni. Enköping Kolumn12 Jordart ML ph 5,8 Mullhalt mmh Stallgödsel Nej Förfrukt Korn Kranich våren Kraftigt 8 ton/ha Kvävegödsling (kg/ha) Höst 19 25-mar 80 16-apr 80 09-jun 40 Enköping 15 juni 2014, DC 57. 7(12)

Torstuna Både i Torstuna 1 och Torstuna 2 visar mätningarna lägre värden på kväveupptag än förra veckan. Torstuna 1 har kompletteringsgödslats den 7 juni med 45 kg per hektar (NS 27-4) och Torstuna 2 har kompletteringsgödslats den 11 juni med 47 kg per hektar (NS 27-4). Torstuna Torstuna 1 Torstuna 2 Jordart ML ML ph 7,3 6,6 Mullhalt 3 3,5 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Raps Höstvete Olivin Ellvis våren Normalt Normalt 6,5-7 ton/ha 6,5-7 ton/ha Kvävegödsling Höst 11 kg/ha 11 kg/ha 5-6 april 120 kg/ha 120 kg/ha 7-11 juni 45 kg/ha 47 kg/ha Torstuna 2, ff höstvete, 15 juni 2014, DC 57. Gränsen mellan fält och nollruta. 8(12)

Örsundsbro I Örsundsbro går mineraliseringen fortsatt trögt och nollrutan har det lägsta upptaget av de 10 nollrutor vi mäter i. Fältet kompletteringsgödslades den 2 juni med i 73 kg per hektar (Axan). Örsundsbro Kolumn1 Jordart SL ph 7,1 Mullhalt mf Stallgödsel Lite Förfrukt Raps Olivin våren Normalt 6 ton/ha Kvävegödsling Höst Nej 7 april 92 02-jun 73 Örsundsbro 15 juni 2014, DC 51. 9(12)

Uppsala norra Uppsala norra kompletteringsgödslades den 26 maj med 55 kg per hektar (Kalksalpeter). Här ökar upptaget både i fält och i nollrutan. Uppsala norra Kolumn1 Jordart ML ph 6,5 Mullhalt 3 Stallgödsel Nej Förfrukt Korn Olivin våren Kraftigt 7 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 1 april 120 26 maj 55 Uppsala norra 15 juni 2014, DC 51 10(12)

Björklinge I Björklinge ökade kväveupptaget både i fältet och i nollrutan återigen efter förra veckans nedgång. Björklinge Kolumn1 Jordart Mjälig lättlera ph 7 Mullhalt mr Stallgödsel Nej Förfrukt Raps Julius våren Kraftigt 7 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) Höst 10 5 april 120 Björklinge 15 juni 2014, DC 49 i fältet och 51 i nollrutan. 11(12)

Uppsala södra Även i Uppsala södra ökade kväveupptaget igen efter förra veckans nedgång. Uppsala södra Kolumn1 Jordart ML ph 6,2 Mullhalt 4% Stallgödsel Nej Förfrukt Raps Olivin våren Normalt 6,6 ton/ha Kvävegödsling Höst Nej 10 april 50 15-maj 80 Uppsala södra 15 juni 2014, DC 53. Detta var sista mätningen för denna säsong. Katarina Börling Regionkontoret i Uppsala 12(12)