Den moderna tröttheten Indikation på ökad stress runt år 2000 Aronsson, G. & Gustafsson, K.: Sjuknärvaro förekomst och utvecklingstendenser. Arbete och Hälsa nr 2002:8. Har det under de senaste tolv månaderna hänt att Du gått till arbetet trots att Du med tanke på Ditt hälsotillstånd egentligen borde ha sjukskrivit Dig? [Sjuknärvaro vid 2-5 tillfällen. Förändring sjuknärvaro 1997 2000] Vård & omsorg 1997 2000 Läkare 49% 42% Sjuksköterskor 51% 51% Soc sekr; psykolog 27% 69%! Undersköterskor 47% 68%! Vårdbiträden 37% 56% Skötare, vårdare 65% 63% sjuknärvaro forts Undervisn. & skola 1997 2000 Gymnasielärare 32% 55% Grundskollärare m fl 52% 71% Förskollärare, fritidspedagog 55% 71% Barnskötare 38% 74% Teknik & data 1997 2000 Civilingenjörer 21% 50% Övr. ingenjörer 29% 47% Dataspecialister 18% 40% Andra tekniker 39% 56% Industri och byggnadsarbete 1997 2000 Bygg och anläggningsarbete 40% 55% Svetsare, plåtsl., maskinmekaniker 32% 58% Processoperatörsarbete 27% 31% 1
Litteratur Åsberg M. m fl Utmattningssyndrom en kunskapsöversikt om stressrelaterad psykisk ohälsa. Socialstyrelsen. Stockholm 2003 Maslach C & Leiter M Sanningen om utbrändhet. Stockholm 1999. Natur & kultur Schaufeli W & Enzmann D The Burnout Companion to Study and Practice. A Critical Analysis. Washington 1998. Taylor & Francis. Hallsten L. Utbränning i Sverige. Arbete & Hälsa 2002:6 Hallsten, L. Burnout and Wornout Concepts and Data from a National Survey i Antoniou A.S. & Cooper A.C. (eds.) A Research Companion to Organizational Health Psychology. Chelterham 2005. Elgar. Utmattningssyndrom =def. Socialstyrelsen (Åsberg m fl 2003) 1. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor; identifierbara stressfaktorer skall ha förelegat >6 månader 2. Påtaglig brist på energi eller uthållighet 3. Minst 4 av följande symtom varje dag under >2 veckor: - koncentrationsstörningar, minnesstörningar - påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att utföra uppgifter under tidspress - känslomässig labilitet eller irritabilitet - sömnstörning - påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttning - fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel 4. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden 5. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans eller somatisk sjukdom/skada 6. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom endast som tilläggsspecifikation A Frånvaroanledning för långtidssjukskrivna (>6 mån) i en mellanstor svensk kommun Antal Muskler och leder 30 Psykisk ohälsa (ej utmattningssyndrom) 20 Psyk.utmattningssyndrom 15 Hjärta, hjärna, cancer 15 Diabetes, lunga, tarm 8 Trafikskador 10 Övrigt 4 Summa 102 2
Incidens (fallstudiedata, svåra utmattningsreaktioner med sjukfrånvaro >6 mån) Cirka 7.5 per 1 000 kommunanställda Markant överrisk för enhetschefer Överrisk för förskollärare, lärare, undersköterskor. Sjuknärvaro/psykisk uttröttning (djupintervjuer med critical incident metodik) Av 72 slumpvis utvalda friska (=ej sjukskrivna), behöriga och yrkeserfarna grund-/förskollärare befann sig c. en tredjedel i riskzonen (under undersökningsperioden 1995-2003) Några få hade passerat riskzonen och debuterat i långtidssjukfrånvaro Likartat mönster i CI-berättelserna hos sjuknärvarande och kollegor som hamnat i psykiskt utmattningssyndrom Den moderna tröttheten framstår som en Sociopatologi d.v.s. psykisk ohälsa som drabbar: - socialt organiserade grupper (t ex yrkesgrupper) snarare än enskilda, hårt belastade eller sårbara individer - yrkesgrupper med starka professionella värde- och handlingstraditioner - om omgivningen inte respekterar de professionellas handlingsregler, kan berörda professionella grupper hamna i yrkesetiska konflikter ( kollektiv sårbarhet ) 3
Några fallillustrationer Mellanstadielärare i farozonen att bli övertaliga Klasslärare åk 4 med en svår ny elevgrupp Förskollärarnas eftermiddagsaktiviteter saboteras Grundskolereformen En fundamentalistisk förvaltningsreform? SOU 1988:20 En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet ( Styrberedningen ); prop. 1988/89:4 Om skolans utveckling och styrning; prop. 1990/91:18 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) m fl Radikal avreglering (Skollagen och Skolöverstyrelsens författningssamling) ger formell möjlighet upphäva traditionell verksamhetsuppläggning enligt den goda konstens regler (lege artes). Nytt statsbidragssystem ( bidragspåsar i stället för öronmärkta anslag för särskilda ändamål) ger möjlighet avveckla dyra resurser (specialundervisning, svenska2, kurator etc). Kommunalt huvudmannaskap (nya förvaltningssystem för operativ ledning av verksamheten; sammanslagna förvaltningar, avprofessionaliserade ledningssystem, enhetliga resultatmål i termer av pengar och tid) Avveckling av kompetensstöd Personalrationaliseringar inriktas på (dyra) resurser för specialkompetens/kompetens- stöd till klasslärare Strukturell konflikt mellan traditionella professionella värde- och handlingssystem och nya förutsättningar för verksamheten Professionell meningsförlust, yrkesetiska samvetskonflikter, sömnstörningar, psykiska utmattnings-reaktioner från mitten av 1990-talet 4
Ytterligare fallillustrationer från kommunal hemtjänst Vad gör en undersköterska i hemtjänsten då en omsorgstagare (en psykiatripatient i öppen vård) ligger på lit de parade i sitt hem? Övergripande orsaker: Psykiatrireformen effekter (medicinskt/psykiatriskt kompetensstöd) Ekonomiska styrmedel (kommunen drabbas av kostnader då landstinget kopplas in) Finansiell överstyrning (rationaliseringar i hemtjänsten) Åtgärdsmöjligheter? 5