Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se
Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande
Enhetens egna mål Ängens förskola bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan. Ängens förskola använder digitala läroverktyg som ett redskap för lärande och skapande, dokumentation och kunskapssökande. Arbetet i verksamheten Ängens förskola Språkutveckling På Ängens förskola uppmuntrar och utmanar vi barnens språkutveckling genom att använda ett rikt och varierat språk. Vi ger barnen tillfälle att diskutera, ställa frågor och berätta. Vi arbetar för att stimulera barnen till att utöka sitt ord- och begreppsförråd och väcka deras nyfikenhet för bokstäver, siffror och ordbilder. Vi använder TRAS som ett verktyg i vår verksamhet för att se barnens språkutveckling. De digitala läroverktygen används som ett stöd för att dokumentera vår verksamhet i samråd med barnen. Barnen ges utrymme att med egna ord få berätta och förklara det som dokumenteras. När vi har barn med andra modersmål använder vi dokumentet språkdomäner för att kartlägga. I barnens lek på förskolan är vi med och observerar och lyssnar in barnens sätt att kommunicera med varandra. Utifrån det reflekterar vi tillsammans över barns språk och kommunikation för att se var varje barn befinner sig i språkutvecklingen. Vi möter barnen där de befinner sig i sin språkutveckling. Vi arbetar aktivt med rim och ramsor, läsa böcker, berätta sagor, sånger, rörelselekar och digitala läroverktyg i det dagliga arbetet. Vi språkar tillsammans, sätter ord på allt vi gör och benämner saker med dess rätta ord/namn. I vårt vardagsarbete har vi många tillfällen till god kommunikation med barnet exempelvis vid matsituationen, blöjbyte och på/avklädning. Matematikutveckling På Ängens förskola arbetar vi för att barnen utvecklar ett positivt förhållningssätt till matematik. Barnen ska få möjlighet att bekanta sig med olika matematiska begrepp och på ett lekfullt sätt ges möjlighet att reflektera över problemlösningar. I barnens lek på förskolan är vi med och observerar och lyssnar in barnens sätt att använda matematik och det matematiska språket. Utifrån det reflekterar vi tillsammans över barnens intresse för matematik och utvecklar vår verksamhet för att stimulera och utmana barnen i deras matematikutveckling. Arbetet sker genom att använda olika matematiska begrepp, sortering, räkna antal, dela frukt, prata former, mäta och jämföra. Vi har utvecklat vår matematiska läromiljö genom att sätta upp siffror och antalet de symboliserar på väggarna i barnens höjd så de själva kan gå och titta och utforska vidare. Vi har även satt upp bilder som stöd för att visa leksakernas olika placering, bland annat för att underlätta då barnen städar och sorterar saker. Naturvetenskap och teknik/framkant. Naturvetenskap förklarar och är allt som finns omkring oss, både i vår ute- och innemiljö. På Ängens förskola låter vi därför barnen utforska, uppleva och experimentera samt ge dem möjlighet att utveckla begrepp inom det naturvetenskapliga området.
Barnen konstruerar och diskuterar kring enkel vardagsteknik. På förskolan arbetar vi för att synliggöra teknik i vardagen och göra den begriplig för barnen. Vi observerar barnens lek och fördjupar oss i deras upptäckter och tar vara på barnens vetgirighet. Som pedagoger arbetar vi för att vara inspiratörer men också medforskare i barnens lek och aktivitet. Vi reflekterar och ser vad barnen har för intresse för att utifrån det kunna planera hur vi ska arbeta vidare. Barnen cyklar, gräver och undersöker vår närmiljö på förskolans gård. Våra digitala läroverktyg används som stöd för att utforska, sortera, bygga och konstruera. Vi använder oss av experimentlådor eller ger oss ut på skogsutflykter för att upptäcka och utforska nya saker. Under hösten arbetade vi bland annat med FramKaNTs-lådan och barnen fick vara med och utföra olika experiment. På förskolan erbjuds barnen även ett varierat utbud av byggnad och konstruktionsleksaker i form av bland annat klossar i olika storlekar, lego, meccano och plusplus i olika storlekar. Vi dokumenterar och skapar tillsammans med barnen olika mallar att bygga och konstruera efter. Praktisk-estetisk utveckling Vi som pedagoger arbetar för att stimulera kreativiteten hos barnen i det livslånga lärandet där samspel, motorik och kognitiv förmåga bildar grunden för utveckling. Utmaningar och aktiviteter styrs utifrån barnens individuella utvecklings- och kunskapsnivå. Vi erbjuder barnen att skapa med olika metoder och material, exempelvis vattenfärg, fingerfärg, trolldeg och olika naturmaterial. Genom en skapande verksamhet uppmuntrar vi barnen att lära sig färger, former och få känna sin egen skaparglädje. Skapande sker även genom sång, musik, dans och dramatisering där vi erbjuder barnen olika material och utrymme för att lära och skapa med hela kroppen. Vi använder även våra digitala läroverktyg för att utmana och utveckla barnens praktiska och estetiska förmåga. Pedagogisk miljö Tillsammans med barnen anpassar vi miljöerna både inne och ute efter vad barnen visar intresse för just nu. Vi arbertar för att kontinuerligt utveckla och stimulera verksamheten efter den aktuella barngruppen. Resultat Språkutveckling Efter observation har vi sett ett intresse från barnen kring bokstäver. Barnen har fått leka och experimentera med bokstäver av olika material. De har fått konstruera bokstäverna i sina namn med olika material, exempelvis pinnar, majspuffar och gips. Resultatet har blivit att barnen kan skriva sitt eget namn och känna igen vissa bokstäver i kompisars namn. Vi har jobbat aktivt med sånger, rim och ramsor och språkstödjande material på både samlingar och vilor. Med de yngre barnen har vi haft samma sånger vid upprepade tillfällen, vilket har resulterat i att de lärt sig sångerna och för många barn har talet kommit igång då vi
är noggranna med att benämna saker med dess rätta namn. Vi ser att barnen sjunger mycket i den dagliga verksamheten. I våra observationer har vi sett att de äldre barnen har visat stort intresse kring sagor då vi arbetat med konkret material, exempelvis flanosagor. Resultatet har varit att de fått en ökad förståelse och kunnat återberätta handlingen. De digitala läroverktygen har varit ett positivt inslag i verksamheten då de har stimulerat språkutvecklingen hos barn i alla åldrar. Med de yngre barnen har vi arbetat mycket kring babblarna och använt oss av appar för att stimulera barnens språkutveckling. Detta har medfört att barnen kommit igång med språket och föräldrar har gett positiv respons om barnens språkutveckling. De äldre barnen har arbetat med språkförståelse vilket har resulterat i att de lärt sig att bland annat känna igen ord som rimmar. Vi har observerat att barnen självmant diskuterar och rimmar i den fria leken. Matematikutveckling Det matematiska intresset visar sig i flera av barnens lekar. De räknar antal och övar turtagning när de spelar spel. I våra observationer hör vi hur barnen ofta samtalar om matematik i form av ålder, antal och turordning. Barnen visar hur gamla de är genom att hålla upp fingrarna eller peka på siffran. Ett annat exempel är vid matsituationen där barnen räknar och jämför vid vilket bord det sitter flest barn och hur många barn som fattas vid det ena bordet för att det ska bli lika många vid varje bord. I barnens lek och under våra samlingar har vi observerat att de flesta barnen har en grundläggande kunskap om skillnaden mellan hel och halv, mer eller mindre, mycket eller lite. Detta ser vi bland annat vid de olika måltidssituationerna eller när vi äter frukt tillsammans. Vi ser även en utveckling i att sortera på förskolan. Ett exempel är när barnen ska städa och de lägger de olika föremålen på rätt plats. Naturvetenskap och teknik/framkant Under läsåret har bygg och konstruktion varit ett populärt inslag i vår verksamhet. Vi har tagit tillvara på det genom att erbjuda barnen flera olika byggmaterial samt utvecklat vår verksamhet i form av ett konstruktionsrum. Till de äldsta barnen har vi uppdaterat utbudet av bygg- och tekniksaker såsom mini plusplus och elektroniksats. Resultatet av detta har blivit att barnen har utvecklat sin förmåga att bygga efter instruktioner och mallar. De har också utvecklat sin kreativa förmåga och skapat sina konstruktioner efter sin egen fantasi. I våra observationer har vi även sett och hört att barnen utvecklat sin kommunikativa förmåga och samarbetesförmåga. Barnen pratar och hjälps åt att konstruera och bygga efter mallar eller efter andra barns konstruktioner. Inom det naturvetenskapliga området har vi observerat att barnen är väldigt intresserade av smådjur och småkryp. Vi har fört en aktiv dialog med barnen om hur man vårdar djur och natur. Utifrån detta sedan sett en ökad medvetenhet hos barnen kring just detta och hur barnen påminner varandra om att värna om djuren och om vår natur. Vi gjorde experiment med snön och tittade på vad som hände när det smälte. Resultatet blev att vi vid flera tillfällen hörde hur barnen diskuterade med varandra om att inte äta snö eftersom den är smutsig när den smälter. De diskuterade också om att inte äta gul snö eftersom det kan vara spillningar från olika djur.
Praktiskt-estetisk utveckling I våra observationer har vi sett att den utvecklade skapande miljön har gjort att barnen bibehållit sin självständighet vad gäller skapande. Vi har sett ett fortsatt intresse vad gäller att klippa, klistra och pärla men även ett ökat intresse att skapa med natur- och vardagsmaterial. I verksamheten har vi arbetat med dramatisering av sagor med hjälp av konkreta material. Det har resulterat i att barnen lyft in sagorna och dramatiserat dem i sin fria lek. Genom observationer har vi kunnat se att de digitala verktygen haft positiv effekt då vi kunnat arbeta med rörelsesånger genom projektorn. Barnen har då kunnat se och härmat rörelserna. Resultatet av detta har varit att barnen både har lärt sig rörelserna och var de olika kroppsdelarna sitter. Pedagogisk miljö
Resultatöversikt Språkutveckling
Naturvetenskap och teknik/framkant Matematikutveckling Praktiskt-estetisk utveckling Analys och bedömning Närvarande pedagoger Goda rutiner och bra struktur Barnens intresse sätts i fokus Dokumenterar och reflekterar tillsammans med barnen Använder digitala läroverktyg som ett komplement i vår pedagogiska verksamhet
Språkutveckling - Utvecklingen har varit positiv och god. Vi har erbjudit barnen ett varierat och lustfyllt material för att stimulera barnen i deras språkutveckling. Barnen har fått ett stort intresse för bokstäver och många har lärt sig att skriva sitt eget namn och lärt känna igen andras namn. Vårt dagliga arbete i verksamheten har gett tydlig utveckling när det gäller språket för både de stora och små barnen. Måluppfyllelsen är likvärdig med föregående år. Matematikutveckling - Positiv utveckling inom matematikområdet. Matematik finns med i det mesta inom den dagliga verksamheten på förskolan. Vi har strävat mot att utveckla verksamheten genom att utforma den matematiska miljön för att stimulera barnen utifrån deras intressen. Detta har också bidragit till att den matematiska medvetenheten hos oss pedagoger har ökat genom att vi kan fånga upp och utmana barnen i den fria leken då vi har mer konkret material att använda oss av. Naturvetenskap och teknik/framkant - Utvecklingen och måluppfyllelsen har varit god. Vi ser ett stort utvecklat intresse hos barnen inom bygg och konstruktion. Praktiskt-estetisk utveckling - Positiv utveckling då vi har en bra gård med flera öppna lekytor och bra skogsområde för att öva grovmotoriken. Vi har genom observationer sett att barnen inte stimuleras och erbjuds till att använda dramatisering. Då vi har arbetat med olika metoder av dramatisering har vi upplevt ett stort intresse från barnen men vi som pedagoger har inte tagit tillvara på det. Vi vill därför utveckla vår medvetenhet och vårt arbete kring dramatisering. Pedagogisk miljö Utvecklingen av vår inomhusmiljö har gett positiv effekt. Vi vill utveckla vår utomhusmiljö för att på ett mer naturligt sätt kunna lyfta in utomhuspedagogiken. Språkutvecking UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Fortsätta arbeta som vi gör och utgå från barnens intresse. Utveckla flerspråkigheten och vår pedagogiska miljö för att måluppfyllelsen ska bli mycket god. Matematikutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD
TILLFREDSSTÄLLANDE NYTT NULÄGE Fortsätta arbeta som vi gör och följa barnen i deras intressen. Utveckla arbetet och vår medvetenhet kring de digitala läroverktygen samt vår utemiljö. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Utveckla utomhuspedagogiken och fortsätta arbetet inom FramKaNT. Praktisk-estetisk utveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Fortsätta utveckla verksamheten genom att arbeta mer med dramatisering och konkreta material. Pedagogisk miljö UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Fortsätta att utveckla vår utomhusmiljö bland annat genom att involvera föräldrar och barn. Starka sidor Vi fortsätter jobba med den tydliga struktur samt rutiner och tar tillvara på barnens intressen. Vi fortsätter vara närvarande pedagoger som möter och utmanar varje barn på deras nivå. Utvecklingsområden Vi utvecklar arbetet inom IKT och att stärka barnens delaktighet i dokumentation genom vårat dokumentationsverktyg Pluttra.
Fortsätta att utveckla vårt arbete kring den pedagogiska utemiljön bland annat genom FramKaNT. Ökad medvetenhet inom ICDP som är ett av de verktyg som hjälper oss ge struktur till att bemöta varandra, barn-barn, vuxna-barn och vuxna-vuxna. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Att bemanningen är enligt kommunens riktlinjer. Tid för egen reflektion och pedagogisk utvecklingstid för att skapa en utmanande och lärande miljö för barnen. Språkutveckling - Vi fortsätter att arbeta utifrån våra TRAS-scheman. Vi är lyhörda inför barnens önskemål och följer barnen i dess intressen. Matematikutveckling - Vi fortsätter att jobba som vi gör idag då måluppfyllelsen har varit god. Vi fortsätter även att utveckla matematiken i vardagen genom att arbeta med matematik i olika miljöer och utmanar barnen på fler plan bland annat genom de digitala läroverktygen. Naturvetenskap och teknik/framkant - Vi fortsätter följa barnen och deras intressen. Vi kommer arbeta med att få in de digitala läroverktygen som ett naturligt läromedel och att barnen får vara mer delaktiga i dokumentationen. Praktisk-estetisk utveckling - Utöka vår tillgång till olika dramatiseringsmaterial och stimulera och ge barnen verktyg för att anamma dramatisering i den fria leken. Pedagogisk miljö - Regelbundna observations- och reflektionsperioder för att kunna anpassa verksamhet och miljö till den aktuella barngruppen. Vi strävar mot att utveckla vår utomhusmiljö. Utvärderingsmetod Pluttra TRAS som är ett verktyg som används för att följa och utveckla barnens utveckling. Utvecklingssamtal Enkätundersökningar Reflektion i pedagog- och barngrupp Observationsveckor Framtiden och verksamhetsutveckling Aktivt jobba med läroplanens mål i verksamheten. För att vi ska kunna uppnå dem behöver graden av kvalité i verksamheten ökas. Fokus får läggas på att få ihop verksamhetens arbete
med modellen för SKA. Vi utvecklar den pedagogiska dokumentationen tillsammans med barnen med hjälp av digitala läroverktyg. Vi arbetar för att alla ska känna sig bekväma med IKT så det blir ett naturligt och utvecklande hjälp- och läromedel i verksamheten. Kompetensutveckling Bli mer trygga inom IKT samt arbetet med Pluttra. Ökad medvetenhet i hela arbetslaget kring arbetet med FramKaNT.