Barn- och elevhälsoplan 2016 2017 Riktlinjer och rutin för personal inom kommunal förskoleklass, skola, fritids och IM-programmet (enligt bilaga) i Älvkarleby kommun Reviderad 2016-09-05 1
Innehåll Sammanfattning. 3 Bakgrund... 4 Elevhälsan. 5 Personalens ansvar... 6 Syfte.. 6 Mål.... 6 Skolchef 7 Rektor 7 Elevhälsochef 7 Barn- och elevhälsans uppdrag och ansvar... 7 Skolsköterska och skolläkare 8 Kurator... 9 Psykolog 10 Specialpedagog..11 Logoped.11 Speciallärare..12 Studie- och yrkesvägledning.12 Centrala elevhälsan...13 Rutiner för det förebyggande elevhälsoarbetet.13 Att uppmärksamma...14 Pedagogens uppdrag.14 Dokumentation av elevernas lärande 15 Anmälan av elevärende till elevhälsan.15 Utredning..16 Sammanfattning och återgivning till rektor..16 Beslut om åtgärdsprogram, ej åtgärdsprogram.17 Åtgärdsprogram upprättas/följs upp.18 Särskilt stöd..18 Elevens behov...18 Åtgärder för att nå målen..19 Följa upp och utvärdera 19 Bilagor 1. Screeningplan för matematik 2. Screeningplan för svenska 3. Handlingsplan för alternativa verktyg 4. Elevhälsoarbete IM 2
Sammanfattning 1. All personal på skolan har ett ansvar för varje elevs hälsa och utveckling. 2. Varje elev ska ges möjlighet att kunna utvecklas så långt som möjligt. 3. Elevhälsans uppdrag är främjande och förebyggande. 4. Arbetet ska präglas av ett salutogent och miljörelaterat synsätt. 5. Pedagogen undervisar, uppmärksammar och dokumenterar elevs utveckling. 6. Elevhälsoplanen innebär att uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda, följa upp och utvärdera. 7. Befaras svårigheter kartlägger pedagog elevens styrkor och svårigheter genom pedagogisk kartläggning med analys. 8. Klasslärare/mentor ansvarar för att resultatet följs upp, åtgärdas och utvärderas. 9. Befaras att en elev fortfarande inte kommer att nå kunskapsmålen eller uppvisar andra svårigheter ska detta anmälas till rektor på Elevärende till EHT eller tas upp på rådslagstid. 10. Ärendet behandlas i elevhälsan och rektor ansvarar för att skyndsamt utreda vidare behov. 11. Utifrån utredningens resultat beslutar rektor om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. 12. Klasslärare/mentor ansvarar för att eventuellt åtgärdsprogram följs upp och utvärderas. Under nätverket för alla skolor i mappen elevhälsa finns dokumenten: Pedagogisk kartläggning med analys Elevärende till EHT Pedagogisk utredning Rektor beslutar om att åtgärdsprogram ej ska upprättas Rektor beslutar om att åtgärdsprogram ska upprättas Åtgärdsprogram 3
Bakgrund Syftet med barn- och elevhälsoplanen är att skapa en gemensam plattform för en likvärdig elevhälsa i Älvkarleby kommun, och att vara ett stöd för elevhälsoarbetet på varje skola. Barn- och elevhälsa syftar till att främja hälsa hos alla barn/elever och ha fokus på barn/elever som är i behov av särskilt stöd och hjälp för sitt lärande. Den omfattar inte bara särskilda insatser, utan är ett samlingsbegrepp för alla de insatser som görs för att skapa ett positivt arbetsklimat i förskoleklass, skola, fritidshem och gymnasium för att undanröja hinder i varje individs lärande och utveckling. Utgångspunkter är ett miljörelaterat och salutogent synsätt, det vill säga hälsofrämjande. Det innebär, utifrån ett miljörelaterat synsätt, att andelen elever i skolsvårigheter är beroende av hur väl skolan lyckas med att skapa en lärandemiljö. Diagnoser får aldrig vara en förutsättning för att ge särskilt stöd till barn/elever som behöver det. Det krävs en noggrann analys för att upprätta effektiva stödinsatser för elever i svårigheter. Den psykosociala miljön har stor betydelse för elevernas trivsel och den påverkar därmed också hur de lyckas nå målen i skolarbetet. All personal i skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Utgångspunkten för salutogent synsätt är att livet självt innehåller en mängd påfrestningar av både psykisk och social natur. Studier av barn som mot alla odds klarar sig bra i livet, visar att det är livets hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet som skapar dessa barns motståndskraft och förmåga att utstå påfrestningar. I Sverige har hälsoforskare med utgångspunkt i Aron Antonovskys (1923-1994) teorier myntat begreppet KASAM, som uttytt står för känsla av sammanhang. Det nya hälsobegreppet har stor relevans för elevhälsan och för hur man ser på hälsofrågor i skolan. Hälsofrågorna är dessutom särskilt viktiga i skolan, eftersom skolan når alla barn och ungdomar och hälsoaspekterna är viktiga för dem. Grundläggande frågor är: Vad är det som främjar hälsa? Vilka faktorer är det som gör att vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra? Vilka faktorer fungerar inte bara som en buffert mot påfrestningar utan bidrar också till ökad hälsa? (SOU 2009:19) Det räcker inte med att laga broläggningen över livsfloden, så att folk inte ramlar eller hoppar i vattnet. Man måste också lära dem att simma. 4
Elevhälsan Elevhälsans roll ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö-, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet och HBTQ samt sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Även om elevhälsans fokus i första hand ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Elevhälsan har ett kontinuerligt och strukturerat samarbete med pedagogisk och övrig personal på skolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator, och det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Barn- och elevhälsoteamet verkar i samarbete med studie- och yrkesvägledare. Vid behov kan även andra instanser kopplas in som t.ex. barnavårdscentralen (BVC), barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), individ- och familjeomsorgen (IFO), habiliteringen (HAB), nätverkshuset (NVH). 5
Personalens ansvar All personal i förskoleklass, skola, fritidshem och gymnasium har ansvar för elevers hälsa. Arbetet mot elevers hälsa handlar om alla faktorer som kan påverka barns och ungas hälsa och utveckling. I arbete med barn och ungdomar är det särskilt viktigt att vara medveten om sina egna värderingar, förhållningssätt och attityder. Alla anställda måste dela och arbeta enligt de grundläggande värden som är formulerade i läroplanerna och i FN:s barnkonvention. Alla anställda måste arbeta för att ge uttryck för dessa värderingar i ord och handling. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten. Barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör folkrätten är ett av barnkonventionens mest angelägna budskap och tydliggör barnet som subjekt med en egen mening som ska respekteras. Syfte Syfte med en övergripande barn- och elevhälsoplan är att skapa en gemensam syn på vad barn/elevhälsa är inom förskoleklass- och grundskoleverksamheten samt gymnasieverksamheten. Planen beskriver ett förhållningssätt och en struktur som alla ska vara förtrogna med, oberoende av var i verksamheten man befinner sig. Syftet är också att i samverkan med personal, barn, elever och vårdnadshavare skapa goda lärandemiljöer som främjar en gynnsam utveckling för varje barn/elev. En väl fungerande barn- och elevhälsa förutsätter att skolan och hemmet tar ett gemensamt ansvar. Mål Elevhälsans mål är att ge de bästa möjligheter till en positiv lärandemiljö för eleverna. Det innebär att varje elev ska ha rätt till en fysisk och psykosocial arbetsmiljö som ger optimala förutsättningar till utveckling och studiero. Elevhälsan ska finas tillgänglig för elever, vårdnadshavare, arbetslag och skolledning. Relationer och samverkan i skolan är centrala för skolans möjligheter att uppfylla sina mål. Mål för elevhälsan i Älvkarleby kommuns kommunala skolor HT/2016-VT/2017 är: Att öka elevernas måluppfyllelse. Att främja möjligheter till varje elevs fysiska och psykiska hälsa. Att förebygga och minska frånvaro. 6
Skolchef Skolchef är huvudman och ska se till att det finns elevhälsa för alla elever i alla skolformer utom förskola och vuxenutbildningen. Huvudmannen avgör omfattning och inriktning på personalens sammansättning och vilken kompetens som ska finnas utifrån lokala behov och förutsättningar. Rektor Rektor är den som har ansvar för elevhälsans verksamhet på skolan, och den som är ansvarig för skolans resursfördelning, och ska ha en god kunskap om hur de olika behoven fördelar sig. Rektor är ansvarig för att en utredning görs om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. När så krävs skall stödinsatser sättas in under tiden utredningen pågår. Om utredningen visar att eleven är i behov av stödåtgärder för att kunna nå målen skall ett sådant stöd ges. Rektor ansvarar för att de utredningar som behövs utförs och beslutar om det ska upprättas åtgärdsprogram eller inte. Elevhälsochef Elevhälsochef leder personal i elevhälsan i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet gällande barn och ungdomar i den kommunala skolan. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet sker i nära samarbete med rektor och personal på respektive skola. Elevhälsochef samverkar även med kringliggande verksamheter utifrån elever som har särskilda behov av olika slag. Elevhälsochef ansvarar för beslut kring elever som har rätt till placering i särskola. Barn- och elevhälsans uppdrag och ansvar Att förebygga svårigheter i förskoleklass, skolan, fritidshem och gymnasium genom att planera för och ge särskilt stöd är en fråga för hela enheten. Barn- och elevhälsan kan här bidra med sin kompetens. Framgångsfaktorer för elevhälsans arbete är: Samsyn Samtal Samarbete Samverkan 7
Skolsköterska och skolläkare Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök vilka innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Elever kan vid behov besöka skolsköterska för enkla sjukvårdsinsatser (Skollagen 2010:800 2 kap). Skolsköterska erbjuder hälsobesök i förskoleklass, åk 4, 8 och gymnasiet år 1, dessutom erbjuds begränsad hälsokontroll i åk 2 och 6. Skolläkare träffar elever vid behov, i första hand vid skolrelaterade problem. Skolsköterska och skolläkare följer Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården där står att skolhälsovårdens mål, som definieras i skollagen, är... att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. För att uppnå detta mål är det bland annat viktigt att: Vid hälsoundersökningar och hälsobesök tidigt identifiera problem eller symtom hos elever som kan innebära att de är i behov av insatser. Aktivt bistå elever som är i behov av särskilt stöd. Arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna, uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära ökad risk för skador och ohälsa. Tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet i samarbete med elever, vårdnadshavare och övrig skolpersonal Arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till ohälsa. Bevaka vaccinationstäckning och fullfölja vaccinationer enligt folkhälsomyndighetens vaccinationsprogram (HSLF-FS 2015:6). (Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården 2004, www.socialstyrelsen.se) 8
Kurator Kuratorns mål är att främja barns/elevers hälsa så att sociala och psykologiska faktorer ses i ett sammanhang. Kuratorn utför ett psykosocialt behandlingsarbete där barnets/elevens situation och relation till sin omgivning, familj och skola bearbetas utifrån en helhetssyn. Kuratorn arbetar utifrån elevens inre upplevelser och händelser i den yttre verkligheten och elevens närmiljö. I samtal hittas problemet och sedan, tillsammans med eleven, visas på alternativ utifrån möjligheter och förutsättningar att finna en bra lösning. Kurators insats gällande individärende kan endast aktualiseras av eleven själv eller vårdnadshavare. Handledning och konsultation är möjlig för all personal, vårdnadshavare och elever. Kuratorns uppdrag kan vara: Psykosocialt behandlingsarbete med enskilda elever och grupper, exempelvis konfliktlösning, relationsbearbetning, stödsamtal. Olika behandlingsinsatser, i samarbete med vårdnadshavare, skolpersonal och sociala myndigheter, stödja elever med svårigheter i skola och hem. Medverkar vid planering och genomförande av såväl det förebyggande som det behandlande elevhälsoarbetet. Utveckling av arbetsformer och förebyggande metoder inom det skolsociala området. Medverka till ett fördjupat samarbete inom skolan samt mellan hem och skola. Att ge handledning och konsultation till personal i psykosociala frågor. Ha kontakt med andra skolformer, institutioner, myndigheter och organisationer. Delta vid överlämning och uppföljning vid övergångar. Information till elever och vårdnadshavare om möjligheter att erhålla samhällets hjälp. 9
Psykolog Psykologen arbetar med psykisk hälsa ur ett skolperspektiv. Det betyder att fokus ligger på inlärning och pedagogiska frågor utifrån frågeställningar som handlar om elevers möjligheter och hinder för utveckling och inlärning. Insatserna sker på individ-, grupp- och organisationsnivå. En legitimerad psykolog står under Socialstyrelsens tillsyn och är självständigt behandlingsansvarig, vilket omfattar val av insats, metod, arbetsinstrument och resultatredovisning. I psykologens uppgifter ingår att: I det hälsofrämjande och förebyggande perspektivet kan psykologen stödja personal inom skolan att själva anpassa och utveckla organisationen, metoder och relationer i enlighet med verksamhetens mål genom: Att delta i utvecklingsarbete i olika former. Medverka i skolans centrala och lokala elevhälsoteam. Handledning och konsultation av skolans personalgrupper. I det åtgärdsinriktade perspektivet arbetar psykologen som en del av skolans elevhälsoteam med att: Utreda och bedöma enskilda barn/ungdomar för att förtydliga elevens behov i skolan. Psykologen gör begåvningsbedömningar samt utredningar inför inskrivning i särskolan och ställer enbart diagnos när det gäller utvecklingsstörning. Behandlar skolrelaterade problem genom stödsamtal med elever och föräldrar, och genom medverkan vid samrådsmöten med barnets nätverk av vuxna personer. Psykologen utför inga direkta behandlingar av psykisk ohälsa och ska inte fungera som samtalsstöd under någon längre tid. 10
Specialpedagog Specialpedagog finns på enheten för att skapa goda lärmiljöer, i första hand för barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Det kan vara elever med språkförsening, matematik-, läs- och skrivsvårigheter, eller elever med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Specialpedagogen är också ett pedagogiskt stöd för rektorer och den pedagogiska personalen. I specialpedagogens uppgifter ingår att: Delta i arbetet med organisationsplanering och utvecklingsplaner. Utföra pedagogiska utredningar och göra analyser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Verka som stöd för pedagoger vid upprättande av åtgärdsprogram. Utveckla arbetsformer och förebyggande metoder inom det specialpedagogiska området. Ge handledning och konsultation till personal. Ha kontakt med andra stödfunktioner kring elever. Delta vid behov vid elevkonferenser/föräldrakontakter/nätverksträffar. Förmedla kunskap till personal angående barn i behov av särskilt stöd. Ha kontakt med andra skolformer och institutioner. Delta vid överlämning och uppföljning vid övergångar. Ingå i specialpedagogiskt nätverk/skolutveckling. Logoped Logopedens arbete riktas till barn och elever i förskoleklass och skola då de har svårigheter inom språk och kommunikation i talat och skrivet språk. Arbetet sker i samverkan med skolans personal, elev och vårdnadshavare. I specialpedagogens uppgifter ingår: Viss bedömning av elevens språk- och kommunikationsförmåga i talat och skrivet språk. Handledning till pedagoger, råd och stöd till vårdnadshavare/pedagoger för att stimulera elevens tal- och språkutveckling. Samarbete med berörd personal inom elevhälsan. 11
Speciallärare Speciallärare arbetar förebyggande för att undvika att elever hamnar i svårigheter och bidrar till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialläraren riktar in sig på det direkta arbetet med eleverna. I speciallärarens uppgifter ingår: Arbeta med att förarbeta och utforma åtgärdsprogram. Stödja barn och elever i sitt lärande. Utveckla verksamhetens lärmiljöer. Vara stöd i/genomföra pedagogiska kartläggningar. Vara en samtalspartner och rådgivare. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledningens syfte är att hjälpa eleven att välja studieväg inför framtida arbetsmarknad. Studie- och yrkesvägledaren medverkar till att: Ge eleven insikt om sina egna resurser och tillgångar. Ge information för att fatta välgrundade egna beslut om studie- och yrkesval. Ge tydlig information om regler inom utbildningsområdet. Främja elevens fria studie- och yrkesval oavsett kön, social och etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning. 12
Centrala elevhälsan Den centrala elevhälsan leds av skolchef med regelbundna träffar för arbete med centrala elevhälsofrågor. Specialpedagoger, kurator, socialpedagogisk resurs, psykolog, skolsköterskor och logoped tillhör den centrala elevhälsan och har sedan alla, eller vissa, skolor som sitt arbetsområde. Med på träffarna är även rektorer och elevhälsochef. Övergripande mål för den centrala elevhälsan är att stärka elevhälsoperspektivet på alla nivåer inom utbildning- och omsorgsförvaltningen och att verka för systematiskt kvalitetsarbete. I centrala elevhälsan bereds ärenden/frågeställningar som kan behöva lyftas till en övergripande nivå. Centrala elevhälsan ska koordinera arbete med utveckling och kvalitet i elevhälsan, bidra med ett elevhälsoperspektiv i organisationen och arbeta med integration av olika perspektiv och kompetenser inom elevhälsan. I uppdraget ingår också att verka för en samsyn när det gäller elevers rätt till stöd, oavsett i vilken skola de går. För att stärka en samlad elevhälsa är det viktigt att skapa bra kompetensutveckling, vilket den centrala elevhälsan också har som uppgift att driva. Den centrala elevhälsan ska även bidra till samverkan med andra yrkesgrupper och myndigheter. Rutiner för det förebyggande elevhälsoarbetet För stöd i det löpande och förebyggande elevhälsoarbetet har vi olika forum och handlingsplaner. Sådana är exempelvis likabehandlingsplan, rutin för frånvaro, elevråd, elevskyddsombud och systematiskt arbetsmiljöarbete. För att kunna upptäcka och åtgärda särskilda behov måste det finnas en tydlig arbetsprocess som innebär att uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda, följa upp och utvärdera. 13
Att uppmärksamma Olika faktorer kan ligga bakom ett barns/elevs beteende och mående. Beteenden som vi skall uppmärksamma är: Frånvaro: hög frånvaro, ströfrånvaro. Normbrytande uppträdande: aggressiv, ovårdat språk, högljudd. Trötthet. Bristande koncentration. Undvikande: tyst, håglös, ej med i gruppen. Psykosomatiska symptom: ont i magen, huvudet, andra ställen på kroppen. Nedstämdhet. Stora inlärningssvårigheter. Bristande kontakt med vuxna: ingen kontakt, för beroende, gå runt till alla vuxna. Kamratproblem. Avvikande beteende. Pedagogens ansvar Pedagoger i Älvkarleby kommun: Främjar utveckling av elevens förståelse för det egna lärandet. Ska vara förtrogna med lärandeprocessen. Besitter relevanta ämneskunskaper. Har förmåga att bygga förtroendefulla relationer med eleverna, lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Skapar en miljö där eleverna känner sig trygga. Respekterar elevernas bakgrund och kultur. Kommunicerar respektfullt. Har höga förväntningar på eleverna. Ger alla elever utmaningar på rätt nivå. Engagerar och gör alla elever delaktiga. Skapar motivation för eleven. Har strategier för att få eleverna aktiva. Skapar reflekterande miljöer i klassrummet. Utgår från elevernas egna erfarenheter, bakgrund och intressen. Ser elevernas olikheter som en tillgång för ett gemensamt lärande. Synliggör varje individ i klassen. Utvecklar varje elevs egen drivkraft. Anpassar utifrån varje elevs behov och inneboende resurser. 14
Dokumentation av elevernas lärande Den samlade, ständiga och systematiserade dokumentation som skolan gör om elevernas lärande och uppnådda kunskaper ger möjlighet att se över och analysera verksamheten. Dokumentationen synliggör vilka behov av förändring som kan finnas i skolans organisation och verksamhet, och blir därigenom en betydelsefull del i skolans kvalitetsarbete. Pedagogen behöver ha goda kunskaper om och förtrogenhet med att använda olika former för dokumentation. Därför arbetar skolan kontinuerligt med att utvärdera och utveckla sina dokumentationsformer och rutiner. Systematisk individuell dokumentation över elevers kunskapsutveckling och lärande är ett stöd i arbetet med att bedöma elevens kunskaper i relation till de nationella målen. Det kan till exempel ske genom dokumentet extra anpassningar, loggböcker, diagnostiska och andra prov, bedömningsmatriser, månadsomdömen, pedagogernas egna anteckningar och elevers självvärderingar. Den systematiska dokumentationen är en utgångspunkt för den individuella utvecklingsplanen (IUP) och individuella studieplanen (ISP). Utveckling- eller studieplanen är också ett redskap för att identifiera olika elevers stödbehov. Anmälan av elevärende till elevhälsan När det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas skyndsamt til rektorn. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Skollagen 3 kap. 8. Upptäckten av att en elev har svårigheter kan variera. Det kan komma fram inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller elevs vårdnadshavare eller på något annat sätt. När någon känner oro över en elevs skolsituation ska detta tas på allvar. Ofta är det eleven själv eller vårdnadshavaren som påtalar bekymmer. Skolans personal måste tidigt samtala med eleven och vårdnadshavaren när ett problem uppmärksammas. Pedagog anmäler till rektor och elevhälsa blankett Elevärende till EHT innehållande bakgrund samt tydlig frågeställning. Pedagog kan även besöka rådslagstiden för att diskutera elevärende. Se Elevärende till EHT (Finns på nätverket för skolor i mappen elevhälsa ). 15
Utredning Rektor har det samlade ansvaret för den pedagogiska situationen för en elev. Rektor ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och att det utifrån resultatet görs en bedömning. Rektor kan dock delegera detta till någon annan, exempelvis till en pedagog i arbetslaget. Skolan får inte dröja med sitt ansvar om att utreda, eller avvakta med stödinsatser, med hänvisning till att en kompletterande utredning görs. Samverkan med vårdnadshavarna är av stor betydelse men fråntar inte skolan ansvaret för att genomföra de utredningar som situationen kräver även om vårdnadshavarna skulle motsätta sig detta. Utredningens syfte är att reda ut vad i skolsituationen som förorsakar en elevs svårigheter och för att bedöma vilka åtgärder som skolan behöver vidta för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Under utredningen ska rektor samråda med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Ett exempel på när det är uppenbart obehövligt är när behovet av stöd enbart gäller rent pedagogiska insatser. Oftast behöver endast en pedagogisk utredning göras. En sådan utredning kan vara tillräcklig till exempel när skolan uppmärksammat att en elev inte når målen för sin utbildning i ett enstaka ämne och då orsakerna till det är uppenbara. I andra fall krävs det en mer grundlig utredningsinsats, då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Skolans pedagogiska utredning kompletteras då exempelvis med en medicinsk, psykologisk eller social utredning efter vårdnadshavarnas eller myndig elevs samtycke. En medicinsk diagnos är aldrig ett villkor för särskilt stöd och diagnosen i sig är inte en upplysning om vilket pedagogiskt stöd en elev behöver. Sammanfattning och återgivning till rektor Den pedagog eller de av elevhälsan som har gjort utredning/kartläggning gör en sammanfattning och återger den till rektor och elevhälsan. Detta är ett underlag för rektors beslut om att upprätta eller inte upprätta åtgärdsprogram. Sammanfattningarna ska också vara konkreta och tydliga då det är ett underlag för själva innehållet i åtgärdsprogrammet. Det ska svara på hur skolan kan planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven samt vilka elevens behov av särskilt stöd är och förslag på hur de ska tillgodoses. Se Pedagogisk utredning. (Finns på nätverket för skolor i mappen -2elevhälsa.) 16
Beslut om åtgärdsprogram, ej åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Om en utredning/kartläggning visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektor besluta om att åtgärdsprogram ska upprättas. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp, enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Ej åtgärdsprogram Om en utredning/kartläggning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn, eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället, besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Överklagan Det går att överklaga beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet kan gälla antingen ett beslut om att skolan inte ska upprätta ett åtgärdsprogram, vilket alltså innebär att eleven inte får särskilt stöd, eller innehållet i ett upprättat åtgärdsprogram. Om någon överklagar beslutet att ett åtgärdsprogram inte ska upprättas spelar den dokumenterade utredningen en stor roll, eftersom den kommer att ligga till grund för överklagandenämndens bedömning. En viktig del i nämndens prövning gäller utredningens kvalitet, det vill säga om rektorn utrett elevens behov på det sätt som krävs och om man har följt den handläggningsprocess som lagen föreskriver. Innehållet i åtgärdsprogrammet kan också överklagas. Om det finns brister i utredningen eller i förfarandet ska överklagandenämnden upphäva åtgärdsprogrammet och återförvisa ärendet till rektorn som då har att besluta om ett nytt åtgärdsprogram. Nämnden kan inte ge förslag på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, den kan säga om eleven borde få mer stöd eller stöd i en annan form. Det finns skäl till att skilja skolans dokumenterade utredning från det skriftliga åtgärdsprogrammet för att minimera risken att integritetskänsliga uppgifter om eleven sprids. Det är därför lämpligt att den dokumenterade utredningen förvaras separat. Vid skolbyte till en fristående skola måste vårdnadshavarna lämna sitt samtycke för att känsliga uppgifter ska kunna lämnas ut. Se Rektor beslutr om att åtgärdsprogram ej ska beslutas Se Rektor beslutar om att åtgärdsprogram ska upprättas (finns på nätverket för skolor i mappen elevhäsa ) 17
Åtgärdsprogram upprättas/följs upp Åtgärdsprogrammet ska användas av skolan för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven. Av programmet ska det tydligt framgå vilka behoven av särskilt stöd är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Om en elevs behov av särskilt stöd visar sig i flera ämnen eller genom andra skolsvårigheter, bör skolan utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram för eleven i dessa ämnen. Särskilt stöd Utöver den ledning och stimulans som alla elever ska få kan vissa elever behöva särskilt stöd för att nå målen för utbildningen. Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala förhållanden, funktionsnedsättning eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker, till exempel, att eleven vantrivs i skolan, har svårt att fungera i grupp, är upprepat eller långvarigt frånvarande, har ett utagerande beteende eller drar sig undan. Det särskilda stödet ska ges om en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven eller andra svårigheter. Detta betyder inte att det särskilda stödet ska dras in för en elev så snart eleven genom insatta stödåtgärder bedöms ha nått det lägsta kunskapskravet. Skolans ansvar för att ge särskilt stöd kvarstår så länge eleven riskerar att inte nå upp till dessa kunskapskrav utan det särskilda stödet. Det betyder även att vissa elever kan ha rätt till särskilt stöd trots att de även når upp till kraven för högre betyg, under förutsättning att de utan det särskilda stödet riskerar att inte nå det lägsta kunskapskravet. Elever kan behöva stöd i förskoleklassen eller fritidshemmet för att förebygga svårigheter i skolan. Därför gäller bestämmelserna om särskilt stöd även förskoleklassen och fritidshemmet. Elevens behov Åtgärdsprogrammet ska avspegla elevens behov och utgå från elevens styrkor och svårigheter samt från en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. 18
Åtgärder för att nå målen De konkreta åtgärder som skolan planerar att vidta för att stödja eleven ska tydligt anges. Åtgärderna ska vara både långsiktiga och kortsiktiga och de ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav. De ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven även vistas på fritidshem kan programmet innehålla åtgärder för vistelsen där. Programmet ska vara daterat, det ska framgå vilka som har deltagit i utarbetandet och vem/vilka som är ansvarig/a för att genomföra stödinsatserna. Åtgärdsprogrammet undertecknas av skolan, eleven och vårdnadshavarna, det är dock inget krav. Skolan ska sträva efter att alla elever får sin undervisning i den klass eller grupp som eleven normalt tillhör. En åtgärd kan innebära att en elev arbetar utanför sin ordinarie klass eller grupp tillfälligt eller vid enstaka tillfällen. Det är inte att förväxla med stöd i särskild undervisningsgrupp. Om det finns särskilda skäl kan särskilt stöd ges enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp. Om det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar kan beslutas om anpassad studiegång fattas. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång kan inte delegeras. Innan ett beslut om placering i en särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång fattas ska skolan samråda med eleven och vårdnadshavarna och förklara varför man bedömer att det särskilda stödet inte kan ges i den ordinarie undervisningen. Följa upp och utvärdera I åtgärdsprogrammet ska det framgå hur man ska följa upp och utvärdera åtgärderna samt vem som ansvarar för det och vid vilken tidpunkt. Åtgärdsprogrammet blir därmed ett stöd för skolans arbete med att följa upp elevens lärande och bedöma effekterna av vidtagna insatser. Det gäller att pröva och ompröva i en kontinuerlig process med kortsiktiga, konkreta och utvärderingsbara mål. Det är betydelsefullt att elevens och vårdnadshavarnas erfarenheter av stödinsatserna tas till vara i utvärderingen. Detta arbete ska utföras av mentor som kan få stöd av personal inom elevhälsan. Elever byter pedagoger, och många gånger också skola, under sin skoltid. För elever som har svårigheter i sin skolsituation är det särskilt angeläget att byten och övergångar fungerar. I detta sammanhang är väl utformad dokumentation betydelsefullt för att vidarebefordra information om eventuella stödbehov och om vilka tidigare åtgärder som har visat sig vara framgångsrika. För att ansvariga snabbt ska kunna uppmärksammas på eventuella stödbehov är goda överlämningsrutiner således viktiga. Samtidigt finns det skäl att noga överväga vilken information som är relevant för dem som tar emot en elev. Om eleven byter till en skola i en annan kommun kan information som innehåller känsliga uppgifter om elevens personliga förhållanden lämnas över om vårdnadshavarna lämnat sitt samtycke. I annat fall först efter att skolan gjort en bedömning av om det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Vid skolbyte till en fristående skola måste vårdnadshavarna lämna sitt samtycke för att känsliga uppgifter ska kunna lämnas ut. 19
Bilaga 1 Screeningplan för matematik Klass F-9 Rutin Ansvar Tidpunkt F-klass NCM Test 1 Fsk-lär September Åk 1 Åk 2 Taluppfattning Skolverket Ht år 1 (VT år 1) Taluppfattning Skolverket Klasslärare Klasslärare September September Åk 3 NP Ämneslärare Vårtermin Åk 4 NCM Test 4 Klasslärare September Åk 5 NCM Test 5 Klasslärare September Åk 6 NP Ämneslärare Vårtermin Åk 7 NCM Test 7 Klasslärare September Åk 8 NCM Test 8 Klasslärare September Åk 9 NP Ämneslärare Vårtermin Reviderad 160520 20
Bilaga 2 Screeningplan för svenska Klass F-9 Rutin Ansvar Tidpunkt F-klass Test av språklig medvetenhet (Birgitta Johnsen) Förskollärare/ Speciallärare Januari/Maj Förskollärare uppföljn Speciallärare Åk 1 Skolverkets bedömningsstöd Speciallärare Klasslärare Januari - Maj Augusti och v. 20 (Maj) Åk 2 DLS (ordförståelse, Skolverkets bedömningsstöd, rättstavning) Klasslärare Speciallärare Februari Åk 3 NP Klass- och speciallärare Vårtermin Åk 4 Åk 5 DLS (ordförståelse, rättstavning, Läsförståelse) Klasslärare Oktober Åk 6 NP Ämneslärare Februari Åk 7 Åk 8 Åk 9 NP Ämneslärare Vårtermin Reviderad 160520 Specialläraren ansvarar för implementeringen 21
Bilaga 3 Handlingsplan för tillgång till Alternativa verktyg Tidsenliga och tillgängliga IT-verktyg är nödvändiga för alla elever, men för elever där en funktionsnedsättning kan vara ett hinder i lärandet och för elever i behov av särskilt stöd är det extra värdefullt. Lärmiljön ska anpassas efter varje elevs behov. Genom att skolan erbjuder olika verktyg i lärandet görs undervisningen och den pedagogiska situationen tillgänglig för alla. IT kan vara helt avgörande för om en elev ska kunna nå kunskapskraven. IT kan vara en förutsättning för att kunna ta del av och vara delaktig i skolarbetet. Skolans ansvar att se till att varje elev har tidsenliga lärverktyg poängteras i skolans styrdokument: Skollagen 2 kap 35 För utbildningen ska de lokaler oh den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Exempel på Alternativa verktyg Dator och Ipad Inlästa läromedel/ljudböcker Ljudande tangentbord (ingår i Into Words och Skolstil) Talsyntes (Into Words) Språkkontroll rättstavning. Synonymer m.fl. funktioner i standardprogram Stava Rex rättstavning för svenska språket SpellRight rättstavning/översättning för engelska språket Ordlista Ordprediktion (ingår i Into Words) Inspelningsverktyg för att exempelvis kunna göra muntliga prov och redovisningar Hörlurar (digitala) för ökad koncentration Appar med white noise för ökad koncentration 22
Förebyggande IT ska vara ett naturligt verktyg i undervisningen och IT-stödet ska användas förebyggande. Eleverna ska tidigt lära sig använda ljudande tangenter, talsyntes och så småningom Stava Rex och SpellRight. Ljudande tangenter ska användas i åk 1 för alla elever. Talsyntes, Stava Rex och så småningom SpellRight ska ingå i de dagliga rutinerna på låg- och mellanstadiet. Varje gång man skriver en text så ingår det att först skriva texten och därefter gå igenom den med rättstavningsprogrammen. Slutligen lyssnar eleven igenom texten med talsyntesen (Into Words) för att höra om det låter rätt. Att lyssna på inlästa läromedel ska introduceras för alla elever redan på lågstadiet. Detta ska vara ett naturligt alternativ för kunskapsinhämtning. Verktygen gynnar alla och det blir inte utpekande för den som har extra stort behov. Vid utredning av elevers svårigheter Genom Pedagogisk kartläggning och/eller Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ska det klart framgå vilka verktyg eleven behöver. Information Elevens vårdnadshavare samt alla berörda lärare informeras om vilka Alternativa verktyg utredningen visar att eleven behöver. Åtgärdsprogram/IUP I elevens åtgärdsprogram/iup ska det klart framgå Vilka Alternativa verktyg eleven ska använda och i vilka situationer Vilken utbildning eleven behöver Hur och när uppföljning/uppmuntran ska ske Utbildning av eleven Eleven ska utbildas på de Alternativa verktygen och motiveras att använda dem. 23
Vem ansvarar för och gör vad? Utredning Pedagogisk kartläggning och/eller Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utförs av speciallärare/specialpedagog. Information Den som utfört utredningen informerar vårdnadshavare och berörda lärare. Personlig dator Beslut om personlig dator tas av speciallärare eller specialpedagog efter genomförd kartläggning. Vid behov av inköp av dator tas beslutet av rektor. Beslut om hemlån av dator tas av speciallärare eller specialpedagog. Avtal upprättas i två exemplar, ett till hemmet och ett till skolan. Utbildning Specialläraren utbildar eleven föräldrar och berörd personal på de Alternativa verktyg eleven är i behov av. Inlästa läromedel Speciallärare och bibliotekarie på Rotskärsskolan ger lärare och elever konton. På Bodaskolan och Sörgärdet sköts det av speciallärare. Berörd personal ska känna till verktygen och uppmuntra eleven att använda dem. Det kan vara helt avgörande för om en elev ska kunna uppnå kunskapskraven. 24
Bilaga 4 Elevhälsoarbete IM Bilaga och förtydligande i förhållande till kommunens Barn- och elevhälsoplan. Arbetssätt och rutiner för uppföljning av elever Lärarna arbetar i ett arbetslag kring alla inskrivna elever och har specifika elevansvar. Varje elevansvarig följer upp sina elever kontinuerligt genom samtal och reviderar ISP (Individuell Studieplan) alltefter behov. Frågor av gemensamt intresse tas upp i arbetslaget. Under terminerna görs uppföljningar av samtliga elevers väg mot måluppfyllelse av lärare och rektor. Vid dessa uppföljningar samtalas om behov av utredning för åtgärdsprogram eller andra insatser. Redan beslutade insatser följs upp. Vid behov av kompetenser från Elevhälsoteamet tas kontakt med lämplig befattningshavare, t.ex. vid utredningar som kräver deltagande av andra än rektor och lärare på IM. Under terminerna har elevansvariga lärare utvecklingssamtal/uppföljningssamtal med sina elever och i förekommande fall vårdnadshavare. Kontinuerligt under hela läsåret tas elever emot, oftast efter ett inskrivningsmöte. Vid mötet klargörs anledning till inskrivning. Kartläggning av språkkunskaper ska vara gjord om det gäller nyanlända elever innan detta möte. Beslut om synnerliga skäl för mottagande kan fattas vid mötet om det är väl underbyggt. Om samverkan med andra instanser finns klargörs också detta. I de flesta fall leds mötet av rektor eller så meddelar rektor beslut utifrån ingivna rapporter. Två gånger per termin träffas hela Elevhälsoteamet och behandlar då elevfrågor med längre framförhållning eller mer övergripande frågeställningar och förebyggande hälsofrämjande arbete. Eftersom ingen speciallärare finns på IM faller de i Barn- och hälsoplanen beskrivna arbetsuppgifterna på arbetslag och i viss mån på rektor. Ungdomskonsulenten på IM samverkar med SYV kring dennes beskrivna arbetsuppgifter. 25