Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Utveckling av psykosvården i Halland

Verksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Förstärkning äldrepsykiatri

Vår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård.

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Redovisning av förstärkningsmedel psykiatri 2017 riktat till patientgrupper med bipolär sjukdom

Karin Hallén, Elisabeth Nygren, Björn Vikström SU/Psykiatri Östra Göteborg

Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018

Evidens. vård och utbildning

-Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Granskning av vård och behandling vid schizofreni

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!

Inledning

Implementering rekommendation. Kontinuitet och samarbete. nationellasjalvskadeprojektet.se

Samordnad Rehabillitering

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Förstudie avseende styrning, ledning och uppföljning av psykosvården. Region Västmanland

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

SEPT Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Psykisk ohälsa under graviditet

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Beroendevårdkedja Halland.

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

NoA rycker ut! Psykiatri i förändring

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen

Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet

Psykiatriberedningen seminarium 16 maj 2018

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Antagen av Samverkansnämnden

Förslag på en ny modern Psykiatri

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Suicidriskprevention genom forskning

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Ärende 15. Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen. Peder Björn

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Ätstörningar Ulf Wallin

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE

Case management enligt ACT

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Slutrapport LOTSA- enheten för nyinsjuknade i psykos

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Habilitering och rehabilitering

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016

ACT i Malmö Workshop G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Handlingsplan

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Transkript:

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet för schizofreni och andra psykossjukdomar genom att identifiera förbättringsområden. att stödja verksamheter i att identifiera nödvändiga insatser för att nå de uppställda målen. Dessa insatser kan t.ex. vara utbildning, skattningsövningar och organisationsförändringar. att psykiatriska verksamheter på ett likvärdigt sätt tillämpar riktlinjerna i vårdprogrammet för schizofreni och andra psykossjukdomar (2008). Del1: Manual A. Kort bakgrund och resumé av förekomsten av psykossjukdom i upptagningsområdet. Incidensen (antal förstagångsinsjuknade i psykos /år ) och prevalensen (samtliga psykosfall vid en viss tidpunkt/period) varierar mellan olika sociodemografiska förhållanden. Incidensen är högre i storstad och i områden med högre social belastning. Internationella incidens och prevalens siffror avser oftast endast psykoser inom schizofrenispektrum. Medianen för nya fall av schizofrenispektrumsjukdom är 15,2 (7,7-43) /100.000 inv/år och punktprevalensen (samtliga fall vid en specifik tidpunkt) är 4,6/1000 individer. Det är svårt att på områdesnivå beräkna den exakta incidens och prevalensen men ovanstående siffror kan tjäna som en utgångspunkt när man försöker skaffa sig en bild över det egna upptagningsområdet. Variansen är stor och det är därför viktigt att utgå från den egna befolkningsprofilen i området. Enheten för Psykiatrisk Epidemiologi, Ki håller på att ta fram prevalenssiffror för psykossjukdom (ej bara schizofreni) områdesvis för Stockholmsområdet vilket kommer att göra det lättare att få en bild av det egna områdets vårdtyngd vad gäller psykossjukdom. Incidenssiffror är däremot svårare att få för det egna området och de måste därför aproximeras utifrån mer övergripande siffror.

B. Vårdstrukturen B1. Hur ser vårdstrukturen ut för psykospatienter; finns en psykossektion och, i så fall, omfattar den öppenvården eller både öppen och slutenvård?. Finns subspecialiserad psykosöppenvård i och hur många innevånare omfattas av mottagningen (mottagningarna)?. Finns det mottagningar som innefattar både psykos och allmänpsyk?. Hur ser teamsammansättningen ut (t.ex ett team/50.000 inv med en psykiater, 3 mentalskötare, en kurator, en psykolog, en arbetsterapeut). Finns subspecialiserad mottagning för nyinsjuknade psykospatienter? Hur ser slutenvården ut konventionell med PIVA geografiskt riktade vårdavdelningar alternativt differentierade vårdavdelningar, hur många sängar/avd? Finns dagvård, mellanvård hemlik slutenvårdsenhet för nyinsjuknade etc? B2. Hur ser samverkan ut inom den egna organisationen? T.ex. mellan akutteam, öppenvårdsmottagningar och slutenvården? Beskriv processen från det att en psykospatient kommer akut första gången till arbetet med de som får ett långvarigt funktionshinder. Vilka är inblandade och hur sker samverkan?försök täcka in följande punkter: Väntetider till läkare och andra personalkategorier. Finns akuttider? Görs hembesök? Finns etablerade former för familje/närståendearbete? B3. Hur ser samverkan ut utanför den egna organisationen? Hur ser samverkan med vårdgrannar ut? Redogör för samverkansformer med socialtjänsten sker gemensam vårdplanering i individuella patientärenden och/eller sker möten med socialtjänsten mer som policymöten. Finns individuella vårdplaner? Omfattar vårdplanen en beskrivning av tidiga tecken till återfall i sjukdom? Finns en krisplan beskriven som godkänts av patienten? Omfattar vårdplanen insatser från andra vårdgivare/myndigheter? Finns tillgång till rehabiliteringsplatser i arbetscentra. Finns stöttade boendeformer. Hur många patienter vårdas utanför eller inom länet i behandlingshem. Utreds nyinsjuknade patienter, sker uppföljningar regelbundet årligen/halvårsvis. Finns tillgång till case management, psykopedagogiska behandlingsmetoder, kognitiv terapi, social träning, arbetsrehabilitering etc. B4. Hur ser stödstrukturer för informationsflöde ut? Finns ett intranät med aktuell information? Hur tillkännages vårdprogrammet? Hur ser rutiner ut för utbildning, förändringsarbete och information? C. På vilka områden behöver arbetet utvecklas/förbättras jmf med det regionala vårdprogrammet C1. Förändringar som kräver inblandning av verksamhetschef/ beställarorganisation Resursmässig anpassning till upptagningsområdets incidens/prevalens av psykossjukdom? Strukturella förändringar (ACT-team)? Utveckling av team för utredning/behandling av nyinsjuknade psykospatienter?

Bättre samverkan med socialtjänsten? Mer påverkan/inflytande över slutenvården? Förebyggande arbete information/utbildningsinsatser gentemot skola och primärvård C2. Utveckling av det inre arbetet Case management-utbildning Kognitiv utbildning PPI-utbildning Implementeringsarbete Skattningsövningar Utveckling av logistik vem eller vilken situation skall prioriteras hur täcks dygnet Nätverksutbildning Teamarbetets struktur/arbetssätt handledning Utredning /dokumentering D. Förbättringsområden och handlingsplan D1.Välj några förbättringsområden enligt ovan och placera dessa i handlingsplanen (handlingsplanen finns sist i detta dokument). Exempel på förbättringsområden är: kännedom om vårdprogrammet kartläggning av upptagningsområde och resursinventering frekvens och rutiner för samsjuklighet somatisk hälsa prevention och tidig intervention barn till föräldrar med psykisk störning omhändertagande av nyinsjuknade i psykos diagnostik och utredning läkemedelsbehandling vård av långtidssjuka psykotiska patienter heldygnsvård kvalitetsindikatorer samverkan patientinformation Förbättringsområdena bör brytas ned och konkretiseras. Ett större förbättringsområde kan brytas ned till flera mindre konkreta.

Bilaga 1 Programområde Psykos Del2: Blankett Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar bilaga för ifyllande Datum:... Blanketten ifylld av:... Verksamhetsområde:... A. Upptagningsområde A1. Beskriv kortfattat befolkningsprofien i upptagningsområdet: åldersfördelning, utbildningsnivå mm A2. Antal aktuella personer med schizofreni/annan psykossjukdom i upptagningsområdet: faktiskt/ förväntat antal. A3. Antalet nyinsjuknade /år i psykossjukdom de senaste 3 åren: faktiskt/ förväntat antal B. Den egna organisationen B1. Beskriv vårdstrukturen t.ex. psykossektion, integrerad öppen och slutenvård, akutteam/mottagning: B2. Samverkan inom den egna organisationen (t.ex. mellan öppen och slutenvård, beskriv ur patient perspektiv) B3. Samverkan med vårdgrannar (t.ex. Socialtjänst)

B4. Hur ser stödstrukturer för informationsflöde ut? C. Förbättringsområden C1. Behövs organisatoriska /strukturella förändringar? I så fall vad? C2. Behövs kompetenshöjning utbildning och fortbildning? I så fall vad? C3. Övriga förbättringsområden?

D. HANDLINGSPLAN FÖR DET LOKALA VÅRDPROGRAMMET: SCHIZOFRENI OCH ANDRA PSYKOSSJUKDOMAR Förbättringsområde Hur ser det ut idag? Mål Tidplan Uppföljning, Ansvarig Exempel: Samverkan med närstående vid förstagångsinsjuknad e i psykos Exempel: närstående kommer ofta in först efter någon vecka efter patienten kommit till psykiatrin första gången för psykotiska symtom. Exempel: Närstående ska engageras omgående. Rutiner för detta ska utformas. Exempel: Nya rutiner ska vara klubbade och i drift den 1/1-1111 Exempel: ansvarig är Per Persson. Per ansvarar för dokumentation, implementering och utvärdering av nytt arbetssätt.

Förbättringsområde Hur ser det ut idag? Mål Tidplan Uppföljning, Ansvarig