Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset DEN ALLRA MODERNASTE 2015 1 ALMEDALSVECKAN Hälso- och sjuke är ett äme som skapar måa debatter i Almedale. Nr 4/6 Daes tema frå: Karoliska Uiversitetssjukhuset Sällsytar se diaeso pecialitet har blivit a. på Karolisk a å I da ka m m o få hjälp e. i ekartlä SI D 4 Foto: Samuel Uéus Va sitt livs match M D F o:: MSD Fot Foto VICTOR ALEXANDERSSON var lovade elitspelare i volleyboll är e ifektio slo ut hela has kropp. Efter 66 dy i ECMO-maski på Karoliska och i Elad, är ha i da tillbaka på volleybollplae. Med tröja ummer 66. SIDORNA 6 7 Akutmottai Ambulasifart GGör ör sskillad killad fför ör vvärldes ärldes kkvior vior SSabb bb rehabiliteri h bilit i 10 Distribueras med Daes Nyheter 2015.06.29. SI D 2 SID SI Visar väe Vi ä mott fframtides tid åd2 Östra etré ymme e SID SI D 4 4 5 5 st öd sfl ök es tb tiv ek Ele Möt Mö M öt Kristia Kris Kr istia tiia a Gemzell Gem emze mze zelll D zell Daielsso, a ie elsso lsso ls so o,, professor prrof ofes essso sor or o oc och ch över ö öv överläkare, ver erlä l ka lä are e, som so om aar arbetar rbe beta t ar ta med med att me att utveckla at utve ut veck ve ckla ck la aallt lll t fr frå åå fframtides ra amttid de e s s prev pr eve ev etititivm e vmed vm ed del ttill ill ill y ya ab aabortmetoder. ortm or tm met etod o err. od prevetivmedel ya Det D et ya ya sjukhuset sjukhuset utformas utifrå u tformas u tifrå patieteras p atieteras behov b ehov Illustratio: Illu Ill llustra llustra stratio t : Joas titio tio J as Jo as M Melc Melcherso/Iris elcherso/i hers erso/i e o/ Iris r M Medi Media ediia Mi kl 10 Mirakelmae rum Resurscet ymme Tekikutr
Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset 2015 Nya Karoliska Sola Katalysator för utveckli Visste du att... Satsie på Nya Karoliska Sola och på utbyade i Huddie öppar för modera sätt att arbeta med patietflöde där kompetese samlas kri patiete.... Thorax-byade, Astrid Lidres Barsjukhus och labb-kvartere kommer att itereras i det ya sjukhuset? Foto: Karoliska/Alla Larsso & Stefa Boli Illustratio: Joas Melcherso/Iris Media Välkomme! PATIENTEN FÖRST. Karoliska Uiversitetssjukhusets visio ka låta självklar, me i e allt mer avacerad och krävade hälso- och sjuk är det viktiare ä åosi att oraisera e utifrå patietes behov. Framtida behov tillodoses eom att de ära e kombieras med forski och utbildi för att skapa de bästa e för samhället. Med Nya Karoliska Sola och utbyade av Karoliska Huddie får Stockholm ett ytt uiversitetssjukhus i världsklass med patiete i fokus i alla led. J Att skapa mesta möjlia patietytta är väledade. Det är i visioe Patiete först alla diskussioer om sjuke måste börja. I praktike iebär det att vi måste ivolvera patietera i mycket höre rad. Tillsammas med väliformerade patieter, kompeteta och eaerade medarbetare samt fördjupade samarbete med adra aktörer, ka vi driva på utvecklie av framtides hälso- och sjuk. UST NU GENOMFÖRS e av de största ives- teriara åosi i hälso- och sjuke i Stockholms lä. Satsie ska leda till bättre med ya arbetssätt som utår frå patieteras behov. De ya oraisatioe av sjuke i Stockholm ör att vi lättare kommer att kua erbjuda rätt till rätt patiet på rätt plats. Karoliska Uiversitetssjukhuset blir spjutspetse i de höspecialiserade hälso- och sjuke, ett toppmodert cetrum för e av de allra svårast sjuka och skadade patietera. Det iebär att vi ska erbjuda de allra svårast sjuka och skadade patietera bästa tillälia. MED NYA KAROLINSKA SOLNA får vi ett modert och y tekik, förfiade behadliar och effektivare arbetsprocesser ka vi bedriva e bättre och mer patietsäker iom alla de område där vi verkar. Tek Tekikhus k Varut ut Varutrasporter Kliisk prövisehet eli Vårdavd deli Vårdav vdeli Vårda eli Vårdavd Öppe isrum motta rd vå a +D Öppe isrum motta + Da Öppe isrum motta ård v + Da LOKALER Mottaiar och dai lier fiotett ek hus och flera verksamheter delar lokaler. Separata flöde Ex p. Ap skapas mella öppeo och slute. tek ta 15 Mot ktio & fu Bild ratio + Ope tio fuk & d Bil 017 o fukti Bild & v si + Ite tio fuk Bild & siv + Ite 013 srum i 00 9 a Mott 015 m isru t a Mott + Da tio a tr iis Adm 018 010 ptio Rece sk de help ura Resta é detr Huvu tek e trymm kiku Te tiv ek El Om m isru kläd ura Resta ura Resta 016 Apo Exp. io tb e öd fl ks ö es Upptäck Nya Karoliska Sola. Via appe NKS ka du se hur framtides uiversitetssjukhus kommer att se ut. srum di Omklä + Sam ård Dav +. k fu Bild & deli v a -rum BIVA ssi Förlo o stratio i is i Admi Ad i vdel Vårda tiio ra rattio miist Adm Operat tio Opera i Adm vdel Vårda o attiio ra istr Admi io Operat m isru tser 12 pla isrum ta 4 mot io atttiio rra dmiist Ad deli Vårdav sttratio is Admi vdeli Vårda Akutmottai ANHÖRIGA KAN Ambulasifart ÖVERNATTA Alla 630 patietrum är ekelrum med ee dusch, toalett och möjlihet för ahöria att överatta. Vårde bedrivslii Admiis o o atio ra str iiist rdavde utifrå tema som Vå cacer, o o io t o o a io ra r t at a st s iiis i i Admiistr ell de i Adm vd el Vårdav hjärta-kärl, euro, iflammatio, Vårdavd o a io rat str iis o o io Admi at a i tr i is el reparativ medici samt bar vd Admi i ell Vårda Vårdavd och reproduktio. vdelii o o io Vårda iistrat tio atio rat tra str is dmi Ad A i davdel Vård Kli 3 u fys 4 Uders V-r ök um i sr um Melvi Samsom, Sjukhusdirektör Karoliska Uiversitetssjukhuset NÄRA TILL ALLT De ya sjukhusbyade lier lätt tilläli cetralt i ya Haastade. Utformie av de toppmodera och miljövälia byade utår frå patieteras behov. v ård Pr ov ta DELAR i I DEN HÄR TIDNINGEN ka du läsa om e del av allt det späade som häder på Karoliska Uiversitetssjukhuset just u, och möta åra av de patieter och medarbetare som står i cetrum för arbetet. miljövälit sjukhus i världsklass. Tekik, fuktioer och kompetes samlas så ära patietera som möjlit. Därmed miskar behovet av trasporter av svårt sjuka patieter och vi ka skapa e mer patietsäker och fuktioell miljö. Samtidit öppas ya möjliheter att kyta samma, forski och utbildi, själva kära i Karoliska Uiversitetssjukhusets verksamhet. MED ÖKAD SAMVERKAN mella olika kompeteser, UTGÅR FRÅN PATIENTEN Det ya uiversitetssjukhuset är utformat utifrå patietes behov. Lokaler, tekik och stödfuktioer samlas kri patiete. Det iebär e mer patietsäda ker och effektiv. I slutet av 2016 tar Nya Karoliska Sola emot de första patietera och 2018 ska hela sjukhuset vara i full drift. Parallellt påår omfattade y- och ombyatioer av Karoliska Huddie. Det iebär att vi i alla delar av vår verksamhet ska lia i framkat iom uppdraet. rd + B sivvå Ite ild & fu eo e IVA N ktio INTENSIVEN v si ratio I MITTENIte + Ope ktio d & fu Itesive harbilstörre ktio d & fu a + Bil ekelrum med e arbetsstatraum i ttatill tio precis utaför.aknära utmo ar i b ta bild- och fuktiosfaciliteter Prov som röte, ultraljud, MR e ymm iikutr och m CT. Tek srum ädi a Östr etré i otta Akutm m u cetr Resurs me ym ikutr Tek Omkl me utrym Tekik DELADE OPERATIONSAVDELNINGAR Operatiossalara delas av flera verksamheter. Det ör det möjlit att arbeta mer effektivt och olika specialister ka samlas kri patiete. NYA KAROLINSKA SOLNA blir ett toppmodert sjukhus skräddarsytt för av de allra mest sjuka och skadade patietera. Sjukhusbyade är på totalt 330 000 kvm, fördelade på 630 rum och 114 dasplatser. Totalt fis 87 itesivsplatser och 36 operatiosrum där olika kompeteser ka samverka för att e bästa möjlia. E bilaa frå: Följ oss på: Vid fråor om iehållet, kotakta Marareta Hamark, Kommuikatiosavdelie, marareta.hamark@karoliska.se www.karoliska.se 2 Vårde @KaroliskaUsju www.facebook.com/karoliska Itelliet kommuikatio seda 1984. Projektledare: Lars Jakobsso Texter: Sve-E Lidber Grafisk formivare: Sara Norkvist Korrektur: Solvei Eblom Repro: IPress Tryck: Bold Priti Group AB och DailyPrit Umeå För iformatio om itelliet kommuikatio, kotakta Lars Jakobsso, 018-68 30 10 www.ipress.com
Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset Iovatio som utår frå di Philips är ett tekoloiskt företa som fokuserar på att förbättra mäiskors liv med meisfulla iovatioer. I parterskap med våra kuder, tar vi risker och delar på asvaret - så att vi ka förädra hur levereras och upplevs. Tillsammas ka vi skapa framtides sjuk och rädda liv. Besök oss ära I vår uppställda Philips trailer uder Almedalsvecka där vi ära pratar mer om ovaståede. Ni hittar oss ere i hame. Välkoma öskar vi på Philips Vårde 3
Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset 2015 2 500 medarbetare på sjukhuset är aktiva iom forski. Tillsammas med Karoliska Istitutet producerar de omkri 2 200 veteskaplia rapporter. Visste du att...... 15 300 persoer arbetar på Karoliska Uiversitetssjukhuset? Dryt e tredjedel av de aställda är sjuksköterskor, 18 procet är udersköterskor och 16 procet läkare. Sällsyta diaoser Text: Tove Smeds Illustratio: David Marklud I JAKTEN PÅ DIAGNOS Gedetektiver DET FINNS 8 000 sällsyta diaoser och det är ite alltid lätt för e att skilja mella dessa. Me eom idot mediciskt detektivarbete och tack vare ya metoder att kartläa patieteras eer, lyckas A Nordre och hees expertteam lösa fall som tidiare var åtor. VARJE DAG rier orolia ahöria frå hela Sverie till Cetrum för sällsyta dia o- ser vid Karoliska Uiversitetssjukhuset. De vill få svar på vad deras bar drabbats av och varför. Måa har kämpat i flera år för att få svar och käer si vilsa, berättar A Nordre, överläkare i kliisk eetik och projektledare för Cetrum för sällsyta diaoser på Karoliska. I da fis det rut 8000 sällsyta diaoser som drabbar dryt 5 procet av befolkie. Ofta har de här patietera svårt att ta si fram i e. Nåra får jätte fi av eskilda läkare och persoal, me ofta är det slumpe som avör om de utreds och får rätt diaos. Har vi e stark misstake om vilket sydrom patiete lider av, ka vi öra riktade eetiska aalyser, säer A Nordre. De fall som kommer till oss är de allra svåraste. Patietera ka ha vätat i flera år på att få e diaos. A Nordre Det ka visa si vara e diaos som bara tre persoer i Sverie har. Kuskape om dessa lier hos åra estaka specialister. Därför behövs ett atioellt repp för att hjälpa patietera och deras ahöria. DET FINNS FLERA olika expertteam som patietera hävisas till beroede på symtom. Ofta är det bara e hadfull experter som käer till e viss diaos. A Nordre iår i det expertteam som har had om eetiska utrediar vid oklara sydrom och skelettdysplasier. I de fall där ma ite lyckas komma fram till vad patiete lider av, och där det är viktit att få diaos, fis möjlihete att kartläa patietes e- om. Ekelt uttryckt ka ma beskriva det som att ma kartläer persoes DNA för att se om det skett e mutatio i åo av eera. År 1959 käde ma till e eda eetiskt orsakad diaos: Dows sydrom. I da käer ma till uefär 5 000 diaoser som orsakas av mutatioer i eomet. Vi udersöker alltid patiete oa, ser vilka missbildiar och sydrom de har och kartläer familje. Har vi e stark misstake om vilket sydrom patiete lider av, ka vi öra riktade eetiska aalyser. OCH OM INTE DET RÄCKER, ka Karoliska Uiversitetssjukhuset som första sjukhus i Sve rie eomföra e komplett ekartläi. Det ka hadla om patieter med medfödda metabola sjukdomar, immubrister, oklara sydrom och skelett dysplasier. Det krävs ett helt team av olika experter för varje diaosrupp. Bioiformatiker, molekylärbioloer och diaosspecifika experter arbetar tillsammas för att sabbt och säkert komma fram till diaos. Det låter som Dr. House? Ja, det är det. Fast vi tar ite hjärbiop- sier på våra patieter. Och vi är ite stya som Dr. House, säer A Nordre. Iblad får teamet också rycka ut akut. När det hadlar om yfödda är det viktit att ma ite missar åot i ett tidit skede. Då kopplas vi i. Det är som att vara e detektiv. Vi söker avvikelser blad de 21 000 eer vi mäiskor har. I vissa fall har vi ledtrådar om var vi ska leta, med det är fortfarade som att leta efter e ål i e iatisk höstack. Och för att hitta de behöver vi arbeta tillsammas i teamet. I akuta fall som rör medfödda rubbiar i ämesomsättie ka expertteamet för ämesomsättisrubbiar få svar på e vecka. Me det tar valitvis mella tre och sex måader. TEAMET UPPTÄCKER OCKSÅ ya diaoser: Vi hade ylie e lite flicka med oklart sydrom som ått på jättemåa utrediar eom åre. Ho hade problem med sye, adie, hörsel, tillväxt och Ho ör skillad för kvior i hela världe Foto: MSD Det är oerhört ivade att kua arbeta med både forski och kliiskt arbete, säer Kristia Gemzell Daielsso. Fertilitet är ett område med eorm spävidd, och att få möjlihet att studera och förstå processera i det som är livets kaske största åta upphör aldri att fasciera. Ja har svårt att täka mi åot mer itressat och ivade att arbeta med. Kristia Gemzell Daielsso är överläkare på Kviokliike på Karoliska Uiversitetssjukhuset och samtidit e av världes ledade forskare iom reproduktiv hälsa, det vill säa iom område som rör allt frå prevetivmedel och aborter till ofrivilli barlöshet. Som professor i obstetrik och yekoloi på Karoliska Istitutet och som chef för Världshälsooraisatioe WHO:s Collaborati Cetre for Research i Huma Reproductio, leder ho flera framståede forskarrupper. Forskie iriktas på allt frå att utveckla ya effektiva prevetivmedel och säkra abortmetoder, till att utveckla metoder för behadli av myom, edometrios och ofrivilli barlöshet. Det är brett, måfacetterat och oerhört späade, sammafattar Kristia Gemzell Daielsso och lyfter särskilt fram kopplie mella mötet med patietera på kliike och möjlihete att omsätta forskie i direkt patietytta som e vikti drivkraft. Ja älskar verklie det här teamarbetet, där alla bidrar till forskie. Patietera som är med i våra studier, vår eaerade persoal som både är med och eomför studiera och ser till att resultate sabbt kommer till avädi i e och alla som medverkar till att vi aväder resultate för att ta fram ya atioella och iteratioella riktlijer. Det är lätt att se ytta av allt det arbete vi läer er. Kristia Gemzell Daielsso har i si forski itresserat si särskilt för livmoderslemhia, som spelar e vital roll för att ytt liv ska uppstå. Tidiare fokuserades mycket på embryot, me i da vet vi att det är e oerhört komplex process där allt måste fuera och att livmoderslemhias mottalihet är e yckelfaktor för att det ska bli e raviditet uta komplikatioer. Det har skett e sabb och omvälvade utveckli iom repro- 4 Vårde
Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset Specialapassad akutmottai Karoliska Uiversitetssjukhuset kommer att ha akutmottaiar för bar och vuxa med olika iriktiar både i Sola och Huddie. Akutmottaie i Sola specialapassas för de svårast sjuka och skadade. Skrattet är de bästa medicie Gekartläi dessutom ilärissvåriheter. Med hjälp av ekartläi fa de att flicka hade e emutatio. De väde si till kolleor utomlads och lyckades fia åtta adra flickor som också hade likade symtom och utseede. Det har visat si vara ett sydrom vi ite tidiare kät till. A Nordre vill se att omhädertaadet av patieter med sällsyta sydrom cetraliseras. Det behövs ett ställe dit de här familjera ka väda si och få hjälp, och som äve ka hjälpa cetralera. Geom cetraliseri ka vi samla patieter med samma sällsyta diaos och på så sätt få mer kuskap och erfarehet om de olika diaosera. Ofta iebär diaose e lättad. Det öppar för bättre behadliar och stöd frå samhället. Föräldrar som tidiare tait på si skulde för barets sydrom, förstår att det är eetiskt. Och så har vi möjlihet att erbjuda fosterdiaostik vid fler bar. Det to mer ä tio år att kartläa mäiskas eom. Tack vare de kuskape ka ma u hitta avvikelser som uppstår om DNA:et muterar. För de patieter som drabbats av ett okät eetiskt sydrom iebär det möjlihet att få e diaos och därieom rätt behadli. Karoliska Uiversitetssjukhuset var först i Sverie med att aväda full eomsekveseri i diaostiseri. Ma hittar diaos på uefär hälfte av de patieter ma udersöker med de metode. De olika teame kri de ya eetiska massekveseristekike har bildat e kliiköverripade arbetsrupp uder ledi av professor Aa Wedell frå Cetrum för medfödda metabola sjukdomar, CMMS, med represetater frå SciLife och Karoliska Uiversitetssjukhuset. Syftet är att tillsammas utveckla metoder och rutier för att sabbt och säkert komma fram till diaos. Ge e åva till Stiftelse för Astrid Lidres Barsjukhus, då bidrar du till att uderlätta bares sjukhusvistelse med blad aat lekterapi, sjukhusclower, simhall för rehabiliteri och sommarläer. Det påskydar bares tillfriskade. Plusiro 7520-0 Bakiro 5066-4077 duktiv hälsa de seaste deceiera me trots ökad kuskap och ya, effektivare och säkrare abortmetoder dör uppskattisvis 100 000 kvior varje år i åo form av komplikatioer som har med oöskade raviditeter att öra. Me mörkertalet är stort, så de verklia siffra är saolikt mycket höre, säer Kristia Gemzell Daielsso. Därför är det viktit att vi, samtidit som vi fortsätter forska för att utveckla äu bättre prevetivmedel, abortmetoder och behadliar, också arbetar för att sprida kuskape. Kristia Gemzell Daielsso hoppas mycket på stamcellsforskie, som öppar ya möjliheter iom flera område. Ett itressat spår är att behadla ifertilitet, som beror på skadade stamceller, med stamceller frå livmoderslemhia. Nåot som ka få stor betydelse för att exempelvis lite äldre kvior och kvior som har eomått cacerbehadliar ska kua bli ravida. Text: Sve-Erik Lidber Aktuell med: Två studier som publicerats i Lacet, e om föreklade rutier för efterkoll vid mediciska aborter samt e om barmorskors arbete i läder med små resurser. Missio: Kviors liv ska vara värda att rädda. Ie kvia ska behöva dö av e raviditet. Stiftelse är friståede och står uder överiseede av Lässtyrelse i Stockholms lä. För mer iformatio om Stiftelse för Astrid Lidres Barsjukhus besök www.astrid-bar.se Vårde 5
2015 ECMO-ehete Text: Tove Smeds Foto: Samuel Uéus Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset 66 På står det på Viktors matchtröja. I valia fall får du bara ha upp till 24, me Viktor har dispes: 66 är mitt ummer. Så måa daar lå ja i ECMO. Tydlia patietflöde Nya Karoliska Sola oraiseras arbetet med patietflöde och team så att olika kompeteser samlas kri patiete och följer patiete på väe eom e. Elitspelares största kamp VIKTOR ALEXANDERSSON ick frå att vara lovade elitvolleybollspelare till Europas mest lusjuke patiet på bara åra daar. När läkara i Elad ville e upp, beslöt Karoliska Uiversitetssjukhusets ECMO-ehet att hämta hem Viktor. PLÖTSLIGT KÄNDE si Viktor Alexadersso förkyld. Riktit, riktit förkyld. Det var måda, och lördae ia hade ha spelat match med elitlaet Södertälje mot Solletua. Det var e bra match, me de förlorade. Nu värkte halse itesivt. På cetrale tos prover och läkare kostaterade att Viktor hade e ifektio i halse. Hem och vila, och käka feberedsättade. Me det hjälpte föa. Nu ville Viktor hem till familje i Steusud och ha pratade med si mamma om att boka tåbiljett. Det blev aldri av. På torsdae fick ha tid hos e öro-äsa-halsspecialist. Ja ralade i, betalade för besöket och se kommer ja ite ihå så mycket mer, berättar Viktor. LÄKAREN SOM TITTADE i Viktors hals så att det var allvarlit. Kör er de här kille till akute direkt. Det ick frå att ja var förkyld till att ja lå på mi dödsbädd. Och det to bara ett par timmar, säer Viktor. Viktors mamma flö upp frå västkuste, has pappa och bror to si till Södertälje Frå välträad atlet till ski och be. Efter att ha överlevt med hjälp av maskier i 66 daar, firade Viktor si 21-årsda på sjukhuset. Foto: Privat Ja var bara ett paket efter de här 66 daara. Ja fick lära mi allt på ytt. Viktor Alexadersso sjukhus med bil. De fick reda på att Viktor förmodlie ite skulle överleva atte. Me det fas ett litet hopp, ECMO. ECMO är som e extralua utaför kroppe. Ma tar ut blodet ur kroppe och syresätter det på distas meda kroppe vilar och slåss mot bakterie som orsakar ifektioe. Maus Larsso, e av de kirurer som iår i ECMO-ehete vid Karoliska Uiversitetssjukhuset, förklarar: Lua är som e tvättsvamp, de är lufti och full med syre som ska ut i kroppe och koldioxid som ska läma kroppe. Om tvättsvampe är våt, som vid e drukisolycka eller vid svåra luiflammatioer, fuerar ite det asutbytet. Och då räcker ite e respirator, ma måste hitta ett aat sätt att syresätta kroppe. Viktor hade e vasii otur och drabbades av svåra bakterier, så kallade PVLproducerade stafylokocker. De äter upp luvävade och orsakar blodförifti, och det fis ie atibiotika som rår på just de bakteriera. Som tur var käde läkare på Söder tälje sjukhus till att det fas åot som heter ECMO. Det är sista steet som världe har att tillå för att rädda ett liv. Så de kotaktade Karoliska, berättar Viktor Alexadersso. INGEMAR ALEXANDERSSON, Viktors pappa, kommer ihå är ECMO-ehete körde ut Viktor frå Södertälje sjukhus för att trasportera hoom till Karoliska: Det var tre sjukhussäar på rad med maskier och slakoppliar. Då täkte ja, att det här ka ite å väe. Det krävs mycket resurser för att hålla iå ECMO på e patiet. Eftersom Sverie samarbetar med adra läder, kom ma fram till att Viktor skulle skickas med fly till Elad som just då hade bättre resurser att ta had om hoom. Det fis iet i hela världe som år upp mot Karoliskas ECMO-team. Ja måste säa det. Alla i Sverie borde veta om att ECMO fis, och att vi faktiskt är blad de bästa i världe på det. De som jobbar där år ite att byta ut, säer Iemar Alexadersso. De ka ite prata ott o om ECMOteamet. JAG HÖRDE ATT DE e å ite lyckades hitta e tillräcklit stor ambulas för att flytta e patiet. ECMO-ehete tar ämlie väldit stor plats. Då fick de se e lastbil lite läre bort, och beslöt si för att aväda de. Själv ka ma udra: hur täkte i? Me det spelar liksom ie roll, de ska rädda ett liv. Så är det bara, säer Viktor. Och det var de iställie som till slut avjorde allt för Viktor. För u hade ha leat dryt två veckor i Elad och där hade de ett upp hoppet. Trots bredast täkbara atibiotika väde det ite. De ville stäa av ECMO. Maus Larsso, barkirur vid Karoliska, var e av dem som ite var beredd att e upp: Vi ville försöka. Så vi åkte och hämtade hem Viktor. Nu lade ma äve Viktors hjärta på ECMO. Has hjärta opererades åtta åer för att få bort blod som samlades i hjärtsäcke. Ite es då var ma säker på att Viktor skulle överleva. NÄR HAN LADES I ECMO var ha e atlet, me efter att ha leat där i 66 daar var ECMO ECMO är ett sätt att syresätta patieter utaför kroppe. Ekelt uttryckt ka ma säa att ma kopplar bort patietes luor eller hjärta och låter e maski sköta syresättie av blodet. Detta aväds oftast vid hjärt- och lusvikt är all aa itesiv ite läre fuerar. Då patietes hjärta och/ eller luor kopplas till ECMO köper ma si tid att låta kroppe återhämta si. I Sverie är Karoliska Uiversitetssjukhuset det eda som har e ECMO-ehet, och de rycker ut och hjälper patieter både i Sverie och rut om i Europa. Hittills har ma behadlat 900 patieter seda starte 1987. Hade Viktor tait tået hem de där dae, hade ha f sjuke ka ha i da träa volleyboll ie. ha som e fåelue. Bara ski och be. Det var tack vare si rudfysik som ha till slut red ut det hela, säer Maus Larsso. Periode mella de 17 ovember 2011 och de 17 jauari 2012 är ett stort svart mörker för Viktor. Ha mis ieti av tide som Europas mest lusjuka patiet. De 16 jauari kopplade ma bort ECMO frå hjärtat, lu-ecmo satt kvar. Dae efter fyllde Viktor 20 år och firade med ett las champae. Me alla förstod att det var e fortsatt kamp. DET TAR INTE RIKTIGT slut här. För är Viktor precis hade vakat upp på ECMOehete på Karoliska, besökte cykelkue Salva tore Grimaldi avdelie för att lära si mer om ECMO. Ha lovade Viktor e cykel är ha var återställd. Tillsammas 6 Vårde
Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset Hållbarhet i fokus Nya Karoliska Sola bys med höt ställda miljökrav i alla led, frå byatio till drift. Materiale är så låt som möjlit aturlia och återviisbara, och eeriavädie optimeras med förybar eeri som återvis. Himle, var od dröj. Elit statistik frå Folkhälsomydihete drabbas årlie hudratusetals sveskar av cacer, diabetes 2 och hjärt-kärlsjukdomar. Sjukdomar som år att upptäcka och behadla om åtärder sätts i i tidit skede. Läkarmottaie Veatus utför omfattade hälsoudersökiar med blad aat maetkamera i syfte att förebya sjukdom, förläa liv och främja suda levadsvaor. örmodlie ite levt i da. Bakteriera åt upp has luvävad, me tack vare sabbt iripade frå med Viktors familj beslöt Maus Larsso att e Viktor e utmai: Ha hade överlevt 66 daar i ECMO. Varför ite fråa om ha ato utmaie att cykla Rykebyloppet till Paris? Viktor avskyr eetlie att cykla. Me med e y cykel och si kirur som sparriparter började ha träa cykli. Och 2014 cyklade de tillsammas de 120 mile till Paris. I illula kläder. MOT ALLA ODDS HAR Viktor arbetat si tillbaka till volleybolle. Säsoe 2013 2014 var ha tillbaka på volleybollplae, u med Götebor Uited Volleybollklubb. Ha har tio kilo kvar att å upp ia ha väer som ia ifektioe. Och så är det droppfote som ör att ha haltar: Ja hoppas på att e iplaerad operatio där de ska förläa hälsea ska öra att ja ka böja fote rätt ie. Volleybolle har fått mi att kämpa, att ite släppa reppet helt och hållet. När Viktor spelar match har ha tröjummer 66. I valia fall får du bara ha upp till ummer 24 på tröja. Fler ä e domare har fråat om umret. Ja har dispes. 66 är mitt ummer. Så måa daar lå ja i ECMO, säer Viktor Alexadersso. Viktor hade oerhörd tur i oture, att ha råkade befia si i Södertälje, ite låt frå ECMO-ehete, är ha kraschade av ifektioe. Ja är så lad att ha ite to ett tå hem de där hele. Då hade ha förmodlie ite levt i da. Så sabbt ick det, säer Iemar Alexadersso, Viktors pappa. Hos oss ka du alltid räka med ett ott omhädertaade av specialistläkare och erfara sjuksköterskor. Skjut ite upp till morodae det du ka öra ida. Ri 08-122 000 20 eller läs mer på veatus.se. Vårde 7
Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset Sjuke i Stockholm står iför utmaie att möta framtides behov. För att öra det behövs ya, iovativa samarbetsformer med flera aktörer. Olympus är världsledade iom edoskopiutrusti och har i sart 100 år drivit utvecklie av medicitekik och optisk tekik för miimalivasiva irepp. Olympus visio har alltid varit att med rätt tekik skapa de optimala förutsättiara för att diaostisera och behadla på ett det sker med patietes bästa i fokus. Leveratör av 34 operatiossalar Olympus har blivit utsedda att leverera iteratioslösie till Karoliska Uiversitetssjukhusets 34 ya operatiossalar. Iteratioslösie kommer vara ett viktit stöd för att förekla arbetet i operatiosmil- - lar om att hitta ya sätt att utveckla framtides sjuk. Att tillsammas med Karoliska Uiversitetssjukhuset få vara med och leda utvecklie av framtides är otrolit de. Olympus tillverkar ite ebart medicitekiska pro- teratio av hela sjukhus. Parterskapet med Karoliska Uiversitetssjukhuset iebär att Olympus tillsammas med Karoliska Uiversitetssjukhuset arbetar för att utveckla processlösiar som Målet är e bättre sjuk för alla I ett mer låsiktit perspektiv så hadlar det äve om resursoptimeri och om att få ut mer per ivesterad kroa. Vi mear att detta i förläie kommer kua e e ökad samhällsytta. Det käs aturlit att ett ledade företa iom medicitekik och ett ledade uiversitetssjukhus tillsammas - Fakta om Olympus Grudades 1919 i Japa Har fler ä 35 000 aställda i världe. Dryt 70 är placerade i Sverie Uppdelat i tre divisioer - Medical Systems, Scietific Solutios Divisio, Cosumer Products 8 Vårde
Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset VI UTBILDAR FÖR FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Camilla Svesk Erik Crober Karoliska Istitutet är ett mediciskt uiversitet med Sveries största utbud av mediciska utbildiar, som leder till viktia jobb iom, hälsa och medici. Utbildie vilar på de seaste mediciska forskie och måa av våra lärare är själva forskare och samtidit verksamma iom e. Var med och forma framtide di ee och adras! ki.se/utbildi Vårde 9
Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset 2015 15,7 1 miljarder kroor omsätter Karoliska Uiversitetssjukhuset. Totalt har sjukhuset 700 platser. Fler får möjlihet att forska Sjuksköterskor och barmorskor med doktorsexame har u möjlihet att forska upp till 30 procet av arbetstide tack vare ett samarbete med Karoliska Istitutet. Trauma Text: Eyal Sharo Krafft Foto: Söre Adersso och Aa Larsso Christer var e hårsmå frå döde CHRISTER BLOMBERG har varit med om ett smärre mirakel. Ha blev överkörd av e tu sopbil och överlevde trots livshotade skador. Nu är Christer så ott som återställd, och har måa som ha vill tacka för sitt iehållsrika och helt valia pesioärsliv. Christer Blomber blev överkörd av e 13 to tu sopbil och överlevde trots livshotade återställd och ka bit för bit återerövra livet. E vikti del är promeadera med labradore BLAND KROPPSDELARNA som de 13 to tua sopbile krossade, tillhörde fem cetimeter Christer Blom bers höra be. Ha vilar lite är ha skjuter fram rullator i skoe i Mosshae, söder om Stockholm. Kom Vally, kom umma, säer mirakelmae ömt till dotters femåria labrador som ha rastar flera åer i vecka. Förutom detta rörelsehider, är ha så ott som återställd. Ha umås med bar och barbar, ser på sport på tv och år på fotbollsmatcher för att heja på Baje. Ett iehållsrikt och valit pesioärsliv som var helt otäkbart moroe de 1 mars 2013. Då var Christer e hårsmå frå döde. Det var e kall, söi och isi moro. Klocka var sju och ha hade staat till vid ett av de första huse på sopruda. Ie vet exakt vad som häde seda, me av åo aledi ramlade ha ur förarhytte. Här är has ee teori: Att cykla på e tvåhjuli av e eorm frihetskäsla. Helt uderbart! Christer Blomber Ja körde e sopbil som har e arm som lyfter soptuora, e robotbil. Ja sträckte mi atalie ut, kaske för att kotrollera om det var åot fel på robotarme. Då tror ja att ja halkade på fotsteet och föll. Hadbromse var i, me ite till sista hacket, och växel lå på drive. Så är ja ramlade ur började bile rulla. Ja blev överkörd av bakhjule. 13 TON SOPBIL körde rakt över Christer. Sett över bröstkore, bäckeet och det höra beet. Seda fortsatte sopbile edför e backe och rullade ästa i i ett hyreshus. E södriva satte stopp för biles förarlösa färd. Överläkare Mikael Norma satt i si bil på vä till jobbet. Plötslit staade bile framför hoom till och satte på varisblikers. E ma lå på väe. Christer. Christer var svårt medtae. Ha var mycket blek och hade svårt att adas. Mikael satte si vid hoom och så till att ha fick e filt uder huvudet och e aa över si. Mikael pratade luade och udersökte Christer, som studtals var kotaktbar. Efter ett par miuter hittade e aa perso sopbile som stod dold läre er i backe. Mikael, som då huit käa att Christers bäcke var istabilt och svårt skadat, lade ihop ett och ett. Då fråade ja Christer om ha körde sopbile. Ha svarade ja. Har du blivit över- Kort om Nam: Christer Blomber Ålder: 69 år. Bor: I Röie. Yrke: Pesioerad rehållisarbetare. Har äve jobbat som VVSmotör och väktare. Familj: Hustru Aa, bare Aders och Aeta, Aetas sambo Joachim och barbare Sebastia och Carolie. Foto: Karoliska/Iela Wåhlstrad Ja Olof Erli får hjälp att å dae efter operatio. Det är fatastiskt att patietera ka å så tidit, säer fysioterapeute Mats Johasso, till höer i bild. Uppe på bee dae efter Två fysioterapeuter hjälper Ja Olof Ehrli och håller hoom uder armara. Dae ia var ha med om e stor och komplex heldasoperatio för si matstrupscacer, u ska ha å 50 meter. Dessa tidia första ste utör e vikti del av ERP (ehaced recovery proramme), e metod som Karoliska Uiversitetssjukhuset är först i Sverie med att aväda för att påskyda tillfriskade och miska riske för komplikatioer efter e matstrupsoperatio. Tidiare hade patieter efter e såda operatio ite tait sia första ste förrä efter två, tre daar och då orkade de ite måa ste. Med ERP är det helt ya rutier. Mobiliserie börjar direkt efter operatioe på post-op, där patietera placeras i e specialsä med huvudäde i 45 rader. Efter fyra timmar höjs huvudäde till e helt upprätt positio. Därmed har patiete oda förutsättiar att å dae efter. Reda att sitta upp er måa positiva effekter för patieter vars övre mamu har opererats bort. Med midre vätskor i luora förhidrar ma luiflammatio, adas 10 Vårde
Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset Storsatsi i Huddie Stora ivesteriar sker just u på Karoliska Huddie, där kapacitete för framtides kiruri, itervetio och radioloi förstärks. Visste du att...... patieter som varit ilada för hjärtsvikt har möjlihet att få sabbt iplaerad hjälp äve efter utskrivi på de ya Dasavdelie? Ekelrum till patietera Alla patieter på Nya Karoliska Sola får ekelrum. Aledie är att i ekelrum drastiskt miskar riske för relaterade ifektioer, läkemedelsförväxliar och behovet av förflyttiar. Traumarummet Traumarummet på Karoliska i Sola är det eda i sitt sla i Storstockholm. Det uika är främst traumateamets arbetssätt. Teamet består av mist tio persoer som dyet rut arbetar elit Advaced trauma life support (ATLS ), ett ordamerikaskt kocept för akut omhädertaade uder framför allt de första avörade timme efter trauma. Traumarummet är topputrustat med avacerad och lätttilläli utrusti. Vid traumarummet fis e operatiossal som alltid står redo för kiruri. CT/datortomorafi fis i rummet itill liksom e hybridsal. Möt oss i Almedale VI ÄR PÅ PLATS för att diskutera sjukes ya uppdra och hur vi möter framtides patiet. Vad vier patiete med de värdebaserade e? Måda 29 jui kl 10:20 11:20 Semiarium med efterföljade miel. Daes Medicis Vårdtor Hur driver Nya Karoliska Sola förbättrie av svesk sjuk? Måda 29 jui kl 13:00 15:00 Semiarium Wisby Strad Coress, Lojsta 2 Luchbuffé serveras kl. 12 13 för semiariedeltaare Sjukes ya uppdra att möta framtides patiet Osda 1 juli kl 13:10 14:10 Semiarium med efterföljade miel. Daes Medicis Vårdtor Forskies betydelse för hälsooch sjuke Melvi Samsom, sjukhusdirektör, delar med si av si sy på forskies roll för hälso- och sjuke. Osda 1 juli kl 16:45 17:45 Semiarium Best Wester Strad Hotel, Stradata 34 BESÖK VÅR UTSTÄLLNING OM NYA KAROLINSKA SOLNA Vi fis i NKS-tältet 28/6 4/7 kl 10 18, 5/7 kl 10:00 14:30 Besök tältet, ta del av vår utställi, modell över sjukhusområdet och träffa represetater frå NKS-projektet. Stradväe H531 30/6 kl 13:30 14:30 Heta stole i NKS-tältet Iflyttie till storstädera hur klarar vi e? Sverie har e av Europas största urbaiseri. Företrädare för Reio Skåe, Västra Götalad och Stockholms lä diskuterar iflyttie till storstädera. 1/7 kl 15:00 15.30 Heta stole i NKS-tältet Hur möter vi framtides patiet? Framtides sjuk behöver förädra sitt perspektiv och täka ytt me hur? I heta stole: Melvi Samsom, sjukhus direktör Karoliska Uiversitetssjukhuset. skador. Nu är Christer så ott som Vally i skoe i Mosshae. Foto: Colourbox körd av di ee bil? fråade ja. När ha svarade ja ie fick ja e iskall käsla. Sådat brukar ma ite överleva, berättar Mikael. UTANPÅ SYNTES INTE så mycket av skadora, me Mikael förstod att det hadlade om miuter ia Christer kude få ett hjärtstopp eller adisuppehåll. Om Christer skulle överleva ällde det att få hoom till sjukhus omåede. Ambulase kom och körde med poliseskort till Karoliska i Sola, som är det sjukhus i Storstockholm som valitvis tar had om svåra traumafall. Väl framme stod ett traumateam redo att ta had om Christer. Timmara med traumateamet var starte på e välkoordierad kedja med tre veckors itesiv, följt av fyra måaders sjukhus på sex olika avdeliar och sex veckors rehabträi på Rehab Statio Stockholm i Frösudavik. Nu har dryt två år ått. Visst är bäckeet sett och berörlihete edsatt, me Christer har överlevt e livshotade olycka och är i det stora hela återställd. Duschstole behövs ite läre och ylie var ha äve på e rehabresa till Florida. Mitt mål var att å 400 meter med kryckor. Det blev 700. Det största var att cykla 3 kilometer på e tvåhjuli. Det av e eorm frihetskäsla. Helt uderbart! Trots e märkbar livslädje har Christer Blomber ite lömt alla som hjälpt hoom på de krokia väe tillbaka till livet. Ja är mycket tacksam för att Mikael Norma var på plats så fort, uta hoom hade ja ite överlevt. Och ja vill tacka sjukhuspersoale för att de har ställt upp för mi. De jorde ett fatastiskt jobb. e stor operatio bättre, får bättre vetilatio och asutbyte. Mobilitete er också bättre eomblödi, bättre syresätti i de opererade vävade och förebyer proppar, säer Mats Lidblad, som är matstrupskirur på Gastrocetrum. Lukomplikatioera är halverade och behovet av itesiv har miskat dramatiskt. På de fjärde dae, är komplikatioer brukar uppstå, är våra patieter så pia att de orkar parera evetuella komplikatioer mycket bättre. De flesta ka läma sjukhuset reda efter 10 daar, mot tidiare 21, och de är i mycket bättre form ä tidiare. Det är eormt kul, eftersom det iebär att de får betydlit bättre livskvalitet. Gastrocetrum har i år förärats med Karoliapriset för dess kvalitet och utvecklisarbete. Och utvecklisarbetet för patietera fortsätter. Numera tillämpas ERP äve vid leveroperatioer och flera avdeliar på Karoliska lär följa efter. Text: Eyal Sharo Krafft Vårde 11
Hela dea bilaa är e aos frå Karoliska Uiversitetssjukhuset MSD LEDER INNOVATIONSDEBATTEN I ALMEDALEN Iovatio är livserve för MSD. Allt börjar med patietes behov av bättre hälsa. Nya lösiar utformas och prövas, ofta i e och akademi. Se är det vår tur att dokumetera, tillverka och tillhadahålla. Me om ite cirkel sluts, om lösie aldri år patiete, då blir det som bäst e fatastisk upptäckt me ie iovatio. Iovatio blir det först är de ya lösie år patiete och bidrar till bättre hälsa. Och år de ite patiete, ja då behövs ite MSD. SEMINARIUM ALLA EFTERFRÅGAR MER INNOVATION MEN HUR GÅR VI FRÅN ORD TILL HANDLING? Tisda 30 jui, kl. 15:00-17:00 Speelsale på Clario Hotel Wisby Uta ya iovatioer och ett städit föryelsearbete överlever varke företae eller de sveska välfärde. Hör Daiel Forslud och Tobias Kratz diskutera hur vi ka skapa bättre förutsättiar för iovatio. Därefter väder vi fokus till vad som reda örs och vad som kokret häder på området just u. I paele debatterar Joha Permert, Sve-Erik Lidestam, Krim Talia och Liéa Lidau uder ledi av Has Wiber. MINGEL OCH DEBATT: INNOVATION, SAMARBETEN OCH MÅLVÄRDEN VAD LEDER TILL VAD EGENTLIGEN? Osda 1 juli, kl. 16:30-18:45 Viterträdårde på Clario Hotel Wisby Hur får vi ut det mesta av alla iovatioer och samarbete som ida påår i sverie? Vi tar pulse på och aalyserar aktuella fråor ur patietes, es och politikeras perspektiv. Vi kommer att belysa fyra persolia viklar kri iovatioer, samarbete och vikte av målvärde. Därefter debatterar Johaa Adami, Aders Löber, Joas Rastad och Sieva Ribeiro uder ledi av Leart Ekdahl. MSD är ett forskisitesivt företa som i samverka med hälso- och sjuke upptäcker, utvecklar och förser samhället med läkemedel och tjäster som förbättrar mäiskors hälsa. Vi ivesterar årlie cirka 6,5 miljarder dollar i forski och utveckli. MSD i Sverie har cirka 170 medarbetare med kotor i Haastade, ett iteratioellt kluster som växer fram kri Karoliska Istitutet och uiversitetssjukhuset Nya Karoliska Sola. Haastade är ett kluster där akademi, sjuk och företaade ka utvecklas tillsammas och bli ett av för forski och utveckli iom life sciece i Stockholm. Seda flera år har MSD fler patieter i kliiska pröviar i Sverie ä åot aat företa. www.msd.se 12 Vårde